PropertyValue
dbpedia-owl:Person/activeYearsEndDate
  • 0218-01-01 00:00:00 (xsd:date)
dbpedia-owl:Person/activeYearsStartDate
  • 0218-01-01 00:00:00 (xsd:date)
dbpedia-owl:Person/birthDate
  • 0203-01-01 00:00:00 (xsd:date)
dbpedia-owl:Person/deathDate
  • 0222-01-01 00:00:00 (xsd:date)
dbpedia-owl:Person/father
dbpedia-owl:Person/individualisedPnd
  • 118638890
dbpedia-owl:Person/mother
dbpedia-owl:Person/predecessor
dbpedia-owl:Person/spouse
dbpedia-owl:Person/successor
dbpedia-owl:Person/title
  • Emperor of the Roman Empire
dbpedia-owl:activeYearsEndDate
  • 0218-01-01 00:00:00 (xsd:date)
dbpedia-owl:activeYearsStartDate
  • 0218-01-01 00:00:00 (xsd:date)
dbpedia-owl:birthDate
  • 0203-01-01 00:00:00 (xsd:date)
dbpedia-owl:deathDate
  • 0222-01-01 00:00:00 (xsd:date)
dbpedia-owl:father
dbpedia-owl:mother
dbpedia-owl:predecessor
dbpedia-owl:spouse
dbpedia-owl:successor
dbpedia-owl:thumbnail
dbpedia-owl:title
  • Emperor of the Roman Empire
dbpprop:abstract
  • For the deity with the same name see Elagabalus (deity) Elagabalus (c 203 – March 11, 222), also known as Heliogabalus or Marcus Aurelius Antoninus, was a Roman Emperor of the Severan dynasty who reigned from 218 to 222 Born Varius Avitus Bassianus, he was Syrian on his mother's side, the son of Julia Soaemias and Sextus Varius Marcellus, and in his early youth he served as a priest of the god El-Gabal at his hometown, Emesa Upon becoming emperor he took the name Marcus Aurelius Antoninus Augustus, and was called Elagabalus only a long time after his death In 217, the emperor Caracalla was assasinated and replaced by his Praetorian prefect, Marcus Opellius Macrinus Caracalla's maternal aunt, Julia Maesa, successfully instigated a revolt among the Third Legion to have her eldest grandson, Elagabalus, declared as emperor in his place Macrinus was defeated on June 8, 218, at the Battle of Antioch, upon which Elagabalus, barely fourteen years old, ascended to the imperial power and began a reign that was marred by infamous controversies During his rule, Elagabalus showed a disregard for Roman religious traditions and sexual taboos He replaced Jupiter, head of the Roman pantheon, with a new god, Deus Sol Invictus, and forced leading members of Rome's government to participate in religious rites celebrating this deity, which he personally led Elagabalus was married as many as five times, lavished favors on courtiers popularly assumed to have been his homosexual lovers, and was reported to have prostituted himself in the imperial palace His reputed behaviour infuriated the Praetorian Guard, the Senate and the common people alike Amidst growing opposition, Elagabalus, only 18 years old, was assassinated and replaced by his cousin Alexander Severus on March 11, 222, in a plot formed by his grandmother, Julia Maesa, and disgruntled members of the Praetorian Guard Elagabalus developed a reputation among his contemporaries for extreme eccentricity, decadence, and zealotry which was likely exaggerated by his successors and political rivals This likely propaganda was passed on and, as a result, he was one of the most reviled Roman emperors to early historians For example, Edward Gibbon wrote that Elagabalus "abandoned himself to the grossest pleasures and ungoverned fury" "The name Elagabalus is branded in history above all others" because of his "unspeakably disgusting life," wrote BG Niebuhr
  • Elagabal, war vom 16. Mai 218 bis zu seiner Ermordung römischer Kaiser. Ursprünglich hieß er Varius Avitus Bassianus; als Kaiser nannte er sich Marcus Aurelius Antoninus, um wie sein angeblicher Vater Caracalla an die Antonine anzuknüpfen. Den Namen Elagabalus hat er nicht getragen; dieser bezeichnete damals nur den von ihm verehrten Gott und wurde dem Kaiser erst lange nach seinem Tod beigelegt. Für die antike und die neuzeitliche Nachwelt wurde der Name Elagabal zum Symbol für Lasterhaftigkeit und Dekadenz der römischen Kaiserzeit sowie verhängnisvolle orientalische Kultureinflüsse; die moderne Forschung hat sich aber von solchen klischeehaften Vorstellungen befreit und zeichnet ein differenziertes Bild. Ein schwerer Konflikt zwischen konservativem Römertum und der syrischen religiösen Tradition, die der jugendliche Kaiser verkörperte, überschattete seine Regierungszeit. Elagabal scheiterte katastrophal an seinem Mangel an Kompromissbereitschaft und Verständnis für die mit der Kaiserwürde verbundenen Aufgaben; dennoch konnte die herrschende Dynastie sich über seinen Tod hinaus an der Macht halten.
