Dicotyledons, or "dicots", is a name for a group of flowering plants whose seed typically has two embryonic leaves or cotyledons. There are around 199,350 species within this group. Flowering plants that are not dicotyledons are monocotyledons, typically having one embryonic leaf. Dicotyledons are not a monophyletic group, and therefore the names "dicotyledons" and "dicots" are, strictly speaking, deprecated.

PropertyValue
dbpedia-owl:thumbnail
dbpprop:abstract
  • Dicotyledons, or "dicots", is a name for a group of flowering plants whose seed typically has two embryonic leaves or cotyledons. There are around 199,350 species within this group. Flowering plants that are not dicotyledons are monocotyledons, typically having one embryonic leaf. Dicotyledons are not a monophyletic group, and therefore the names "dicotyledons" and "dicots" are, strictly speaking, deprecated. However, the vast majority of "dicots", do form a monophyletic group called the eudicots or tricolpates. These may be distinguished from all other flowering plants by the structure of their pollen. Other dicotyledons and monocotyledons have monosulcate pollen, or forms derived from it, whereas eudicots have tricolpate pollen, or derived forms, the pollen having three or more pores set in furrows called colpi. Traditionally the dicots have been called the Dicotyledones (or Dicotyledoneae), at any rank. If treated as a class, as in the Cronquist system, they may be called the Magnoliopsida after the type genus Magnolia. In some schemes, the eudicots are treated as a separate class, the Rosopsida (type genus Rosa), or as several separate classes. The remaining dicots may be kept in a single paraphyletic class, called Magnoliopsida, or further divided.
  • Die Zweikeimblättrigen oder Dikotylen (Dicotyledoneae, Magnoliatae) waren eine von zwei traditionellen Klassen der Bedecktsamer (Magnoliophyta) und wurden nach der Anzahl ihrer Keimblätter von der anderen Klasse, den Einkeimblättrigen abgegrenzt. Im Gegensatz zu den Einkeimblättrigen sind die Zweikeimblättrigen jedoch keine natürliche Verwandtschaftsgruppe, weshalb sie in die beiden Gruppen Einfurchenpollen-Zweikeimblättrige (Magnoliopsida) und Dreifurchenpollen-Zweikeimblättrige oder Eudikotyle (Rosopsida) aufgetrennt wurden.
  • Třída dvouděložné rostliny (Magnoliopsida) je taxonomická kategorie zahrnující níže uvedené skupiny rostlin. V některých moderních systémech ji nahrazují dvě nové třídy: vyšší dvouděložné rostliny (Rosopsida) a nižší dvouděložné rostliny (Magnoliopsida), jiné ji dělí dokonce do čtyř tříd: Magnoliopsida, Piperopsida, Ranunculopsida a Rosopsida.
  • Kaksisirkkaiset (Magnoliopsida) ovat koppisiemenisiä kasveja, joilla on tasan kaksi sirkkalehteä eli alkeislehteä. Kaksisirkkaiset eroavat koppisiemenisten toisesta pääluokasta yksisirkkaisista (Liliopsida) sirkkalehtien määrän ohella seuraavasti: johtojänteet ovat järjestäytyneet kaksisirkkaisilla poikkileikkaustasossa kehän muotoon; yksisirkkaisilla ne ovat satunnaisesti jakautuneet kaksisirkkaisilla kasvaa itämisen aikana sirkkajuuri, josta kehittyy pääjuuri; yksisirkkaisilla sirkkajuuri surkastuu ja tilalle kasvaa hajajuuria yhdessä kiehkurassa on tavallisesti neljästä viiteen terälehteä.
