| dbpprop:abstract
|
- The General Framework Agreement for Peace in Bosnia and Herzegovina, also known as the Dayton Agreement, Dayton Accords, Paris Protocol or Dayton-Paris Agreement, is the peace agreement reached at Wright-Patterson Air Force Base near Dayton, Ohio in November 1995, and formally signed in Paris on December 14, 1995. These accords put an end to the three and a half year long war in Bosnia, one of the armed conflicts in the former Socialist Federative Republic of Yugoslavia. Some articles erroneously refer to the agreement as the Treaty of Dayton. Though the basic concepts of the Dayton Agreement began to appear in international talks since 1992, the negotiations were initiated following the unsuccessful previous peace efforts and arrangements, the August 1995 Croatian military Operation Storm and its aftermath, the government military offensive against the Republika Srpska, in concert with NATO's Operation Deliberate Force. During September and October 1995, many of the world powers, gathered in the Contact Group, applied intense pressure to the leaders of the three sides to attend the negotiations in Dayton, Ohio. The conference took place from November 1 to November 21, 1995. The main participants from the region were Serbian President Slobodan Milošević (representing the Bosnian Serb interests due to absence of Karadžić), Croatian President Franjo Tuđman, and Bosnian President Alija Izetbegović with Bosnian Foreign Minister Muhamed "Mo" Sacirbey. The peace conference was led by U.S. Secretary of State Warren Christopher, and negotiator Richard Holbrooke with two Co-Chairmen in the form of EU Special Representative Carl Bildt and the First Deputy Foreign Minister of Russia Igor Ivanov. A key participant in the US delegation was General Wesley Clark (later to become NATO's Supreme Allied Commander Europe in 1997). The UK military representative was Col Arundell David Leakey (later to become Commander of EUFOR in 2005). The Public International Law & Policy Group (PILPG) served as legal counsel to the Bosnian Government delegation during the negotiations. The secure site was chosen in a bid to curb the participants' ability to negotiate in the media rather than at the bargaining table. After having been initiated in Dayton, Ohio on November 21, 1995 the full and formal agreement was signed in Paris, France, on December 14, 1995 also by French President Jacques Chirac, U.S. President Bill Clinton, UK Prime Minister John Major, German Chancellor Helmut Kohl and Russian Prime Minister Viktor Chernomyrdin. The present political divisions of Bosnia and Herzegovina and its structure of government were agreed upon as part the constitution that makes up Annex 4 of the General Framework Agreement concluded at Dayton. A key component of this was the delineation of the Inter-Entity Boundary Line, to which many of the tasks listed in the Annexes referred. The agreement mandated a wide range of international organizations to monitor, oversee, and implement components of the agreement. The NATO-led IFOR (Implementation Force) was responsible for implementing military aspects of the agreement and deployed on the 20th December 1995, taking over the forces of the UNPROFOR.
- Das Abkommen von Dayton (auch Dayton-Vertrag genannt) beendete 1995 nach dreieinhalb Jahren den Krieg in Bosnien und Herzegowina und Kroatien. Der Vertrag wurde unter Vermittlung der USA mit Beteiligung der Europäischen Union und unter der Leitung des damaligen US-Präsidenten Bill Clinton am 21. November 1995 in Dayton (Ohio) paraphiert und am 14. Dezember 1995 in Paris unterzeichnet. Die Unterzeichner waren der serbische Präsident Slobodan Milošević, der kroatische Präsident Franjo Tuđman und der bosnisch-herzegowinische Präsident Alija Izetbegović.