  • Elagàbal o, ocasionalment, Heliogàbal nascut Varius Avitus Bassus i també conegut amb el nom de Varius Avitus Bassianus Marcus Antoninus, fou un emperador romà de la dinastia Severa (o dels Severs) que va regnar del 218 fins el 222. Elagàbal va ser, i encara és, una de les figures més polèmiques de l'imperi romà. Mentre va regnar, va deixar clar el seu poc respecte per la tradició religiosa de Roma i els tabús sexuals de l'època. El seu nom és una forma llatinitzada de la deïtat semítica El-Gabal, manifestació del déu semític El. Va substituir Júpiter, cap del panteó romà, per un nou déu anomenat "Deus Sol Invictus", que en llatí vol dir "El Déu sol invicte". Elagàbal va forçar els magistrats romans a participar en el culte del Sol Invictus, que ell mateix dirigia. Va prendre una verge vestal d'esposa i deia obertament que el seu interès en els homes era quelcom més que un passatemps ocasional, com havia estat el cas d'emperadors anteriors. Així doncs, Elagàbal es va guanyar la mala reputació de ser excèntric, decadent i fanàtic, i enemic de l'ordre religiós i social tradicionals. L'activa propaganda que, a la seva caiguda, aquestes orientacions van propiciar va perviure en el temps i com a conseqüència es va convertir en un dels emperadors romans més diabolitzats pels primers historiadors del cristianisme i, per contra, més endavant, esdevingué un heroi del moviment decadentista de finals del segle XIX. Siguin reals o exagerats, els escàndols que envolten la seva figura sovint el fan meritori de ser inclòs en la llista dels "emperadors folls".
  • Heliogabalus či Elagabalus, původním jménem Varius Avitus Bassianus, jako císař Marcus Aurelius Antoninus byl římský císař ze severovské dynastie panující od 16. května 218 až do svého zavraždění v březnu 222. Přezdívka Heliogabalus / Elagabalus vznikla latinizací jména syrského boha Élá-gabála, jehož byl tento panovník knězem. Heliogabalovo jméno se stalo pro současníky i potomky symbolem dekadence a úpadku římských mravů, popř. důkazem postupující „orientalizace“ římské společnosti. Velkou část těchto zjednodušených soudů moderní bádání již delší dobu odmítá a většina autorů se snaží o mnohem diferencovanější pohled. Složitý konflikt mezi konzervativním hodnotovým světem Římanů a syrskou náboženskou tradicí, který mladý panovník ztělesňoval, poznamenal zásadně jeho vládu i vystupování. Heliogabalus ztroskotal především na malé ochotě ke kompromisům a na nepochopení, co s sebou císařská důstojnost přináší; přesto se dynastie, k níž náležel, udržela u moci i po jeho násilné smrti.
  • El-Gabal,o, en su forma latinizada Elagabal o Elagabalus (Heliogábalo) era una antigua deidad solar siria, cuyo culto se institucionalizó en Roma durante el reinado del emperador romano Heliogábalo. El-Gabal era venerado originalmente en la ciudad siria de Emesa. Su nombre deriva de El, la principal divinidad del panteón semítico, y Gabal, que significa montaña (compárese con las palabras equivalentes en hebreo,gevul, y árabe, jebel). Era, entonces, el "El de la montaña", es decir, la forma que el dios El tomaba en la ciudad de Emesa. El culto de El-Gabal fue introducido en Roma por el emperador Marco Aurelio Antonino, que antes de su acceso al trono imperial había sido gran sacerdote del dios en Emesa. Por ese motivo, el emperador es llamado Heliogábalo (Elagabalus), del nombre latino de la deidad. El dios sirio fue asimilado al dios sol romano Sol Invictus. En la ladera este del Monte Palatino se construyó un templo, llamado Elagabalium, para albergar la piedra sagrada del templo de Emesa, un meteorito negro de forma cónica. Sobre esta piedra, escribe el historiador Herodiano: Herodiano narra también que el emperador Heliogábalo obligaba a los senadores a mirar mientras él danzaba en torno al altar de la deidad al son de tambores y címbalos, y que cada solsticio de verano celebraba un gran festival, popular entre las masas porque se distribuía comida gratuitamente, durante el cual la piedra sagrada era colocada en un carro adornado con oro y joyas, que desfilaba por la ciudad: El emperador intentó también unificar las religiones romana y siria bajo la supremacía de su dios, al que situó incluso por encima de Júpiter, y al que asignó como esposa a Astarté, Minerva o Urania, o a algún tipo de combinación entre las tres. Las más sagradas reliquias de la religión romana fueron trasladadas desde sus respectivos santuarios al Elagabalium, incluyendo la Gran Madre, el fuego de Vesta, los Escudos de los Salios y el Paladio, para conseguir que ningún otro dios salvo El-Gabal fuera venerado. Según algunas fuentes, el emperador declaró además que judíos, samaritanos y cristianos debían realizar sus ritos en el Elagabalium, para que así éste "pudiera incluir los misterios de cualquier forma de culto". Tras el asesinato del emperador en 222, sus edictos religiosos fueron revocados, y el culto de El-Gabal quedó de nuevo limitado a Emesa.
