| dbpedia-owl:abstract
|
- Edmund of Langley war die erste Person, welcher der englische Adelstitel Herzog von York verliehen wurde.
- Edmund of Langley, 1st Duke of York, 1st Earl of Cambridge, KG (5 June 1341 – 1 August 1402) was a younger son of King Edward III of England and Philippa of Hainault, the fourth of the five sons who lived to adulthood, of this Royal couple. Like so many medieval princes, Edmund gained his identifying nickname from his birthplace: Kings Langley in Hertfordshire. At the age of twenty-one, he was created Earl of Cambridge. On 6 August 1385, Edmund was created Duke of York. He was the founder of the House of York, but it was through the marriage of his younger son, Richard, that the Yorkist faction in the Wars of the Roses made its claim on the throne (the other party in the Wars of the Roses, the Lancasters, being the male descendants of his elder brother, John of Gaunt). Edmund of Langley died in his birthplace, and was buried there, in the church of the mendicant friars. His dukedom passed to his eldest son, Edward.
- Edmundo de Langley nació el 5 de junio de 1341 en la localidad – de donde le previene su sobrenombre – de Kings Langley en el Hertfordshire. Era el quinto hijo (el cuarto vivo) del rey Eduardo III de Inglaterra y de Felipa de Henao. Fue creado conde de Cambridge el 13 de noviembre de 1362, y luego, el 6 de agosto de 1385, se le concedió el título de duque de York. Su padre intentó casarlo con Margarita de Flandes, condesa de Flandes y heredera de los ducados de Brabante y Limburg, viuda de Felipe de Rouvres, duque de Borgoña, y que era la princesa más rica de Europa, para así tener un frente común para luchar contra el reino de Francia. Pero el plan se frustró por la negativa del Papa Urbano VI a dar la dispensa correspondiente para la celebración del matrimonio, por el grado de parentesco que había entre ellos. Edmundo, finalmente, se casó en el castillo de Hertford, el 1 de marzo de 1372, con Isabel de Castilla, hermana menor de Constanza, esposa de su hermano Juan de Gante. De este matrimonio nacieron 3 hijos: Eduardo (n. Norwich, 1373 - m. caído en la batalla de Azinçourt, 25.10.1415), sucesor de su padre como duque de York en 1402; casado con Felipa de Bohun (m.1431). Constanza (n. castillo de Badlesmere, Conisbrough, 1374 - m. Reading, 28.11.1416), casada con Tomás Le Despencer, conde de Gloucester (m. decapitado, 13.1.1400); además, tuvo una hija ilegitima con Edmundo Holland, conde de Kent y barón de Woodstock. Ricardo (n. castillo de Conisburgh, IX.1376 - m. decapitado en Southampton Green, 5.8.1415), hereda el título de conde de Cambridge. La duquesa Isabel muere el 23 de noviembre de 1392, y Edmundo se casa nuevamente, el 24 de noviembre de 1393, con Juana Holland -hermana de Edmundo Holland, amante de la hija de Langley, Constanza-, de 13 años de edad. Este segundo enlace no tuvo sucesión. Edmundo de Langley falleció en su lugar de nacimiento, el King's Langley de Hertfordshire, el 1 de agosto de 1402, a los 61 años de edad, siendo sepultado allí mismo.
- Uomo più vago di piaceri che d'azione, si lasciò guidare dai suoi più ambiziosi fratelli, Giovanni di Gand duca di Lancaster e Tommaso di Woodstok, duca di Gloucester.
