The First Vatican Council was convoked by Pope Pius IX on 29 June 1868, after a period of planning and preparation that began on 6 December 1864. This twentieth ecumenical council of the Roman Catholic Church, held three centuries after the Council of Trent, opened on 8 December 1869 and adjourned on 20 October 1870.

PropertyValue
dbpprop:abstract
  • The First Vatican Council was convoked by Pope Pius IX on 29 June 1868, after a period of planning and preparation that began on 6 December 1864. This twentieth ecumenical council of the Roman Catholic Church, held three centuries after the Council of Trent, opened on 8 December 1869 and adjourned on 20 October 1870. Unlike the four earlier General Councils held in Rome, which met in the Lateran Basilica and are known as the Lateran Councils, it met in the Vatican Basilica, whence its name of First Vatican Council. Its best-known decision is its definition of papal infallibility. According to Raffaele De Cesare: The first idea of convening an Ecumenical Council in Rome to elevate the temporal power into a dogma, originated in the third centenary of the Council of Trent, which took place in that city in December, 1863, and was attended by a number of Austrian and Hungarian prelates. However, following the Austro-Prussian War, Austria had recognized the Kingdom of Italy. Consequently, because of this and other substantial political changes: "The Civiltà Cattolica suggested that the Papal Infallibility should be substituted for the dogma of temporal power ... " The Council was convoked to deal with the contemporary problems of the rising influence of rationalism, liberalism, and materialism. Its purpose was, besides this, to define the Catholic doctrine concerning the Church of Christ. There was discussion and approval of only two constitutions: the Dogmatic Constitution on the Catholic Faith and the First Dogmatic Constitution on the Church of Christ, the latter dealing with the primacy and infallibility of the bishop of Rome. The first matter brought up for debate was the dogmatic draft of Catholic doctrine against the manifold errors due to Rationalism.
  • Das Erste Vatikanische Konzil (Vaticanum I), das von der katholischen Kirche als das 20. Ökumenische Konzil angesehen wird, begann am 8. Dezember 1869. Es verkündete im Sommer 1870 ein Lehrdokument über den katholischen Glauben, den päpstlichen Jurisdiktionsprimat und erhob die Lehre von der Unfehlbarkeit des Papstes definitiv zum Dogma. In der Sitzungspause begann Frankreich einen Krieg gegen Preußen, worauf die italienische Nationalbewegung den Kirchenstaat auflöste. Das Konzil wurde nicht wieder aufgenommen und am 20. Oktober 1870 unbestimmt vertagt.
  • Primera Sessió: celebrada el 8 de desembre de 1869 amb el decret d'obertura del concili. Segona Sessió: celebrada el 6 de gener de 1870 con la Professió de Fè. Tercera Sessió: celebrada el 24 d'abril de 1870 concluent amb l'aprovació dela Constitució Dogmàtica Dei Filius, sobre la Fe Catòlica. Cuarta Sessió: celebrada el 18 de juliol de 1870 concluint amb l'aprovació de la Constitució Dogmàtica Pastor Aeternus sobre l'Església de Crist que declara el dogma de la infalibilitat papal. El concili es va haver de suspendre el 20 d'octubre del 1870 quan es va consumar en plebiscit la unió a Itàlia dels Estats Pontifcis. En un principi, no va semblar necessari convocar un concili per tractar els assumptes pendents des del concili de Trento, de manera que quan Pius IX va convocar el Concili hi va haver una reacció de sorpresa. La situació del concili va ser diferent de la dels anteriors, ja que no hi va predominar l'esperit reformista de l'últim concili. Des del seu inici es sabia que el tema principal seria la infalibilitat papal, de manera que la nova doctrina reforçaria la figura del Papa. Al començament el programa era molt extens. Era necessari parlar de l'Església i també de la relació entre la fè i la raó, ja que els avenços científics com l'evolucionisme posaven en dubte les teories cristianes més tradicionals. Un altra tema a tractar eren les missions catòliques. Tots aquests temes estaven preparats, però el concili es va veure amenaçat per la Guerra Franco-Prussiana i pel fet que Roma estava rodejada pels exèrcits italians que estaven unificant Itàlia. Aquesta situació va obligar als bisbes a tornar a les seves seus.