  • Heliogábalo fue un emperador romano de la dinastía Severa que reinó desde el año 218 hasta el 222. Su nombre de nacimiento era Vario Avito Bassiano, hijo de Julia Soemia Basiana y Sexto Vario Marcelo, y en su juventud sirvió como sacerdote del dios El-Gabal en su ciudad natal, Emesa. En 217, el emperador Caracalla fue asesinado y reemplazado por su prefecto del pretorio, Marco Opelio Macrino. La tía materna de Caracalla, Julia Mesa, promovió con éxito una revuelta entre la Tercera Legión para conseguir que su nieto mayor, Heliogábalo, fuera declarado emperador. Macrino fue derrotado el 8 de junio de 218, en la Batalla de Antioquía, con lo cual Heliogábalo, de apenas catorce años de edad, ascendió al trono imperial y comenzó un reinado marcado por la polémica. Durante su mandato, Heliogábalo ignoró las tradiciones religiosas y los tabúes sexuales de Roma. Se casó hasta cinco veces y se dice que se prostituyó en el palacio imperial. Reemplazó a Júpiter, cabeza del panteón romano, con un nuevo dios, Deus Sol Invictus, y obligó a miembros destacados del gobierno de Roma a participar en los ritos religiosos en honor de esta deidad, que él dirigía personalmente. En medio de una creciente oposición, Heliogábalo, de sólo 18 años de edad, fue asesinado y reemplazado por su primo, Alejandro Severo el 11 de marzo de 222, en un complot tramado por su abuela, Julia Mesa, y miembros de la Guardia Pretoriana. Heliogábalo desarrolló entre sus contemporáneos una reputación de excentricidad, decadencia y fanatismo que fue probablemente exagerada por sus sucesores y rivales políticos. Esta propaganda trascendió posteriormente y resultado de ello fue que se trata de uno de los emperadores romanos más vilipendiados por los primeros historiadores.
  • Varius Avitus Bassianus Marcus Aurelius Antoninus, syntyjään Varius Avitus Bassus, oli Rooman keisari vuosina 218–222. Hänet tunnetaan paremmin nimillä Elagabalus tai Heliogabalus. Elagabalusta on sanottu Rooman omalaatuisimmaksi keisariksi, eikä arvio liene kovin kaukana totuudesta. Elagabaluksen isoäiti Julia Maesa oli toimelias nainen, ja todennäköisesti päävastuussa siitä, että Elagabaluksesta tuli keisari. Hän myös oli kulisseissa keskeinen vallankäyttäjä koko keisarikauden ajan. Toinen voimanainen oli hänen tyttärensä ja Elagabaluksen äiti Julia Soaemias Bassiana. Elagabalus oli syyrialaisen Emesan kaupungin auringonjumalan Elah-Gabalin ylipappi, josta hän sai liikanimensä. Hänestä tuli keisari 15 vuoden iässä. Kun keisari saapui Roomaan 219, hänen mukanaan tuli suuri joukko syyrialaista hoviväkeä. Keisarin eksoottiset tavat herättivät pian pahennusta. Elagabalus yritti tehdä jumalastaan Rooman pääjumalan ilman menestystä. Auringonjumalat olivat tuttuja roomalaisille, mutta tämän jumalan palvontamenot eivät. Keisari mm. tanssahteli kivipaaden ympärillä ja yritti naittaa Minervan Elagabalille. Hän myös solmi lyhytaikaisen avioliiton Vestan neitsyen Aquilia Severan kanssa tarkoituksenaan saada tämän kanssa jumalallisia lapsia. Tämä oli roomalaisille hirveä pyhäinhäväistys. Äiti ja isoäiti yrittivät löytää keisarille roomalaisen puolison kapinamielialan hillitsemiseksi. Elagabalusta vain eivät naiset liiemmin liikuttaneet. Tarinan mukaan Elagabaluksen käskyläiset kiersivät Roomaa etsimässä isoilla sukuelimillä varustettuja miehiä keisarille. Elagabaluksen kerrotaan myös seisoskelleen huoneensa ovella alastomana, ohi kulkeville miehille rivouksia huudellen. Homoseksuaalisuus ei ollut sinänsä Roomassa tuomittavaa, pikemminkin säännönmukaista, mutta Elagabaluksen virhe oli esiintyä naisellisesti. Julia Maesa sai tarpeekseen. Pretoriaanikaarti murhasi Elagabaluksen ja hänen äitinsä Julia Soaemiaksen.
  • Héliogabale ou Élagabal (Varius Avitus Bassianus) est empereur romain de 218 à 222 sous le nom de Marcus Aurelius Antoninus. Il nait, vers 203, à Émèse, en Syrie. C'est le fils de Julia Soemias et de Varius Marcellus. Par sa mère, il est l'arrière-petit-fils de Julius Bassianus d'Émèse, le petit-neveu par alliance de l'empereur Septime Sévère, qui avait épousé sa grand-tante Julia Domna en secondes noces, et le neveu de Caracalla. Les femmes, qu'on appelait « les princesses syriennes », sont indissociables du destin d'Héliogabale.
  • Elagabalus, eredeti nevén Varius Avitus Bassianus római császár 218 és 222 között. Apja a szíriai származású Sextus Varius Marcellus, akit lovagrendi kiemelkedő tevékenységéért szenátorrá választottak. Anyja Julia Soaemias Bassianus, aki rokonságban állt Caracalla öngyilkosságot elkövető feleségével Julia Domnával. Elagabalust Julia Maesa, az öngyilkos császárné nővére, Julius Aventus konzul özvegye, államcsíny útján juttatta trónra. Kortársai a Historia Augusta szerint gyakran Antonius Heliogabalus néven nevezték, ezzel is utalva napkultuszára.
