Democratic socialism is a description used by various socialist movements, tendencies, and organizations, to emphasize the democratic character of their political orientation. The term is sometimes used synonymously with 'social democracy', but many self-identified democratic socialists oppose social democracy, seeing it as capitalist.

PropertyValue
dbpprop:abstract
  • Democratic socialism is a description used by various socialist movements, tendencies, and organizations, to emphasize the democratic character of their political orientation. The term is sometimes used synonymously with 'social democracy', but many self-identified democratic socialists oppose social democracy, seeing it as capitalist.
  • Der Demokratische Sozialismus ist eine politische Zielvorstellung, die Demokratie und Sozialismus als untrennbare Einheit betrachtet oder vereinen will. Sie wurde seit der russischen Oktoberrevolution 1917 formuliert, um die Sozialdemokratie der von Lenin vertretenen Auffassung von Sozialismus als einer Diktatur des Proletariats gegenüberzustellen. Sie wurde von verschiedenen Gruppen, Parteien und Staaten in Anspruch genommen. Seit 1945 wird der Begriff oft als „Dritter Weg“ zwischen Kapitalismus und Kommunismus aufgefasst.
  • La democracia socialista o socialismo democrático es una ideología de crítica social que se usa por parte de varios movimientos, tendencias y organizaciones para clarificar que su posición y propósito es tanto el socialismo como la democracia. A pesar que el termino se utiliza a menudo como sinonimo de “socialdemocracia” es en realidad más amplio, abarcando diferentes corrientes. Se puede argumentar que, como concepto u objetivo político, se remonta a Babeuf -considerado uno de los fundadores del socialismo- quien critico a sus oponentes: “No parecéis reunir alrededor vuestro más que republicanos, título común y muy equívoco: así, no predicáis más que una república cualquiera. Nosotros reunimos todos los demócratas y los plebeyos, denominación que, sin duda, adquiere un sentido más positivo: nuestros dogmas son la democracia pura, la igualdad sin mancha y sin reserva. ” (Manifiesto de los Plebeyos). Babeuf fue un ardiente defensor de la Constitución del Año I la cual estaba basada sobre la Declaración de los Derechos del Hombre y del Ciudadano de 1789 pero les agregaba algunos derechos extra (tales como derecho a asociación, trabajo, educación, asistencia social, etc) y establecía constitucionalmente el principio de la soberanía como emanando de la voluntad popular. Entre las posiciones “reformistas” políticas más conocidas se encuentran las de Eduard Bernstein Bernstein postula -citando a Engels - que el socialismo se lograra a través de una lucha "prolongada, tenaz, avanzando lentamente de posición a posición" lo que producirá una especie de evolución del capitalismo. Bernstein postula la necesidad de tal reformismo dado que no se puede concebir de un socialismo sin abundancia de bienes materiales pero, en los países en los cuales existe la base económica para producir esa abundancia el capitalismo puede “comprar” al proletariado, a través de la introducción de reformas y beneficios que anulan la necesidad de una insurrección proletaria. Al mismo tiempo, un partido proletario no puede estar ajeno a la lucha por derechos y beneficios tanto de la sociedad en general como sindicales en particular, lo que necesita la inmersión de cualquier partido no ya socialista sino progresista en la vida política parlamentaria. Es importante mantener presente que las reformas que Bernstein esta postulando no se refieren solo un sistema de beneficios, sean sindicales o sociales, sino que al sistema político mismo -especialmente el de su tiempo- Para el, la democracia es un concepto no solo mejorable sino un objetivo político al que se debe llegar -por ejemplo, a través de la lucha por el derecho de los sindicatos a participar no solo en la administración de empresas sino también en la dirección política de un país- así, define democracia, negativamente, como : “la ausencia del gobierno de clases (... ) el principio de la supresión del gobierno de las clases aunque no todavía la actual supresión de las clases”. Otra posición dentro de esta visión general, pero esta vez desde un punto de vista economicista, es la de Joseph Schumpeter, quien - a pesar de no ser socialista en ningún sentido de la palabra- argumenta -en su Capitalismo, Socialismo y Democracia” (1941)- que las “democracias liberales” están evolucionando desde un capitalismo liberal hacia una democracia socialista, a través del desarrollo de instituciones de autogestion de los trabajadores, democracia industrial e instituciones regulatorias de la actividad económica, hoy en día esta idea seria considerado más bien como