  • První vatikánský koncil byl koncilem katolické církve (z jejího hlediska 20. ekumenickým), který svolal papež Pius IX. 29. června 1869. Zahajovací zasedání se konalo 8. prosince téhož roku. Poslední zasedání se konalo 18. července 1870, kdy byl koncil odročen, nicméně politická situace (konkrétně prusko-francouzská válka) již neumožnila v jeho dalším pokračování. Formálně ukončen byl až v roce 1960. Vlivem náhlého přerušení koncil nestihl projednat mnoho připravovaných otázek, zejména ohledně změn ve struktuře církve, životě kléru apod. , kterým se poté věnoval až druhý vatikánský koncil. Z koncilu nakonec vzešly dva dokumenty nemalého významu: dekret o víře Dei Filius a konstituce Pastor aeternus. První definuje dogma o přirozené poznatelnosti Boží rozumem z toho, co bylo stvořeno, druhý tzv. papežskou neomylnost. Zejména tato dogmata se stala na dlouhou dobu předmětem sporů a odmítnutí závěrů koncilu některými teology dokonce vedlo ke vzniku starokatolické církve.
  • El concilio Vaticano I fue el primer concilio celebrado en la Ciudad del Vaticano. Convocado por el Papa Pío IX en 1869 para enfrentar al racionalismo y al galicanismo. En este Concilio se aprobó como dogma de fe la doctrina de la infalibilidad del Papa. Tuvo 4 sesiones: Primera Sesión: celebrada el 8 de diciembre de 1869 con el Decreto de apertura del concilio. Segunda Sesión: celebrada el 6 de enero de 1870 con la Profesión de Fe. Tercera Sesión: celebrada el 24 de abril de 1870 concluyendo con la aprobación de la Constitución Dogmática Dei Filius sobre la fe católica. Cuarta Sesión: celebrada el 18 de julio de 1870 concluyendo con la aprobación de la Constitución Dogmática Pastor Aeternus sobre la Iglesia de Cristo que declara el dogma de la infalibilidad papal. El concilio fue suspendido por Pío IX el 20 de octubre de 1870, después que se hubiera consumado la unión a Italia de los Estados Pontificios.
  • Kahdeskymmenes ekumeeninen eli yleinen, koko "yhdeksi, pyhäksi, katoliseksi ja apostoliseksi" itsensä tunnustaman kirkon piispojen kirkolliskokous avattiin vuonna 1869 Vatikaanissa. Konsiili kesti vuoteen 1870, jolloin se käytännön syistä keskeytyi, vaikkei sitä muodollisesti suljettukaan. Sitä kutsutaan myös nimellä Vatikaanin ensimmäinen kirkolliskokous. Paavi Pius IX:n kutsumaan kokoukseen osallistui paavin lisäksi 11 patriarkkaa, kuusi arkkipiisparuhtinasta, 49 kardinaalia, 680 arkkipiispaa ja piispaa, 28 apottia ja 29 luostarijärjestöjen johtajaa. Kirkolliskokous mm. dogmatisoi paavin erehtymättömyyden. Ortodoksinen kirkko ei tunnusta tätä kirkolliskokousta todelliseksi ekumeeniseksi kirkolliskokoukseksi. Kirkolliskokouksen lopuksi määriteltiin dogmi, jonka mukaan paavi on erehtymätön niissä asioissa, mitkä on hän lausunut piispanistuimeltaan ex cathedra. Tämä perustuu kolmeen ensimmäisen paavin, Pietarin, aseman määrittävään raamatun kohtaan . Käytännössä monet paavit ovat oikeudestaan huolimatta välttäneet antamasta lausuntoja "ex cathedra", koska tämä sitoisi myös heidän seuraajiaan teologisesti tai seuraajien olisi joko uudelleen tulkittava edeltäjiensä päätöksiä tai mahdollisesti jopa tehtävä vastakkaisia päätöksiä, mikä heikentäisi katolisen kirkon perinteen uskottavuutta raamatuntulkinnan rinnalla. Protestantismi ei periaatteessa perustu raamatuntulkintaan perinteen rajoittamana vaan itse Raamattuun (sola scriptura-periaate, "yksin sana"). Näin ollen periaatteessa kenellä hyvänsä on oikeus testata kirkon esittämiä kristinuskon tulkintoja vertaamalla niitä Raamattuun. Protestantismissa on uskonpuhdistuksen jälkeen tapahtunut hajaannusta, mitä katolinen kirkko on koettanut välttää korostamalla perinnettään ja toisaalta tuomitsemalla poikkeamat harhaoppisuutena eli kerettiläisyytenä.