  • Siriano di origine, Eliogabalo era, per diritto ereditario, l'alto sacerdote del dio sole di Emesa, sua città d'origine. Il nome "Eliogabalo" deriva da due parole siriache, El ("dio") e gabal (concetto associabile a "montagna"), e significa "il dio [che si manifesta in una] montagna", chiaro riferimento alla divinità solare di cui era sacerdote, rappresentata da un betilo (una pietra sacra); non venne mai usato da Avito Bassiano, né dai suoi contemporanei, ma è attestato solo a partire da una fonte del IV secolo. Col sostegno della madre, Giulia Soemia, e della nonna materna, Giulia Mesa, venne acclamato imperatore dalle truppe orientali, in opposizione all'imperatore Macrino, all'età di quattordici anni. Il regno di Eliogabalo fu fortemente segnato dal suo tentativo di importare il culto solare di Emesa a Roma e dall'opposizione che ebbe questa politica religiosa. Il giovane imperatore siriano, infatti, sovvertì le tradizioni religiose romane, sostituendo a Giove, signore del pantheon romano, la nuova divinità solare del Sol Invictus, che aveva gli stessi attributi del dio solare di Emesa; contrasse anche, in qualità di gran sacerdote di Sol Invictus, un matrimonio con una vergine vestale, che nelle sue intenzione sarebbe dovuto essere il matrimonio tra il proprio dio e Vesta. La politica religiosa e i suoi eccessi sessuali gli causarono una crescente opposizione del popolo e del Senato romano che culminò col suo assassinio per mano dalla guardia pretoriana e l'insediamento del cugino Alessandro Severo. Il suo governo gli guadagnò tra i contemporanei una fama di eccentricità, decadenza e fanatismo, probabilmente esagerata dai suoi successori. Questa fama si tramandò anche grazie ai primi storici cristiani, che ne fecero un ritratto ostile. La storiografia moderna ne dipinge un ritratto più articolato, riconducendo il fallimento del suo regno al contrasto tra il conservatorismo romano e la dinamicità del giovane sovrano siriano, alla sua incapacità di scendere a compromessi e alla sua incomprensione della gravità e solennità del ruolo di imperatore. Il suo regno, però, permise alla dinastia severiana di consolidare il proprio controllo dell'impero, permettendo di preparare il terreno per il governo di Alessandro Severo.
  • ヘリオガバルスは シリアのエメサ(現在のホムス)で崇拝された太陽神エル・ガバル(El-Gabal;山の神の意)。ヘリオガバルス(Heliogabalus)はラテン語。これはギリシアの太陽神ヘーリオス(Helios)が中東で土着化した神である。デウス・ソール・インヴィクトゥス(Deus Sol Invictus;不敗の太陽神の意)と習合した。 上記の神に由来するローマ皇帝マルクス・アウレリウス・アントニウスの呼び名。本項ではこの人物について解説する。 ヘリオガバルス(ラテン語:Heliogabalus、203年3月20日 - 222年3月11日)は、ローマ帝国セウェルス朝の皇帝(在位:218年 - 222年)であり、エラガバルス(Elagabalus)とも呼ばれる。本名はマルクス・アウレリウス・アントニウス(Marcus Aurelius Antonius)。ローマ史上で最も伝統から逸脱した皇帝として知られる。
  • Marcus Aurelius Antoninus algemeen bekend bij zijn bijnaam "Elagabalus" of "Heliogabalus", was een Romeinse keizer van 218 - 222. Bij zijn geboorte, rond het jaar 203 heette hij Varius Avitus Bassianus. Zijn moeder, Julia Soaemias, was een nichtje van de roemruchte moeder van Caracalla, Julia Domna. Hij was echter opgegroeid in Emesa in Syrië.
  • Heliogabalus eller Elagabalus var keiser i Romerriket fra 218 til sin død. Han tilhørte det severanske dynasti. Hans opprinnelige navn var Varius Avitus Bassianus. Han hadde vokst opp i Emesa i Syria og var en prest for guden El-Gabal (som betyr «fjellgud»). Navnet Elagabalus var avledet av det navnet. Da forgjengeren ble beseiret og henrettet, gjorde familien ham til keiser i en alder av 14 år og påstod at hans biologiske far var Caracalla. Han var ivrig etter å følge syriske skikker og prøvde å få guden sin opphøyet over de romerske gudene. Mange historier fortelles om de festlighetene han holdt som skal ha innbefattet seksuelle orgier. I dem inngikk homoseksualitet og utkledning som det motsatte kjønn. Han skal ved flere anledninger ha opptrådt som kvinne og kalt seg «dronning». Det ble endog fortalt at han ønsket å gjennomgå en medisinsk behandling for å endre sitt kjønnsorgan. Hans styre var dårlig, og etter kort tid sørget familien for å få ham myrdet.
