| dbpprop:abstract
|
- Cyanobacteria, also known as blue-green algae, blue-green bacteria or Cyanophyta, is a phylum of bacteria that obtain their energy through photosynthesis. The name "cyanobacteria" comes from the color of the bacteria . They are a significant component of the marine nitrogen cycle and an important primary producer in many areas of the ocean, but are also found in habitats other than the marine environment; in particular cyanobacteria are known to occur in both freshwater, hypersaline inland lakes and in arid areas where they are a major component of biological soil crusts. Stromatolites of fossilized oxygen-producing cyanobacteria have been found from 2.8 billion years ago. The ability of cyanobacteria to perform oxygenic photosynthesis is thought to have converted the early reducing atmosphere into an oxidizing one, which dramatically changed the composition of life forms on Earth by provoking an explosion of biodiversity and leading to the near-extinction of oxygen-intolerant organisms. Chloroplasts in plants and eukaryotic algae have evolved from cyanobacteria via endosymbiosis.
- Die Cyanobakterien (ursprünglich Blaualgen genannt) bilden eine Abteilung der Domäne Bacteria. Sie zeichnen sich vor allen anderen Bakterien durch ihre Fähigkeit zur oxygenen Photosynthese aus. Sie wurden früher zu den Phycophyta gerechnet und als Klasse Cyanophyceae (Blaualgen) geführt. Sie besitzen jedoch keinen echten Zellkern und sind somit als Prokaryoten nicht mit den anderen als „Algen“ bezeichneten, eukaryotischen Lebewesen verwandt, sondern zählen zu den Bakterien. Cyanobakterien besiedeln vermutlich bereits seit mehr als 3,5 Mrd. Jahren die Erde und zählen damit zu den ältesten Lebensformen überhaupt. Es sind etwa 2000 Formen als „Arten“ von Cyanobakterien benannt, die in fünf bis sieben Ordnungen eingeteilt werden.
- Els cianobacteris (Cyanobacteria, del [[Grec modern|grec κυανόs = blau + bacteri) són un fílum (o divisió) dels [[eubacteris que obté l'energia mitjançant [[fotosíntesi oxigènica. Tradicionalment els ara anomenats cianobacteris rebien el nom d' algues blaves atenent a la seva ecologia i a la predominància d'aquest color, tot i que també podem trobar representants de colors ben diversos. Aquesta denominació va ésser substituïda per cianòfits (literalment plantes blaves) o cianofícies (literalment algues blaves); posteriorment, en constatar que són filogenèticament molt propers als bacteris ja que, com ells, són organismes [[procariotes, totes aquestes denominacions han estat substituïdes pel terme cianobacteri. Actualment són els principals [[Producció primària|productors primaris del [[fitoplàncton dels [[oceans. S'han trobat vestigis [[fòssils de cianobacteris en roques de 3.800 milions d'anys d'antiguitat, en estructures similars a les dels actuals [[estromatòlits. La seva capacitat de produir oxigen com a resultat de la seva acció fotosintètica, molt similar a la de les plantes, es creu que va ser la causa de la transformació de la primitiva atmosfera reductora en una atmosfera oxidant fa 2.000 milions d'anys. Aquest canvi va causar l'extinció de moltes formes de vida però, alhora, una explosió de [[biodiversitat.