  • Le 1 concile œcuménique du Vatican se tient du 8 décembre 1869 au 20 octobre 1870. Convoqué par Pie IX, il définit notamment l'infaillibilité pontificale. Il est interrompu quand les troupes italiennes envahissent Rome. Suspendu sine die, il n'est jamais repris.
  • Il Concilio ecumenico Vaticano I è stato il ventesimo concilio ecumenico, ovvero una riunione di tutti i vescovi del mondo per discutere di argomenti riguardanti la vita della Chiesa cattolica. L'apertura del Concilio Vaticano fu indetta ufficialmente dal papa Pio IX nel giugno 1868 e le sessioni del Concilio furono interrotte due anni dopo, nel luglio 1870. Si tenne nella Basilica di San Pietro in Vaticano a Roma. Nel corso dei lavori si sancì il dogma dell'infallibilità del magistero del Papa in materia di fede e di morale (quando tale magistero rispetti alcune condizioni).
  • 第1バチカン公会議(だい1 - こうかいぎ Concilium Vaticanum Primum)は、ローマ・バチカンのサン・ピエトロ大聖堂において、1869年12月8日から1870年10月20日の4会期にわたって行われたカトリック教会の20回目の公会議。
  • Het Eerste Vaticaans Concilie, ook kortweg aangeduid als Vaticanum I, werd gehouden van 1869 tot 1870 tijdens het pontificaat van Paus Pius IX en was het eerste algemeen concilie van de Katholieke Kerk na het concilie van Trente meer dan 300 jaar tevoren. Het kon niet worden voltooid vanwege de Frans-Duitse oorlog die in 1870 uitbrak. Tijdens dit concilie werd de onfeilbaarheid van de paus tot dogma verklaard. De leer van de onfeilbaarheid bestond al langer in de Katholieke Kerk, maar werd pas honderden jaren later via dit concilie bevestigd. Dit werd omschreven in de constitutie "Pastor aeternus". Het dogma houdt in dat de paus - als opvolger van Petrus - krachtens zijn eigen gezag (= Ex Sese, oftewel vanuit de zetel), en niet krachtens instemming van de Kerk, in geloof- en zedenzaken een onfeilbare uitspraak (= Ex Cathedra, oftewel vanuit de bisschopsstoel) kan doen. Iedere gelovige is verplicht deze uitspraak in geloof te aanvaarden. De paus wordt bij het verrichten van deze uitspraak bijgestaan door de Heilige Geest. Tijdens dit concilie werd ook gesteld dat de opperste bestuursbevoegdheid in de Kerk berust bij de paus. Vaak wordt de onfeilbaarheid van de paus verkeerd begrepen. De onfeilbaarheid treedt alleen op in bijzondere gevallen (zoals bij uitspraken ex cathedra). Een gewone toespraak van de paus valt dus niet onder de onfeilbaarheid. Ook wil de onfeilbaarheid niet zeggen dat de persoon (van de paus) onfeilbaar is. Na deze dogmaverklaring is tot nog toe slechts éénmaal opnieuw een geloofspunt gedogmatiseerd. Dit gebeurde bij de afkondiging van het dogma van Maria-ten-Hemelopneming door Paus Pius XII in het heilig jaar 1950. De pauselijke onfeilbaarheid geldt ook voor Ex-Cathedra-uitspraken gedaan vóór het Eerste Vaticaans Concilie. Verder werden volgende onderwerpen tijdens dit concilie behandeld: De houding van de Kerk tegenover de rationalistische en liberale wereldopvatting. De wederopleving en formulering van het geloof. De bescherming van de christelijke huwelijken en de christelijke opvoeding. Het concilie veroordeelde het rationalisme. De constitutie "Dei Filius" behandelde de verhouding tussen geloof en rede. Door liberale krachten, met name de Italiaanse vrijmetselarij die op dat moment de unificatie van Italië nastreefde, werd Vaticanum I krachtig bestreden en bespot. Binnen de Kerk zelf zorgde het concilie echter voor een gigantische heropleving en een grote devotie van de lekengelovigen tot het pausschap, niet het minst vanwege de krachtige persoon van Paus Pius IX zelf.