  • Heliogabal (Elagabal, Varius Avitus Bassianus), po obwołaniu cesarzem Marek Aureliusz Antoninus, w latach 218-222 cesarz rzymski z dynastii Sewerów. Mówiło się, że był nieślubnym synem cesarza Karakalli. Jego matką była Julia Soaemias. W młodym wieku pełnił funkcję arcykapłana boga zwanego w semickim narzeczu "Elah-Gabal" w mieście Emesa w Syrii. 16 maja 218 został obwołany przez żołnierzy cesarzem. Słynął ze swoich transseksualno-orgiastycznych zachowań (np. chciał poddać się operacji zmiany płci, niewykonalnej w tamtych czasach). Był też czterokrotnie żonaty, ale nie miał potomstwa: od 219 z Julią Cornelią Paulą, rozwiedli się w 220, od 220 z Julią Aquilią Severą, westalką, od 221 z Annią Faustiną, prawnuczką Marka Aureliusza, porzucił ją jeszcze w tym samym roku, od 221 znowu z Julią Aquilią Severą, Hierokles - niewolnik i woźnica rydwanów, którego Heliogabal oficjalnie poślubił. Został wraz z matką i dworzanami zamordowany w 222 r. przez pretorianów podburzonych przez swoją babkę Julię Maesę, która zaplanowała przekazanie tronu Aleksandrowi Sewerowi. Według relacji historyka Kasjusza Diona, gdy cesarz zdał sobie sprawę z nadciągającego puczu, zamknął się w skrzyni i kazał ją wynieść z pałacu. Kufer jednak zrewidowano. Heliogabalowi i jego matce odcięto głowy, zaś ciała rozebrano, włóczono po mieście, by wreszcie wrzucić do rzeki. Ciekawostką może być to, że kolekcjonował pajęczyny. Widywano go także jeżdżącego po Rzymie rydwanem zaprzężonym w nagie młode dziewczyny. Cesarz miał dość specyficzne poczucie humoru: podawał gościom potrawy z wosku, drewna lub kości słoniowej, wrzucał w tłum węże, a na salę jadalną kazał wpuszczać drapieżne zwierzęta (pozbawione jednak kłów i pazurów).
  • Heliogábalo, também conhecido como Elagábalo ou Marco Aurélio Antonino (em latim Marcus Aurelius Antoninus), foi um Imperador Romano da Dinastia Severa que reinou de 218 a 222. Nascido Sexto Vário Avito Bassiano, (em latim Sextus Varius Avitus Bassianus), era Sírio, e filho de Júlia Soémia e de Sexto Vário Marcelo. Durante a sua juventude, serviu como sacerdote do deus El-Gabal na sua cidade natal, Homs. Em 217, o Imperador Caracala foi assassinado e substituído pelo seu Prefeito do pretório, Marco Opélio Macrino. A tia materna de Caracala, Júlia Mesa, instigou com sucesso uma revolta entre a Terceira Legião para ter o seu neto mais velho, Heliogábalo, declarado Imperador. Macrino foi derrotado no dia 8 de Junho de 218, na Batalha de Antioquia, depois da qual Heliogábalo, com apenas catorze anos de idade, ganhou o poder imperial e começou um reinado envolto em controvérsias. Durante o seu reinado, Heliogábalo mostrou desinteresse e desrespeito às tradições religiosas Romanas e tabus sexuais. Casou-se cinco vezes e diz-se que se prostituía no palácio imperial. Heliogábalo substituiu Júpiter, rei dos deuses no Panteão Romano, com um novo deus, Deus Sol Invictus, e forçou membros importantes do governo de Roma a participarem em rituais que celebravam esta divindade, liderados por ele próprio. Entre crescente oposição, Heliogábalo, com apenas 18 anos, foi assassinado e substituido pelo seu primo Alexandre Severo no dia 11 de Março de 222, numa conpiração feita pela sua avó, Júlia Mesa, e membros da Guarda pretoriana. Heliogábalo criou uma reputação entre os seus contemporâneos devido a ser excêntrico, decadente, e zelota, o que foi provavelmente exagerado pelos seus sucessores e rivais políticos. Esta propaganda espalhou-se e, como resultado, Heliogábalo é um dos Imperadores Romanos mais vilificados pelos primeiros historiadores.
  • Elagabalus sau Heliogabalus, născut Varius Avitus Bassus şi cunoscut de asemenea ca Varius Avitus Bassianus Marcus Aurelius Antoninus, a fost împărat roman al dinastiei Severilor şi a domnit din 218 până în 222. Fiu al lui Sextus Varius Marcellus, cavaler roman din Apaeea şi al Iuliei Soaemias, nepot al împăratului Caracalla, preot din Emesa al zeului soare (Elah-Gabal), numit de posteritate Elagabal (Heliogabalus), este proclamat împărat în primăvara anului 218 de legiunile din Siria, nemulţumite de politica austeră a lui Macrinus. Elagabalus dobândeşte tronul imperial, restabilind dinastia Severilor. Puterea reală este exercitată însă de Iulia Maesa (bunica) şi Iulia Soaemias (mama sa). Politica autocrată, excesele şi capriciile împăratului-copil compromit în scurt timp noul regim. Sub presiunile Iuliei Maesa, Elagabalus îl adoptă şi-l ridică la rangul de caesar pe M. Aurelius Alexander, vărul său. S-a căsătorit împotriva tradiţiilor, cu o vestală şi se comporta într-un mod bizar (se farda, îmbrăca costume femeieşti) ceea ce a mărit nemulţumirile opiniei publice. Moare ucis, împreună cu mama sa, de garda pretoriană în martie 222.
  • Файл:Elagabalo (203 o 204-222 d. C) - Musei capitolini - Foto Giovanni Dall'Orto - 15-08-2000 . jpg Гелиогабал. Файл:Severan dinasty tree rus. jpg Гелиогабал, или Элагабал (Marcus Aurelius Antoninus Heliogabalus) — римский император из династии Северов с июня 218 г. по март 222 г.