- Sinice (Cyanobacteria, ale také Cyanophyta či Cyanoprokaryota) je kmen nebo oddělení (záleží, zda se jedná o bakteriologické či botanické pojetí) gramnegativních bakterií. Vyznačují se schopností fotosyntézy, při níž vzniká kyslík (tzv. oxygenní typ). Český název této skupiny pochází ze slova sinný, tedy modrý. Buňky sinic jsou jednobuněčné či vláknité, nejčastěji modrozeleně zbarvené a v mnohých ohledech typicky prokaryotické: obsahují kruhovou molekulu DNA, bakteriální typ ribozomů a chybí u nich složitější membránové struktury. Fotosyntetická barviva se nachází ve speciálních útvarech, fykobilizomech nebo tylakoidech. K hlavním pigmentům účastnícím se fotosyntézy patří chlorofyl a (někdy též b, c, nebo d) a dále allofykocyanin, fykocyanin, fykoerythrin a další. Sinice se rozmnožují nepohlavně, a to buněčným dělením či fragmentací vláken. Vyskytují se velmi hojně ve vodním prostředí, ale i v půdě a mnohdy také v extrémních podmínkách, jako jsou pouště či polární oblasti. Velmi často také vstupují do symbiotických vztahů. Vyjma endosymbioticky vzniklých plastidů je možné se setkat s mnoha případy, kdy sinice pomáhají svému hostiteli fixovat dusík či uhlík.
- Cyanobacteria (del griego ciano = azul) es el nombre de un filo del reino Bacteria (único del dominio del mismo nombre) que comprende a las cianobacterias y, en algún sentido, a sus descendientes por endosimbiosis, los plastos Las cianobacterias se caracterizan por ser los únicos procariotas que llevan a cabo fotosíntesis oxigénica, por ello también se les denomina oxyphotobacteria Las cianobacterias fueron designadas durante mucho tiempo como cianófitas (Cyanophyta, literalmente plantas azules) o cianofíceas (Cyanophyceae, literalmente algas azules), castellanizándose lo más a menudo como algas verdeazuladas Cuando se descubrió la distinción entre célula procariota y eucariota se constató que éstas son las únicas algas procarióticas, y el término cianobacteria (se había llamado siempre bacterias a los procariontes conocidos) empezó a ganar preferencia Los análisis genéticos recientes han venido a situar a las cianobacterias entre las bacterias gramnegativas
- Syanobakteerit eli sinibakteerit (Cyanobacteria) ovat yhteyttäviä prokaryootteja eli esitumaisia. Niitä kutsutaan myös sinileviksi, vaikka ne eivät ole leviä. Syanobakteerit tunnetaan kesäisistä massaesiintymisistään ('sinileväkukinnat') lämpimissä ja ravinteikkaissa vesissä, joissa ne tuottavat myrkyllisiä aineita. Syanobakteerit voivat elää yksittäisinä bakteereina tai muodostaa jonomaisia ketjuja. Nimi kuitenkin kuvaa niiden roolia ekosysteemissä. Syanobakteerit eivät myöskään ole sinisiä eläessään, kuten sinilevä nimi antaisi olettaa. Siniseksi ne muuttuvat vasta kuoltuaan. Syanobakteerien yhteyttäminen tapahtuu usein tylakoideissa, solukalvopusseissa. Muutamat lajit elävät protistien sisässä endosymbioosissa. Syanobakreereissa on litteitä kalvostoja, tylakoideja, joissa yhteyttäminen tapahtuu. Syanobakteerit ovat gramnegatiivisia bakteereja. Niillä ei ole flagelloja, mutta ne pystyvät liikkumaan toistaiseksi tuntemattomalla mekanismilla.
- Les cyanobactéries (Cyanobacteria), aussi appelées cyanophycées (Cyanophyceae), sont une sous-classe de bactéries, autrefois appelées « algues bleues ». On en connait plus de 7500 espèces, (dont au moins 200 pouvant être libres, c'est à dire non-symbiotiques et capables d'une vie indépendante), réparties dans plus de 150 genres. Elles réalisent la photosynthèse oxygénique et peuvent donc transformer l'énergie lumineuse en énergie chimique utilisable par la cellule en fixant le dioxyde de carbone et en libérant du dioxygène. Certaines d'entre elles peuvent dans certaines conditions fixer le diazote. Apparues il y a environ 3,8 milliards d'années, elles ont contribué à l'expansion des formes actuelles de vie sur Terre par leur production d'oxygène par photosynthèse (elles sont responsables de la Grande Oxydation et par leur contribution au premier puits biologique de carbone et à une désacidification des océans, lorsqu'elles se sont organisées en colonies fixées, capables de produire du calcaire. Leurs pullulations croissantes, favorisées par l'eutrophisation des eaux, posent divers problèmes : obstruction des systèmes de filtration, coloration et parfois dystrophisations des eaux ou anoxies, avec métabolites secondaires donnant un mauvais goût à l'eau . Une quarantaine d’espèces connues sécrètent ou contiennent des cyanotoxines qui sont généralement des neurotoxines pouvant affecter mortellement divers animaux et l'homme. Les propriétés thérapeutiques des bains de boue seraient dues en majeure partie aux cyanobactéries. Certaines espèces comme la spiruline constituent également un très bon complément alimentaire.