  • Første Vatikankonsil var et av Den katolske kirkes økumeniske konsiler. Det ble innkalt 29. juni 1868 av pave Pius IX gjennom bullen Aeterni Patris. Første sesjon ble holdt i Peterskirken 8. desember 1869. Pavens primære mål var å få bekreftet den stilling han hadde inntatt i dokumentet Syllabus Errorum i 1864, hvor han fordømte en lang rekke syn i forbindelse med rasjonalisme, liberalisme og materialisme. Konsilet skulle også avgjøre enkelte doktrinære spørsmål. Bare to konsistusjoner ble vedtatt: Dei Filius (Om katolsk forståelse av inspirert skrift) Pastor Aeternus (Om pavens primat og ufeilbarlighet)
  • Sobór Watykański I – dwudziesty sobór powszechny Kościoła katolickiego, zwołany przez papieża Piusa IX obradujący w latach 1869 - 1870; został zawieszony, kiedy wojska włoskie zdobyły Rzym; nigdy nie wznowiono obrad. Sobór uchwalił konstytucję apostolską Pastor aeternus, która zawiera wypowiedź doktrynalną: "Romani Pontificis definitiones esse ex sese irreformabiles, non autem ex consensu Ecclesiae" (definicje Papieża Rzymskiego są same z siebie niezmienne, a nie wynika to ze zgody Kościoła). To zdanie oraz dogmat o nieomylności papieża w sprawach wiary i moralności kształtuje dziś w znacznej mierze stosunki w Kościele katolickim. Obok dogmatu o nieomylności ważnym wkładem soboru była konstytucja Dei Filius, która przeciwstawiała panteizmowi, materializmowi i racjonalizmowi naukę opartą na Objawieniu. Pośrednim skutkiem uchwał soboru była ogłoszona 1 listopada 1950 przez Piusa XII definicja o Wniebowzięciu Najświętszej Maryi Panny (jedyny przypadek użycia nieomylności dla wprowadzenia nowego dogmatu po definicji soborowej, wcześniej z nieomylności skorzystał już np. Pius IX, ogłaszając naukę o niepokalanym poczęciu Najświętszej Maryi Panny, gdyż nieomylność papieska należała do depozytu wiary katolickiej, a jej definicja tylko ją potwierdziła).
  • O Concílio Vaticano I (CV I) deu-se de 8 de Dezembro de 1869 a 18 de Dezembro de 1870. E foi proclamado por Pio IX. As principais decisões do Concílio foram conceber uma Constituição dogmática intitulada "Dei Filius", sobre a Fé católica e a Constituição Dogmática "Pastor Aeternus", sobre o primado e infalibilidade do Papa quando se pronuncia "ex-cathedra", em assuntos de fé e de moral. E tratou-se de questões doutrinárias que eram necessárias para dar novo alento e informar melhor sobre assuntos essenciais de Fé. Velha Igreja Católica - constituída por cismáticos que, não aceitando a infalibilidade papal e várias decisões do CV I, se separaram da Igreja Católica, mas que ainda se auto-intitulam como "católicos".