  • Elagabalus var en romersk kejsare, född omkring 203 i Emesa i Syria och mördad i Roms praetorianläger den 11 mars 222. Han utnämndes till kejsare den 16 maj 218 och regerade fram till sin död fyra år senare. Han har genom tiderna benämnts på flera olika sätt. Han ska ha fötts som Varius Avitus Bassianus, men har också benämnts Elagabalus efter namnet på solguden Elagabalus Sol Invictus, över vars kult han var överstepräst. Det var under denna tid sed att ledaren för en kult tog gudens namn. Dock ska han aldrig under sin levnad ha kallats Elagabalus i officiella sammanhang. Senare latinska historiker missförstod namnet och kallade honom Heliogabalus. Cassius Dio omnämner honom som Sadanapalus. I Historia Augusta hävdas att han var kejsar Caracallas son med dennes kusin, Julia Symianira Bassiana. Elagabalus utropades som fjortonåring av en legion soldater i Syrien till romersk kejsare. Han beskrivs som galen och utsvävande, helt utan hämningar. Bland annat ska han under ett gästabud ha släppt ned så många blommor över gästerna att somliga av dem kvävdes till döds. Sanningshalten i berättelserna kan dock betvivlas. Elagabalus påstås ha varit sexuellt intresserad av män, och ha varit transsexuell eller haft någon annan avvikelse i sin könsupplevelse. Enligt den samtide krönikören Dio Cassius ska Elagabalus ha haft en affär med sin manlige kusk, den blonde slaven Hierokles från Karien, som han utan framgång försökte upphöja till kejsare. Han ska också ha föredragit att bli kallad Hierokles drottning och älskarinna, och han lovade halva sitt rike som en belöning till den läkare som med framgång kunde utföra ett könsbyte på honom. Han levde i sus och dus, och i jakten på nya smakupplevelser utlyste han en tävling där den som gjorde en sås som föll honom på läppen skulle bli rikligt belönad, men om han inte tyckte om såsen skulle kocken inte få äta annat än denna under resten av sitt liv. Han var ytterligt feminin, vilket i hans hemland Syrien inte sågs som något negativt. I Rom betraktade man dock ännu detta med största motvilja, trots att man alltmer började lägga sig an med Orientens levnadssätt. Han övertalades till att utse Alexander Severus till medregent, men denne unge man blev snabbt mycket mer populär bland folket och soldaterna än Elagabalus. Kejsaren blev orolig och avundsjuk och planerade ett mord, men istället mördades han själv på en toalett i Rom 11 mars 222 tillsammans med sin mor och kusk av officerare inom Praetoriangardet. Efter att på olika sätt ha skändats runt Roms gator och kloaker kastades Heliogabalus kropp slutligen i floden Tibern.
  • Elagabalus ya da Heliogabalus (ElaGABalus ya da HelioGABalus şeklinde telaffuz edilir) d. 203 civarı–ö. 11 Mart 222, Varius Avitus Bassus ve aynı zamanda Varius Avitus Bassianus Marcus Aurelius Antoninus olarak da bilinen, Severus hanedanına mensup, 218 - 222 arası Roma İmparatoru. Elagabalus en tartışmalı Roma İmparatorlarından biridir. Saltanatı sırasında Roma dinsel geleneklerine ve cinsel tabulara büyük bir aldırmazlık örneği gösterdi. Elagabalus adı, Semitik tanrı Ēl'in bir tezahürü olan El-Gabal'ın Latinleştirilmiş formudur. Roma Panteonu'nun baş tanrısı Jüpiter'i Deus Sol Invictus yani "mağlup edilemeyen tanrı, Güneş" anlamına gelen yeni tanrı ile yer değiştirdi. Elagabalus, Roma yönetiminin üyelerini kendi yaptığı gibi "Sol Invictus" dinsel ayinlerinin kutlamalarına katılmaya zorladı. Elagabalus, çağdaşları arasında, ardılları tarafından "abartılmaktan" hoşlanması, tuhaflıkları, çürüme ve bağnazlığıyla çok ünlü olmuştur. Bu propaganda işe yaramış ve böylece erken dönem Hristiyan tarihçiler tarafından en çok sövülen Roma imparatoru ve 19. Yüzyıl sonlarında da Decadent movement kahramanı haline gelmiştir.
  • Геліогабал, або Елагабал (Marcus Aurelius Antoninus Heliogabalus) — римський імператор з династії Северів з червня 218 р. по березень 222 р.