- Els acords de Dayton és el nom de l'acord de pau a què s'arriba el 21 de novembre del 1995 a la base aèria de Wright-Patterson prop de la ciutat de Dayton, Ohio, als Estats Units, després de vint dies de negociació. Posaven el punt i final als tres llargs anys i mig de guerra a Bòsnia, un dels conflictes armats de l'anterior República Federal Socialista de Iugoslàvia. Els principals participants eren els presidents serbi, croat i bosni, així com el negociador nord-americà Richard Holbrooke. També hi varen assistir en representació de la UE Carl Bildt i el ministre d'assumptes exteriors de Rússia Igor Ivanov. Un participant clau en la delegació dels EUA era el general Wesley Clark (que més tard seria el comandant suprem de l'OTAN a Europa el 1997). El representant militar de l'UK era el coronel David Leakey. Els acords de Dayton preveien una partició de Bòsnia i Hercegovina més o menys igualitària entre la Federació de Bòsnia i Hercegovina (croato-bosniana) i la Republika Srpska (bosniana-serbia), així com el desplegament d'una força de pau multinacional. Bé que formalment van ser signats definitivament a París el 14 de desembre de 1995, aquests acords han passat a la història amb el nom d'acords de Dayton. Les negociacions s'iniciaven després dels esforços de pau previs infructuosos, de la operació militar croata de l'agost de 1995 anomenada operació tempesta i les seves seqüeles, i de l'ofensiva militar bosniana-croata contra la Republika Srpska, d'acord amb les Forces d'Operació Deliberada de l'OTAN. També era recent la massacre a la zona segura de Srebrenica, i les acusacions contra els caps militars i líders governamentals serbis davant el ICTY. Durant els mesos de setembre i octubre d'aquell any, la comunitat internacional, exercien una intensa pressió als líders dels tres costats per assistir a les negociacions a Dayton, Ohio. El lloc llunyà i segur s'escollia en un intent de restringir l'habilitat dels participants per negociar en els mitjans de comunicació més que a la taula de negociació. Després d'haver estat inicialitzat a Dayton, l'acord complet i formal era signat a París, França, el 14 de desembre de 1995, assistint a l'acte el president francès Jacques Chirac, el president nord-americà Bill Clinton, el primer ministre anglès John Major, el canceller alemany Helmut Kohl i el primer ministre rus Viktor Chernomyrdin. És per aquest motiu que el nom oficial dels acords de Dayton és l'Acord Marc General per a Pau a Bòsnia i Hercegovina (GFAP) o el Protocol de París. L'acord contemplava les divisions polítiques de Bòsnia i Hercegovina i la seva estructura de govern. El component clau era el traçat de la Línia de Delimitació Interentitat. En l'acord també s'hi definia l'àmplia gamma d'organitzacions internacionals que controlarien, supervisarien, i en definitiva implementarien els components de l'acord. Dirigit per l'OTAN, l'IFOR (Força d'Implementació) era responsable d'implementar aspectes militars de l'acord i va ser desplegada el 20 de desembre de 1995, fent-se càrrec de les forces de l'UNPROFOR.
- Všeobecná rámcová smlouva pro mír v Bosně a Hercegovině, známá jako Daytonská smlouva, Daytonské dohody, Pařížský protokol nebo Daytonsko-pařížská smlouva ukončila konflikt v Bosně a Hercegovině. Dokument, kterému předcházelo několik neúspěšných smluv, ukončil pro celou Evropu překvapivý a krvavý konflikt v rozpadající se Jugoslávii. Byla uzavřena v listopadu 1995 na letecké základně Wright-Patterson u Daytonu v Ohio. Formálně byla podepsána v Paříži 14. prosince 1995, zástupci západních mocností i představiteli Chorvatska, BiH a Srbska, tedy všemi zainteresovanými stranami. Mírová smlouva řešila aktuální otázky, které tížily hluboce rozdělené obyvatelstvo Bosny a Hercegoviny, tedy nejen podmínky národního usmíření, ale hlavně poválečné uspořádání a politické rozdělení moci. Republiku srbskou doplnila Federace Bosny a Hercegoviny, tedy chorvatsko-muslimský útvar. Stát byl prohlášen za de facto konfederací obou jednotek, tedy plně v principu "dualismu", obě nově vzniklé "entity" získaly rozsáhlou míru samosprávy, takže centrální vládě v Sarajevu připadá pouze minimum nezbytných pravomocí. Aby bylo možné zajistit pozitivní vývoj mírového procesu, byl zřízen i tzv. Úřad vysokého představitele pro Bosnu a Hercegovinu (OHR), který byl vybaven rozsáhlými pravomocemi, včetně rozpouštění politických stran. Samotný bosenskohercegovinský stát však zůstal rozdělený, jeho politický systém velmi složitý (stejně jako jeho ústava) a poválečnou spolupráci i nadále blokují odlišné zájmy, mnohdy v plně nacionalistickém duchu, jednotlivých subjektů, tedy entit. Na dodržování dohody následně dohlížely na území Bosny a Hercegoviny mezinárodní jednotky SFOR.
- El Acuerdo-Marco General Para la Paz en Bosnia y Herzegovina (AMGPPBH) conocido como Acuerdos de Dayton o Protocolo de París se refiere a los acuerdos alcanzados en la base aérea de Wright-Patterson, en Dayton, que supusieron el fin de la Guerra Croata de Independencia, librada durante los cuatro años anteriores. La conferencia tuvo lugar entre el 1 y el 21 de noviembre de 1995. Los principales participantes fueron el presidente serbio Slobodan Milošević, el croata Franjo Tudjman, el bosnio Alija Izetbegovic, el negociador estadounidense Richard Holbrooke y el general, también estadounidense, Wesley Clark. El acuerdo formal se firmó en París el 14 de diciembre del mismo año. La organización político-administrativa de Bosnia-Herzegovina y su estructura de gobierno fueron objeto de los acuerdos de Dayton.