- A cianobaktériumok (Cyanobacteria) egy baktériumtörzs, amelyet korábban kékmoszatok (Cyanophyta) néven a növények országába soroltak az ide tartozó fajok megjelenése és életmódja alapján. Fotoszintetizálnak és sok faj képez fonál, lemez vagy tömlő alakú telepet. Sejtjeik klorofillt, valamint kék vagy piros színanyagot tartalmaznak. Vízben vagy nedves helyeken élnek, egyesek növények szövetüregeiben. Vannak fajok, amelyek zuzmók felépítésében vesznek részt. Mintegy 2000 faj tartozik ide. Extrém életkörülmények között elszaporodhatnak és jellegzetes üledékszerkezetet hoznak létre, amit a geológiában sztromatolit szerkezetnek neveznek. Fotoszintetizálók lévén jelentős szerepet játszottak a Föld légkörének átalakításában.
- I cianobatteri chiamati anche impropriamente alghe azzurre, alghe verdi-azzurre o Cianoficee, sono un phylum di batteri fotosintetici. Sono organismi unicellulari procarioti, fotoautotrofi, e costituiscono uno dei 23 phyla del regno dei Bacteria. Riescono a sopravvivere nelle condizioni estreme trasformandosi in spore attraverso un processo chiamato sporulazione.
- 藍藻(らんそう)はシアノバクテリア(藍色細菌)とも呼ばれる真正細菌の一群であり、光合成によって酸素を生み出すという特徴を持つ。単細胞で浮遊するもの、少数細胞の集団を作るもの、糸状に細胞が並んだ構造を持つものなどがある。また、ネンジュモなどの一部のものは寒天質に包まれて肉眼的な集団を形成する。
- Blauwalgen of blauwwieren zijn bacteriën die net als planten fotosynthese toepassen om te kunnen leven. De officiële naam voor deze groep is cyanobacteriën, afgeleid van de kleur cyaan (blauw-groen) omdat de blauwe kleurstof fycocyanine deze groep kenmerkt. Er bestaan verschillende taxonomische indelingen van blauwalgen, terwijl de indeling van de blauwalgen nog sterk in beweging is.
- Cyanobakterier, tidligere kjent som blågrønnalger, stammer fra det greske ordet κυανοs, som betyr blå. Cyanobakterier er en gruppe bakterier, selv om de er blitt kalt alger. Cyanobakterier er, sammen men noen andre mindre bakteriegrupper, fotoautotrofe, og får sin energi gjennom fotosyntese. Som alle andre bakterier har cyanobakterier ingen cellekjerne. Fotosyntesen er knyttet til selve cellemembranen, og ikke kloroplaster, slik som hos eukaryote fotosyntetiserende organismer. Cyanobacteria omfatter ca 150 slekter med 1 500 arter. De lever i ferskvann, brakkvann, saltvann, i og på jord og på fuktige klipper. Noen trives til og med i varme kilder med temperatur opptil 75 grader Celsius, andre lever i klippesprekker i ørkener, men andre igjen finnes i arktisk klima. Enkelte lever i symbiose med sopparter og bidrar til dannelse av lav. Hovedmengden av blågrønnalger finnes imidlertid i ferskvann. Det finnes både planktoniske og fastsittende former av cyanobakterier. Nå blir cyanobakteriene regnet som den mest utbredte og viktigst bakteriegruppen på jorden. Man tror man har funnet Cyanobacteria-fossiler som spores tilbake 3,8 milliarder år, men dette er omstridt. Flere arter er giftige, og ved algeoppblomstring kan det dannes en grøtaktig masse ved kyster og strender.
