| dbpedia-owl:abstract
|
- Das Wort Glaube (auch Glauben) wird neben der hier nicht behandelten Verwendung im Sinne von „etwas für wahr halten“ verwendet, um eine Grundhaltung des Vertrauens zu bezeichnen, v. a. im Kontext religiöser Überzeugungen.
- Faith is trust, hope and belief in the goodness, trustworthiness or reliability of a person, concept or entity. Religious faith is a belief in a transcendent reality, a religious teacher, a set of teachings or a Supreme Being. Generally speaking, it is offered as a means by which the truth of the proposition, "things will turn out well in the end," can be enjoyed in the present and secured in the future. Consequently, religious faith appeals to "transcendent reality," or that reality which is beyond the range of normal, physical human experience (e.g. the future). "Transcendent reality," therefore, constitutes a reality which is off limits to material measurement and other rigors of scientific inquiry such as falsifiability and reproducibility. Some atheists and agnostics criticize religious faith as superstition, categorizing it with other forms of belief that are not based on observable material things. Informal usage of the word faith can be quite broad, and the word is often used as a mere substitute for trust or belief. The English word is thought to date from 1200–50, from the Latin fidem or fidēs, meaning trust, derived from the verb fīdere, to trust. Some critics of faith have argued that faith is opposed to reason. In contrast, advocates of faith argue that the proper domain of faith concerns questions which cannot be settled by evidence. This is exemplified by attitudes about the future, which (by definition) has not yet occurred. Logical reasoning may proceed from any set of assumptions, positive or negative. In this view, faith is simply a positive assumption.
- Archivo:Triumph of Faith over Idolatry Theodon. jpg Triumph of Faith over Idolatry. Jean-Baptiste Théodon (1646–1713) La fe es, generalmente, la confianza,creencia o esperanza en algo o alguien de que determinada idea o evento -futuro o pasado- es verdadero. Es la aceptación de un enunciado declarado por alguien con determinada autoridad, conocimiento o experiencia. Las causas por las cuales las personas se convencen de la veracidad de una fe, dependerán de los enunciados filosóficos en los que las personas confían. La palabra «fe» puede también referirse directamente a una religión o a la religión en general, sin embargo, tener fe no implica tener una religión. Al igual que la "confianza", la fe implica un concepto de eventos o resultados futuros, y puede o no carecer de un mínimo de pruebas.
- Faith es el tercer LP de la banda británica de Post-Punk The Cure. Su primera edición fue lanzada en 1981. La portada del álbum la compone una foto de la abadía de Bolton en la niebla. Faith es considerado un álbum de carácter depresivo y brumoso. Algunas veces se le describe como "la calma previa a la tormenta" del siguiente disco del grupo, el oscuro Pornography. Una de las canciones del disco, The Drowning Man se inspira en una serie de novelas de Mervyn Peake. La temática del álbum gira sustancialmente en torno a la falta de fe del líder del grupo, Robert Smith, y su empeño por encontrarse con ella. Faith fue relanzado el el Reino Unido el 25 de abril de 2005 (el 26 en Estados Unidos) como parte de las series Deluxe de la discográfica Universal. La nueva edición, de dos CDs incluye una versión remasterizada del LP original, y la canción "Carnage Visors" en el primer CD, y una colección de demos, canciones en vivo, y el single "Charlotte Sometimes", que no fue incluido en ninguno de los álbumes de la banda. También existe una edición monodisco, que incluye el álbum original tal cual, solo que remasterizado. Fue lanzado a finales de 2005 en Europa, y a principios de 2006 en Estados Unidos. Faith es el primer disco de The Cure en incluir la guitarra barítona/bajo de seis cuerdas.
- Fe, del latín fides, "confiar", es en la terminología religiosa y relacionado con las llamadas virtudes del cristiano, aquella fuerza interior que permite al hombre someterse a las situaciones más adversas para tornarlas a favor de su grupo religioso en nombre de DiosPlantilla:Sinreferencias. Según este postulado, el que aplica la fe de forma virtuosa es el que estaría en camino de ser sabio, porque sabría cómo cumplir con los objetivos que le han marcado y que él mismo está conforme y profundamente convencido de ello. De igual manera, según lo anterior, el virtuoso de la fe sabe cómo poner a los demás de su lado (cristianizarlos) y los lleva a alcanzar un objetivo común que al final es el indicado por Dios. Implica, por tanto un componente intelectual, ya que la fe no es un consentimiento, sino un asentimiento y considera un motivo específico.