- Daytonin rauhansopimus tai Daytonin sopimus, koko nimeltään englanniksi General Framework Agreement for Peace in Bosnia and Herzegovina, on rauhansopimus, joka solmittiin marraskuussa 1995 Wright-Pattersonin ilmavoimien tukikohdassa Yhdysvalloissa lähellä Daytonia Ohiossa ja allekirjoitettiin 14. joulukuuta 1995 Pariisissa . Rauhansopimus lopetti kolme ja puoli vuotta kestäneen Jugoslavian hajoamissotiin kuuluneen Bosnian sodan. Vaikka Daytonin rauhansopimuksen pääkohdista oltiin keskusteltu jo vuodesta 1992 asti, neuvottelut käynnistyivät vasta sen jälkeen kun kroaatit ja bosniakit olivat toteuttaneet Operaatio Myrskyn ja hallituksen joukot hyökänneet Serbiaan NATOn operaatio Deliberate Forcen tukemana. Neuvotteluja varjostivat Srebrenican verilöyly ja syytökset Bosnian serbijohtajia kohtaan. Syyskuun ja elokuun 1995 aikana erityisesti Yhdysvallat ja Venäjä alkoivat painostaa kolmen osapuolen johtajia osallistumaan neuvotteluihin Daytonissa. Neuvottelut kestivät 1.-21. marraskuuta 1995. Niihin osallistuivat Serbian presidentti Slobodan Milošević (Bosnian serbien edustajana Radovan Karadžićin poissaolosta johtuen), Kroatian presidentti Franjo Tuđman, Bosnia ja Hertsegovinan presidentti Alija Izetbegović sekä ulkoministeri Muhamed Sacirbey. Rauhankonferenssin johtajana oli Yhdysvaltain ulkoministeri Warren Christopher, neuvottelijana Richard Holbrooke ja edustajina EU:n erityisedustaja Carl Bildt ja Venäjän varaulkoministeri Igor Ivanov. Konferenssiin osallistui myös tuolloinen Yhdysvaltain Euroopan joukkojen komentaja yhdysvaltalaiskenraali Wesley Clark ja brittieversti David Leakey. Syrjäinen neuvottelupaikka valittiin, jotta osallistujat neuvottelisivat neuvottelupöydässä median sijaan. Sopimus allekirjoitettiin muodollisesti Pariisissa, Ranskassa 14. joulukuuta 1995. Sen allekirjoittivat myös Ranskan presidentti Jacques Chirac, Yhdysvaltain presidentti Bill Clinton, Ison-Britannian pääministeri John Major, Saksan liittokansleri Helmut Kohl ja Venäjän pääministeri Viktor Tšernomyrdin. Bosnian ja Hertsegovinan nykyisestä poliittisesta jaosta ja sen hallitusmuodosta sovittiin osana perustuslakia. Olennaisin osa sopimusta oli maan jako kahteen poliittiseen kokonaisuuteen, Bosnia ja Hertsegovinan federaatioon ja Serbitasavaltaan. Sopimus asetti lukuisia kansainvälisiä järjestöjä tarkkailemaan, valvomaan ja soveltamaan sopimuksen noudattamista. NATO-johtoiset IFOR-joukot asetettiin vastaamaan sopimuksen sotilaallisista kohdista. Joukot ottivat rauhanturvaamisvastuun YK-johtoisilta UNPROFOR-joukoilta 20. joulukuuta 1995.
- Les accords de Dayton mirent fin aux combats interethniques qui ravageaient la Bosnie-Herzégovine. Du 1 novembre au 21 novembre 1995, sur la base aérienne de Wright-Patterson, près de Dayton, dans l'Ohio, aux États-Unis, se déroulèrent des négociations visant à mettre fin à la guerre qui ravageait depuis trois ans l'ex-Yougoslavie. Les principaux participants étaient les présidents serbe, croate et bosniaque, ainsi que le négociateur américain Richard Holbrooke assisté de Christopher Hill. Les accords de Dayton prévoyaient une partition de la Bosnie-Herzégovine à peu près également entre la Fédération de Bosnie et Herzégovine (croato-bosniaque) et la République serbe de Bosnie (serbe), ainsi que le déploiement d'une force de paix multinationale, l'IFOR. Bien que formellement signés à Paris le 14 décembre 1995, ces accords sont passés à l'histoire sous le nom d'accords de Dayton.