- 初代ヨーク公エドマンド・オブ・ラングリー(Edmund of Langley, 1st Duke of York, 1341年6月5日 - 1402年8月1日)は中世イングランド(プランタジネット朝)の王族で、国王エドワード3世と王妃フィリッパ・オブ・エノーの第5子である。エドワード黒太子、クラレンス公ライオネル・オブ・アントワープ、ランカスター公ジョン・オブ・ゴーントの弟、グロスター公トマス・オブ・ウッドストックの兄。ヨーク家の始祖であり、彼の孫が後にランカスター朝から王位を奪おうと薔薇戦争を引き起こしたヨーク公リチャードである。
- Edmund van Langley was een jongere zoon van koning Eduard III van Engeland en Filippa van Henegouwen. Op zijn 21ste werd hij hertog van York en zo de stichter van het Huis York, alhoewel het pas via zijn jongste zoon Richard van Cambridge was dat aanspraak werd gemaakt op de troon in de Rozenoorlogen. Edmund was gehuwd met: Isabella (1355-1392), dochter van Peter I van Castilië en zuster van Constance van Castilië, echtgenote van zijn broer Jan van Gent, Johanna Holland, kleindochter van Johanna van Kent. Hij werd de vader van: Eduard (-1415) Richard Constance.
- Edmund av Langley var en yngre sønn av kong Edvard III av England og Philippa av Hainault. Han regnes som grunnlegger av Huset York. Det var gjennom hans sønn Richard av Conisbrough, 3. jarl av Cambridge at yorkistene krevde tronen under Rosekrigene. Hans tilnavn kommer fra fødestedet Langley i Hertfordshire. I 1362 ble han utnevnt til jarl av Cambridge, og i 1384 ble han den første hertug av York. Hans første kone, Isabella, var datter av Peter den grusomme av Castilla. De hadde to sønner: Edward av Norwich, 2. hertug av York som falt i slaget ved Agincourt, og Richard, jarl av Cambridge som ble henrettet for høyforræderi av Henrik V. De hadde også en datter, Constance, som var en av dronning Anne Nevilles forfedre. Etter Isabellas død i 1392 giftet Edmund seg med Joan de Holland, som var en fjern slektning; hun var barnebarn av Joan av Kent, som i likhet med Edmund var en etterkommer av Edvard I. De fikk ingen barn sammen. Begge ekteskap styrket bånd innenfor familien: Edmunds første kone var søster av John av Gaunts kone, mens hans andre kone var søster av Johns svigerdatter. Han døde samme sted som han ble født, og ble gravlagt i en klosterkirke. Hertug- og jarletitlene gikk til hans eldste sønn, Edward.
- Edmund Langley KG – angielski książę z dynastii Plantagenetów, protoplasta gałęzki Yorków, młodszy syn króla Anglii Edwarda III i Filipy de Hainault, córki Wilhelma I, hrabiego Hainaut. Młodszy brat Edwarda, księcia Walii, Lionela, księcia Clarence, i Jana, księcia Lancaster. Starszy brat Tomasza, księcia Gloucester. Stryj królów Ryszarda II i Henryka IV. Książę Edmund brał udział w kampanii we Francji w latach 1359-1360. W kwietniu 1361 r. otrzymał Order Podwiązki. 13 listopada 1362 r. otrzymał tytuł hrabiego Cambridge. W latach 1369–1371 i ponownie od sierpnia 1372 do września 1375 r. walczył we Francji. Podczas tej drugiej kampanii był jednym z dowódców wojsk angielskich w Bretanii. 12 czerwca 1376 r. został Lordem Strażnikiem Pięciu Portów i konstablem zamku Dover. Urząd ten sprawował do 1 lutego 1381 r. 30 czerwca 1377 r. został królewskim komisarzem odpowiedzialnym za obronę wybrzeża hrabstwa Kent przed napadami Francuzów. W 1378 r. brał udział w ekspedycji na Saint-Malo. W 1381 r. posłował do Czech w sprawie małżeństwa króla Ryszarda z Anną Luksemburską. W 1381 r. objął dowodzenie nad wyprawą do Portugalii, ale toczonych tam do 1382 r. walkach nie odniósł sukcesów. Po powrocie towarzyszył Ryszardowi II w wyprawie na Szkocję. 6 sierpnia 1385 r. otrzymał tytuł księcia Yorku. 