socialdemoctracia. A diferencia de la posición de Bernstein, Schumpeter no percibe como necesaria para esa evolución la acción política de un partido “proletario”. Desde su punto de vista, el origen del avance hacia el socialismo es el desarrollo económico-industrial. Según Schumpeter, el fin del capitalismo no se deberá —como predijo Marx— a sus contradicciones internas. Son sus éxitos los que lo condenan. Para este autor, el sistema capitalista no está amenazado por su economía sino por características sociológicas . El dinamismo del capitalismo es un proceso de "destrucción creativa": los elementos anticuados son constantemente destruidos y reemplazados. " Posteriormente, y casi continuando con esas ideas, Anthony Crosland sugiere que “una forma mas benevolente de capitalismo” ha surgido a partir de la 2nda Guerra Mundial. De acuerdo con él, en consecuencia, es posible obtener más igualdad social sin necesidad de transformaciones económicas fundamentales, a través de la Inversión del “dividendo del crecimiento económico” - que se deriva del manejo y administración eficiente de la economía, gracias, en parte, a la intervención estatal- en servicios publicos “pro pobres” en lugar de tener que recurrir a medidas de redistribucion fiscales (es decir, en lugar de tener que aumentar impuestos). Pero en la visión de Crosland el “partido de los trabajadores” retoma su importancia, no tanto para liderear un avance al socialismo en una lucha tenaz de opuestos como para avanzar en esa dirección a través del encuentro de consensos políticos. Una posición similar, pero más compleja, es avanzado por Nicos Poulantzas. Para él, el estado funciona no sólo simplemente como un instrumento de opresión de clases, sino como un sistema de concreción de alianzas tanto entre como en sectores dentro de ellas. Lo anterior significa que en un sistema capitalista maduro -como la mayoría de los países industrializados modernos- el sistema se fragmenta, en la medida que los trabajadores forman alianzas con sectores burgueses a fin de lograr objetivos puntuales pero significantes y, potencialmente, incrementales- Entre las posiciones que se diferencian profundamente de las anteriores encontramos el “socialismo desde abajo”, propuesto por Hal Draper, que se contrasta, en la visión de ese autor, tanto al Estalinismo como a la socialdemocracia, que serían variaciones del “socialismo desde arriba”. Otra corriente cercana a la anterior es el “socialismo libertario” reprensentado, entre otros, por Peter Hain, (actual Secretario de Estado de Trabajo y Pensiones; y Secretario de Estado para Gales en el Reino Unido) quien entiende por socialismo una política opuesta al autoritarismo. Visiones similares se encuentran entre los seguidores del marxismo libertario y del socialismo autogestionario, etc. Para este tipo de visiones lo que constituye el centro del socialismo es la participación activa de la población en general y los trabajadores en particular en el manejo de la economía. Desde este punto de vista, tanto las nacionalizaciones como la planificación estatal son características del Socialismo de Estado. Conviene notar que para estos autores en general la diferencia entre el socialismo “desde abajo” y los “autoritarios” es de mayor importancia que la entre “reformistas” y “revolucionarios”. Hay otras definiciones que se pueden ver como intermedias o fuera del esquema generado por los conjuntos ideológicos esbozados más arriba. Por ejemplo, algunos pensadores -tales como David Schweickart y otros proponentes de la democracia económica- proponen visiones del “socialismo de mercado” que son congruentes con concepciones libertarias, mientras otros -por ejemplo Oskar Lange- toman una posición más “técnica’ acerca de como se deben implementar tales mecanismos de mercado. Esto ha llevado a algunos “libertarios” a criticar duramente algunas implementaciones (por ejemplo, el socialismo autogestionario) de estas ideas. Bogdan Denitch concive -en su Democratic Socialism- el socialismo democrático como una tradición autonoma, pero cercana a la socialdemocracia, tradición que busca una re-organización radical de la sociedad a través de la propiedad publica, control obrero del proceso de producción y políticas redistributivas. Mijaíl Gorbachov describio la llamada perestroika como la construcción de un “socialismo nuevo, humano y democrático”. Posteriormente. algunos partidos comunistas se han re-lanzado como “partidos socialistas democráticos”.
  • Le socialisme démocratique désigne différents mouvements socialistes qui mettent l'accent sur la caractère démocratique de leur orientation politique. Il est souvent confondu avec la social-démocratie mais de nombreux socialistes se définissant comme démocratiques la qualifient de capitaliste et s'y opposent.
