A flower, sometimes known as a bloom or blossom, is the reproductive structure found in flowering plants (plants of the division Magnoliophyta, also called angiosperms). The biological function of a flower is to effect reproduction, usually by providing a mechanism for the union of sperm with eggs. Flowers may facilitate outcrossing (fusion of sperm and eggs from different individuals in a population) or allow selfing (fusion of sperm and egg from the same flower).

PropertyValue
dbpedia-owl:abstract
  • Die Blüte einer Pflanze ist − in weitgefasster Definition − ein unverzweigter Kurzspross mit begrenztem Wachstum, dessen Blätter indirekt oder direkt im Dienst der geschlechtlichen Fortpflanzung stehen: indirekt als Schutz- oder Anlockungsorgane, direkt durch die Bildung der Fortpflanzungsorgane. Eine engere Definition beschränkt den Begriff Blüte auf die Angiospermen: Eine Angiospermen-Blüte besteht aus folgenden Bestandteilen (die jedoch nicht alle vertreten sein müssen): der Blütenhülle (Perianth) als Perigon oder getrennt in eine Kelch- und Kronblatthülle; dem Androeceum aus Staubblättern; dem Gynoeceum aus Fruchtblättern, und der Blütenachse. Die Staubblätter bilden den Pollen, der bei der Bestäubung auf die Narbe der Fruchtblätter gelangt, dort auskeimt und im Zuge der Befruchtung die im Fruchtblatt gelegenen Samenanlagen befruchtet, genauer die in der Samenanlage befindliche Eizelle. Diese entwickelt sich zum Embryo, die Samenanlage entwickelt sich zum Samen und die Blüte zur Frucht.
  • La flor es la estructura reproductiva característica de las plantas llamadas espermatofitas o fanerógamas. La función de una flor es producir semillas a través de la reproducción sexual. Para las plantas, las semillas son la próxima generación, y sirven como el principal medio a través del cual las especies se perpetúan y se propagan. Todas las espermatofitas poseen flores que producirán semillas, pero la organización interna de la flor es muy diferente en los dos principales grupos de espermatofitas: gimnospermas vivientes y angiospermas. Las gimnospermas pueden poseer flores que se reúnen en estróbilos, o la misma flor puede ser un estróbilo de hojas fértiles. En cambio una flor típica de angiosperma está compuesta por cuatro tipos de hojas modificadas, tanto estructural como fisiológicamente, para producir y proteger los gametos: sépalos, pétalos, estambres y carpelos. En las angiospermas la flor da origen, tras la fertilización y por transformación de algunas de sus partes, a un fruto que contiene las semillas. El grupo de las angiospermas, con más de 250.000 especies, es un linaje evolutivamente exitoso que conforma la mayor parte de la flora terrestre existente. La flor de angiosperma es el carácter definitorio del grupo y es, probablemente, un factor clave en su éxito evolutivo. Es una estructura compleja, cuyo plan organizacional está conservado en casi todos los miembros del grupo, si bien presenta una tremenda diversidad en la morfología y fisiología de todas y cada una de las piezas que la componen. La base genética y adaptativa de tal diversidad está comenzando a comprenderse en profundidad, así como también su origen, que data del Cretácico inferior, y su posterior evolución en estrecha interrelación con los animales que se encargan de transportar los gametos. Con independencia de los aspectos señalados, la flor es un objeto importante para los seres humanos. A través de la historia y de las diferentes culturas, la flor siempre ha tenido un lugar en las sociedades humanas, ya sea por su belleza intrínseca o por su simbolismo. De hecho, cultivamos especies para que nos provean flores desde hace más de 5.000 años y, actualmente, ese arte se ha transformado en una industria en continua expansión: la floricultura.
  • A flower, sometimes known as a bloom or blossom, is the reproductive structure found in flowering plants (plants of the division Magnoliophyta, also called angiosperms). The biological function of a flower is to effect reproduction, usually by providing a mechanism for the union of sperm with eggs. Flowers may facilitate outcrossing (fusion of sperm and eggs from different individuals in a population) or allow selfing (fusion of sperm and egg from the same flower). Some flowers produce diaspores without fertilization. Flowers contain sporangia and are the site where gametophytes develop. Flowers give rise to fruit and seeds. Many flowers have evolved to be attractive to animals, so as to cause them to be vectors for the transfer of pollen. In addition to facilitating the reproduction of flowering plants, flowers have long been admired and used by humans to beautify their environment, but also as objects of romance, ritual, religion, medicine and as a source of food.