19 listopada 1386 r. został członkiem Rady Regencyjnej. W latach 1393–1394 negocjował z Francją traktat pokojowy. W 1396 r. został ponownie Lordem Strażnikiem Pięciu Portów i był nim do 1398 r. Od 20 marca do sierpnia 1399 r. był stewardem Anglii. W 1399 r. ponownie został regentem Anglii, kiedy na Wyspach wylądował zbuntowany przeciw królowi książę Lancaster. Edmund próbował bronić sprawy królewskiej, ale 27 lipca 1399 r. opowiedział się po stronie Lancastera. Kiedy Lancaster został królem Henrykiem IV powołał Yorka do Tajnej Rady. Między 1 marca a 30 kwietnia 1372 r. w Hertford Castle Edmund poślubił Izabelę Kastylijską, córkę króla Kastylii Piotra I Okrutnego i Marii de Padilla, córki Juana Garcíi de Padilla, 1. seniora de Villagera. Izabela była szwagierką Jana z Gandawy, brata Edmunda. Edmund i Izabela mieli razem dwóch synów i córkę: Edward Norwich, 2. książę Yorku Konstancja York, żona Thomasa le Despensera, 1. hrabiego Gloucester, miała dzieci Ryszard Conisburgh, 3. hrabia Cambridge Ok. 4 listopada 1393 r. poślubil Joan Holland, córkę Thomasa Hollanda, 2. hrabiego Kentu, i Alice FitzAlan, córki 10. hrabiego Arundel. Małżonkowie nie mieli razem dzieci. Edmund Langley zmarł w 1402 r. w miejscu swojego urodzenia. Został pochowany w tamtejszym kościele dominikanów. Był człowiekiem, który nie interesował się polityką i często pozostawał w cieniu swoich ambitniejszych braci, Lancastera i Gloucestera. Prawnuk Edmunda w linii prostej, Edward IV York, zasiadł w 1461 r. na tronie Anglii.
- Edmundo de Langley foi filho do rei Eduardo III de Inglaterra e de Filipa de Hainaut. O seu sobrenome oficial era Plantageneta; Langley refere-se ao King's Langley, a propriedade do pai onde nasceu. Com vinte e um anos, Edmundo foi feito Conde de Cambridge e em 1385 tornou-se Duque de York. Eduardo III planeara o casamento de Edmundo com Margarida Dampierre, herdeira do Condado da Flandres e viúva de Filipe de Rouvres, Duque da Borgonha. A união foi gorada pela recusa do Papa Urbano VI, francês, de conceder a dispensa necessária devido ao grau de parentesco entre os dois noivos. A primeira mulher de Edmundo foi então a infanta Isabel, filha do rei Pedro I de Castela. Dela Edmundo teve dois filhos, Eduardo, Duque de York e Ricardo, Conde de Cambridge; ambos viriam a representar um papel importante na guerra das rosas como líderes da facção de York.
- Edmund av Langley, hertig av York, född 5 juni 1341, död 1 augusti 1402 var en av Edvard III:s yngre söner, den fjärde av de söner som överlevde barndomen. Han grundade Huset York, men det var genom sonen Rikards äktenskap som York-fraktionen i Rosornas krig gjorde anspråk på tronen. Liksom många medeltida prinsar fick Edmund sitt smeknamn från sin födelseplats: Kings Langley i Hertfordshire. Vid 21 års ålder blev han earl av Cambridge. 1385 blev Edmund hertig av York. Hans första hustru Isabella, var dotter till Pedro den grymme av Kastilien. De fick två söner Edvard (dödad i strid vid Slaget vid Agincourt) och Rikard (avrättad för förräderi av Henrik V), och en dotter Constance (en anmoder till drottning Anne Neville). Efter Isabellas död 1392, gifte sig Edmund med kusinbarnet Joan de Holland, (hon var barnbarn till Johanna av Kent; Johanna av Kent och Edmund var båda barnbarn till Edvard II). Langley och Joan fick inga barn. Även om äktenskap inom kungafamiljer var regel, är det intressant att notera att Edmund knöt äktenskapliga band med sin äldre bror Johan av Gent. Edmunds första hustru var syster med Johan av Gents fru och Edmunds andra fru var syster till Johan av Gents svärdotter. Edmund av Langley dog på sin födelseplats och begravdes i mendikantordens kyrka. Hans son Edvard ärvde hertigtiteln.
