| dbpprop:abstract
| - Discourse (L. discursus, "running to and from") means either "written or spoken communication or debate" or "a formal discussion or debate." The term is often used in semantics and discourse analysis. In semantics, discourses are linguistic units composed of several sentences; in other words, conversations, arguments, or speeches. In discourse analysis, which came to prominence in the late 1960s, the word "discourse" is often used as shorthand for "discursive formation" meaning large heterogeneous discursive entities. According to Michel Foucault, discourse has a special meaning. It is "an entity of sequences of signs in that they are enouncements " . An enouncement is not a unity of signs, but an abstract matter that enables signs to assign specific repeatable relations to objects, subjects and other enouncements . Thus, a discourse constitute sequences of such relations to objects, subjects and other enouncements. A discursive formation is defined as the regularities that produces such discourses. Foucault used the concept discursive formation in relation to his analysis of large bodies of knowledge, such as political economy and natural history.(Foucault: 1970) Studies of discourse have been carried out within a variety of traditions that investigate the relations between language, structure and agency, including feminist studies, anthropology, ethnography, cultural studies, literary theory and the history of ideas. Within these fields, the notion of "discourse" is itself subject to discourse, that is, debated on the basis of specialized knowledge. Discourse can be observed in the use of spoken, written and signed language and multimodal/multimedia forms of communication, and is not found only in "non-fictional" or verbal materials. (en)
- Diskurs er et videnskabeligt udtryk som primært benyttes indenfor to videnskabelige områder: I lingvistikken betegner diskurs en sproglig enhed, som består af flere sætninger såsom samtaler, taler og tekster. I sociologien er diskurs en institutionelt funderet måde at tænke på; en social ramme der definerer, hvad der kan siges om et givet emne. Der kan dog godt eksistere flere diskurser omkring det samme emne mellem forskellige sociale grupperinger. Diskurs er tæt forbundet med forskellige teorier om magt, hvor det at kunne definere diskursen tit sidestilles med det at definere virkeligheden selv. Der foregår en stadig kamp om ordene, der skal beskrive verden; tænk f. eks. på forskellen mellem at blive kaldt terrorist eller frihedskæmper. Kampen om ordenes betydning er vigtig, fordi der ikke eksisterer en objektiv virkelighed eller sandhed i diskursteori. Virkeligheden er socialt konstrueret gennem sproget. (da)
- Discurso es una noción con muchos sentidos. (es)
- Der Begriff des Diskurses (lat. discursus ‚das Sich-Ergehen über etwas‘) wurde laut unterschiedlichen philosophischen und allgemeinen Lexika ursprünglich in der Bedeutung „erörternder Vortrag“ oder „hin und her gehendes Gespräch“ verwendet. Seit den 1960er Jahren wird der Begriff jedoch zunehmend von sogenannten Diskurstheorien verwendet und erhält je nach Theorie eine neue spezifische Bedeutung. (de)
- Kuva:Question book-3. svg Tähän artikkeliin tai sen osaan on merkitty lähteet, mutta niihin ei viitata. Diskurssi-ilmaisulla (ransk. discours, engl. discourse, ruots. diskurs) tarkoitettiin 1960-luvulle saakka lähinnä pohdiskelevaa erittelyä tai keskustelua, mielipiteiden vaihtoa. Sen jälkeen käsitteestä on tullut teoreettisesti latautunut, ja sen merkitys vaihtelee teoreettisesta viitekehyksestä riippuen. (fi)
- Un discours est un développement oral fait devant une audience, le plus souvent à l’occasion d’un évènement particulier. (fr)
- ディスクール（フランス語、discours）とは、「書かれたこと」や「言われたこと」といった、言語で表現された内容の総体を意味する概念。「言説」とも訳される。当初は言語学において考え出された概念だったが、ミシェル・フーコーの『言葉と物』、『知の考古学』を経て哲学でも大ブレイクした。批評用語としての「ディスクール」はフーコーが託した意味を引き継いで使われることが多く、単なる言語表現ではなく、制度や権力と結びつき、現実を反映するとともに現実を創造する言語表現であり、制度的権力のネットワークとされる。 (ja)
- Met vertoog of discours geeft men het spreken van een bepaalde groep op een bepaald niveau (politiek, wetenschap, 'alledaags') aan, waarmee de betreffende groep de werkelijkheid structureert en daarmee (impliciet) vastlegt wat zij voor moraliteit en waarheid houdt. Het begrip wordt vaak in verband gebracht met de Franse filosoof Michel Foucault en de Duitse filosoof Jürgen Habermas. Foucault beschouwt het vertoog als een materieel verschijnsel. Het oefent dus macht uit in de samenleving. Vertogen zijn in de samenleving verbonden aan allerlei procedures; niet iedereen mag zo maar alles zeggen. Het onderwerp kan namelijk taboe zijn, de spreker is niet gekwalificeerd etc. (nl)
- Diskurs (fra latin discursus, løpe frem og tilbake) betyr tale, samtale, drøftelse. En diskurs er et sett med begreper, problemstillinger og formuleringer som ligger nedfelt i språket og som alle deler innenfor en gitt kultur. Som en semantisk term viser diskurs til en sammenhengende rekke språklige enheter som utgjør en mening. Innenfor litteraturteorien kan termen diskurs betegne måten en fortelling er fremlagt på, i motsetning til «handlingen»; historien, fabelen, plottet. Som et sosiologisk eller sosialkritisk begrep henviser diskurs til en institusjonelt fundert måte å tenke på. Diskursbegrepet framhever at det er en sammenheng mellom kreftene i samfunnet slik de materialiserer seg i institusjoner, i språket, og i individets erkjennelse. Diskurs i en slik betydning er tett forbundet med forskjellige teorier om makt, hvor det å kunne definere diskursen ofte sidestilles med det å definere virkeligheten selv. Det foregår en stadig kamp om ordene som skal beskrive verden. Et eksempel kan være forskjellen mellom å bli kalt terrorist eller frihetskjemper. (no)
