François de Cuvilliés was a Belgian-born Bavarian decorative designer and architect who was instrumental in bringing the Rococo style to the Wittelsbach court at Munich and to Central Europe in general.

PropertyValue
dbpedia-owl:Person/individualisedPnd
  • 118523104
dbpedia-owl:thumbnail
dbpprop:abstract
  • François de Cuvilliés was a Belgian-born Bavarian decorative designer and architect who was instrumental in bringing the Rococo style to the Wittelsbach court at Munich and to Central Europe in general. Cuvilliés was so diminutive in stature that it was as a court dwarf he first came to the notice of the currently exiled Max Emanuel, Elector of Bavaria, who detected the young dwarf's aptitude and had him tutored in mathematics, then underwrote his further education with Joseph Effner and sent him to Paris, 1720-24, where he trained in the atelier of Jean-François Blondel, On his return to Munich he was appointed court architect, at first in conjunction with Effner. At the Elector's death in 1726, for a time Cuvilliés worked at Schloss Brühl for the new Elector's brother, Clemens August of Bavaria. He provided designs for the chapel at Brūhl, (1730-40) and the hunting lodge Falkenlust (1729-40) but as Charles Albert's interests shifted to Munich, he also returned to Munich. There his fame was established by the decors of the Reiche Zimmer in the Munich Residenz, which had been damaged by a fire, 14 December 1729. The contents of the Schatzkammer fortunately had been spared, and Cuvilliés was commissioned to design the panelling of a new interior, to be executed by the court's premier carver Joachim Dietrich. with four rococo gilded console tables on scrolling legs with playful dragons His masterpiece is the Amalienburg in the park at Nymphenburg, built 1734-39, with silvered or gilded naturalist Rococo decorations set off by coloured grounds. As the 1911 Encyclopaedia Britannica commented, "his style, while essentially thin, is often painfully elaborate and bizarre. He designed mirrors and consoles, balustrades for staircases, ceilings and fireplaces, and in furniture, beds and commodes especially". The Residenztheater, or "Cuvilliés Theatre" (1751-1755) designed and constructed for Elector Max III Joseph by Cuvilliées; though the theatre was bombed during World War II, the carved and gilded boxes had been dismantled and stored for security. Afterwards the Residenztheatre was meticulously recreated in the 1950s. He wrote several treatises on artistic and decorative subjects, which were edited by his son, François de Cuvilliés the Younger, who succeeded his father at the court of Munich. From 1738 he embarked on his life-long series of suites of engravings of wall-panelling, cornices, furniture and wrought-iron work, which were then published in Munich and distributed in Paris and doubtless elsewhere; theyserved to disseminate the Rococo throughout Europe.
  • François de Cuvilliés der Ältere war ein Baumeister, Bildhauer, Stuckateur und Ornamentschöpfer. Sein Name wird häufig in eingedeutschter Form Cuvillies geschrieben. Er war der Vater von François de Cuvilliés dem Jüngeren. 1708 trat er als Hofzwerg in die Dienste des Kurfürsten Max Emanuel von Bayern, der zu dieser Zeit im Exil leben musste. Nach Reisen durch Frankreich im Gefolge des Kurfürsten begleitete ihn Cuvilliés auch bei dessen Rückkehr nach München 1714. Ausgebildet wurde er bei Joseph Effner und 1720–1724 an der Pariser Académie royale d'architecture. 