- Luottamus on tunne tai varmuus siitä, että johonkuhun tai johonkin voi luottaa, että joku tai jokin ei petä toiveita tai aiheuta pettymystä. Itseluottamus on luottamusta omaan itseensä. Ihmisten välinen luottamus on tunnetta ja kokemusperäistä tietoa. Luottava ihminen uskoo, että luottamuksen kohde ei halua hänelle pahaa, vaan tarkoittaa hyvää. Jos ihminen epäilee toisen moraalia ja aikeita, luottamusta ei synny. Luottamuksen edellytyksiä ovat hyvien aikeiden lisäksi osaaminen (kompetenssi) ja riski. Luottamus on ennen kaikkea tunne, jonka kohdistamme ihmiseen, johon luotamme. Luotettavuus sen sijaan riippuu omasta käyttäytymisestämme. Muut arvioivat miten luotettavasti käyttäydymme. Lyhin tie luottamukseen on käyttäytyä luotettavasti ja olla luottamuksen arvoinen. Luottavaisuus on ominaisuus, johon vaikuttaa sekä persoonallisuus että kasvuympäristö. Toiset luottavat helpommin kuin toiset. Viime aikoina Suomessa on tutkittu luottamusta erityisesti työelämän kontekstissa. Luottamus esimiehen ja alaisen välillä on erityisen tärkeää sekä työhyvinvoinnin että tehokkuuden kannalta. Myös luottamusta organisaatioon on tutkittu. Jotta organisaatioon voi luottaa, tarvitaan toimivia rakenteita, oikeudenmukaisia toimintatapoja ja yhteisiä sääntöjä, jotka ovat kaikkien tiedossa ja kaikille samat.
- La parola fede è propriamente intesa come il credere in concetti, dogmi o assunti in base alla sola convinzione personale o alla sola autorità di chi ha enunciato tali concetti o assunti, al di là dell'esistenza o meno di prove pro o contro tali idee e affermazioni.
- 信仰(しんこう、英語 faith)とは、 神や仏などを信じること。また、ある宗教を信じて、その教えをよりどころとすること。 人やものごとを信用・信頼すること。 証拠抜きで確信を持つこと。またそれらを信じることを正当化する要因。 信仰のことを仏教においては「信心(しんじん)」と呼ぶことが一般的である。「信仰」と書いて古くは「しんごう」と読んでいたこともある。 また比喩的な用法として、何らかの対象を絶対のものと信じて、疑わないことを指すこともある。
- Wiara jest terminem wieloznacznym. W mowie potocznej oznacza przekonanie o czymś. Stanowisko, pogląd, w danym momencie (przy obecnym stanie wiedzy naukowej) nie znajdujące jednoznacznego potwierdzenia w rzeczywistości. W religioznawstwie polega przede wszystkim na przyjęciu istnienia czegoś bez żadnego dowodu wiarygodnie potwierdzającego ten fakt. Świadoma decyzja przyjęcia takiej wiary nazywa się aktem wiary. W epistemologii wiara to "uznawanie za prawdziwe nieuzasadnionego twierdzenia". Zarówno uzasadnienie jak i jego brak nie implikują prawdziwości lub fałszywości treści wiary. Występowanie wiary uznaje się za konieczne w początkowej fazie rozwoju nauki (przyjmuje się, że dużej mierze zawdzięcza ona wierze swoje istnienie kiedy to pierwszy raz w dziejach świata ludzie podeszli rozumowo do mitycznej materii, narodziły się filozofia i nauka, które zresztą wówczas stanowiły jedno - tymi pionierami racjonalizmu byli Grecy). Jest też nierozerwalnie związana z religią i może opierać się na przyjęciu dogmatów. Chrześcijańskie rozważania nad wiarą koncentrowały się wokół wersów 1-2 w 11 rozdziale Listu do Hebrajczyków, który przedstawiając owoce wiary definiuje ją jako hupostasis, co może być tłumaczone jako podstawa (w Biblii Tysiąclecia nawet poręka), albo jako substancja. Idąc za pierwszym rozumieniem tego słowa Święty Tomasz przedstawia wiarę jako przyrodzony stan umysłu, polegający na pewności prawd nie z racji dowodów rozumowych, ale przez przyjęcie świadectwa autorytetu, wynikająca z zaufania (wiarą chrześcijańska, czyli zaufanie do Kościoła jest nadto łaską oraz cnotą teologiczną). Postrzeganie wiary jako duchowej substancji udzielonej do wnętrza serca człowieka, która następnie powoduje osobiste doświadczenie dogłębnego przekonania o czymś czego nie postrzegają zmysły jest często przyjmowane w teologii ewangelickiej. Współczesny katechizm Kościoła Katolickiego kładzie nacisk na jeszcze inny, również nadprzyrodzony charakter wiary, określając ją jako relację z Bogiem: „Wiara jest osobowym przylgnięciem człowieka do Boga: równocześnie i w sposób nierozdzielny jest ona dobrowolnym uznaniem całej prawdy, którą Bóg objawił” (KKK 176). Szablon:Przypisy