- L' Accordo di Dayton, o più precisamente il General Framework Agreement for Peace (GFAP), fu stipulato il 21 novembre 1995 nella base Wright-Patterson Air Force di Dayton, Ohio. Con tale trattato venne messa la parola fine alla guerra civile jugoslava. L'accordo prevede il passaggio, o meglio il ritorno, della Slavonia Orientale alla Croazia, appartenente fino alla fine della guerra alla Serbia. Viene riconosciuta ufficialmente la presenza in Bosnia Erzegovina di due entità ben definite: la Federazione croato-musulmana che detiene il 51% del Territorio bosniaco e la Repubblica Srpska (49%). Altra voce importante di questo accordo è la possibilità dei profughi di fare ritorno presso i propri paesi di origine. Vengono facilitate e privilegiate anche le possibilità di cooperazione tra gli stati che hanno sottoscritto l'accordo.
- ボスニア・ヘルツェゴヴィナ和平一般枠組み合意(ボスニア・ヘルツェゴヴィナわへいいっぱんわくぐみごうい、ボスニア語・セルビア語・クロアチア語:Opći okvirni sporazum za mir u Bosni i Hercegovini / Општи оквирни споразум за мир у Босни и Херцеговини、英語:General Framework Agreement for Peace in Bosnia and Herzegovina)、またはデイトン合意(デイトンごうい、ボスニア語・セルビア語・クロアチア語:Daytonski sporazum / Дејтонски споразум、英語:Dayton Agreement)とは、1995年11月にアメリカ合衆国オハイオ州デイトン市近郊のライト・パターソン空軍基地においてまとまり、同年12月14日にパリで署名された和平合意。パリ議定書やデイトン・パリ合意などともいう。この合意によりユーゴスラヴィア紛争の1つである、3年半にわたったボスニア・ヘルツェゴヴィナ紛争は終結した。 戦前、戦中の和平に向けた努力や取り組みが不調に終わり、1995年8月、北大西洋条約機構(NATO)によるボスニア・セルビア人勢力爆撃などのデリバリット・フォース作戦に合わせ、クロアチア共和国軍の嵐作戦やボスニア・ヘルツェゴヴィナ共和国軍のスルプスカ共和国に対する攻撃が開始されたことを受けて、新たな協議が開始された。またこの協議は国際連合により安全地帯とされていたスレブレニツァでの虐殺事件や旧ユーゴスラビア国際戦犯法廷(ICTY)でのボスニア・セルビア人主力部隊や政府の指導者に対する起訴にも影響を持っていた。1995年9月から10月にかけて、バルカン地域に影響力を持つ諸国による連絡調整グループ(とくにアメリカとロシア)はオハイオ州デイトンに集まり、当事3者に対して協議に出席するよう強い圧力を加えることをまとめた。 協議の会合は1995年11月1日から同月21日まで行われた。戦闘地域からの主な出席者は、セルビア大統領スロボダン・ミロシェヴィッチ(ボスニア・セルビア人代表として、ラドヴァン・カラジッチは欠席)、クロアチア大統領フラニョ・トゥジマン、ボスニア・ヘルツェゴヴィナ大統領アリヤ・イゼトベゴヴィッチと同国外相ムハメド・サツィルベイ(Muhamed Sacirbey)であった。 和平協議はアメリカ国務長官ウォーレン・クリストファーが進め、また交渉には国務次官補(ヨーロッパ・カナダ担当)リチャード・ホルブルックがあたり、共同議長は欧州連合 (EU) ボスニア・ヘルツェゴビナ上級代表カール・ビルトとロシア外務第一次官イーゴリ・イワノフが務めた。このほか重要な出席者としてアメリカ代表団には、のちの1997年にNATO欧州連合軍最高司令官となるウェスリー・クラークや、イギリス軍からは2005年に欧州連合部隊(EUFOR)司令官となるデイヴィッド・リーキーがいた。またNPOである国際公法・政策グループ(Public International Law & Policy Group, PILPG)が協議期間中、ボスニア政府代表団の法律顧問を務めた。 交渉の場所について、参加国が会議の場ではなくメディアで駆け引きをすることがないようにすることができる場所が選ばれた。 1995年11月21日にデイトンでの協議が終了し、その後同年12月14日にフランスのパリで正式な合意文書が署名された。この署名の場には当事3か国の首脳のほかに、フランス大統領ジャック・シラク、アメリカ合衆国大統領ビル・クリントン、イギリス首相ジョン・メージャー、ドイツ連邦首相ヘルムート・コール、ロシア首相ヴィクトル・チェルノムイルジンが同席した。 現在のボスニア・ヘルツェゴヴィナの構成区分や政体はデイトン合意の第4付属書で作成された憲法に記載されている。この憲法の重要な点は、セルビア人主体のスルプスカ共和国と、ボシュニャク人およびクロアチア人主体のボスニア・ヘルツェゴビナ連邦という、2つの実体の間の境界線が定められたことであり、付属書ではそれに向けた多くの実務作業が記載されている。 合意文書ではさまざまな国際機関に対して、決定された合意内容の監視や監督、履行が求められている。NATO主導の和平履行部隊(IFOR)は合意に定められた軍事行動を行うとされ、国際連合保護軍(UNPROFOR)に代わって1995年12月20日に配備された。