- Sinice, cyjanofity, cyjanobakterie, cyjanoprokariota (Cyanobacteria, Cyanophyta, Schizophyta) – gromada organizmów samożywnych, dawniej uznawanych za rośliny, według nowszej taksonomii zaliczanych do Procaryota. Nazwa zwyczajowa Cyanophyta (końcówka -phyta – roślina), stosowana w taksonomii wcześniejszej, kładzie nacisk na te właściwości, które upodabniają sinice do organizmów roślinnych – zdolność do tlenowej fotosyntezy oraz obecność chlorofilu. To podobieństwo jest o tyle naturalne, że chloroplasty roślin powstały w wyniku endosymbiozy z sinicami – są po prostu uwstecznionymi sinicami.
- As Cyanobacteria ou Cianobactérias, filo que inclui as algas azuis, são organismos aquáticos, unicelulares, procariontes e fotossintéticos de cocos, bastonetes, filamentos ou pseudofilamentos, apresentando coloração azul em condições ótimas, mas são frequentemente encontradas apresentando coloração de verde oliva a verde-azulado. Apresentam, geralmente, uma estrutura externa para evitar a dessecação: a bainha de mucilagem, que é uma substância gelatinosa incolor que recobre totalmente ou parcialmente o indivíduo. Em muitos casos, são responsáveis pela eutrofização do ambiente aquático no qual estão inseridas pela rápida reprodução. A maioria das espécies encontram-se em água doce, mas algumas são marinhas ou ocorrem em solo húmido, ainda sendo encontradas em ambientes lacustres (principalmente hipersalinos), ambientes congelados, sob o foliço de florestas entre outros. Outras espécies são endossimbiontes em líquenes ou em vários protistas e corais, fornecendo energia aos seus hospedeiros. Foram durante muito tempo classificadas como algas, quer da divisão Cyanophyta, quer da classe Cyanophyceae (por isso o termo cianofíceas é ainda utilizado, embora o termo cianobactérias esteja a ganhar terreno) e estudadas pelos botânicos. Atualmente sabe-se que estes organismos não têm relação filogenética com qualquer dos grupos de algas, a não ser como prováveis antepassados dos cloroplastos – ver teoria da endossimbiose) – e encontram-se classificados como um filo (ou divisão, para os botânicos) dentro do domínio Bacteria. O registo fóssil das cianobactérias indica que estes seres fotossintéticos apareceram no éon geológico Arqueano e devem ter sido responsáveis pelo aparecimento do oxigénio na atmosfera terrestre - o que parece ter acontecido há cerca de 2,5 biliões de anos, despoletando a origem da vida eucarionte e dando lugar ao que se chama actualmente o éon Proterozóico (que significa aproximadamente dos “animais primitivos”).
- Algele albastre-verzi sunt organisme procariote, aparţinând Regnului Monera, încrengătura cyanophyta. Toate formele sunt autotrofe. Culoarea o datoreaza pigmentului albastru ficocianina, care, împreuna cu clorofila, dau algei culoarea albastră-verzuie. Pigmenţii sunt împrăştiaţi haotic în citoplasmă. Citoplasma mai conţine granule amidonoase de rezervă. Aceste alge se pot aranja sub formă de lanţuri, colonii sau filamente. Fiecare celulă din aceste forme „multicelulare” este identică cu cealaltă. Astfel, reproducerea este asexuată. De cele mai multe ori, aceasta constă în formarea celulelor în cadrul filamentelor în urma procesului de diviziune celulară.
- Цианобакте́рии, или сине-зелёные во́доросли — значительная группа крупных грамотрицательных бактерий, способных к фотосинтезу, сопровождающемуся выделением кислорода.