- Fé (do Latim fides, fidelidade e do Grego pistia) é a firme opinião de que algo é verdade, sem qualquer tipo de prova ou critério objetivo de verificação, pela absoluta confiança que depositamos nesta idéia ou fonte de transmissão. A fé acompanha absoluta abstinência à dúvida pelo antagonismo inerente à natureza destes fenômenos psicológicos e lógica conceitual. Ou seja, tendo fé, é impossível duvidar e ter fé ao mesmo tempo. A expressão se relaciona semanticamente com os verbos crer, acreditar, confiar e apostar, embora estes três últimos não necessariamente exprimam o sentimento de fé, posto que podem embutir dúvida parcial como reconhecimento de um possível engano. A relação da fé com os outros verbos, consiste em nutrir um sentimento de afeição, ou até mesmo amor, por uma hipótese a qual se acredita, ou confia, ou aposta ser verdade. Portanto uma pessoa que acredita, confia, ou aposta em algo, não significa necessariamente que ela tenha fé. É possível nutrir um sentimento de fé em relação a um pessoa, um objeto inanimado, uma ideologia, um pensamento filosófico, um sistema qualquer, um conjunto de regras, um paradigma popular social e historicamente instituido, uma base de propostas ou dogmas de uma determinada religião. Tal sentimento não se sustenta em evidências, provas ou entendimento racional (ainda que este último critério seja amplamente discutido dentro da epistemologia e possa se refletir em sofismos ou falácias que o justifiquem de modo ilusório) e, portanto, alegações baseadas em fé não são reconhecidas pela comunidade científica como parâmetro legítimo de reconhecimento ou avaliação da verdade de um postulado. É geralmente associada a experiências pessoais e herança cultural podendo ser compartilhada com outros através de relatos, principalmente (mas não exclusivamente) no contexto religioso, e usada frequentemente como justificativa para a própria crença em que se tem fé, o que caracteriza raciocínio circular. A fé se manifesta de várias maneiras e pode estar vinculada a questões emocionais (tais como reconforto em momentos de aflição desprovidos de sinais de futura melhora, relacionando-se com esperança) e a motivos considerados moralmente nobres ou estritamente pessoais e egoístas. Pode estar direcionada a alguma razão específica (que a justifique) ou mesmo existir sem razão definida. E, como mencionado anteriormente, também não carece absolutamente de qualquer tipo de argumento racional.
- Ве́ра — признание чего-нибудь истинным, часто — без предварительной фактической или логической проверки, единственно в силу внутреннего, субъективного непреложного убеждения, которое не нуждается для своего обоснования в доказательствах, хотя иногда и подыскивает их. Слово «вера» также употребляется в смысле «религия», «религиозное учение» — например, христианская вера, мусульманская вера и др. Верующий — представитель конкретной религии, носитель религиозной модели мира. Для многих верующих их вера является конкретным руководством к действию, опорой, критерием в ситуациях выбора.