- Het Verdrag van Dayton of de Akkoorden van Dayton is het vredesverdrag dat een einde maakte aan de Bosnische oorlog. Het is een verdrag tussen de volgende partijen: De Republiek Bosnië en Herzegovina De Republiek Kroatië Federale Republiek Joegoslavië (later Servië en Montenegro, in 2006 uiteengevallen in Servië, Montenegro. De onderhandelingen vonden plaats tussen 1 november en 21 november 1995 op de Wright-Patterson Air Force Base bij het Amerikaanse stadje Dayton. De belangrijkste deelnemers uit de regio waren de Servische president Slobodan Milošević, de Kroatische president Franjo Tuđman, de Bosnische president Alija Izetbegović en de Bosnische minister van buitenlandse zaken Mohammed Sacirbey. Het verdrag werd ondertekend in Parijs op 14 december 1995. Het Verdrag van Dayton deelt Bosnië en Herzegovina administratief op in twee entiteiten, namelijk de Moslim-Kroatische Federatie en de Servische Republiek . Daarnaast is er nog een federaal district, genaamd Brčko, dat tot beide entiteiten behoort.
- Dayton-avtalen var en fredsavtale som ble forhandlet frem i Dayton, Ohio, USA fra 1. til 21 november 1995. Avtalen ble underskrevet i Paris 14. desember 1995, og gjorde offisielt slutt på Bosnia-krigen. Avtalen var bindende for partene fra 20. desember 1995. De viktigste deltakerne fra regionen var Serbias president Slobodan Milošević (som representerte de bosniske serbernes interesser i Radovan Karadžićs fravær), Kroatias president Franjo Tuđman, som representerte de bosniske kroatene og Bosnias president Alija Izetbegović som sammen med Bosnias utenriksminister Muhamed "Mo" Sacirbey ivaretok de bosniske muslimenes interesser. Fredsforhandlingene ble ledet av USAs utenriksminister Warren Christopher og hans sjefsforhandler i Bosnia-krigen Richard Holbrooke, og to spesialutsendinger fra EU, Carl Bildt og Russlands 1. viseutenriksminister, Igor Ivanov. En nøkkeldeltaker i den amerikanske delegasjonen var General Wesley Clark (som senere ble NATOs øverstkommanderende for Europa i 1997). Storbritannias militære representant var oberst David Leakey. The Public International Law & Policy Group (PILPG) fungerte som juridisk rådgiver overfor den bosniske regjeringen i forhandlingene. I Paris ble avtalen signert av Frankrikes president Jacques Chirac, USAs president Bill Clinton, Storbritannias statsminister John Major, Tysklands kansler Helmut Kohl og Russlands statsminister Viktor Tsjernomyrdin, i tillegg til partene selv. Daytonavtalen regulerte alle detaljer i prosessen som skulle føre frem til separasjon og demilitarisering av de stridende partene i Bosnia og hvorledes partene selv skulle samarbeide og bygge en fremtidig, fungerende føderasjon, bestående av de tre etniske befolkningsgruppene, bosnjaker (muslimer), kroater og serbere. Avtalens militære del, separasjon av partenes styrker, ble overvåket av NATO styrken IFOR.