- Cyanobakterier är organismer som förr kallades blågröna alger. Alla är emellertid inte blågröna och de är inte alls alger utan hör till eubakterierna. Cyanobakterier har fotosyntes och man tror att de var viktiga vid syresättningen av jordens atmosfär för cirka 3 miljarder år sedan. Vissa arter av cyanobakterier har förmågan att binda kväve som finns i luften, något som kallas kvävefixering. Flera arter är giftiga, och vid masstillväxt av vissa planktoniska arter, s k algblomning, bildas ofta en grötig massa vid kuster och stränder. Bilden nedan är foto från algblomningen i Östersjön 2001.
- Siyanobakteriler (Cyanobacteria veya Cyanophyta) aynı zamanda mavi-yeşil algler, mavi-yeşil bakteriler olarak da bilinen enerjilerini fotosentez yolu ile elde eden bir bakteri dalıdır. İsmi bakterinin renginden gelir. Denizdeki nitrojen çevriminin önemli bir bileşeni ve okyanusun pek çok yerinde özbeslenendir ve ayrıca karada da bulunmaktadır. 2.8 milyar yıl öncesine ait fosilleşmiş oksijen üreten siyanobakterilerin stromatolitleri bulunmuştur. Siyanobakterinin oksijen ile fotosentez gerçekleştirmesi yeteneğinin Dünya üzerindeki yaşam formlarını çarpıcı bir şekilde değişmesine ve adeta yaşam çeşitliliğinin patlamasına neden olacak şekilde erken dönem dünya atmosferinin oksijenle dolmasına yol açtığı düşünülmektedir. Bitkilerdeki kloroplastlar ve ökaryotik algler siyanobakteri tarafından harekete geçirilir.
- Ціанобактерії (Cyanobacteria) (від грец. κυανοs — «блакитний» і βακτήριον — «паличка») — тип бактерій, що отримують необхідну їм енергію через фотосинтез. Їх також іноді називають синьо-зеленими водоростями, посилаючись на зовнішній вигляд та екологічну нішу цих організмів, проте зараз термін «водорості» зазвичай обмежується еукаріотичними представниками групи. Знайдені зкам'янілі сліди ціанобактерій мають, як вважається, вік до 2,8 мільярдів років, хоча недавно отримані дані ставлять під сумнів це твердження. Одразу після виникнення, вони стали домінуючою групою фотосинтезуючих організмів, продукуючи кисень, вуглеводні та інші органічні сполуки. Саме завдяки цим організмам змінився якісний склад атмосфери Землі, в якій поступово накопичвся кисень та стало менше вуглекислого газу. Також саме представники цієї групи були захоплені в результаті ендосимбіозу, ставши хлоропластами рослин та інших еукаріотів, дозволяючи і ним проводити фотосинтез. Ціанобактерії — це найбільша і найважливіша за впливом на біосферу група живих організмів на Землі, становлячи 90 % живої маси всієї біосфери.
- 藍菌(Cyanobacteria)又稱藍細菌、藍綠菌、藍藻或藍綠藻,或稱為藍菌門,當中包括髮菜、螺旋藻等生物。雖然傳統上歸於藻類,但近期發現因為沒有細胞核等等,與細菌非常接近,因此現時已被歸入細菌域。 藍菌在地球上已存在约30亿年,是最早的光合放氧生物,对地球表面从无氧的大气环境变为有氧环境起了巨大的作用。
|
| rdfs:comment
|
- Cyanobacteria, also known as blue-green algae, blue-green bacteria or Cyanophyta, is a phylum of bacteria that obtain their energy through photosynthesis. The name "cyanobacteria" comes from the color of the bacteria .