  • Il socialismo democratico è un largo movimento politico e culturale che in origine si proponeva di diffondere gli ideali del socialismo nel contesto di un sistema democratico. Nella maggior parte dei casi oggi i suoi aderenti promuovono gli ideali del socialismo come un processo evolutivo che accetta il capitalismo ma si propone di migliorarlo attraverso una legislazione sociale varata in un contesto di democrazia parlamentare: questa tesi è storicamente prevalsa dando vita alla moderna socialdemocrazia. Oggi, pertanto, socialismo democratico e socialdemocrazia sono termini usati spesso quali sinonimi della stessa posizione ideologica e politica. Tuttavia non manca chi li considera concetti distinti. In particolare, secondo questa caratterizzazione, tra i partiti socialisti democratici troveremmo molti partiti ex-comunisti, mentre tra i partiti socialdemocratici sarebbero collocati i partiti storicamente socialisti o socialdemocratici che hanno dato vita all'Internazionale Socialista in opposizione al Comintern di matrice comunista e sovietica.
  • 民主社会主義(みんしゅしゃかいしゅぎ、英: democratic socialism)は、革命を否定し、議会制民主主義の中で社会主義の一定の理想を実現しようとする中道左派の穏健な社会主義思想であり、社会民主主義の捉え方の一つである。資本主義社会の改良を訴え、階級闘争を否定するのが特徴。 様々な考え方のある社会民主主義からマルクス・レーニン主義の考え方を除去し、階級政党ではなく国民政党として議会政治をさらに尊重する立場をとる。19世紀にベルンシュタインらが使用し始めた言葉で、イギリスのフェビアン協会なども含まれる。用語としては1951年に社会主義インターナショナルが採択した。日本語では民主的社会主義(みんしゅてきしゃかいしゅぎ)とも呼ばれ、民社党が標榜したことから保守寄りでタカ派、反共色が強いイメージがある。 なお、ドイツのドイツ民主社会党(ドイツ社会民主党左派の離党組と連合して左翼党を結成)や日本で活動する政治団体「民主主義的社会主義運動」(MDS)は共産主義的な政党・団体であり、民主社会主義政党ではない。ただし冷戦の終結後、旧来の共産主義を放棄したグループがソ連型社会主義やスターリン主義との決別を強調するため、民主主義の要素を採り入れた社会主義の意味で使う場合がある。 またフランスでは日本と同様に社会民主主義の用語に右寄り修正主義のニュアンスがあったため、民主社会主義の語が比較的よく使われていた。アメリカ上院で唯一の無所属議員であるバーニー・サンダースも左派として知られているが、民主社会主義者を自称している。このように場合によっては民主社会主義の用語が社会民主主義の左派を指す場合もあり、注意が必要である。
  • Demokratisk sosialisme er et begrep som særlig blir brukt av sosialister som vil markere skillet fra den totalitære tradisjonen i kommunismen, særlig stalinismen. Demokratisk sosialisme har historisk ofte blitt brukt synonymt med sosialdemokrati. Men det fins også en anti-stalinistisk tradisjon blant mer radikale sosialister enn de som omtaler seg som sosialdemokrater. I våre dager er det noen som regner demokratisk sosialisme som noe annet og mer radikalt enn det de gamle sosialdemokratiske partiene står for i dag, altså som tilnærmet synonymt med venstresosialisme. Disse gruppene vil ofte ikke oppfatte dagens sosialdemokrater som ekte sosialister.
  • Socjalizm demokratyczny opowiada się za socjalizmem jako ustrojem gospodarczym i demokracją jako formą rządów w państwie. Postuluje, aby środki produkcji były w posiadaniu całej populacji, a władza w rękach ludu kontrolującego w sposób demokratyczny procesy gospodarcze. Demokratyczny socjaliści preferują republikański ustrój państwowy. W najszerszym znaczeniu terminu, demokratyczny socjalizm odnosi się do wszelkich usiłowań wprowadzenia socjalizmu w drodze pokojowych demokratycznych zmian, w przeciwieństwie do sposobu nagłego i brutalnego. Sytuuje się na lewo od socjaldemokracji, postulując zniesienie kapitalizmu, nie zaś tylko jego reformę, za czym opowiadają się socjaldemokraci. Termin często błędnie używany jako synonim socjaldemokracji.