  • Conciliul Vatican I a fost convocat de către Papa Pius al IX-lea prin scrisoarea apostolică Aeterni Patris din 29 iunie 1868. Prima şedinţă a avut loc în Bazilica Sfântul Petru în ziua de 8 decembrie 1869. Acesta a fost cel de al douăzecelea conciliu ecumenic al Bisericii Catolice. La conciliu au participat aproape 800 de reprezentaţi din numeroase dieceze. Au avut loc 93 de şedinţe ale conciliului între 8 decembrie 1869 şi 1 septembrie 1870. Sarcinile primordiale pe care şi le-a pus Papa Pius al Ix-lea, au fost definiţia dogmei Infalibilităţii Papale şi confirmarea poziţiei Bisericii Catolice faţă de raţionalism, relativism, liberalism şi materialism. În primele şedinţe au fost discutate şi aprobate două constiuţii: prima Dei Filius, Constituţia Dogmatică a Credinţei Catolice, şi a doua Pastor Aeternus, Prima Constituţie Dogmatică a Bisericii lui Cristos care defineşte primatul şi infalibilitatea Papei. Începutulu războiului franco-prusian a întrerupt şedinţele conciliul. A fost suspendat după întrarea armatei italiene în Roma, şi nu a mai fost continuat. În ziua de 20 septembrie 1870 Papa Pius al IX-lea, prin bulla Postquam Dei munere, a declarat conciliul întrerupt pe o perioadă nedefinită (sine dei). Nu a fost anunţată oficial închiderea conciliului, decît în 1960 de Papa Ioan al XXIII-lea, care pregătea deschiderea celui de al doilea Conciliu Vatican. După Conciliul Vatican I s-a observat o creştere a numărului de convertiţi în catolicism, au fost restructurate unele ordine monahale. S-a impus o implicarea mai intensă a laicilor în misiuni de binefacere. Conciliul a stimulat Mişcarea Liturgică care a înflorit sub Papa Pius al X-lea.
  • Пе́рвый Ватика́нский собо́р — согласно принятому в Римско-католической церкви счёту, 20-й Вселенский собор. Открылся 8 декабря 1869 года. Прервал свою работу 1 сентября 1870 года; после капитуляции папской армии 20 сентября 1870 года Пий IX буллой Postquam Dei munere того же дня объявил его отложенным на неопределённое время (sine dei). Не возобновлялся.
  • Första Vatikankonciliet är romersk-katolska kyrkans 20:e allmänna kyrkomöte. Mötet öppnades den 8 december 1869 av påven Pius IX och pågick fram till den 20 oktober 1870 då det i all hast fick avslutas, när italienska trupper intog Rom, och Kyrkostaten upplöstes. Konciliet antog två konstitutioner: Dei Filius och Pastor aeternus, varav den senare innehöll ofelbarhetsdogmen. Kyrkomötet behandlade särskilt (1) frågor om uppenbarelsen och dess förhållande till förnuftet, (2) ecklesiologin, d.v.s. läran om kyrkans väsen, varvid läran om påvens ofelbarhet slutligt fastställdes som katolsk dogm. Dei Filius - dogmatisk konstitution (särskilt auktoritativt lärodokument) riktad mot rationalism, materialism och ateism. Behandlar frågan om uppenbarelsen och dess förhållande till det mänskliga förnuftet. Pastor aeternus - dogmatisk konstitution (särskilt auktoritativt lärodokument) om kyrkan och påven. Bl.a. fastställdes den ofta missförstådda läran om påvens ofelbarhet.