  • En général, les dicotylédones présentent une plantule à deux cotylédons, ce qui les différencie des monocotylédones qui, en général, n'en présentent qu'un seul. Les feuilles ont des nervures réticulées. Les fleurs partagent avec l'implantation des feuilles une symétrie d'ordre 4 ou 5. La fleur typique présente 4 verticilles. Dans la plupart des espèces, la racine est de type pivotante. C'est chez les dicotylédones que l'on observe, au niveau des tiges, la présence de cambium permettant la formation de bois secondaire vers l'intérieur et de liber vers l'extérieur. Les dicotylédones sont connue sous les noms scientifiques : Dicotyledoneae, Dicotyledones, Magnoliopsida, etc, dépendant de la classification adoptée. Dans la classification classique de Cronquist (1981) les dicotylédones sont divisées en sept sous-classes : classe Magnoliopsida sous-classe Asteridae sous-classe Caryophyllidae sous-classe Dilleniidae sous-classe Hamamelidae, appelée aussi Hamamelididae sous-classe Magnoliidae sous-classe Rosidae Les groupes des Rosidae et des Asteridae sont des groupes d'apparition récente ayant évolué vers des structures florales parfois complexes comme le capitule des Astéracées. Dans la classification phylogénétique APG II (2003), les dicotylédones sont considérées comme paraphylétiques mais sous le nom dicotylédones vraies. Le clade Angiospermes, comprenant les dicotylédones vraies, englobe également les monocotylédones. Chez les dicotylédones vraies, les grains de pollen ont généralement 3 apertures (zones de faiblesse permettant le passage du tube pollinique). Les angiospermes primitives, classiquement parties de dicotylédones, avaient des grains de pollen à une seule aperture, comme les monocotylédones.
  • A kétszikűek (Rosopsida v. Dicotyledonopsida, v. Dicotyledoneae) a hagyományos rendszerezés szerint a növények egy osztálya. Az egyszikűekkel együtt alkotják a zárvatermők törzsét. A legidősebb zárvatermők kétszikűek voltak. Két, egymással szemben álló sziklevéllel csíráznak – ezeknek a tápanyag raktározásában van fontos szerepe. A kétszikűek sziklevele csírázáskor a talajból kiemelkedik, mert a fejlődő fiatal szár felemeli az első lombleveleket és a még le nem száradt szikleveleket is (ún. földfeletti csírázás), ellenben az egyszikűek sziklevelével, ami a talajban marad, és nem kerül a felszín fölé (ún. földbeni vagy földalatti csírázás). A sziklevelek között helyezkedik el a rügyecske, amiből a hajtás fejlődik ki, valamint a gyököcske, amiből a főgyökér. Ez utóbbi gyakran elágazik, oldalgyökereket fejleszt. A levelekben az erek felépítése hasonló, vagyis egy főér ágazik el több oldalérre. Gázcserenyílásaik a levelek fonákján vannak. Száruk elágazó fás vagy lágyszár. A szállítónyalábok szabályos körben helyezkednek el. A virágtakaró legtöbbször kettős; csészéből és pártából áll; a virágtagok száma 4 vagy 5 (ez alól kivételek például az ősi bélyegeket hordozó liliomfák).
  • 双子葉植物綱(そうしようしょくぶつこう)、双子葉植物とは、2枚の初期葉もしくは子葉をもつ植物のことである。
  • De naam tweezaadlobbigen (of "dicotylen") wordt traditioneel gebruikt voor een groep planten die samen met de "eenzaadlobbigen" (of "monocotylen") de bloemplanten of bedektzadigen vormen. Bij veel van de "tweezaadlobbigen" bevinden zich per zaad twee zaadlobben (of "cotylen"), waarin het reservevoedsel, nodig voor de kieming en eerste groei, zit opgeslagen. Bij meer dan de helft van de "monocotylen" is er één zaadlob per zaad. De wetenschappelijke naam voor deze groep is Dicotyledones (soms ook Dicotyledoneae). Bij Cronquist heette deze groep Magnoliopsida . In het APG-systeem worden de dicotylen niet meer erkend: de (voormalige) tweezaadlobbigen zijn een "parafyletische groep". Gelukkig blijkt dat een deel van deze groep wèl een "goede" groep vormt, welke bij APG de "eudicots" heten (eu- = echt). Merk op dat de nieuwste, 23e, druk van de Heukels (2005) deze groep van de eudicots aanduidt met "tweezaadlobbigen", dus in afwijking met de traditionele betekenis van deze naam.