  • Kukka on suvulliseen lisääntymiseen erilaistunut kasvinosa, jossa syntyvät siemenet. Se on kasvussaan rajoittunut verso. Täydelliseen kukkaan kuuluu kukkapohjus ja kolmenlaisia lehtiä: emejä, heteitä ja kehälehtiä (verholehdet ja terälehdet). Useilla kasveilla kuitenkin heteet ja emit ovat eri kukissa tai eri kasviyksilöilläkin. Jollei kukalla ole kehälehtiä, sitä sanotaan kehättömäksi. Kukkalehdet ovat kiinni kierteisesti tai kiehkuraisesti kukkapohjuksessa. Usean lähes kiinni toisissaan olevan pienen kukan yhdistelmää sanotaan kukinnoksi. Heteissä syntyy siitepölyä, ja hedelmöitys tapahtuu, kun siitepöly päätyy emiin. Tämä voi tapahtua eri tavoin. Pääsääntöisesti kukat voidaan jakaa kahteen tyyppiin: tuulipölytteisiin ja hyönteispölytteisiin. On myös kukkia, joiden pölytyksestä huolehtivat lepakot. Tuulipölytteisiä ovat esimerkiksi kaikki heinäkasvit ja havupuut sekä monet lehtipuutkin kuten koivut ja lepät. Niiden kukat ovat yleensä ulkonäöltään vaatimattomia. Sitä vastoin hyönteispölytteiset kukat houkuttelevat pölyttäjiä suurilla, värikkäillä terälehdillä. Hyönteispölytteisten kasvien kukat erittävät myös mettä ja erilaisia tuoksuja. Puhekielessä kukilla usein tarkoitetaankin vain hyönteispölytteisten kasvien kukkia, toisinaan koko kasviakin, varsinkin kukkien vuoksi viljeltyjä koristekasveja. Terälehtien muodostama teriö on useimmiten kukan näkyvin osa. Useimpien yksisirkkaisten kasvien kukissa on kolme tai kuusi terälehtiä, kaksisirkkaisilla tavallisimmin viisi. Tästä on kuitenkin joukko poikkeuksia. Niinpä esimerkiksi ristikukkaisilla on neljä terälehteä, ja useilta tuulipölytteisiltä kasveilta, esimerkiksi heinäkasveilta ne puuttuvat kokonaan. Teriön muoto vaihtelee eri kasveilla suuresti, ja se on usein kasviheimon tärkeä tuntomerkki. Tavallisimmin terälehdet haarautuvat kukan keskuksesta säteittäisesti eri suuntiin. Terälehtien lukumäärästä ja muodosta riippuen tällaista teriötä sanotaan esimerkiksi ruusumaiseksi, neilikkamaiseksi tai ristimäiseksi. Sen sijaan hernekasvien perhomaisessa teriössä terälehdet ovat eri suuria ja sijaitsevat toisiinsa nähden samaan tapaan kuin perhosen siivet. Yhdisteräisiin kuuluvilla kasveilla terälehdet ovat ainakin tyvestä kasvaneet yhteen, jolloin teriö voi olla esimerkiksi kellomainen, huulimainen taikka torvimainen tai kielimäinen kuten mykerökukkaisten kasvien kukinnossa olevilla pikkukukilla. Kielimäisessä teriössä yhteen kasvaneet terälehdet osoittavat samaan suuntaan. Sellaisia ovat esimerkiksi päivänkakkaran mykeröä ympäröivät laitakukat, joita usein sanotaan terälehdiksi, vaikka ne itse asiassa ovat pieniä kukkia, joista jokaisessa on viisi yhteenkasvanutta terälehteä.