  • İlk Vatikan Konsili, Birinci Vatikan Konsili veya Vatikan I Papa IX. Pius tarafından Aeterni Patris ile 29 Haziran 1868’de çağrılan konsile verilen isimdir. İlk oturum Aziz Petrus Bizilikası’nda 8 Aralık 1869’da gerçekleşmiştir. Katolik Kilisesi’nin 20. ekümenik konsilidir. Yaklaşık 800 kilise önderi katılmıştır. Papanın ana amacı “Hatalar Müfredatı” isimli eserinde takındığı tavır ve durumu doğrulamak idi zira eserinde rasyonalizm, liberalizm ve materyalizm ile ilgili birçok tavrı ayıplamıştı. Bunun dışında çeşitli doktrinlerin tartışılması da amaçlanmıştı. Üç oturum sonunda iki yasa kabul edilebilmiştir: Dei Filius (İncil’in Tanrı tarafından ilham edildiğine dair inancı tanımlar) ve Pastor Aeternus (Roma Piskoposunun dogmaları tanımlarken ve duyururken yanılmaz olduğuna dairdir). Ayrıca İlk Vatikan Konsili’nin sonuçları Ultramontanizm hareketi açısından da çok önemlidir.
  • Перший Ватиканський собор — за прийнятою в Римо-католицькій церкві лічбою 20-й Вселенський собор. Був скликаний буллою папи Пія IX Aeterni Patris. Перша сесія почалася в базиліці Святого Петра 8 грудня 1869 року, її відвідали біля 800 старших церковних діячів. Собор перервав свою работу 1 вересня 1870 року з початком Франко-пруської війни, в результаті якої війська Італійського королівства захопили Рим. Більше собор не відновлював свою роботу.
  • 第一次梵蒂岡大公會議(拉丁語:Concilium Vaticanum Primum)於1868年6月29日由羅馬教宗庇護九世召開,是羅馬天主教會第20次大公會議,共744位教會領袖出席。會議於1869年12月8日在聖伯多祿大殿舉行,其後被被多次中斷,直至1870年10月20日才完滿結束。會議討論範疇包括:理性主義、唯物論、自由主義、教宗無誤論(Papal Infallibility)等。 下一次大公會議是第二次梵諦岡大公會議。
dbpprop:acceptedBy
dbpprop:accessdate
  • 2008-12-27 (xsd:date)
dbpprop:attendance
  • 744 (xsd:integer)
dbpprop:convokedBy
dbpprop:councilDate
  • 1869–70
dbpprop:councilName
  • Vatican Council I
dbpprop:documents
dbpprop:first
  • K.
dbpprop:hasPhotoCollection
dbpprop:last
  • KIRCH
dbpprop:next
dbpprop:presidedBy
dbpprop:previous
dbpprop:reference
dbpprop:title
  • Vatican Council
dbpprop:topics
dbpprop:wikiPageUsesTemplate
dbpprop:wstitle
  • Vatican Council
rdf:type
rdfs:comment
  • The First Vatican Council was convoked by Pope Pius IX on 29 June 1868, after a period of planning and preparation that began on 6 December 1864. This twentieth ecumenical council of the Roman Catholic Church, held three centuries after the Council of Trent, opened on 8 December 1869 and adjourned on 20 October 1870.
  • Das Erste Vatikanische Konzil (Vaticanum I), das von der katholischen Kirche als das 20. Ökumenische Konzil angesehen wird, begann am 8. Dezember 1869. Es verkündete im Sommer 1870 ein Lehrdokument über den katholischen Glauben, den päpstlichen Jurisdiktionsprimat und erhob die Lehre von der Unfehlbarkeit des Papstes definitiv zum Dogma. In der Sitzungspause begann Frankreich einen Krieg gegen Preußen, worauf die italienische Nationalbewegung den Kirchenstaat auflöste.
  • Primera Sessió: celebrada el 8 de desembre de 1869 amb el decret d'obertura del concili. Segona Sessió: celebrada el 6 de gener de 1870 con la Professió de Fè. Tercera Sessió: celebrada el 24 d'abril de 1870 concluent amb l'aprovació dela Constitució Dogmàtica Dei Filius, sobre la Fe Catòlica.