- Denna artikel behandlar tro i religiös mening. För tro i betydelsen att hålla något för sant, se Tro (kognition). För sången, se Tro (sång). Tro avser inom en ideologi/religion en övertygelse att en viss lära ger svar på ett antal frågor, främst av existensialistisk art. Sammanfattningen och kodifieringen av en viss religions lära och dess tro kallas trosbekännelse, vilken också verkar definierande för denna religion. Vilka frågeställningar en tro (lära) vill ge svar på varierar, men i första hand är det existensialistiska frågor ofta av metafysisk karaktär som skall ge ledning till ens handlingar och tillfredsställa ens samvete. Här återfinns frågor som: Vad är livets mening?, Vad händer efter döden?, Hur förstå motsättningen Godhet Ondska?, Vad är Rätt och vad är Fel?. Tro på dessa filosofiska frågor utgör grunden för en moral, hur man bör agera i olika situationer. Tron och läran kan också omfatta mer handfasta levnadsråd som blir en form av etiska regler, som Tio Guds bud. I en religions trosbekännelse ingår också ofta tron på det önskvärda och välgörande i vissa yttre manifestationer som ritualer och sakrament. En religiös lära baseras oftast på en berättelse med mer konkreta händelser, som Bibeln eller Koranen, där det abstrakta budskapet förs fram i from av parabler som i Jesu liknelser. Dessa berättelser kan också uppfattas i mer konkret betydelse och man pratar då om bokstavstro. Bredden i vad som kan ingå i den religiösa tron gör att delar av tron ibland kan stå i motsatsförhållande till vetenskapens syn på verkligheten. Trons grundläggande metafysiska budskap av etikkaraktär är i sig inte i motsats till vetenskap men debatten och renodlingen har inneburit många strider under historien. Ännu i modern tid är kontroverser levande som i flertalet religiösa åskådningar där den delar av den vetenskapliga synen/tron på t. ex. naturligt urval i delar av världen fortfarande ifrågasätts av troende på kreationism.
- 信念,亦作信心。指的是一個人對自身所相信事情(信仰)的堅定,可包括宗教與非宗教的信仰。信心是對於尚未見到事物的信念和憑據,它包括相信和敢於將自己完全委託兩個層面。 天主教將相關概念稱作信德。
- Le concept de foi est le plus souvent rattaché aux religions où il désigne la conviction en la véracité d'un ensemble de croyances. Dans le langage courant, le mot peut aussi désigner, plus simplement, une très forte confiance. La foi ne peut guère donner lieu à des développements que contextualisée. Ce concept est notamment développé dans les articles suivants : Foi chrétienne Philosophie de la religion Foi en philosophie
|
| rdfs:comment
|
- Das Wort Glaube (auch Glauben) wird neben der hier nicht behandelten Verwendung im Sinne von „etwas für wahr halten“ verwendet, um eine Grundhaltung des Vertrauens zu bezeichnen, v. a. im Kontext religiöser Überzeugungen.
- La parola fede è propriamente intesa come il credere in concetti, dogmi o assunti in base alla sola convinzione personale o alla sola autorità di chi ha enunciato tali concetti o assunti, al di là dell'esistenza o meno di prove pro o contro tali idee e affermazioni.
- 信仰(しんこう、英語 faith)とは、 神や仏などを信じること。また、ある宗教を信じて、その教えをよりどころとすること。 人やものごとを信用・信頼すること。 証拠抜きで確信を持つこと。またそれらを信じることを正当化する要因。 信仰のことを仏教においては「信心(しんじん)」と呼ぶことが一般的である。「信仰」と書いて古くは「しんごう」と読んでいたこともある。 また比喩的な用法として、何らかの対象を絶対のものと信じて、疑わないことを指すこともある。
- 信念,亦作信心。指的是一個人對自身所相信事情(信仰)的堅定,可包括宗教與非宗教的信仰。信心是對於尚未見到事物的信念和憑據,它包括相信和敢於將自己完全委託兩個層面。 天主教將相關概念稱作信德。
- Faith is trust, hope and belief in the goodness, trustworthiness or reliability of a person, concept or entity. Religious faith is a belief in a transcendent reality, a religious teacher, a set of teachings or a Supreme Being. Generally speaking, it is offered as a means by which the truth of the proposition, "things will turn out well in the end," can be enjoyed in the present and secured in the future.
