| dbpprop:abstract
|
- Citizenship is the state of being a citizen of a particular social, political, or national community. Citizenship status, under social contract theory, carries with it both rights and responsibilities. "Active citizenship" is the philosophy that citizens should work towards the betterment of their community through economic participation, public service, volunteer work, and other such efforts to improve life for all citizens. In this vein, schools in some countries provide citizenship education.
- Staatsbürgerschaft kennzeichnet die aus der Staatsangehörigkeit sich ergebenden Rechte einer natürlichen Person in dem Staat, dem sie angehört. Regeln, die an eine Staatsbürgerschaft anknüpfen, werden soweit möglich auf juristische Personen entsprechend angewandt. Der Staat legt die Regeln für den Erwerb und Verlust seiner Staatsbürgerschaft sowie die mit der Staatsbürgerschaft verbundenen Rechte und Pflichten in Gesetzen fest. Die Staatsbürgerschaft begründet besondere Rechte als Schutz- und Abwehrrechte gegen den Staat sowie Einstandsansprüche im Verhältnis zu Dritten (konsularischen Schutz, internationale Prozessführung) und in Demokratien auch Teilhaberechte am Staatsleben im Sinne eines status activus (politische Mitgestaltung, Souveränitätsteilhabe). Staatsbürgerliche Pflichten sind im modernen Staatsverständnis beispielsweise die Wehrpflicht, die Wahlpflicht oder die Pflicht, auch bei ausländischem Wohnsitz Steuern zu bezahlen. Zugleich ist die Staatsbürgerschaft eine individuelle Ausprägung des staatskonstitutiven Elements Staatsvolk, wonach ein Staat nur dann und nur solange als solcher anerkannt wird, als er neben Staatsgebiet und Staatsgewalt auch ein Staatsvolk hat. Die durch die Staatsbürgerschaft begründeten Rechtsbeziehungen zwischen Staat und Bürger wirken über das Hoheitsgebiet hinaus und werden auch von anderen Staaten anerkannt.
- Un ciutadà o ciutadana és un membre d'una comunitat política. La condició de membre de l'esmentada comunitat es coneix com a ciutadania, i comporta una sèrie de deures i una sèrie de drets, dels quals els més importants són els drets de participació política, el principal d'ells el dret al vot, que és el senyal d'identitat de les modernes democràcies representatives predominants al món occidental. En les democràcies modernes normalment tenen la condició de ciutadans tots els homes i dones majors d'edat (sent la majoria d'edat fixada generalment en els 18 anys), encara que en alguns llocs qui han estat condemnats per la justícia perden l'esmentada condició, com succeeix en alguns estats de Estats Units. Pel que fa a la seva etimologia, el terme té el seu origen en la paraula ciutat, ja que originalment aquesta era la unitat política més important. Amb el temps la unitat política va passar a ser l'Estat, i avui en dia quan ens referim a ciutadans sol ser respecte d'un determinat Estat (per exemple, ciutadans espanyols, o ciutadans belgues). Respecte del Dret Administratiu, ciutadà és tota persona no subjecta a una relació especial davant l'Administració (ja que si la tingués passaria a ser el que es coneix com "interessat"). Acostuma a coincidir amb nacionalitat, encara que és possible tenir una nacionalitat sense ser un ciutadà (i.e. , estar legalment subjecte a un estat i sota la seva protecció sense tenir drets de participació política); és també possible tenir drets polítics sense ser originari d'un estat.
- Občan je každý člověk v demokratickém státě. Každý občan má své povinnosti a práva. Od osmnácti let má každý občan právo volební. Mohu volit i být voleni. Občanství je uvedeno v občanském průkaze. Občan může mít i více občanství. Pokud nemám občanství dané země, musím zažádat u některých států o vízum v případě cestovaní. Nemohu být zbavena svého občanství proti své vůli. Občanství znamená příslušnost k politické skupině (původně to byla příslušnost k městu, dnes se jedná obvykle o příslušnost ke státu). Tato příslušnost je spojena s nějakými právy. Ten, kdo je držitelem těchto práv, je občan. Občanství je často zaměňováno se státní příslušností. Je ale možné mít určitou státní příslušnost bez možnosti vykonávat svá občanská práva, je také možné vykonávat občanská práva bez přidělení státní příslušnosti.