1725 bekam er das Amt des Hofbaumeisters am kurfürstlichen Hof. 1755–1756 übernahm er bei seinem zweiten Parisaufenthalt und dem Besuch der Architektenschule von Jacques-François Blondel Elemente der Régence und die italienischen Ornamentformen. Die bayerische Komponente dominiert jedoch, so dass er zu den Großmeistern des deutschen Rokoko gerechnet wird. Das Geistreiche an seinen Grundrisslösungen, die Eleganz seiner prachtvollen Dekorationen, die Fantasie mit subtilem Geschmack verbinden, ist unübertroffen. Zwischen 1738 und 1756 veröffentlichte er mehr als fünfzig Bücher zur Innenausstattung von Räumen und zu Gestaltungselementen wie Wandpaneelen, Zimmerdecken, Möblierung und schmiedeeisernen Dekorationsobjekten. Die Stiche in diesen Büchern trugen dazu bei, Geschmack und Stil des Rokoko in ganz Europa zu verbreiten. Mit dem Castrol Herd (oder Topfherd; der Name Castrol ist abgeleitet vom französischen Wort Casseroles = Kochtöpfe) entwarf er den ersten Herd mit geschlossenem Feuerkasten und obenliegender, durchlöcherter Herdplatte (eingebaut um 1735 in der Küche der Amalienburg im Schlosspark Nymphenburg). Cuvilliés war maßgeblich am Bau der Schlösser Augustusburg und Falkenlust (1728 bis 1740) und Wilhelmsthal (1744) beteiligt. Das Jagdschloss Falkenlust wurde als maison de plaisance eingerichtet und seinen Räumen im Gegensatz zum Schloss Augustusburg mit seinem repräsentativen Anspruch der Charakter des Privaten, Wohnlichen und Intimen verliehen (Japanisches Lackkabinett). In München arbeitete er 1728 am Palais Piosaque de Non, 1730 bis 1737 an den Reichen Zimmern der Residenz (im Zweiten Weltkrieg schwer zerstört, doch bis 2001 unter Verwendung geretteter Originalteile rekonstruiert), 1734 bis 1739 an der Amalienburg im Park von Nymphenburg, 1743 bis 1749 am Schloss Haimhausen und 1750 bis 1753 am Cuvilliés-Theater. Das Theater wurde 1944 im Krieg zerstört, die während des Krieges durch Auslagerung erhaltene Innenausstattung aber an anderer Stelle in der Residenz wiedererbaut und zu neuer Wirkung gebracht.
  • François de Cuvilliés. D'origen francès, va ser un arquitecte i dissenyador decoratiu bavarès cabdal per introduir l'estil rococó a la cort dels Wittelsbach a Munic i, en general, a tota l'Europa central. Cuvilliés va estar protegit per Maximilià Manuel, Elector de Baviera, que detectà l'aptitud del jove, el va fer rebre ensenyament de matemàtiques, avalà la seva futura educació amb Joseph Effner i l'envià a París, 1720-24, on va aprendre al taller de Jean-François Blondel, Al seu retorn a Munic va ser nomenat arquitecte de cort, al començament, conjuntament amb Effner. A la mort de l'Elector el 1726, per un temps Cuvilliés treballà a Brühl per al germà del nou Elector, Clemens August de Baviera. Proporcionà dissenys per a la capella a Brühl, (1730-1740) i el pavelló de cacera de Falkenlust (1729-1740) però com els interessos de Carles Albert canviaren cap a Munic, també ell tornà a Munic. Allà la seva fama va ser reconeguda per la decoració rococó del Reichen Zimmer dins del palau Munich Residenz, que s'havia fet malbé per un foc, el 14 de desembre de 1729. A Cuvilliés se li encarregà dissenyar la decoració d'un interior nou, per a ser realitzat per Joachim Dietrich tallista de la cort, i decorat amb quatre consoles rococó daurades amb potes de rodes i dragons. La seva obra mestra és el Amalienburg, un pavellò de cacera ubicat al parc de Nymphenburg, construït 1734-1739, amb decoracions naturalista rococos platejades i daurades inspirades en els colors de les terres. Una obra posterior és el Residenztheater, o Teatre de Cuvilliés (1751-1755) dissenyat i construït per a Maximilià III Josep de Baviera per Cuvilliés. Tot i que el teatre va ser bombardejat durant la Segona Guerra Mundial, les peces gravades i daurades s'havien desmantellat i emmagatzemat per seguretat. Després de la guerra, el Residenztheatre es reconstruí meticulosament durant els anys 1950. Va escriure uns quants tractats sobre temes artístics i decoratius, que eren editats pel seu fill, François de Cuvilliés el Jove, que succeí al seu pare a la cort de Munic. Des de 1738 va emprendre un seguit de col·leccions sobre gravats de panels de paret, cornises, mobiliari i peces de ferro treballat, que es publicaven a Munic i es distribuïen a París i per tot arreu, assegurant, sens dubte, la difusió del Rococó per tota Europa.