  • Il fiore è l'organo riproduttivo delle Angiosperme, nel quale si sviluppano i gametofiti, avviene la fecondazione e si sviluppa il seme. Il fiore deriva dalla differenziazione dell'apice di un rametto le cui foglie hanno perduto quasi sempre la capacità fotosintetica. Questa differenziazione, detta induzione fiorale o induzione antogena, avviene quando l'apice è ancora di dimensioni microscopiche all'interno della gemma, sotto lo stimolo di fattori ormonali e ambientali. L'induzione fiorale precede la fioritura vera e propria, secondo le specie, da poche settimane a circa un anno. Le piante hanno un ciclo vitale aplodiplonte caratterizzato dall'alternanza di una generazione gametofitica (aploide = 1n) e di una sporofitica (diploide = 2n). Le cellule madri delle spore (2n) subiscono meiosi originando individui aploidi detti gametofiti, in questi gametofiti vengono prodotti i gameti (n) che fondendosi danno vita ad uno sporofita (2n). I gametofiti femminili nelle Angiosperme sono costituiti da 8 cellule aploidi e prendono il nome di sacchi embrionali, quelli maschili (microspore 1n) da 3 e si chiamano granuli pollinici o microgametofiti.
  • 花(はな、華とも書く。花卉-かき=漢字制限のため、「花き」と書かれることが多い)とは植物が成長してつけるもので、多くはきれいな花びらに飾られる。花が枯れると果実ができて、種子ができる。多くのものが観賞用に用いられる。生物学的には種子植物の生殖器官である。なお、植物の花を生花(せいか)、紙や布・金属などで作られた花を造花(ぞうか)という。
  • Een bloem is een deel van een plant, waarin de organen voor seksuele voortplanting bij elkaar staan. Lang niet alle planten hebben bloemen: bloemen zijn kenmerkend voor planten die tot de bedektzadigen (Angiospermae, Magnoliophyta, bloemplanten) behoren. Deze plantengroep omvat zeer uiteenlopende planten, van het lage straatgras tot de hoog opgroeiende paardenkastanje. Als de kleinste bloemplant van Nederland wordt de draadgentiaan beschouwd. Bloemen kunnen allerlei vormen en kleuren vertonen en worden daarom als decoratie gebruikt. Bloemen vormen echter ook een belangrijk middel om plantensoorten te herkennen.
  • En blomst er et forplantningsorgan som finnes hos de fleste blomsterplanter. Blomststrukturen inneholder plantens kjønnsorganer, og dens funksjon er å produsere frø gjennom kjønnet formering. Hos mange mindre planter er blomsten den absolutt mest iøynefallende delen. Derfor kalles ofte slike planter i sin helhet simpelthen «blomster». Hos visse planter gir blomstene i løpet av sesongen opphav til fruktene.
  • Kwiat – organ roślin nasiennych, w którym wykształcają się wyspecjalizowane elementy służące do rozmnażania. Stanowi fragment pędu o ograniczonym wzroście ze skupieniem liści płodnych i płonnych, służących odpowiednio, bezpośrednio i pośrednio do rozmnażania płciowego. Kwiat charakterystyczny dla roślin nasiennych (czyli kwiatowych) jest organem homologicznym do kłosa zarodnionośnego (sporofilostanu) roślin ewolucyjnie starszych. Słowo "kwiat" ma szersze znaczenie niż angielskie słowo "flower", które odnosi się tylko do kwiatów roślin okrytonasiennych. U roślin nagonasiennych kwiatostany męskie i żeńskie określa się zwykle odpowiednio jako "male cones" oraz "female cones" (także we wczesnych stadiach rozwoju). W związku z tym, wyrażenie "flowering plants" odnosi się wyłącznie do roślin okrytonasiennych (Magnoliophyta). Nie jest więc ono równoznaczne z polskim wyrażeniem "rośliny kwiatowe" (Anthophyta), które dawniej używano w odniesieniu do wszystkich roślin nasiennych (Spermatophyta).