- Un ciudadano es un miembro de una comunidad política. La condición de miembro de dicha comunidad se conoce como ciudadanía, y conlleva una serie de deberes y una serie de derechos. La ciudadanía se puede definir como "El derecho y la disposición de participar en una comunidad, a través de la acción autorregulada, inclusiva, pacífica y responsable, con el objetivo de optimizar el bienestar público. " Entre los más importantes derechos, destacan por su importancia los de participación en los beneficios de la vida en común. Además de la imprescindible participación política, mediante el derecho al voto, que es la seña de identidad de las democracias representativas predominantes en el mundo. Entre los deberes, destacan la obligación de respetar los derechos de los demás, de contribuir al bien común respetar los valores predominantes - que incluyen el sentido de justicia y de equidad -, y otros que contribuyen a afirmar la tesitura social y la paz. En ese sentido, tanto más democrática es una sociedad cuanto más incluyente, es decir, cuanto más ciudadanos plenos la conforman. El concepto de ciudadanía ha cambiado a lo largo de la historia occidental, haciéndose cada vez menos excluyente. En las democracias más antiguas, incluida la famosa democracia ateniense, en principio sólo eran considerados ciudadanos los varones (con la excepción del esclavo, del meteco y del extranjero) que tuvieran la capacidad de adquirir armas militares para defender la ciudad, siendo una de las principales virtudes del ciudadano poseer la capacidad de defender su "polis". Las mujeres, por su parte, tenían privado el derecho a todo tipo de participación en la vida política. Con el tiempo el requisito económico se tornó prescindible, ya que los trirremes (barcos atenienses impulsados a remo) eran movidos, justamente, por los remeros, quienes reclamaron sus derechos políticos por participar en la defensa de la polis. El concepto fue adquirido y desarrollado posteriormente por el Imperio Romano. En las democracias actuales, tal como se conciben, normalmente tienen la condición de ciudadanos todos los hombres y mujeres mayores de edad (siendo la mayoría de edad fijada generalmente en los 18 años), aunque en algunos lugares, por razones excepcionales como es el caso de quienes han sido condenados por la justicia, se pierde dicha condición; de hecho, así sucede en algunos lugares de Estados Unidos. En cuanto a su etimología, el término tiene su origen en ciudad, ya que originalmente esta era la unidad política más importante. Con el tiempo la unidad política pasó a ser el Estado, y hoy en día al referirnos a ciudadanos suele ser respecto de un determinado Estado (por ejemplo, ciudadanos españoles, o ciudadanos belgas o ciudadanos brasileños). Respecto del Derecho Administrativo, ciudadano es toda persona no sujeta a una relación especial frente a la Administración (ya que si la tuviese pasaría a ser lo que se conoce como "interesado").
- Kansalaisuus merkitsee yksilön jäsenyyttä tietyn valtion (aiemmin kaupungin) tai muun poliittisen muodostelman kansalaisyhteisössä. Kansalaisuuteen liittyy oikeus osallistua poliittisesti valtion toimintaan. Joissakin maissa kansalaisuus voidaan saada vain syntyperäisesti, mutta useimmissa sitä voi anoa. Tällöin osassa maita kyse voi olla melko pienimuotoisesta menettelystä, kun jossakin vaaditaan perehtymistä maan kieleen ja kulttuuriin.
- La citoyenneté est le fait pour une personne, pour une famille ou pour un groupe, d'être reconnu comme membre d'une cité et d'avoir le droit de participer à sa vie politique. Au sens juridique, c'est un principe de légitimité.
- Az állampolgárság azt jelenti, hogy valaki egy bizonyos államnak a tagja, és az illető állam jogokkal és kötelességekkel ruházza fel. Nagyrészt a nemzetiség szinonimájaként használják, bár két különböző fogalmat jelöl; lehet valakinek egy bizonyos állampolgársága és egy másik nemzetisége, például ha kisebbségként él egy országban, és rendelkezhet valaki politikai jogokkal úgy is, hogy nem polgára az illető országnak (például a Brit Nemzetközösség polgárai az Egyesült Királyságban teljes körű politikai jogokkal rendelkeznek).
- In termini giuridici la cittadinanza è la condizione della persona fisica (detta cittadino) alla quale l'ordinamento giuridico di uno stato riconosce la pienezza dei diritti civili e politici. La cittadinanza, quindi, può essere vista come uno status del cittadino ma anche come un rapporto giuridico tra cittadino e stato. Le persone che non hanno la cittadinanza di uno stato sono stranieri se hanno quella di un altro stato, apolidi se, invece, non hanno alcuna cittadinanza. Un rapporto analogo a quello tra persona fisica e stato può sussistere anche tra persona giuridica e stato; in tal caso, però, non si parla di cittadinanza ma di nazionalità. Riferito alle persone fisiche, questo stesso termine, anche se talvolta è usato impropriamente come sinonimo di cittadinanza, indica invece l'appartenenza ad una nazione, condizione questa che in alcuni ordinamenti può avere rilevanza giuridica a prescindere dalla cittadinanza. L'insieme dei cittadini di uno stato costituisce il suo popolo. È detto invece popolazione l'insieme delle persone che risiedono sul territorio di uno stato (i suoi abitanti), a prescindere dal fatto che siano suoi cittadini. La popolazione, dunque, differisce dal popolo in quanto, da un lato, comprende anche gli stranieri e gli apolidi che risiedono sul territorio dello stato mentre, dall'altro, non comprende i cittadini residenti all'estero. La divergenza tra popolo e popolazione è accentuata negli stati interessati da un forte flusso migratorio, in entrata o in uscita.