- Układ z Dayton – układ pokojowy wynegocjowany w listopadzie 1995 w miejscowości Dayton,, kończący wojnę w Bośni. Rokowania toczyły się od 1 do 21 listopada w bazie amerykańskich sił powietrznych Wright-Patterson. Głównymi uczestnikami konferencji pokojowej byli: prezydenci: Serbii – Slobodan Milošević, Chorwacji – Franjo Tuđman, Bośni – Alija Izetbegović i amerykańscy negocjatorzy Richard Holbrooke i generał Wesley Clark. Przy tej okazji po raz pierwszy trójwymiarowa fotografia satelitarna i kartografia cyfrowa zostały zastosowane do określenia granic w oficjalnym dokumencie międzynarodowym. Porozumienie zostało formalnie podpisane w Paryżu 14 grudnia 1995 roku. Układ z Dayton zobowiązywał strony konfliktu (Serbów, Chorwatów i Bośniaków) do zakończenia działań wojennych do wycofania swoich sił zbrojnych poza wyznaczoną strefę zdemilitaryzowaną. Od stycznia 1996 roku strefa ta była nadzorowana przez kierowane przez NATO siły IFOR (Implementation Force), przekształcone rok później w siły stabilizacyjne SFOR (Stabilization Force). W szczytowym okresie wojska IFOR liczyły ponad 60 000 żołnierzy z ponad 20 krajów (w tym z Polski). Aneks 4 układu, zawierający konstytucję Bośni i Hercegowiny, określił ustrój polityczno-administracyjny Bośni jako państwa składającego się z dwóch części: Republiki Serbskiej (49% terytorium) i Federacji Bośni i Hercegowiny (federacji bośniacko-chorwackiej – 51% terytorium) oraz z autonomicznego dystryktu Brčko, podległemu bezpośrednio rządowi centralnemu. Obie części posiadają własne parlamenty, rządy i pełną autonomię w sprawach wewnętrznych. Nieliczne tylko kompetencje (w tym sprawy zagraniczne, polityka monetarna i celna) należą do rządu centralnego. Układ zawierał również postanowienia regulujące powrót uchodźców i osób wysiedlonych oraz gwarancje dla mniejszości narodowych. Przestrzegania postanowień układu ma nadzorować specjalnie powołany w tym celu urząd Wysokiego Przedstawiciela dla Bośni i Hercegowiny. Ocena układu pokojowego z Dayton jest niejednoznaczna. Z jednej strony podpisanie porozumienia zakończyło najkrwawszy konflikt zbrojny w powojennej Europie. Z drugiej strony ustrój polityczny Bośni i Hercegowiny, określony w Dayton, utrwala odmienności pomiędzy dwiema częściami kraju, utrudnia racjonalne rządzenie i uważany jest obecnie za poważną przeszkodę w rozwoju kraju i jego integracji z Unią Europejską.
- O Quadro Geral para a Paz na Bósnia e Herzegovina, também conhecido como Acordo de Dayton ou Protocolo de Paris é o acordo a que se chegou na Base Aérea Wright-Patterson, perto de Dayton, no estado norte-americano do Ohio, em Novembro de 1995 e formalmente assinado em Paris a 14 de Dezembro desse mesmo ano. Este acordo pôs fim ao conflito de três anos e meio na Bósnia e Herzegovina. Alguns artigos chamam erroneamente "Tratado de Dayton" a este acordo. Por intermédio dele, estipulou-se a formação de duas entidades territoriais na Bósnia, então devastada pela Guerra da Bósnia, tornando-a um Estado dividido. De uma lado, foi criada a Federação Bósnio-Croata ou Federação Muçulmano-Croata, controlada por bósnios muçulmanos e bósnios croatas e, de outro, a República Srpska (República da Sérvia ou República Sérvia da Bósnia), governada por sérvios.
- Acordul de la Dayton (Acordul Cadru General pentru Pace în Bosnia-Herţegovina) este tratatul semnat la data de 14 decembrie 1995, care a consemnat încheirea războiului din Bosnia din 1991-1995. Acordul a fost negociat în Statele Unite ale Americii la Dayton, Ohio şi a fost semnat la Paris de către Preşedinţii Bosniei-Herţegovina (Alija Izetbegovici), Croaţiei (Franjo Tudjman) şi Republicii Federale Iugoslavia (Slobodan Miloşevici) şi de către reprezentanţi ai Uniunii Europene, Franţei, Germaniei, Marii Britanii, Federaţiei Ruse şi ai Statelor Unite ale Americii.
- Файл:DaytonAgreement. jpg Слева направо: Слободан Милошевич, Алия Изетбегович и Франьо Туджман в Елисейском дворце подписывают мирное соглашение Дейтонское соглашение или Дейтонские соглашения — соглашения о прекращения огня, разделении враждующих сторон и обособлении территорий, положившие конец гражданской войне в Боснии и Герцеговине 1992—1995. Согласованы в ноябре 1995 на военной базе США в Дейтоне, подписаны 14 декабря 1995 в Париже лидером боснийских мусульман Алией Изетбеговичем, президентом Сербии Слободаном Милошевичем и президентом Хорватии Франьо Туджманом.
- Daytonavtalet, på engelska The Dayton Peace Agreement, egentligen The General Framework Agreement for Peace in Bosnia and Herzegovina, är ett fredsavtal mellan Bosnien och Hercegovina, Jugoslavien och Kroatien som satte punkt för kriget i Bosnien och Hercegovina. Avtalet framförhandlades i Dayton, Ohio under november 1995 och undertecknades den 14 december 1995 i Paris. Avtalet innehåller bland mycket annat överenskommelser om militära frågor, inklusive upprättande av en NATO-ledd fredsstyrka, en uppgörelse om gränsdragningen mellan de två entiteterna i Bosnien och Hercegovina, flyktingars rätt att återvända, förbud mot nya försök till separation av landets territorium, en ny författning för landet och inrättandet av posten hög representant som för världssamfundets räkning ska övervaka genomförandet av avtalet.