  • Демократи́ческий социали́зм — идеология, выступающая за идеалы социализма в рамках конституционной парламентской демократии или прямой демократии. Сторонники этой идеологии являются категорическими противниками авторитаризма и полагают, что народовластие начинается с местного уровня и с активной вовлечённости людей в деятельность местных общественных организаций, таких как рабочие советы, профессиональные союзы, общества защиты прав потребителей, попечительские советы, кредитные товарищества и т. д. Трактовки социализма варьируются от смешанной экономики до передачи всех средств производства в распределённую среди трудовых коллективов собственность.
  • Demokratisk eller reformistisk socialism är en variant av socialism som strävar efter att införa ett socialistiskt produktionssystem med reformer, gradvisa demokratiska förändringar, till skillnad från revolutionär socialism som vill göra det med hjälp av en revolution. Socialdemokrati är en form av reformistisk socialism, men alla reformistiska socialister behöver inte nödvändigtvis se sig som socialdemokrater. Begreppen betyder i stort sett samma sak, men medan reformistisk socialism är ett abstrakt begrepp för att beskriva alla tänkbara former av socialism som är reformistiska är demokratisk socialism som mer används av socialdemokratiska partier för att benämna den egna ideologin, på ett sätt som har positiva konnotationer för de flesta. Att reformistisk socialism ofta kallas demokratisk socialism innebär inte att all annan socialism är odemokratisk. Till exempel förespråkar anarkister och syndikalister ofta direkt demokrati. Demokratisk socialism är just den ideologi som de svenska socialdemokraterna erkänner sig till enligt sitt partiprogram. Inom socialdemokratiska partier förekommer emellertid skilda uppfattningar om hur den socialdemokratiska ideologin ska definieras, särskilt vad beträffar deras förhållande till marxism och liberala ideal. Eduard Bernstein och Ferdinand Lassalle var några av grundarna för denna typ av socialism. Grunden i denna är att man ska förändra samhället fredligt med politiska reformer, men det finns sedan länge inom socialdemokratin en oenighet kring hur mycket privat ägande som ska tillåtas. Nedan illustreras skillnaderna mellan de huvudsakliga två strömningarna inom socialdemokratin, möjligen något överdrivna för tydlighets skull: I stället för att helt och hållet förstatliga produktionsmedlen handlar socialdemokrati om att göra kapitalismen mer funktionsduglig genom att begränsa och balansera dess makt och sätta in åtgärder (Välfärdstaten) där den misslyckas. Många anser också att det klasslösa samhället kan man inte nå utan kampen mot orättvisor kommer alltid att finnas. Denna hållning anses av kritikerna vara inget annat än socialliberalism snarare än socialism, eftersom socialismens uttryckliga mål, realiserandet av det klasslösa samhället, övergivits. Den förstnämnda är den dominerade strömningen inom svensk socialdemokrati idag. Socialismen skall genom stegvisa reformer under en längre tidsperiod omvandla samhället från ett kapitalistiskt samhälle till det eftersträvade klasslösa samhället. På detta sätt, hoppas man, skall Marx förutspådda nödvändiga mellansteg, proletariatets diktatur, kunna undvikas. Kritikerna av denna hållning idag menar att det är önsketänkande att en så komplett omvandling av samhället skulle gå att genomföra med helt demokratiska metoder, varken snabbt eller långsamt, och vidhåller att demokratiska metoder inte får kompromissas med i kampen. För att inte tumma på demokratin nöjer man sig istället med att införa sociala regleringar av ekonomin. Båda dessa linjer finns mer eller mindre inom alla socialdemokratiska partier, inklusive Sveriges idag största, Sveriges socialdemokratiska arbetareparti, och motsättningarna kan tidvis leda till intern konflikt. De partier i världen som tillhör denna ideologi är med i Socialistinternationalen.
  • Komünist düzene geçişin devrim yoluyla olacağını kabul eden, fakat bu devrim hareketinin Demokratik yollar ile de yapılabileceğini ve Demokratik olmayan yollardan Komünizme geçişin mümkün olmayacağını savunan Sosyalist akım. Türkiye'de Sosyalist Devrim hareketinin bu çizgide olduğu savunulabilir. Şu sıralar Avrupa'daki Sosyalist hareketin önemli bir kısmını oluşturmaktadır. Venezuela'da yönetimde olan Hugo Chavez bu akımın temsilcilerindendir.