- Эдмунд Лэнгли — первый герцог Йоркский, четвертый выживший сын короля Англии Эдуарда III и Филиппы Геннегау. Наряду со многими средневековыми принцами, Эдмунд получил своё прозвище по месту рождения: Кингс Лэнгли в Хартфордшире. В возрасте двадцати одного года он получил титул графа Кембриджа, а 6 августа 1385 года Эдмунд стал герцогом Йоркским. Он является основателем Йоркской королевской династии, хотя только женитьба его младшего сына Ричарда дала Йоркам основания претендовать на трон во время «Войны Алой и Белой розы».
- Edmond de Langley, fut comte de Cambridge à partir de 1362, duc d'York, et chevalier de l'ordre de la Jarretière. Il était le quatrième fils du roi Édouard III et de Philippa de Hainaut. Il est constable du château de Douvres et lord gardien des Cinq-Ports de 1376 à 1381. Co-régent du royaume d'Angleterre durant la minorité de son neveu Richard II. Gardien et lieutenant d'Angleterre de 1394 à 1395 puis en 1396 et en 1399 (durant les expéditions du roi Richard II en Irlande). Il épouse en premières noces à Hertford, le Modèle:1er mars 1372, Isabelle de Castille (1355-1393) et de Léon (fille de Pierre Ier le cruel et de Maria de Padilla). Il épouse en secondes noces, en 1395, Lady Joan de Holland . Ils eurent 3 enfants : Edouard d'Angleterre (1373-1415), duc d'York et comte de Rutland, tué à la bataille d'Azincourt, Catherine d'Angleterre (1374-1416), mariée en 1379 à Thomas Le Despencer, comte de Gloucester, Richard d'Angleterre (1376-1415), comte de Cambridge, arrêté pour haute trahison et décapité.
|
| rdfs:comment
|
- Edmund of Langley war die erste Person, welcher der englische Adelstitel Herzog von York verliehen wurde.
- Uomo più vago di piaceri che d'azione, si lasciò guidare dai suoi più ambiziosi fratelli, Giovanni di Gand duca di Lancaster e Tommaso di Woodstok, duca di Gloucester.
- 初代ヨーク公エドマンド・オブ・ラングリー(Edmund of Langley, 1st Duke of York, 1341年6月5日 - 1402年8月1日)は中世イングランド(プランタジネット朝)の王族で、国王エドワード3世と王妃フィリッパ・オブ・エノーの第5子である。エドワード黒太子、クラレンス公ライオネル・オブ・アントワープ、ランカスター公ジョン・オブ・ゴーントの弟、グロスター公トマス・オブ・ウッドストックの兄。ヨーク家の始祖であり、彼の孫が後にランカスター朝から王位を奪おうと薔薇戦争を引き起こしたヨーク公リチャードである。
- Edmund of Langley, 1st Duke of York, 1st Earl of Cambridge, KG (5 June 1341 – 1 August 1402) was a younger son of King Edward III of England and Philippa of Hainault, the fourth of the five sons who lived to adulthood, of this Royal couple. Like so many medieval princes, Edmund gained his identifying nickname from his birthplace: Kings Langley in Hertfordshire. At the age of twenty-one, he was created Earl of Cambridge. On 6 August 1385, Edmund was created Duke of York.