  • 埃拉伽巴路斯(Elagabalus,約203年-222年3月11日),羅馬帝國塞維魯王朝的皇帝,218年-222年在位。他的本名為瓦瑞烏斯·阿維圖斯·巴西安努斯(Varius Avitus Bassianus),登基之後改名為馬爾庫斯·奧瑞里烏斯·安東尼努斯(Marcus Aurelius Antoninus)。他是羅馬帝國建立以來,第一位出身自帝國東方——敘利亞——的皇帝。在卡拉卡拉遇刺身亡後,政軍情勢紛擾不已,東方軍團擁立這位流有塞維魯王族血統的少年繼位;218年,在戰勝馬克里努斯之後,埃拉伽巴路斯成為羅馬帝國的皇帝。 埃拉伽巴路斯即位後,大力提倡他個人所信仰的太陽神崇拜,並將帝國東方華靡奢侈的宮廷風味帶入羅馬。年輕的埃拉伽巴路斯無心治國,又嫉妒他受人歡迎的表弟亞歷山大,引發臣民強烈的不滿。222年,由他祖母尤利亞·瑪伊莎所策劃的一場陰謀中,埃拉伽巴路斯受到暗殺身亡。
dbpprop:after
dbpprop:alternativeNames
  • Heliogabalus; Bassianus, Varius Avitus; Antoninus, Marcus Aurelius
dbpprop:before
dbpprop:caption
  • Bust of Elagabalus,
    from the Capitoline Museums
dbpprop:date
  • May 2009
dbpprop:dateOfBirth
  • c. 203
  • ca. 203
dbpprop:dateOfDeath
dbpprop:father
dbpprop:fullName
  • Varius Avitus Bassianus (from birth to accession); Caesar Marcus Aurelius Antoninus Augustus (as emperor)
dbpprop:hasPhotoCollection
dbpprop:issue
dbpprop:mother
dbpprop:name
  • Elagabalus
dbpprop:predecessor
dbpprop:reference
dbpprop:reign
  • 218–222
dbpprop:sHouProperty
dbpprop:shortDescription
dbpprop:spouse
dbpprop:successor
dbpprop:title
dbpprop:wikiPageUsesTemplate
dbpprop:wordnet_type
dbpprop:years
  • 218–222
rdf:type
rdfs:comment
  • Elagabal, war vom 16. Mai 218 bis zu seiner Ermordung römischer Kaiser. Ursprünglich hieß er Varius Avitus Bassianus; als Kaiser nannte er sich Marcus Aurelius Antoninus, um wie sein angeblicher Vater Caracalla an die Antonine anzuknüpfen. Den Namen Elagabalus hat er nicht getragen; dieser bezeichnete damals nur den von ihm verehrten Gott und wurde dem Kaiser erst lange nach seinem Tod beigelegt.
  • Elagàbal o, ocasionalment, Heliogàbal nascut Varius Avitus Bassus i també conegut amb el nom de Varius Avitus Bassianus Marcus Antoninus, fou un emperador romà de la dinastia Severa (o dels Severs) que va regnar del 218 fins el 222. Elagàbal va ser, i encara és, una de les figures més polèmiques de l'imperi romà. Mentre va regnar, va deixar clar el seu poc respecte per la tradició religiosa de Roma i els tabús sexuals de l'època.
  • Heliogabalus či Elagabalus, původním jménem Varius Avitus Bassianus, jako císař Marcus Aurelius Antoninus byl římský císař ze severovské dynastie panující od 16. května 218 až do svého zavraždění v březnu 222. Přezdívka Heliogabalus / Elagabalus vznikla latinizací jména syrského boha Élá-gabála, jehož byl tento panovník knězem. Heliogabalovo jméno se stalo pro současníky i potomky symbolem dekadence a úpadku římských mravů, popř.
  • El-Gabal,o, en su forma latinizada Elagabal o Elagabalus (Heliogábalo) era una antigua deidad solar siria, cuyo culto se institucionalizó en Roma durante el reinado del emperador romano Heliogábalo. El-Gabal era venerado originalmente en la ciudad siria de Emesa. Su nombre deriva de El, la principal divinidad del panteón semítico, y Gabal, que significa montaña (compárese con las palabras equivalentes en hebreo,gevul, y árabe, jebel).
  • Heliogábalo fue un emperador romano de la dinastía Severa que reinó desde el año 218 hasta el 222. Su nombre de nacimiento era Vario Avito Bassiano, hijo de Julia Soemia Basiana y Sexto Vario Marcelo, y en su juventud sirvió como sacerdote del dios El-Gabal en su ciudad natal, Emesa. En 217, el emperador Caracalla fue asesinado y reemplazado por su prefecto del pretorio, Marco Opelio Macrino.
  • Varius Avitus Bassianus Marcus Aurelius Antoninus, syntyjään Varius Avitus Bassus, oli Rooman keisari vuosina 218–222. Hänet tunnetaan paremmin nimillä Elagabalus tai Heliogabalus. Elagabalusta on sanottu Rooman omalaatuisimmaksi keisariksi, eikä arvio liene kovin kaukana totuudesta. Elagabaluksen isoäiti Julia Maesa oli toimelias nainen, ja todennäköisesti päävastuussa siitä, että Elagabaluksesta tuli keisari.
  • Héliogabale ou Élagabal (Varius Avitus Bassianus) est empereur romain de 218 à 222 sous le nom de Marcus Aurelius Antoninus. Il nait, vers 203, à Émèse, en Syrie. C'est le fils de Julia Soemias et de Varius Marcellus. Par sa mère, il est l'arrière-petit-fils de Julius Bassianus d'Émèse, le petit-neveu par alliance de l'empereur Septime Sévère, qui avait épousé sa grand-tante Julia Domna en secondes noces, et le neveu de Caracalla.
  • Elagabalus, eredeti nevén Varius Avitus Bassianus római császár 218 és 222 között. Apja a szíriai származású Sextus Varius Marcellus, akit lovagrendi kiemelkedő tevékenységéért szenátorrá választottak. Anyja Julia Soaemias Bassianus, aki rokonságban állt Caracalla öngyilkosságot elkövető feleségével Julia Domnával. Elagabalust Julia Maesa, az öngyilkos császárné nővére, Julius Aventus konzul özvegye, államcsíny útján juttatta trónra.