  • De tofrøbladede plantene er én av de to «klassene» som man i botanikken tradisjonelt har pleid å dele de dekkfrøede plantene i. Den andre «klassen» er de enfrøbladede plantene. Men mens de sistnevnte utgjør en naturlig gruppe, gjelder dette ikke for de tofrøbladede. De tofrøbladete plantene utgjøres av tre store klader av planter, med i alt 190 000 arter, eller 2/3 av alle karplanter som vokser på jorda. De tre kladene er: Egentlige tofrøbladede planter (Eudicotyledoneae) - 75 000 arter Kurvplanter (Asteridae) - 50 000 arter Roseplanter (Rosidae) - 65 000 arter Tofrøbladingenes klader har vært gjenstand for stor revisjon de siste fem årene, og blant annet har den store ordenen kalt Ericales blitt overført fra de egentlige (basale) tofrøbladingene til kladen kurvplanter. For en mer fullstendig fylogeni, se: Karplanter Fellestrekk for alle eller de fleste tofrøbladede er at plantene har to kimblad, at bladnervene ofte er utoverbøyd og sammenbundet av sidenerver, og at blomstene ofte har fem- eller firetallig symmetri. At de tofrøbladede plantene er en kunstig gruppe, betyr at noen tofrøbladede er nærmere beslektet med enfrøbladede enn med andre tofrøbladede. Dette innebærer at de nevnte fellestrekkene for de tofrøbladede også var til stede i de enfrøbladedes stamart, men gikk tapt der i evolusjonens løp. Størsteparten av de tofrøbladede plantene kan imidlertid sammenfattes til enten de egentlige tofrøbladede plantene, som er en naturlig gruppe, eller til kladene av rose- og kurvplanter.
  • Dwuliścienne (Dicotyledones) — wyróżniany do niedawna takson obejmujący wszystkie rośliny okrytonasienne z wyjątkiem jednoliściennych. Nazwa tej grupy roślin wywodzi się od wspólnej dla nich cechy – obecności dwóch liści zarodkowych (liścieni). Po zastosowaniu metod molekularnych i lepszym poznaniu filogenezy roślin okrytozalążkowych okazało się, że rośliny dwuliścienne wyróżniane dotychczas jako grupa systematyczna mają parafiletyczne pochodzenie. Aktualne systemy klasyfikacyjne nie wyróżniają już więc dwuliściennych w randze taksonu. Część rzędów wczesnych dwuliściennych oddzieliła się od wspólnego pnia drzewa filogenetycznego pozostałych okrytozalążkowych jeszcze przed wyodrębnieniem się kladu roślin jednoliściennych. Wymienione rzędy zaliczane są do tzw. wczesnych dwuliściennych wspólnie z kilkoma innymi kladami o długiej historii. Do kladu dwuliściennych właściwych (ang. eudicots) zaliczane są pozostałe, młodsze grupy roślin okrytozalążkowych. Ze względu na rozpowszechnienie i prostotę podziału okrytonasiennych na jedno- i dwuliścienne, podział ten stosowany jest wciąż w wielu publikacjach popularnych i popularno-naukowych. Systemy klasyfikacyjne roślin okrytonasiennych tworzone od końca XX wieku nie zawierają jednak już dwuliściennych w randze taksonu. Z uwagi na różne ujęcia systematyczne tej grupy, określenie liczby gatunków do niej zaliczanych jest trudne, szacuje się ją na około 200 tysięcy.