  • První vatikánský koncil byl koncilem katolické církve (z jejího hlediska 20. ekumenickým), který svolal papež Pius IX. 29. června 1869. Zahajovací zasedání se konalo 8. prosince téhož roku. Poslední zasedání se konalo 18. července 1870, kdy byl koncil odročen, nicméně politická situace (konkrétně prusko-francouzská válka) již neumožnila v jeho dalším pokračování. Formálně ukončen byl až v roce 1960.
  • El concilio Vaticano I fue el primer concilio celebrado en la Ciudad del Vaticano. Convocado por el Papa Pío IX en 1869 para enfrentar al racionalismo y al galicanismo. En este Concilio se aprobó como dogma de fe la doctrina de la infalibilidad del Papa. Tuvo 4 sesiones: Primera Sesión: celebrada el 8 de diciembre de 1869 con el Decreto de apertura del concilio. Segunda Sesión: celebrada el 6 de enero de 1870 con la Profesión de Fe.
  • Kahdeskymmenes ekumeeninen eli yleinen, koko "yhdeksi, pyhäksi, katoliseksi ja apostoliseksi" itsensä tunnustaman kirkon piispojen kirkolliskokous avattiin vuonna 1869 Vatikaanissa. Konsiili kesti vuoteen 1870, jolloin se käytännön syistä keskeytyi, vaikkei sitä muodollisesti suljettukaan. Sitä kutsutaan myös nimellä Vatikaanin ensimmäinen kirkolliskokous.
  • Le 1 concile œcuménique du Vatican se tient du 8 décembre 1869 au 20 octobre 1870. Convoqué par Pie IX, il définit notamment l'infaillibilité pontificale. Il est interrompu quand les troupes italiennes envahissent Rome. Suspendu sine die, il n'est jamais repris.
  • Il Concilio ecumenico Vaticano I è stato il ventesimo concilio ecumenico, ovvero una riunione di tutti i vescovi del mondo per discutere di argomenti riguardanti la vita della Chiesa cattolica. L'apertura del Concilio Vaticano fu indetta ufficialmente dal papa Pio IX nel giugno 1868 e le sessioni del Concilio furono interrotte due anni dopo, nel luglio 1870. Si tenne nella Basilica di San Pietro in Vaticano a Roma.
  • 第1バチカン公会議(だい1 - こうかいぎ Concilium Vaticanum Primum)は、ローマ・バチカンのサン・ピエトロ大聖堂において、1869年12月8日から1870年10月20日の4会期にわたって行われたカトリック教会の20回目の公会議。
  • Het Eerste Vaticaans Concilie, ook kortweg aangeduid als Vaticanum I, werd gehouden van 1869 tot 1870 tijdens het pontificaat van Paus Pius IX en was het eerste algemeen concilie van de Katholieke Kerk na het concilie van Trente meer dan 300 jaar tevoren. Het kon niet worden voltooid vanwege de Frans-Duitse oorlog die in 1870 uitbrak. Tijdens dit concilie werd de onfeilbaarheid van de paus tot dogma verklaard.
  • Første Vatikankonsil var et av Den katolske kirkes økumeniske konsiler. Det ble innkalt 29. juni 1868 av pave Pius IX gjennom bullen Aeterni Patris. Første sesjon ble holdt i Peterskirken 8. desember 1869. Pavens primære mål var å få bekreftet den stilling han hadde inntatt i dokumentet Syllabus Errorum i 1864, hvor han fordømte en lang rekke syn i forbindelse med rasjonalisme, liberalisme og materialisme. Konsilet skulle også avgjøre enkelte doktrinære spørsmål.
  • Sobór Watykański I – dwudziesty sobór powszechny Kościoła katolickiego, zwołany przez papieża Piusa IX obradujący w latach 1869 - 1870; został zawieszony, kiedy wojska włoskie zdobyły Rzym; nigdy nie wznowiono obrad.