  • A flor é a estrutura reprodutora característica das plantas denominadas espermatófitas ou fanerogâmicas. A função de uma flor é a de produzir sementes através da reprodução sexuada. Para as plantas, as sementes representam a próxima geração e servem como o principal meio através do qual as espécies se perpetuam e se propagam. Todas as espermatófitas possuem flores que produzirão sementes, mas a organização interna da flor é muito diferente nos dois principais grupos de espermatófitas: gimnospérmicas e angiospérmicas. As gimnospérmicas podem possuir flores que se reunem en estróbilos, ou a mesma flor pode ser um estróbilo de folhas férteis. Por sua vez, uma flor típica de angiospérmca é compuesta por quatro tipos de folhas modificadas, tanto estrutural como fisiologicamente, para produzir e proteger os gametas: sépalas, pétalas, estames e carpelos. Nas angiospérmicas, a flor dá origem, após a fertilização e por transformação de algumas das suas partes, a um fruto que contém as sementes. Os grupo das angiospérmicas, com mais de 250 mil espécies, é uma linhagem com sucesso evolutivo, comportando a maior parte da flora terrestre existente. A flor de angiospérmica é a característica que define o grupo e é, provavelmente, um fator chave para o seu êxito evolutivo. A flor é uma estrutura complexa, cujo plano organizacional encontra-se conservado em quase todos os membros do grupo, embora apresente uma grande diversidade na morfologia e fisiologia de todas e cada uma das peças que a compõem. A base genética e adaptativa de tal diversidade está a começar a ser compreendida em profundidade, assim como a sua origem, que data do Cretácico inferior, e sua posterior evolução em estreita interação com os animais que se encarregam de transportar e disseminar os gametas. Independentemente dos aspectos já assinalados, a flor é um objeto importante para os seres humanos. Através da história e das diferentes culturas, a flor sempre teve um lugar nas sociedades humanas, quer pela sua beleza intrínseca quer pelo seu simbolismo. De facto, cultivamos especies para que nos providenciem flores, desde há mais de 5 mil e, actualmente, essa arte transformou-se numa indústria en contínua expansão: a floricultura.
  • Blomman är den del av gömfröväxterna som är avsedd för fortplantning. Blommans funktion är att producera frön. Blommor är ofta färgglada eller doftande för att locka till sig insekter så att de kan bli pollinerade. I en ring innanför kronbladen sitter de hanliga organen som kallas ståndare. De kan vara olika många beroende på art och består av ett skaft, som kallas sträng, och en knapp som är toppen på ståndaren. Ståndarna är ofta fria men kan vara hopväxta vid basen. Sterila ståndare, utan pollenbildande funktion, kallas staminodier. Knappen är i regel skild i två knapphalvor, vars fäste kallas konnektiv. Knappen innehåller pollenkorn och öppnar sig när dessa är mogna. Pollenkornen kan spridas från en blomma till en annan med hjälp av exempelvis insekter. En blomma som är specialiserad för att sprida pollenen med vinden kan kallas vindblomma. Mitt i blomman finns det honliga organet, som består av en eller flera pistiller och längst upp på pistillen sitter det klibbiga märket där pollenkornen ska fastna. Under märket på pistillen finns ofta ett smalt skaft som kallas stift. Längst ner på pistillen sitter en förtjockning som är fruktämnet med fröämnen inuti. Efter befruktningen växer fruktämnet till och bildar den färdiga frukten med frön i. I många fall består denna frukt endast av ett fröhus och saknar en omgivande köttig del som exempelvis äpple, apelsin och plommon har. Stödblad kan sitta vid blomskaftets bas och blad på själva skaftet kallas förblad. Blomaxeln är den del där skaftet övergår i blomman. Blommans blad sitter vanligen i två kransar och kallas hylleblad. Hyllebladens placering i förhållande till fruktämnet varierar inom olika familjer och man brukar tala om översittande, kringsittande eller undersittande hylle. De kan ofta skiljas i foderblad och kronblad. De enhjärtbladiga växterna har ofta två kransar med tre blad av likartat utseende, vilka brukar kallas kalkblad. Foderbladen är ofta gröna, fria eller hopväxta. Kronbladen är i regel färgade och fungerar som skyltorgan för pollinerande insekter. Kronbladen kan vara fria från varandra eller hopväxta, som exempelvis hos klockväxterna. När alla kronbladen är sammanväxta omnämns de tillsammans som en krona. En del blommor har sporre.
  • Цвето́к — сложный орган семенного размножения цветковых (покрытосеменных) растений. Цветок представляет собой видоизменённый, укороченный и ограниченный в росте спороносный побег, приспособленный для образования спор, гамет и полового процесса, завершающегося образованием плода с семенами. Исключительная роль цветка как особой морфологической структуры связана с тем, что в нём полностью совмещены все процессы бесполого и полового размножения. От шишки голосеменных растений цветок отличается тем, что у него в результате опыления пыльца попадает на рыльце пестика, а не на семязачаток непосредственно, а при последующем половом процессе семязачатки у цветковых развиваются в семена внутри завязи. Цветок, будучи уникальным образованием по своей природе и функциям, поразительно разнообразен по деталям строения, окраске и размерам. Самые мелкие цветки растений семейства Рясковые имеют в диаметре всего около 1 мм, в то же время как самый крупный цветок у раффлезии Арнольда семейства Раффлезиевые, обитающей в тропических лесах на острове Суматра, достигает в диаметре 91 см и имеет массу около 11 кг.