- Dayton Anlaşması, Hırvatistan Savaşı ve Bosna Savaşı'nı sona erdiren antlaşmadır. O zamanki Bosna-Hersek Devlet Başkanı Aliya İzzetbegoviç, Sırbistan Devlet Başkanı Slobodan Miloseviç ve Hırvatistan Devlet Başkanı Franjo Tudjman tarafından Kasım 1995'te ABD'nin Ohio eyaletindeki Dayton kenti yakınında uzlaşma sağlanmış ve 14 Aralık 1995'te de antlaşma resmen imzalanmıştır. Bu antlaşmanın arkasından 1996'da bölgelere NATO güçleri gönderilmiştir. Bu antlaşma ile Bosna Hersek kantonlara böünmüş ve ülkenin %49'unu Sırp Cumhuriyeti (Republika Srpska) %51'ini Boşnak-Hırvat Federasyonu'nun (FBiH) kontrol etmesi öngörülmüştür. Ayrıca, Doğu Slavoniya'yı Hırvatistan'ın kontrol etmesi öngörülmüştür.
- 岱頓協定是波士尼亞赫塞哥維納內戰中交戰的各方在1995年12月14日於巴黎所簽訂的協定,同意中止這場長達三年八個月的血腥內戰。 因1995年11月進行協議時位於美國俄亥俄州岱頓市的萊特-特派森空軍基地因此得名,此外也有巴黎議定書或是岱頓·巴黎協議等名稱,此外常見有人使用「岱頓條約」這樣的錯誤稱呼。
|
| rdfs:comment
|
- The General Framework Agreement for Peace in Bosnia and Herzegovina, also known as the Dayton Agreement, Dayton Accords, Paris Protocol or Dayton-Paris Agreement, is the peace agreement reached at Wright-Patterson Air Force Base near Dayton, Ohio in November 1995, and formally signed in Paris on December 14, 1995. These accords put an end to the three and a half year long war in Bosnia, one of the armed conflicts in the former Socialist Federative Republic of Yugoslavia.
- Das Abkommen von Dayton (auch Dayton-Vertrag genannt) beendete 1995 nach dreieinhalb Jahren den Krieg in Bosnien und Herzegowina und Kroatien. Der Vertrag wurde unter Vermittlung der USA mit Beteiligung der Europäischen Union und unter der Leitung des damaligen US-Präsidenten Bill Clinton am 21. November 1995 in Dayton (Ohio) paraphiert und am 14. Dezember 1995 in Paris unterzeichnet.
- Els acords de Dayton és el nom de l'acord de pau a què s'arriba el 21 de novembre del 1995 a la base aèria de Wright-Patterson prop de la ciutat de Dayton, Ohio, als Estats Units, després de vint dies de negociació. Posaven el punt i final als tres llargs anys i mig de guerra a Bòsnia, un dels conflictes armats de l'anterior República Federal Socialista de Iugoslàvia.
- Všeobecná rámcová smlouva pro mír v Bosně a Hercegovině, známá jako Daytonská smlouva, Daytonské dohody, Pařížský protokol nebo Daytonsko-pařížská smlouva ukončila konflikt v Bosně a Hercegovině. Dokument, kterému předcházelo několik neúspěšných smluv, ukončil pro celou Evropu překvapivý a krvavý konflikt v rozpadající se Jugoslávii. Byla uzavřena v listopadu 1995 na letecké základně Wright-Patterson u Daytonu v Ohio.
- El Acuerdo-Marco General Para la Paz en Bosnia y Herzegovina (AMGPPBH) conocido como Acuerdos de Dayton o Protocolo de París se refiere a los acuerdos alcanzados en la base aérea de Wright-Patterson, en Dayton, que supusieron el fin de la Guerra Croata de Independencia, librada durante los cuatro años anteriores. La conferencia tuvo lugar entre el 1 y el 21 de noviembre de 1995.
- Daytonin rauhansopimus tai Daytonin sopimus, koko nimeltään englanniksi General Framework Agreement for Peace in Bosnia and Herzegovina, on rauhansopimus, joka solmittiin marraskuussa 1995 Wright-Pattersonin ilmavoimien tukikohdassa Yhdysvalloissa lähellä Daytonia Ohiossa ja allekirjoitettiin 14. joulukuuta 1995 Pariisissa . Rauhansopimus lopetti kolme ja puoli vuotta kestäneen Jugoslavian hajoamissotiin kuuluneen Bosnian sodan.