  • 民主社會主義是一種主張在民主體制裡進行社會主義運動的政治意識形態。大多数民主社会主义份子支持多样型经济发展,并要求国家提供良好的福利保障以及进行财富的再分配。自称是民主社会主义者的人士或团体一般都要比社会民主主义者在政治立场上更为左倾。 很多人将诸如瑞典之类的北欧国家看作是民主社会主义的典范。社会民主主义者与民主社会主义者有共同的国际组织:社会党国际。
dbpprop:hasPhotoCollection
dbpprop:reference
rdf:type
rdfs:comment
  • Democratic socialism is a description used by various socialist movements, tendencies, and organizations, to emphasize the democratic character of their political orientation. The term is sometimes used synonymously with 'social democracy', but many self-identified democratic socialists oppose social democracy, seeing it as capitalist.
  • Der Demokratische Sozialismus ist eine politische Zielvorstellung, die Demokratie und Sozialismus als untrennbare Einheit betrachtet oder vereinen will. Sie wurde seit der russischen Oktoberrevolution 1917 formuliert, um die Sozialdemokratie der von Lenin vertretenen Auffassung von Sozialismus als einer Diktatur des Proletariats gegenüberzustellen. Sie wurde von verschiedenen Gruppen, Parteien und Staaten in Anspruch genommen.
  • La democracia socialista o socialismo democrático es una ideología de crítica social que se usa por parte de varios movimientos, tendencias y organizaciones para clarificar que su posición y propósito es tanto el socialismo como la democracia. A pesar que el termino se utiliza a menudo como sinonimo de “socialdemocracia” es en realidad más amplio, abarcando diferentes corrientes.
  • Le socialisme démocratique désigne différents mouvements socialistes qui mettent l'accent sur la caractère démocratique de leur orientation politique. Il est souvent confondu avec la social-démocratie mais de nombreux socialistes se définissant comme démocratiques la qualifient de capitaliste et s'y opposent.
  • Il socialismo democratico è un largo movimento politico e culturale che in origine si proponeva di diffondere gli ideali del socialismo nel contesto di un sistema democratico.
  • Demokratisk sosialisme er et begrep som særlig blir brukt av sosialister som vil markere skillet fra den totalitære tradisjonen i kommunismen, særlig stalinismen. Demokratisk sosialisme har historisk ofte blitt brukt synonymt med sosialdemokrati. Men det fins også en anti-stalinistisk tradisjon blant mer radikale sosialister enn de som omtaler seg som sosialdemokrater.
  • Socjalizm demokratyczny opowiada się za socjalizmem jako ustrojem gospodarczym i demokracją jako formą rządów w państwie. Postuluje, aby środki produkcji były w posiadaniu całej populacji, a władza w rękach ludu kontrolującego w sposób demokratyczny procesy gospodarcze. Demokratyczny socjaliści preferują republikański ustrój państwowy.
  • Демократи́ческий социали́зм — идеология, выступающая за идеалы социализма в рамках конституционной парламентской демократии или прямой демократии.
  • Demokratisk eller reformistisk socialism är en variant av socialism som strävar efter att införa ett socialistiskt produktionssystem med reformer, gradvisa demokratiska förändringar, till skillnad från revolutionär socialism som vill göra det med hjälp av en revolution. Socialdemokrati är en form av reformistisk socialism, men alla reformistiska socialister behöver inte nödvändigtvis se sig som socialdemokrater.
  • Komünist düzene geçişin devrim yoluyla olacağını kabul eden, fakat bu devrim hareketinin Demokratik yollar ile de yapılabileceğini ve Demokratik olmayan yollardan Komünizme geçişin mümkün olmayacağını savunan Sosyalist akım. Türkiye'de Sosyalist Devrim hareketinin bu çizgide olduğu savunulabilir. Şu sıralar Avrupa'daki Sosyalist hareketin önemli bir kısmını oluşturmaktadır. Venezuela'da yönetimde olan Hugo Chavez bu akımın temsilcilerindendir.
rdfs:label
  • Democratic socialism
  • Demokratischer Sozialismus
  • Socialismo democrático
  • Socialisme démocratique
  • Socialismo democratico
  • 民主社会主義
  • Demokratisk sosialisme
  • Socjalizm demokratyczny
  • Демократический социализм
  • Demokratisk socialism
  • Demokratik sosyalizm
  • 民主社会主义
owl:sameAs
skos:subject
foaf:page
is dbpprop:ideology of
is dbpprop:political of
is dbpprop:redirect of
is owl:sameAs of