  • 花是被子植物(被子植物门植物,又称有花植物或開花植物)的繁殖器官,其生物学功能的是结合雄性精细胞与雌性卵细胞以产生种子。这一进程始於传粉,然後是受精,从而形成种子并加以传播。对於高等植物而言,种子便是其下一代,而且是各物种在自然分布的主要手段。同一植物上着生的花的组合称为花序。 “花”在生活中亦常被称为“花朵”或“花卉”。广义的花卉可指一切具有观赏价值的植物(或人工栽插的盆景),而狭义上则单指所有的開花植物。 除了作为被子植物的繁殖器官,花卉还一直广受人们的喜爱和使用,主要用於美化环境,而且还作为一种食物来源。
  • La fleur est constituée par l’ensemble des organes de la reproduction et des enveloppes qui les entourent chez les angiospermes (aussi appelées plantes à fleurs). Après la pollinisation, la fleur est fécondée et se transforme en fruit contenant les graines. Les fleurs peuvent être solitaires, mais sont plus souvent regroupées en inflorescences. Très tôt, les fleurs ont attiré l’attention de l’homme qui les utilise et les cultive pour la parure (par exemple des couronne de fleurs), pour l’ornementation intérieure et extérieure ainsi que pour leurs odeurs et pigments. Les fleurs ont souvent inspiré les artistes, peintres, poètes, sculpteurs, décorateurs… La culture des fleurs est la floriculture ou l'horticulture.
dbpedia-owl:thumbnail
dbpedia-owl:wikiPageExternalLink
dcterms:subject
rdfs:comment
  • 花(はな、華とも書く。花卉-かき=漢字制限のため、「花き」と書かれることが多い)とは植物が成長してつけるもので、多くはきれいな花びらに飾られる。花が枯れると果実ができて、種子ができる。多くのものが観賞用に用いられる。生物学的には種子植物の生殖器官である。なお、植物の花を生花(せいか)、紙や布・金属などで作られた花を造花(ぞうか)という。
  • En blomst er et forplantningsorgan som finnes hos de fleste blomsterplanter. Blomststrukturen inneholder plantens kjønnsorganer, og dens funksjon er å produsere frø gjennom kjønnet formering. Hos mange mindre planter er blomsten den absolutt mest iøynefallende delen. Derfor kalles ofte slike planter i sin helhet simpelthen «blomster». Hos visse planter gir blomstene i løpet av sesongen opphav til fruktene.
  • 花是被子植物(被子植物门植物,又称有花植物或開花植物)的繁殖器官,其生物学功能的是结合雄性精细胞与雌性卵细胞以产生种子。这一进程始於传粉,然後是受精,从而形成种子并加以传播。对於高等植物而言,种子便是其下一代,而且是各物种在自然分布的主要手段。同一植物上着生的花的组合称为花序。 “花”在生活中亦常被称为“花朵”或“花卉”。广义的花卉可指一切具有观赏价值的植物(或人工栽插的盆景),而狭义上则单指所有的開花植物。 除了作为被子植物的繁殖器官,花卉还一直广受人们的喜爱和使用,主要用於美化环境,而且还作为一种食物来源。
  • Die Blüte einer Pflanze ist − in weitgefasster Definition − ein unverzweigter Kurzspross mit begrenztem Wachstum, dessen Blätter indirekt oder direkt im Dienst der geschlechtlichen Fortpflanzung stehen: indirekt als Schutz- oder Anlockungsorgane, direkt durch die Bildung der Fortpflanzungsorgane.
  • La flor es la estructura reproductiva característica de las plantas llamadas espermatofitas o fanerógamas. La función de una flor es producir semillas a través de la reproducción sexual. Para las plantas, las semillas son la próxima generación, y sirven como el principal medio a través del cual las especies se perpetúan y se propagan.
  • Kukka on suvulliseen lisääntymiseen erilaistunut kasvinosa, jossa syntyvät siemenet. Se on kasvussaan rajoittunut verso. Täydelliseen kukkaan kuuluu kukkapohjus ja kolmenlaisia lehtiä: emejä, heteitä ja kehälehtiä (verholehdet ja terälehdet). Useilla kasveilla kuitenkin heteet ja emit ovat eri kukissa tai eri kasviyksilöilläkin. Jollei kukalla ole kehälehtiä, sitä sanotaan kehättömäksi. Kukkalehdet ovat kiinni kierteisesti tai kiehkuraisesti kukkapohjuksessa.