- Archivo:Triumph of Faith over Idolatry Theodon. jpg Triumph of Faith over Idolatry. Jean-Baptiste Théodon (1646–1713) La fe es, generalmente, la confianza,creencia o esperanza en algo o alguien de que determinada idea o evento -futuro o pasado- es verdadero. Es la aceptación de un enunciado declarado por alguien con determinada autoridad, conocimiento o experiencia.
- Faith es el tercer LP de la banda británica de Post-Punk The Cure. Su primera edición fue lanzada en 1981. La portada del álbum la compone una foto de la abadía de Bolton en la niebla. Faith es considerado un álbum de carácter depresivo y brumoso. Algunas veces se le describe como "la calma previa a la tormenta" del siguiente disco del grupo, el oscuro Pornography. Una de las canciones del disco, The Drowning Man se inspira en una serie de novelas de Mervyn Peake.
- Fe, del latín fides, "confiar", es en la terminología religiosa y relacionado con las llamadas virtudes del cristiano, aquella fuerza interior que permite al hombre someterse a las situaciones más adversas para tornarlas a favor de su grupo religioso en nombre de DiosPlantilla:Sinreferencias.
- Luottamus on tunne tai varmuus siitä, että johonkuhun tai johonkin voi luottaa, että joku tai jokin ei petä toiveita tai aiheuta pettymystä. Itseluottamus on luottamusta omaan itseensä. Ihmisten välinen luottamus on tunnetta ja kokemusperäistä tietoa. Luottava ihminen uskoo, että luottamuksen kohde ei halua hänelle pahaa, vaan tarkoittaa hyvää. Jos ihminen epäilee toisen moraalia ja aikeita, luottamusta ei synny.
- Wiara jest terminem wieloznacznym. W mowie potocznej oznacza przekonanie o czymś. Stanowisko, pogląd, w danym momencie (przy obecnym stanie wiedzy naukowej) nie znajdujące jednoznacznego potwierdzenia w rzeczywistości. W religioznawstwie polega przede wszystkim na przyjęciu istnienia czegoś bez żadnego dowodu wiarygodnie potwierdzającego ten fakt. Świadoma decyzja przyjęcia takiej wiary nazywa się aktem wiary. W epistemologii wiara to "uznawanie za prawdziwe nieuzasadnionego twierdzenia".
- Fé (do Latim fides, fidelidade e do Grego pistia) é a firme opinião de que algo é verdade, sem qualquer tipo de prova ou critério objetivo de verificação, pela absoluta confiança que depositamos nesta idéia ou fonte de transmissão. A fé acompanha absoluta abstinência à dúvida pelo antagonismo inerente à natureza destes fenômenos psicológicos e lógica conceitual. Ou seja, tendo fé, é impossível duvidar e ter fé ao mesmo tempo.
- Denna artikel behandlar tro i religiös mening. För tro i betydelsen att hålla något för sant, se Tro (kognition). För sången, se Tro (sång). Tro avser inom en ideologi/religion en övertygelse att en viss lära ger svar på ett antal frågor, främst av existensialistisk art. Sammanfattningen och kodifieringen av en viss religions lära och dess tro kallas trosbekännelse, vilken också verkar definierande för denna religion.
- Ве́ра — признание чего-нибудь истинным, часто — без предварительной фактической или логической проверки, единственно в силу внутреннего, субъективного непреложного убеждения, которое не нуждается для своего обоснования в доказательствах, хотя иногда и подыскивает их. Слово «вера» также употребляется в смысле «религия», «религиозное учение» — например, христианская вера, мусульманская вера и др. Верующий — представитель конкретной религии, носитель религиозной модели мира.
- Le concept de foi est le plus souvent rattaché aux religions où il désigne la conviction en la véracité d'un ensemble de croyances. Dans le langage courant, le mot peut aussi désigner, plus simplement, une très forte confiance. La foi ne peut guère donner lieu à des développements que contextualisée. Ce concept est notamment développé dans les articles suivants : Foi chrétienne Philosophie de la religion Foi en philosophie
|