- Dyskurs to:# w językoznawstwie – najwyższa forma organizacji języka; każda wypowiedź dłuższa niż zdanie. Analiza dyskursu włącza w swój zakres analizę na poziomach fonologicznym i syntaktycznym.# w narratologii – wszystkie te elementy tekstu, które nie są elementami fabuły bądź nie składają się na fabułę .# w naukach społecznych pojęcie dyskursu przyjmuje dwa zasadnicze znaczenia:## kategorii przeciwstawionej językowi (zwłaszcza pojmowanemu według kategorii strukturalistycznych, tzn. jako połączenia leksykonu i zasad gramatycznych) i oznaczająca funkcjonowanie językowe występujące w naturalnym kontekście.## kategorii wyodrębniającej zbiór istniejących w sferze publicznej wypowiedzi według zadanego kryterium tematycznego, np.: dyskurs medialny, dyskurs prasowy, dyskurs gender, etc. (pl)
- O discurso é uma exposição metódica sobre certo assunto. Um arrazoado que visa a influir no raciocínio, ou quando menos, nos sentimentos do ouvinte ou leitor. Ainda, o termo discurso refere-se ao uso da língua em um contexto especifico, ou seja, à relação entre os usos da língua e os fatores extralinguísticos presentes no momento em que esse uso ocorre. Por isso, o discurso é o espaço de materialização das formações ideológicas, sendo por elas determinado. Nesse sentido, pode ser visto como uma abstração, por que corresponde à “voz” de um grupo social. Aristóteles, ao longo do Organon, acaba tipificando quatro espécies de discurso, segundo sua finalidade, ordenando-os segundo o grau de rigor que o método produz: O discurso lógico, que é o método pelo qual se atinge a uma certeza absoluta no qual o axioma resultante é tido como verdadeiro e indubitável, pode ser produzido mecanica ou eletronicamente por engenhos e tem indispensável aplicação, principalmente, na matemática. O discurso dialético, que embora não objetive alcançar a certeza absoluta, tenta obter a máxima probabilidade de certeza e veracidade que se verifica da síntese entre duas afirmações antagônicas, a saber a tese e sua antítese. Já no discurso retórico não há o menor comprometimento na busca da verdade, nem da sua demonstrável probabilidade. Aqui o orador ou escritor objetiva apenas convencer o ouvinte ou leitor de que sua tese é certa ou verdadeira, utilizando-se do modo de falar, dos gestos e até da maneira de se vestir como fatores para influenciá-lo ou persuadi-lo. No discurso poético o grau de certeza ou veracidade nada importa, ou melhor, até pode laborar contra o discurso posto que aí a razão é abandonada em favor da ficção ou da fantasia. Neste método o que se busca é influir na emoção e não no raciocínio do ouvinte ou leitor, como modo de impressioná-lo. (pt)
- Диску́рс или Ди́скурс (фр. discours или англ. discourse) — социально обусловленная организация системы речи, а также определённые принципы, в соответствии с которыми реальность классифицируется и репрезентируется (представляется) в те или иные периоды времени. (ru)
- Diskurs (latin; discursus, "springa till och från") betyder antingen "skriven eller talad kommunikation eller debatt" eller "en formell diskussion eller debatt" Termen används ofta inom semantik och diskursanalys. Inom semantiken är diskurser lingvistiska enheter uppbyggda av flera meningar; med andra ord konversationer, argument eller tal. Inom diskursanalys, som blev populär under sent 1960-tal, är ordet "diskurs" kort för "diskursiv formation", vilket är vad Michel Foucault kallade kommunikation som involverar specialiserad kunskap av olika sorter. Det är i denna form som ordet oftast används inom akademiska studier. Diskursstudier har utförts inom flera områden som undersöker relationerna mellan språk, till exempel feministiska studier, antropologi, etnografi, kulturella studier, litterär teori och idéhistoria. Inom dessa fält är begreppet "diskurs" i sig självt utsatt för diskurs, alltså debatterat på basis av specialiserad kunskap. Diskurs kan likväl ses i användandet av talat, skrivet, tecknat språk och andra kommunikationsformer. Under 1900-talet, via den generativa grammatiken, strukturalismen, poststrukturalismen och dekonstruktionalism, har ordet fått en utvidgad betydelse. Detta beror på att de gemensamt ser språket som summan av de enheter, den struktur, som skapar, upprätthåller och utgör begreppsbildning och förståelse, och därför är den avgörande instansen för mänsklig samvaro, där diskursen är begreppsvärlden i dess specifika uttryck. Med denna utvidgade betydelse är det ett samlingsnamn för de infallsvinklar, begrepp, sätt att resonera, frågeställningar och så vidare som tillämpas inom ett visst område. Denna utvidgning från specifik till generell betydelse är närbesläktad med begreppet paradigm som under samma tid genomgick en likartad utveckling. Diskursbrott innebär att en diskussion som tidigare varit mer eller mindre tabubelagd, plötsligt går att formulera och diskutera, till exempel att avskaffa monarkin eller ha kvinnliga präster. Troligen kan man säga att ett diskursbrott även kan uppstå i ett äktenskap, inom en familj eller inom ett företag. Inom ämnet omvärldsbevakning är diskursbrott ett fundamentalt begrepp då det ofta föregår en större förändring av förutsättningarna (risker och möjligheter) för ett företag. (sv)
|
![[RDF Data]](/statics/sw-cube.png)