  • A flower, sometimes known as a bloom or blossom, is the reproductive structure found in flowering plants (plants of the division Magnoliophyta, also called angiosperms). The biological function of a flower is to effect reproduction, usually by providing a mechanism for the union of sperm with eggs. Flowers may facilitate outcrossing (fusion of sperm and eggs from different individuals in a population) or allow selfing (fusion of sperm and egg from the same flower).
  • Il fiore è l'organo riproduttivo delle Angiosperme, nel quale si sviluppano i gametofiti, avviene la fecondazione e si sviluppa il seme. Il fiore deriva dalla differenziazione dell'apice di un rametto le cui foglie hanno perduto quasi sempre la capacità fotosintetica. Questa differenziazione, detta induzione fiorale o induzione antogena, avviene quando l'apice è ancora di dimensioni microscopiche all'interno della gemma, sotto lo stimolo di fattori ormonali e ambientali.
  • Een bloem is een deel van een plant, waarin de organen voor seksuele voortplanting bij elkaar staan. Lang niet alle planten hebben bloemen: bloemen zijn kenmerkend voor planten die tot de bedektzadigen (Angiospermae, Magnoliophyta, bloemplanten) behoren. Deze plantengroep omvat zeer uiteenlopende planten, van het lage straatgras tot de hoog opgroeiende paardenkastanje. Als de kleinste bloemplant van Nederland wordt de draadgentiaan beschouwd.
  • Kwiat – organ roślin nasiennych, w którym wykształcają się wyspecjalizowane elementy służące do rozmnażania. Stanowi fragment pędu o ograniczonym wzroście ze skupieniem liści płodnych i płonnych, służących odpowiednio, bezpośrednio i pośrednio do rozmnażania płciowego. Kwiat charakterystyczny dla roślin nasiennych (czyli kwiatowych) jest organem homologicznym do kłosa zarodnionośnego (sporofilostanu) roślin ewolucyjnie starszych.
  • A flor é a estrutura reprodutora característica das plantas denominadas espermatófitas ou fanerogâmicas. A função de uma flor é a de produzir sementes através da reprodução sexuada. Para as plantas, as sementes representam a próxima geração e servem como o principal meio através do qual as espécies se perpetuam e se propagam.
  • Цвето́к — сложный орган семенного размножения цветковых (покрытосеменных) растений. Цветок представляет собой видоизменённый, укороченный и ограниченный в росте спороносный побег, приспособленный для образования спор, гамет и полового процесса, завершающегося образованием плода с семенами. Исключительная роль цветка как особой морфологической структуры связана с тем, что в нём полностью совмещены все процессы бесполого и полового размножения.
  • Blomman är den del av gömfröväxterna som är avsedd för fortplantning. Blommans funktion är att producera frön. Blommor är ofta färgglada eller doftande för att locka till sig insekter så att de kan bli pollinerade. I en ring innanför kronbladen sitter de hanliga organen som kallas ståndare. De kan vara olika många beroende på art och består av ett skaft, som kallas sträng, och en knapp som är toppen på ståndaren. Ståndarna är ofta fria men kan vara hopväxta vid basen.
  • La fleur est constituée par l’ensemble des organes de la reproduction et des enveloppes qui les entourent chez les angiospermes (aussi appelées plantes à fleurs). Après la pollinisation, la fleur est fécondée et se transforme en fruit contenant les graines. Les fleurs peuvent être solitaires, mais sont plus souvent regroupées en inflorescences.
rdfs:label
  • Flower
  • Blüte
  • Flor
  • Kukka
  • Fleur
  • Fiore
  • Bloem (plant)
  • Blomst
  • Kwiat
  • Flor
  • Цветок
  • Blomma
owl:sameAs
foaf:depiction
foaf:page
is dbpedia-owl:product of
is dbpedia-owl:wikiPageDisambiguates of
is dbpedia-owl:wikiPageRedirects of
is dbpprop:exportGoods of
is dbpprop:imageCaption of
is dbpprop:products of
is dbpprop:symbol of
is owl:sameAs of
is foaf:primaryTopic of