  • François de Cuvilliés fue un arquitecto alemán nacido en Francia. Se formó en París con Jacques François Blondel e intentó adaptar el rococó francés a la estética alemana del siglo XVIII. De sus obras destaca el Pabellón de Amaliemburg en Nymphenburg (1734-1739). Reconocido como uno de los maestros del rococó bávaro, prueba de ello la joya rococó del teatro de la corte en la Residencia de Múnich, llamado en su honor Teatro de Cuvilliés. Su estilo ornamental y rico en motivos vegetales, se difundió por gran parte de Europa gracias a una serie de estampas que fueron publicadas en 1738.
  • François de Cuvilliés oli ranskalaissyntyinen baijerilainen koristesuunnittelija ja arkkitehti. Hän oli keskeisessä roolissa rokokoon saapumisessa Baijeriin ja muualle Keski-Eurooppaan. Cuvilliés'n tärkeimiin töihin kuuluvat Falkenlustin linna Brühlissä ja Amelienburgin metsästysmaja Nymphenburgin palatsissa, jossa on nähtävillä kullattuja tai hopeoituja rokokookoristuksia värikkäällä alustalla. Cuvilliés kirjoitti myös useita tutkielmia taiteellisista ja koristeellista aiheista, jotka hänen poikansa François de Cuvilliés nuorempi toimitti. Vuodesta 1738 hän alkoi tehdä kaiverrussarjaa seinäelementeistä, huonekaluista ja takorautatöistä, joita julkaistiin Pariisissa rokokoon levittämiseksi ympäri Eurooppaa.
  • François de Cuvilliés est un architecte allemand né en Belgique. Il est reconnu comme l'un des maîtres du rococo bavarois. Son style très ornemantal et riche en motifs végétaux est diffusé au travers de toute l'Europe grâce à une série de gravures publiées en 1738.
  • Jean François de Cuvilliés, född 23 oktober 1695, död 14 april 1768 i München, var en fransk-tysk rokokoarkitekt. Cuvilliés blev omkring 1706 upptagen av kurfursten Max Emanuel av Bayern, då denne, fördriven från sitt land, vistades i Frankrike. Efter fredsslutet 1715 följde Cuvilliés med kurfurstens hov till München. Han var till en början "kammardvärg", men uppfostrades i sällskap med unga adelsgossar, ämnade bli fortifikationsofficer, blev fänrik 1717, men övergick till arkitekturstudier för Joseph Effner och under en tids vistelse i Paris 1720 för Blondel. I München blev Cuvilliés hovbyggmästare 1725 och intog snart en ledande ställning i Bayern, där han avancerade till förste byggnadsdirektör 1763. Paris besökte han andra gången 1754-55 och lärde då känna rokokostilen i dess sista fas, den gryende "style Louis XVI". I södra Tyskland införde han den tidigare rokokon, "genre rocaille". Hans förnämsta och mest representativa verk är Karl VII:s våning, "Reiche Zimmer" i slottet i München, som totalt nyinreddes efter en brand 1729, det lilla lustslottet Amalienburg i parken vid Nymphenburg (1734-39) och Residenztheater i München (1750-53), en av de mest praktfulla och smakfulla festsalarna i Tyskland. Till hans tidiga arbeten hör hans andel i utsmyckandet av slottet Brühl i samarbete med M. Leveilly 1728-30, hans ritningar till det närbelägna lilla lustslottet Falkenlust (1729), ett av hans sista verk är fasaden och delvis den inre dekoreringen av Theatinerkirche i München, där han avslutade den avlidne arkitekten E. Zuccalis ritningar med fyndiga ändringar "i klassiska former, men helt och hållet i rokokons anda". I flera privatpalats i München gör sig Cuvilliés smak gällande. Han skapade med ymnigt flödande fantasi och formell idérikedom. I hans slottsinteriörer breder sig ornamenten i lekfull frihet och i smidig elegans i ständigt nya formförbindelser över väggytor och tak. Att han på tysk grund förde den franska rocaille-stilen till dess fulländning, räknas honom i Tyskland till stor förtjänst. Han förde stilen i alla händelser längre, än hans franska medtävlare fann förenligt med den mest förfinade smak. "Hans rokoko står närmare tysk känsla. " Cuvilliés samlade och utgav i kopparstick en stor mängd arkitekturritningar och ornamentsmotiv, en samling, som fortsattes av hans son med samma namn (1731-77), som gick i faderns fotspår och utövade livlig verksamhet.