  • As Magnoliopsidas ou dicotiledôneas formam uma classe pertencente à divisão Magnoliophyta, ou plantas com flor, cujo embrião (semente) contém dois ou mais cotilédones. Outras características incluem raiz axial e folhas com nervação reticulada. As partes florais podem ser pentâmeras (mais frequentemente), às vezes tetrâmeras e, raramente, trímeras ou monômeras. As plantas com flor que não são dicotiledóneas são monocotiledóneas. Acreditava-se que as monocotiledôneas teriam se desenvolvido (evoluído) a partir das dicotiledôneas, entretanto estas formam um grupo parafilético, ou seja, incluem algumas formas que são mais relacionadas geneticamente com as monocotiledóneas do que com alguns grupos das próprias dicotiledôneas. A maior parte, contudo, forma um grupo monofilético, chamado de eudicotiledóneas ou tricolpados. Essas podem ser distinguidas de todas as outras plantas com flor pela estrutura do seu pólen. Os grupos basais das angiospermas e as monocotiledóneas têm pólen monosulcado ou formas derivadas destas, enquanto que as eudicotiledóneas têm pólen tricolpado e formas derivadas. Tradicionalmente, as dicotiledóneas foram consideradas como uma classe, designada originalmente de Dicotyledoneae, mas foram posteriormente renomeadas para Magnoliopsida, usando como tipo o gênero Magnolia. A classificação das dicotiledóneas tem sofrido uma revisão profunda à medida que se vão conhecendo as relações filogenéticas entre elas. Atualmente, não se aceita o nome "Dicotiledôneas", pois, como já dito anteriormente, as plantas aí anteriormente colocadas formam um grupo parafilético e a tendência atual é se aceitar apenas táxons que representem grupos monofiléticos . Segue-se a lista das ordens de que é composta, segundo os novos sistemas de classificação e segundo o antigo sistema de Cronquist.
  • Reprezentanţi: magnolia: plantă originară din China, la români este cultivată ca plantă ornamentală. Dafin arborele de lalele arborele de scortişoară arborele de camfor
  • Двудо́льные, или Магнолиопси́ды — класс покрытосеменных растений.
  • De tvåhjärtbladiga växterna (även dikotyledoner) utgjorde en klass i den botaniska systematiken och omfattade flertalet av de svenska växtfamiljerna. Det vetenskapliga namnet är Magnoliopsida eller i äldre systematik Dicotyledoneae. Namnet kommer av att det till skillnad från de enhjärtbladiga växterna kommer två hjärtbladur grodden. Gruppen kännetecknas bland annat av fyr- eller femtaliga blommor, fjädernerviga blad, förekomst av huvudrot, stjälkar och stammar med sekundär tjocklekstillväxt. Den övervägande delen av de tidigare tvåhjärtbladiga växterna bildar en monofyletisk grupp som kallas trikolpater eller Eudicotyledonae, de sant tvåhjärtbladiga växterna. Övriga klassas som basala tvåhjärtbldiga. Konsensus hos Angiosperm Phylogeny Group är att enhjärtbladiga växter utvecklats ur tvåhjärtbladiga, förfadern till dem kan placeras någonstans mellan trikolpaterna och de basala tvåhjärtbladiga. Eftersom de olika grupperna av tvåhjärtbladiga växter är närmare släkt med de enhjärtbladiga än vad de är med varandra, så anses det olämpligt att använda benämningarna "dikotyledoner" och "tvåhjärtbladiga", åtminstone i taxonomiska sammanhang. I Cronquistsystemet indelades de tvåhjärtbladiga växterna i underklasser: Asteridae Caryophyllidae Dilleniidae Hamamelidae Hamamelididae Magnoliidae Rosidae
  • Дводо́льні або Магноліопси́ди (Magnoliopsida, Dicotyledoneae, Dicotyledones) — досить гетерогенна група квіткових рослин, які характеризуються наявністю у зародка двох бічних супротивних насінних долей (звідси назва). Група не створює клади, тому не є таксоном, а розглядається як єдина група тільки з історичної точки зору. У старих системах класифікації рослин (до 1998 року) квіткові рослини звичайно поділялися на дві групи — дводольні та однодольні, зазвичай у ранзі класу. Дводольні — значно більша група, що містить 175—200 тис. видів, приблизно втричі більше, ніж число однодольних.