- Die Cyanobakterien (ursprünglich Blaualgen genannt) bilden eine Abteilung der Domäne Bacteria. Sie zeichnen sich vor allen anderen Bakterien durch ihre Fähigkeit zur oxygenen Photosynthese aus. Sie wurden früher zu den Phycophyta gerechnet und als Klasse Cyanophyceae (Blaualgen) geführt. Sie besitzen jedoch keinen echten Zellkern und sind somit als Prokaryoten nicht mit den anderen als „Algen“ bezeichneten, eukaryotischen Lebewesen verwandt, sondern zählen zu den Bakterien.
- Els cianobacteris (Cyanobacteria, del [[Grec modern|grec κυανόs = blau + bacteri) són un fílum (o divisió) dels [[eubacteris que obté l'energia mitjançant [[fotosíntesi oxigènica. Tradicionalment els ara anomenats cianobacteris rebien el nom d' algues blaves atenent a la seva ecologia i a la predominància d'aquest color, tot i que també podem trobar representants de colors ben diversos.
- Sinice (Cyanobacteria, ale také Cyanophyta či Cyanoprokaryota) je kmen nebo oddělení (záleží, zda se jedná o bakteriologické či botanické pojetí) gramnegativních bakterií. Vyznačují se schopností fotosyntézy, při níž vzniká kyslík (tzv. oxygenní typ). Český název této skupiny pochází ze slova sinný, tedy modrý.
- Syanobakteerit eli sinibakteerit (Cyanobacteria) ovat yhteyttäviä prokaryootteja eli esitumaisia. Niitä kutsutaan myös sinileviksi, vaikka ne eivät ole leviä. Syanobakteerit tunnetaan kesäisistä massaesiintymisistään ('sinileväkukinnat') lämpimissä ja ravinteikkaissa vesissä, joissa ne tuottavat myrkyllisiä aineita. Syanobakteerit voivat elää yksittäisinä bakteereina tai muodostaa jonomaisia ketjuja. Nimi kuitenkin kuvaa niiden roolia ekosysteemissä.
- Les cyanobactéries (Cyanobacteria), aussi appelées cyanophycées (Cyanophyceae), sont une sous-classe de bactéries, autrefois appelées « algues bleues ». On en connait plus de 7500 espèces, (dont au moins 200 pouvant être libres, c'est à dire non-symbiotiques et capables d'une vie indépendante), réparties dans plus de 150 genres.
- A cianobaktériumok (Cyanobacteria) egy baktériumtörzs, amelyet korábban kékmoszatok (Cyanophyta) néven a növények országába soroltak az ide tartozó fajok megjelenése és életmódja alapján. Fotoszintetizálnak és sok faj képez fonál, lemez vagy tömlő alakú telepet. Sejtjeik klorofillt, valamint kék vagy piros színanyagot tartalmaznak. Vízben vagy nedves helyeken élnek, egyesek növények szövetüregeiben. Vannak fajok, amelyek zuzmók felépítésében vesznek részt.
- I cianobatteri chiamati anche impropriamente alghe azzurre, alghe verdi-azzurre o Cianoficee, sono un phylum di batteri fotosintetici. Sono organismi unicellulari procarioti, fotoautotrofi, e costituiscono uno dei 23 phyla del regno dei Bacteria. Riescono a sopravvivere nelle condizioni estreme trasformandosi in spore attraverso un processo chiamato sporulazione.
- 藍藻(らんそう)はシアノバクテリア(藍色細菌)とも呼ばれる真正細菌の一群であり、光合成によって酸素を生み出すという特徴を持つ。単細胞で浮遊するもの、少数細胞の集団を作るもの、糸状に細胞が並んだ構造を持つものなどがある。また、ネンジュモなどの一部のものは寒天質に包まれて肉眼的な集団を形成する。
- Blauwalgen of blauwwieren zijn bacteriën die net als planten fotosynthese toepassen om te kunnen leven. De officiële naam voor deze groep is cyanobacteriën, afgeleid van de kleur cyaan (blauw-groen) omdat de blauwe kleurstof fycocyanine deze groep kenmerkt. Er bestaan verschillende taxonomische indelingen van blauwalgen, terwijl de indeling van de blauwalgen nog sterk in beweging is.