- Edmundo de Langley nació el 5 de junio de 1341 en la localidad – de donde le previene su sobrenombre – de Kings Langley en el Hertfordshire. Era el quinto hijo (el cuarto vivo) del rey Eduardo III de Inglaterra y de Felipa de Henao. Fue creado conde de Cambridge el 13 de noviembre de 1362, y luego, el 6 de agosto de 1385, se le concedió el título de duque de York.
- Edmund van Langley was een jongere zoon van koning Eduard III van Engeland en Filippa van Henegouwen. Op zijn 21ste werd hij hertog van York en zo de stichter van het Huis York, alhoewel het pas via zijn jongste zoon Richard van Cambridge was dat aanspraak werd gemaakt op de troon in de Rozenoorlogen.
- Edmund av Langley var en yngre sønn av kong Edvard III av England og Philippa av Hainault. Han regnes som grunnlegger av Huset York. Det var gjennom hans sønn Richard av Conisbrough, 3. jarl av Cambridge at yorkistene krevde tronen under Rosekrigene. Hans tilnavn kommer fra fødestedet Langley i Hertfordshire. I 1362 ble han utnevnt til jarl av Cambridge, og i 1384 ble han den første hertug av York. Hans første kone, Isabella, var datter av Peter den grusomme av Castilla.
- Edmundo de Langley foi filho do rei Eduardo III de Inglaterra e de Filipa de Hainaut. O seu sobrenome oficial era Plantageneta; Langley refere-se ao King's Langley, a propriedade do pai onde nasceu. Com vinte e um anos, Edmundo foi feito Conde de Cambridge e em 1385 tornou-se Duque de York. Eduardo III planeara o casamento de Edmundo com Margarida Dampierre, herdeira do Condado da Flandres e viúva de Filipe de Rouvres, Duque da Borgonha.
- Edmund Langley KG – angielski książę z dynastii Plantagenetów, protoplasta gałęzki Yorków, młodszy syn króla Anglii Edwarda III i Filipy de Hainault, córki Wilhelma I, hrabiego Hainaut. Młodszy brat Edwarda, księcia Walii, Lionela, księcia Clarence, i Jana, księcia Lancaster. Starszy brat Tomasza, księcia Gloucester. Stryj królów Ryszarda II i Henryka IV. Książę Edmund brał udział w kampanii we Francji w latach 1359-1360. W kwietniu 1361 r. otrzymał Order Podwiązki. 13 listopada 1362 r.
- Edmund av Langley, hertig av York, född 5 juni 1341, död 1 augusti 1402 var en av Edvard III:s yngre söner, den fjärde av de söner som överlevde barndomen. Han grundade Huset York, men det var genom sonen Rikards äktenskap som York-fraktionen i Rosornas krig gjorde anspråk på tronen. Liksom många medeltida prinsar fick Edmund sitt smeknamn från sin födelseplats: Kings Langley i Hertfordshire. Vid 21 års ålder blev han earl av Cambridge. 1385 blev Edmund hertig av York.
- Эдмунд Лэнгли — первый герцог Йоркский, четвертый выживший сын короля Англии Эдуарда III и Филиппы Геннегау. Наряду со многими средневековыми принцами, Эдмунд получил своё прозвище по месту рождения: Кингс Лэнгли в Хартфордшире. В возрасте двадцати одного года он получил титул графа Кембриджа, а 6 августа 1385 года Эдмунд стал герцогом Йоркским.
- Edmond de Langley, fut comte de Cambridge à partir de 1362, duc d'York, et chevalier de l'ordre de la Jarretière. Il était le quatrième fils du roi Édouard III et de Philippa de Hainaut. Il est constable du château de Douvres et lord gardien des Cinq-Ports de 1376 à 1381. Co-régent du royaume d'Angleterre durant la minorité de son neveu Richard II. Gardien et lieutenant d'Angleterre de 1394 à 1395 puis en 1396 et en 1399 (durant les expéditions du roi Richard II en Irlande).
|