  • 弗兰索瓦·德·屈维利埃(François de Cuvilliés,1695年10月23日-1768年4月14日),是一位出生在比利时的巴伐利亚装饰设计师和建筑师,他将洛可可风格带到慕尼黑维特尔斯巴赫王朝和中部欧洲。
dbpprop:hasPhotoCollection
dbpprop:reference
rdf:type
rdfs:comment
  • François de Cuvilliés was a Belgian-born Bavarian decorative designer and architect who was instrumental in bringing the Rococo style to the Wittelsbach court at Munich and to Central Europe in general.
  • François de Cuvilliés der Ältere war ein Baumeister, Bildhauer, Stuckateur und Ornamentschöpfer. Sein Name wird häufig in eingedeutschter Form Cuvillies geschrieben. Er war der Vater von François de Cuvilliés dem Jüngeren. 1708 trat er als Hofzwerg in die Dienste des Kurfürsten Max Emanuel von Bayern, der zu dieser Zeit im Exil leben musste. Nach Reisen durch Frankreich im Gefolge des Kurfürsten begleitete ihn Cuvilliés auch bei dessen Rückkehr nach München 1714.
  • François de Cuvilliés. D'origen francès, va ser un arquitecte i dissenyador decoratiu bavarès cabdal per introduir l'estil rococó a la cort dels Wittelsbach a Munic i, en general, a tota l'Europa central.
  • François de Cuvilliés fue un arquitecto alemán nacido en Francia. Se formó en París con Jacques François Blondel e intentó adaptar el rococó francés a la estética alemana del siglo XVIII. De sus obras destaca el Pabellón de Amaliemburg en Nymphenburg (1734-1739). Reconocido como uno de los maestros del rococó bávaro, prueba de ello la joya rococó del teatro de la corte en la Residencia de Múnich, llamado en su honor Teatro de Cuvilliés.
  • François de Cuvilliés oli ranskalaissyntyinen baijerilainen koristesuunnittelija ja arkkitehti. Hän oli keskeisessä roolissa rokokoon saapumisessa Baijeriin ja muualle Keski-Eurooppaan. Cuvilliés'n tärkeimiin töihin kuuluvat Falkenlustin linna Brühlissä ja Amelienburgin metsästysmaja Nymphenburgin palatsissa, jossa on nähtävillä kullattuja tai hopeoituja rokokookoristuksia värikkäällä alustalla.
  • François de Cuvilliés est un architecte allemand né en Belgique. Il est reconnu comme l'un des maîtres du rococo bavarois. Son style très ornemantal et riche en motifs végétaux est diffusé au travers de toute l'Europe grâce à une série de gravures publiées en 1738.
  • Jean François de Cuvilliés, född 23 oktober 1695, död 14 april 1768 i München, var en fransk-tysk rokokoarkitekt. Cuvilliés blev omkring 1706 upptagen av kurfursten Max Emanuel av Bayern, då denne, fördriven från sitt land, vistades i Frankrike. Efter fredsslutet 1715 följde Cuvilliés med kurfurstens hov till München.
  • 弗兰索瓦·德·屈维利埃(François de Cuvilliés,1695年10月23日-1768年4月14日),是一位出生在比利时的巴伐利亚装饰设计师和建筑师,他将洛可可风格带到慕尼黑维特尔斯巴赫王朝和中部欧洲。
rdfs:label
  • François de Cuvilliés
  • François de Cuvilliés der Ältere
  • François de Cuvilliés
  • François de Cuvilliés
  • François de Cuvilliés
  • François de Cuvilliés
  • François de Cuvilliés
  • 弗兰索瓦·德·屈维利埃
owl:sameAs
skos:subject
foaf:depiction
foaf:page
is dbpprop:redirect of
is owl:sameAs of