  • O Concílio Vaticano I (CV I) deu-se de 8 de Dezembro de 1869 a 18 de Dezembro de 1870. E foi proclamado por Pio IX. As principais decisões do Concílio foram conceber uma Constituição dogmática intitulada "Dei Filius", sobre a Fé católica e a Constituição Dogmática "Pastor Aeternus", sobre o primado e infalibilidade do Papa quando se pronuncia "ex-cathedra", em assuntos de fé e de moral.
  • Conciliul Vatican I a fost convocat de către Papa Pius al IX-lea prin scrisoarea apostolică Aeterni Patris din 29 iunie 1868. Prima şedinţă a avut loc în Bazilica Sfântul Petru în ziua de 8 decembrie 1869. Acesta a fost cel de al douăzecelea conciliu ecumenic al Bisericii Catolice. La conciliu au participat aproape 800 de reprezentaţi din numeroase dieceze. Au avut loc 93 de şedinţe ale conciliului între 8 decembrie 1869 şi 1 septembrie 1870.
  • Пе́рвый Ватика́нский собо́р — согласно принятому в Римско-католической церкви счёту, 20-й Вселенский собор. Открылся 8 декабря 1869 года.
  • Första Vatikankonciliet är romersk-katolska kyrkans 20:e allmänna kyrkomöte. Mötet öppnades den 8 december 1869 av påven Pius IX och pågick fram till den 20 oktober 1870 då det i all hast fick avslutas, när italienska trupper intog Rom, och Kyrkostaten upplöstes. Konciliet antog två konstitutioner: Dei Filius och Pastor aeternus, varav den senare innehöll ofelbarhetsdogmen.
  • İlk Vatikan Konsili, Birinci Vatikan Konsili veya Vatikan I Papa IX. Pius tarafından Aeterni Patris ile 29 Haziran 1868’de çağrılan konsile verilen isimdir. İlk oturum Aziz Petrus Bizilikası’nda 8 Aralık 1869’da gerçekleşmiştir. Katolik Kilisesi’nin 20. ekümenik konsilidir. Yaklaşık 800 kilise önderi katılmıştır.
  • Перший Ватиканський собор — за прийнятою в Римо-католицькій церкві лічбою 20-й Вселенський собор. Був скликаний буллою папи Пія IX Aeterni Patris. Перша сесія почалася в базиліці Святого Петра 8 грудня 1869 року, її відвідали біля 800 старших церковних діячів.
  • 第一次梵蒂岡大公會議(拉丁語:Concilium Vaticanum Primum)於1868年6月29日由羅馬教宗庇護九世召開,是羅馬天主教會第20次大公會議,共744位教會領袖出席。會議於1869年12月8日在聖伯多祿大殿舉行,其後被被多次中斷,直至1870年10月20日才完滿結束。會議討論範疇包括:理性主義、唯物論、自由主義、教宗無誤論(Papal Infallibility)等。 下一次大公會議是第二次梵諦岡大公會議。
rdfs:label
  • First Vatican Council
  • Erstes Vatikanisches Konzil
  • Concili Vaticà I
  • První vatikánský koncil
  • Concilio Vaticano I
  • Vatikaanin ensimmäinen kirkolliskokous
  • Ier concile œcuménique du Vatican
  • Első vatikáni zsinat
  • Concilio Vaticano I
  • 第1バチカン公会議
  • Eerste Vaticaans Concilie
  • Første Vatikankonsil
  • Sobór Watykański I
  • Concílio Vaticano I
  • Conciliul Vatican I
  • Первый Ватиканский собор
  • Första Vatikankonciliet
  • Birinci Vatikan Konsili
  • Перший Ватиканський собор
  • 第一次梵蒂岡大公會議
owl:sameAs
skos:subject
foaf:page
is dbpprop:next of
is dbpprop:otherPost of
is dbpprop:previous of
is dbpprop:redirect of
is owl:sameAs of