  • 雙子葉植物(Dicotyledons,简称dicots),舊稱雙子葉植物綱(Dicotyledoneae)、木蘭綱(Magnoliopsida),是指一般其種子有兩個子葉之開花植物的總稱,約有199350個物種。非雙子葉植物的開花植物則稱為單子葉植物,一般只有一個子葉。 雙子葉植物不再被視為是一個恰当的類群名称,且此一名稱亦至少不被使用在分類的意涵上。但前述之雙子葉植物的絕大部份可以分至一名為真雙子葉植物分支的單系群。此一單系統可以以其花粉的結構於其他的開花植物所區隔。其他的雙子葉植物和單子葉植物的花粉都是單溝或單溝衍生的樣式;而真雙子葉植物分支的花粉則為三溝或三溝衍生的樣式,其花粉的溝上會有三個或三個以上的細孔。
dbpprop:classis
  • '''Magnoliopsida''' *
dbpprop:classisAuthority
dbpprop:domain
dbpprop:excluded
dbpprop:for3Property
  • Dicot
  • band
dbpprop:hasPhotoCollection
dbpprop:imageCaption
dbpprop:imageWidth
  • 250px
dbpprop:included
dbpprop:name
  • Magnoliopsida (Dicotyledons)
dbpprop:phylum
dbpprop:regnum
dbpprop:subdivision
  • See text.
dbpprop:subdivisionRanks
dbpprop:wikiPageUsesTemplate
rdf:type
rdfs:comment
  • Dicotyledons, or "dicots", is a name for a group of flowering plants whose seed typically has two embryonic leaves or cotyledons. There are around 199,350 species within this group. Flowering plants that are not dicotyledons are monocotyledons, typically having one embryonic leaf. Dicotyledons are not a monophyletic group, and therefore the names "dicotyledons" and "dicots" are, strictly speaking, deprecated.
  • Die Zweikeimblättrigen oder Dikotylen (Dicotyledoneae, Magnoliatae) waren eine von zwei traditionellen Klassen der Bedecktsamer (Magnoliophyta) und wurden nach der Anzahl ihrer Keimblätter von der anderen Klasse, den Einkeimblättrigen abgegrenzt.
  • Třída dvouděložné rostliny (Magnoliopsida) je taxonomická kategorie zahrnující níže uvedené skupiny rostlin. V některých moderních systémech ji nahrazují dvě nové třídy: vyšší dvouděložné rostliny (Rosopsida) a nižší dvouděložné rostliny (Magnoliopsida), jiné ji dělí dokonce do čtyř tříd: Magnoliopsida, Piperopsida, Ranunculopsida a Rosopsida.
  • Kaksisirkkaiset (Magnoliopsida) ovat koppisiemenisiä kasveja, joilla on tasan kaksi sirkkalehteä eli alkeislehteä.
  • En général, les dicotylédones présentent une plantule à deux cotylédons, ce qui les différencie des monocotylédones qui, en général, n'en présentent qu'un seul. Les feuilles ont des nervures réticulées. Les fleurs partagent avec l'implantation des feuilles une symétrie d'ordre 4 ou 5. La fleur typique présente 4 verticilles. Dans la plupart des espèces, la racine est de type pivotante.
  • A kétszikűek (Rosopsida v. Dicotyledonopsida, v. Dicotyledoneae) a hagyományos rendszerezés szerint a növények egy osztálya. Az egyszikűekkel együtt alkotják a zárvatermők törzsét. A legidősebb zárvatermők kétszikűek voltak. Két, egymással szemben álló sziklevéllel csíráznak – ezeknek a tápanyag raktározásában van fontos szerepe.