- Cyanobakterier, tidligere kjent som blågrønnalger, stammer fra det greske ordet κυανοs, som betyr blå. Cyanobakterier er en gruppe bakterier, selv om de er blitt kalt alger. Cyanobakterier er, sammen men noen andre mindre bakteriegrupper, fotoautotrofe, og får sin energi gjennom fotosyntese. Som alle andre bakterier har cyanobakterier ingen cellekjerne. Fotosyntesen er knyttet til selve cellemembranen, og ikke kloroplaster, slik som hos eukaryote fotosyntetiserende organismer.
- Sinice, cyjanofity, cyjanobakterie, cyjanoprokariota (Cyanobacteria, Cyanophyta, Schizophyta) – gromada organizmów samożywnych, dawniej uznawanych za rośliny, według nowszej taksonomii zaliczanych do Procaryota. Nazwa zwyczajowa Cyanophyta (końcówka -phyta – roślina), stosowana w taksonomii wcześniejszej, kładzie nacisk na te właściwości, które upodabniają sinice do organizmów roślinnych – zdolność do tlenowej fotosyntezy oraz obecność chlorofilu.
- As Cyanobacteria ou Cianobactérias, filo que inclui as algas azuis, são organismos aquáticos, unicelulares, procariontes e fotossintéticos de cocos, bastonetes, filamentos ou pseudofilamentos, apresentando coloração azul em condições ótimas, mas são frequentemente encontradas apresentando coloração de verde oliva a verde-azulado.
- Algele albastre-verzi sunt organisme procariote, aparţinând Regnului Monera, încrengătura cyanophyta. Toate formele sunt autotrofe. Culoarea o datoreaza pigmentului albastru ficocianina, care, împreuna cu clorofila, dau algei culoarea albastră-verzuie. Pigmenţii sunt împrăştiaţi haotic în citoplasmă. Citoplasma mai conţine granule amidonoase de rezervă. Aceste alge se pot aranja sub formă de lanţuri, colonii sau filamente.
- Цианобакте́рии, или сине-зелёные во́доросли — значительная группа крупных грамотрицательных бактерий, способных к фотосинтезу, сопровождающемуся выделением кислорода.
- Cyanobakterier är organismer som förr kallades blågröna alger. Alla är emellertid inte blågröna och de är inte alls alger utan hör till eubakterierna. Cyanobakterier har fotosyntes och man tror att de var viktiga vid syresättningen av jordens atmosfär för cirka 3 miljarder år sedan. Vissa arter av cyanobakterier har förmågan att binda kväve som finns i luften, något som kallas kvävefixering.
- Siyanobakteriler (Cyanobacteria veya Cyanophyta) aynı zamanda mavi-yeşil algler, mavi-yeşil bakteriler olarak da bilinen enerjilerini fotosentez yolu ile elde eden bir bakteri dalıdır. İsmi bakterinin renginden gelir. Denizdeki nitrojen çevriminin önemli bir bileşeni ve okyanusun pek çok yerinde özbeslenendir ve ayrıca karada da bulunmaktadır. 2.8 milyar yıl öncesine ait fosilleşmiş oksijen üreten siyanobakterilerin stromatolitleri bulunmuştur.
- Ціанобактерії (Cyanobacteria) (від грец. κυανοs — «блакитний» і βακτήριον — «паличка») — тип бактерій, що отримують необхідну їм енергію через фотосинтез.
- 藍菌(Cyanobacteria)又稱藍細菌、藍綠菌、藍藻或藍綠藻,或稱為藍菌門,當中包括髮菜、螺旋藻等生物。雖然傳統上歸於藻類,但近期發現因為沒有細胞核等等,與細菌非常接近,因此現時已被歸入細菌域。 藍菌在地球上已存在约30亿年,是最早的光合放氧生物,对地球表面从无氧的大气环境变为有氧环境起了巨大的作用。
|