  • Siriano di origine, Eliogabalo era, per diritto ereditario, l'alto sacerdote del dio sole di Emesa, sua città d'origine.
  • Marcus Aurelius Antoninus algemeen bekend bij zijn bijnaam "Elagabalus" of "Heliogabalus", was een Romeinse keizer van 218 - 222. Bij zijn geboorte, rond het jaar 203 heette hij Varius Avitus Bassianus. Zijn moeder, Julia Soaemias, was een nichtje van de roemruchte moeder van Caracalla, Julia Domna. Hij was echter opgegroeid in Emesa in Syrië.
  • Heliogabalus eller Elagabalus var keiser i Romerriket fra 218 til sin død. Han tilhørte det severanske dynasti. Hans opprinnelige navn var Varius Avitus Bassianus. Han hadde vokst opp i Emesa i Syria og var en prest for guden El-Gabal (som betyr «fjellgud»). Navnet Elagabalus var avledet av det navnet. Da forgjengeren ble beseiret og henrettet, gjorde familien ham til keiser i en alder av 14 år og påstod at hans biologiske far var Caracalla.
  • Heliogabal (Elagabal, Varius Avitus Bassianus), po obwołaniu cesarzem Marek Aureliusz Antoninus, w latach 218-222 cesarz rzymski z dynastii Sewerów. Mówiło się, że był nieślubnym synem cesarza Karakalli. Jego matką była Julia Soaemias. W młodym wieku pełnił funkcję arcykapłana boga zwanego w semickim narzeczu "Elah-Gabal" w mieście Emesa w Syrii. 16 maja 218 został obwołany przez żołnierzy cesarzem. Słynął ze swoich transseksualno-orgiastycznych zachowań (np.
  • Heliogábalo, também conhecido como Elagábalo ou Marco Aurélio Antonino (em latim Marcus Aurelius Antoninus), foi um Imperador Romano da Dinastia Severa que reinou de 218 a 222. Nascido Sexto Vário Avito Bassiano, (em latim Sextus Varius Avitus Bassianus), era Sírio, e filho de Júlia Soémia e de Sexto Vário Marcelo. Durante a sua juventude, serviu como sacerdote do deus El-Gabal na sua cidade natal, Homs.
  • Elagabalus sau Heliogabalus, născut Varius Avitus Bassus şi cunoscut de asemenea ca Varius Avitus Bassianus Marcus Aurelius Antoninus, a fost împărat roman al dinastiei Severilor şi a domnit din 218 până în 222.
  • Файл:Elagabalo (203 o 204-222 d. C) - Musei capitolini - Foto Giovanni Dall'Orto - 15-08-2000 . jpg Гелиогабал. Файл:Severan dinasty tree rus. jpg Гелиогабал, или Элагабал (Marcus Aurelius Antoninus Heliogabalus) — римский император из династии Северов с июня 218 г. по март 222 г.
  • Elagabalus var en romersk kejsare, född omkring 203 i Emesa i Syria och mördad i Roms praetorianläger den 11 mars 222. Han utnämndes till kejsare den 16 maj 218 och regerade fram till sin död fyra år senare. Han har genom tiderna benämnts på flera olika sätt. Han ska ha fötts som Varius Avitus Bassianus, men har också benämnts Elagabalus efter namnet på solguden Elagabalus Sol Invictus, över vars kult han var överstepräst.
  • Elagabalus ya da Heliogabalus (ElaGABalus ya da HelioGABalus şeklinde telaffuz edilir) d. 203 civarı–ö. 11 Mart 222, Varius Avitus Bassus ve aynı zamanda Varius Avitus Bassianus Marcus Aurelius Antoninus olarak da bilinen, Severus hanedanına mensup, 218 - 222 arası Roma İmparatoru. Elagabalus en tartışmalı Roma İmparatorlarından biridir. Saltanatı sırasında Roma dinsel geleneklerine ve cinsel tabulara büyük bir aldırmazlık örneği gösterdi.
  • Геліогабал, або Елагабал (Marcus Aurelius Antoninus Heliogabalus) — римський імператор з династії Северів з червня 218 р. по березень 222 р.
rdfs:label
  • Elagabalus
  • Elagabal
  • Elagàbal
  • Heliogabalus
  • Eriochilus
  • Heliogábalo
  • Elagabalus
  • Héliogabale
  • Elagabalus
  • Eliogabalo
  • ヘリオガバルス
  • Elagabalus
  • Heliogabalus
  • Heliogabal (cesarz rzymski)
  • Heliogábalo
  • Elagabalus
  • Гелиогабал
  • Elagabalus
  • Elagabalus
  • Геліогабал
  • 埃拉伽巴路斯
owl:sameAs
skos:subject
foaf:depiction
foaf:name
  • (as emperor)
  • (from birth to accession)
  • Caesar Marcus Aurelius Antoninus Augustus
  • Elagabalus
  • Varius Avitus Bassianus
foaf:page
is dbpedia-owl:Person/predecessor of
is dbpedia-owl:Person/successor of
is dbpedia-owl:predecessor of
is dbpedia-owl:successor of
is dbpprop:combatant of
is dbpprop:predecessor of
is dbpprop:redirect of
is dbpprop:successor of
is owl:sameAs of