  • 双子葉植物綱(そうしようしょくぶつこう)、双子葉植物とは、2枚の初期葉もしくは子葉をもつ植物のことである。
  • De naam tweezaadlobbigen (of "dicotylen") wordt traditioneel gebruikt voor een groep planten die samen met de "eenzaadlobbigen" (of "monocotylen") de bloemplanten of bedektzadigen vormen. Bij veel van de "tweezaadlobbigen" bevinden zich per zaad twee zaadlobben (of "cotylen"), waarin het reservevoedsel, nodig voor de kieming en eerste groei, zit opgeslagen. Bij meer dan de helft van de "monocotylen" is er één zaadlob per zaad.
  • De tofrøbladede plantene er én av de to «klassene» som man i botanikken tradisjonelt har pleid å dele de dekkfrøede plantene i. Den andre «klassen» er de enfrøbladede plantene. Men mens de sistnevnte utgjør en naturlig gruppe, gjelder dette ikke for de tofrøbladede. De tofrøbladete plantene utgjøres av tre store klader av planter, med i alt 190 000 arter, eller 2/3 av alle karplanter som vokser på jorda.
  • Dwuliścienne (Dicotyledones) — wyróżniany do niedawna takson obejmujący wszystkie rośliny okrytonasienne z wyjątkiem jednoliściennych. Nazwa tej grupy roślin wywodzi się od wspólnej dla nich cechy – obecności dwóch liści zarodkowych (liścieni). Po zastosowaniu metod molekularnych i lepszym poznaniu filogenezy roślin okrytozalążkowych okazało się, że rośliny dwuliścienne wyróżniane dotychczas jako grupa systematyczna mają parafiletyczne pochodzenie.
  • As Magnoliopsidas ou dicotiledôneas formam uma classe pertencente à divisão Magnoliophyta, ou plantas com flor, cujo embrião (semente) contém dois ou mais cotilédones. Outras características incluem raiz axial e folhas com nervação reticulada. As partes florais podem ser pentâmeras (mais frequentemente), às vezes tetrâmeras e, raramente, trímeras ou monômeras. As plantas com flor que não são dicotiledóneas são monocotiledóneas.
  • Reprezentanţi: magnolia: plantă originară din China, la români este cultivată ca plantă ornamentală. Dafin arborele de lalele arborele de scortişoară arborele de camfor
  • Двудо́льные, или Магнолиопси́ды — класс покрытосеменных растений.
  • De tvåhjärtbladiga växterna (även dikotyledoner) utgjorde en klass i den botaniska systematiken och omfattade flertalet av de svenska växtfamiljerna. Det vetenskapliga namnet är Magnoliopsida eller i äldre systematik Dicotyledoneae. Namnet kommer av att det till skillnad från de enhjärtbladiga växterna kommer två hjärtbladur grodden.
  • Дводо́льні або Магноліопси́ди (Magnoliopsida, Dicotyledoneae, Dicotyledones) — досить гетерогенна група квіткових рослин, які характеризуються наявністю у зародка двох бічних супротивних насінних долей (звідси назва).
rdfs:label
  • Dicotyledon
  • Zweikeimblättrige
  • Dvouděložné
  • Kaksisirkkaiset
  • Dicotylédone
  • Kétszikűek
  • 双子葉植物
  • Tweezaadlobbigen
  • Tofrøbladede planter
  • Dwuliścienne
  • Dicotiledónea
  • Clasa Dicotiledonate
  • Двудольные
  • Tvåhjärtbladiga
  • Дводольні
  • 双子叶植物
owl:sameAs
skos:subject
foaf:depiction
foaf:page
is dbpedia-owl:Species/class of
is dbpedia-owl:class of
is dbpprop:classis of
is dbpprop:redirect of