- Les accords de Dayton mirent fin aux combats interethniques qui ravageaient la Bosnie-Herzégovine. Du 1 novembre au 21 novembre 1995, sur la base aérienne de Wright-Patterson, près de Dayton, dans l'Ohio, aux États-Unis, se déroulèrent des négociations visant à mettre fin à la guerre qui ravageait depuis trois ans l'ex-Yougoslavie.
- L' Accordo di Dayton, o più precisamente il General Framework Agreement for Peace (GFAP), fu stipulato il 21 novembre 1995 nella base Wright-Patterson Air Force di Dayton, Ohio. Con tale trattato venne messa la parola fine alla guerra civile jugoslava. L'accordo prevede il passaggio, o meglio il ritorno, della Slavonia Orientale alla Croazia, appartenente fino alla fine della guerra alla Serbia.
- Het Verdrag van Dayton of de Akkoorden van Dayton is het vredesverdrag dat een einde maakte aan de Bosnische oorlog. Het is een verdrag tussen de volgende partijen: De Republiek Bosnië en Herzegovina De Republiek Kroatië Federale Republiek Joegoslavië (later Servië en Montenegro, in 2006 uiteengevallen in Servië, Montenegro. De onderhandelingen vonden plaats tussen 1 november en 21 november 1995 op de Wright-Patterson Air Force Base bij het Amerikaanse stadje Dayton.
- Dayton-avtalen var en fredsavtale som ble forhandlet frem i Dayton, Ohio, USA fra 1. til 21 november 1995. Avtalen ble underskrevet i Paris 14. desember 1995, og gjorde offisielt slutt på Bosnia-krigen. Avtalen var bindende for partene fra 20. desember 1995.
- Układ z Dayton – układ pokojowy wynegocjowany w listopadzie 1995 w miejscowości Dayton,, kończący wojnę w Bośni. Rokowania toczyły się od 1 do 21 listopada w bazie amerykańskich sił powietrznych Wright-Patterson. Głównymi uczestnikami konferencji pokojowej byli: prezydenci: Serbii – Slobodan Milošević, Chorwacji – Franjo Tuđman, Bośni – Alija Izetbegović i amerykańscy negocjatorzy Richard Holbrooke i generał Wesley Clark.
- O Quadro Geral para a Paz na Bósnia e Herzegovina, também conhecido como Acordo de Dayton ou Protocolo de Paris é o acordo a que se chegou na Base Aérea Wright-Patterson, perto de Dayton, no estado norte-americano do Ohio, em Novembro de 1995 e formalmente assinado em Paris a 14 de Dezembro desse mesmo ano. Este acordo pôs fim ao conflito de três anos e meio na Bósnia e Herzegovina. Alguns artigos chamam erroneamente "Tratado de Dayton" a este acordo.
- Acordul de la Dayton (Acordul Cadru General pentru Pace în Bosnia-Herţegovina) este tratatul semnat la data de 14 decembrie 1995, care a consemnat încheirea războiului din Bosnia din 1991-1995.
- Файл:DaytonAgreement.
- Daytonavtalet, på engelska The Dayton Peace Agreement, egentligen The General Framework Agreement for Peace in Bosnia and Herzegovina, är ett fredsavtal mellan Bosnien och Hercegovina, Jugoslavien och Kroatien som satte punkt för kriget i Bosnien och Hercegovina. Avtalet framförhandlades i Dayton, Ohio under november 1995 och undertecknades den 14 december 1995 i Paris.
- Dayton Anlaşması, Hırvatistan Savaşı ve Bosna Savaşı'nı sona erdiren antlaşmadır. O zamanki Bosna-Hersek Devlet Başkanı Aliya İzzetbegoviç, Sırbistan Devlet Başkanı Slobodan Miloseviç ve Hırvatistan Devlet Başkanı Franjo Tudjman tarafından Kasım 1995'te ABD'nin Ohio eyaletindeki Dayton kenti yakınında uzlaşma sağlanmış ve 14 Aralık 1995'te de antlaşma resmen imzalanmıştır. Bu antlaşmanın arkasından 1996'da bölgelere NATO güçleri gönderilmiştir.
- 岱頓協定是波士尼亞赫塞哥維納內戰中交戰的各方在1995年12月14日於巴黎所簽訂的協定,同意中止這場長達三年八個月的血腥內戰。 因1995年11月進行協議時位於美國俄亥俄州岱頓市的萊特-特派森空軍基地因此得名,此外也有巴黎議定書或是岱頓·巴黎協議等名稱,此外常見有人使用「岱頓條約」這樣的錯誤稱呼。
|