- 市民(しみん)は、政治的共同体の構成員で、主権(主に参政権)を持つ者。あるいは、構成員全員が主権者であることが前提となっている議論では、構成員を主権者として見たもの(現代社会について述べるときはこの意味合いのことが多い)。ここでいう政治的共同体とは、語源的には都市を指しているが(citizenとcityは同語源である)、現代では国家についていうことが多い。 市民に似た概念として国民があるが、両者の違いは、「市民」がその理想とするところの社会、共同体の政治的主体としての構成員を表すのに対して、「国民」はその「国家」の国籍を保持する構成員を表すという点にある。市民と国民は相互に置き換え可能な場合も多いが、そうでない場合もある。たとえば、絶対王制国家の場合、国民は全て臣民であり、市民ではない。また一方で「欧州連合の市民」のように国家とは直接に結びつかないような形の市民権もあり、この場合市民を国民と言い換えるのは適切でない。
- Een burger is een inwoner van een gemeente of staat. Daarnaast heeft burger in oorlogsverband de betekenis van non-militair. De term wordt vooral gebruikt wanneer een persoon als een politiek feit wordt benaderd: als drager van burgerrechten en burgerplichten. Niet alle inwoners hebben dezelfde rechten en plichten. Iemand met de nationaliteit van de staat waar hij/zij woont geniet het staatsburgerschap, wat extra rechten en plichten met zich meebrengt. Merkwaardig is het gebruik om degenen die politieke verantwoordelijkheid dragen op het vlak van een bestuurlijke eenheid in hun politieke functie niet als burger te zien. De burgers zijn in dat geval zij die geen politieke functie bekleden. Nochtans wordt de burgemeester galant eerste burger genoemd. De verzameling van alle burgers is in principe de burgerij maar dat woord wordt vaak gebruikt om de meer gegoede bovenlaag van de maatschappij aan te duiden - de bourgeoisie.
- Statsborgerskap er et medlemskap i en stat som innebærer plikter og rettigheter. Den moderne form for statsborgerskap utviklet seg i den franske revolusjonen i 1789. Men grunnlaget for hvem som kan være statsborgere ligger i hvordan nasjonsbegrepet brukes i enkelte land. Artikkel 15. i menneskeretten sier: «Enhver har rett til et statsborgerskap». Statsborgerskap består av to hovedprinsipper: Territorialrettprinsippet (Ius soli) Blodrett (Ius sanguinus) For eksempel har alle innvandrere i Norge rett til å søke om norsk statsborgerskap når de har bodd i landet i sju år eller vært gift i Norge i fire år. De må være over 18 og ha vist god vandel. Se også http://www. udi. no/templates/Tema. aspx?id=2044 delstatsborgerskap
- Obywatelstwo–więź prawna łącząca jednostkę z państwem, na mocy której jednostka ma określone prawa i obowiązki wobec państwa, a państwo – analogicznie – ma obowiązki i prawa wobec jednostki. Określenie spraw związanych z obywatelstwem, a w szczególności sposobów jego nabycia i ewentualnie także utraty, należy do samego państwa – jest to jego kompetencja wyłączna. Istnieją także regulacje prawa międzynarodowego dotyczące spraw związanych z obywatelstwem, a w szczególności unikania sytuacji bezpaństwowości i wielokrotnego obywatelstwa.
- Cidadania (do latim,civitas,"cidade"),. O conceito de cidadania sempre esteve fortemente atrelado à noção de direitos, especialmente os direitos políticos, que permitem ao indivíduo intervir na direção dos negócios públicos do Estado, participando de modo direto ou indireto na formação do governo e na sua administração, seja ao votar (direto), seja ao concorrer a cargo público (indireto). No entanto, dentro de uma democracia, a própria definição de Direito, pressupõe a contrapartida de deveres, uma vez que em uma coletividade os direitos de um indivíduo são garantidos a partir do cumprimento dos deveres dos demais componentes da sociedade Cidadania, direitos e deveres.
- Гражда́нство — устойчивая политико-правовая связь человека и государства, выражающаяся в их взаимных правах и обязанностях. Долгое время в монархических странах связь лица с государством выражалась в виде подданства, то есть в связи непосредственно с монархом, а не с государством в целом. В настоящее время в большинстве монархических стран отказались от подобной концепции и институт подданства был заменён на институт гражданства, хотя зачастую, понятие подданство нередко употребляется для придания речи большей высокопарности и художественности, хотя фактически это неверно. Гражданство является одним из институтов конституционного права и находит своё закрепление в конституции (основном законе) государства и иных нормативно-правовых актах. Гражданство или подданство удостоверяется установленным в государстве способом. Однако среди различных государств практика сильно различается: от права не иметь вообще никаких документов в Великобритании до ID-карточек в странах ЕС или даже внутреннего паспорта в некоторых странах, входивших в Советский Союз.
- Medborgarskap är ett uttryck med rötter i den franska revolutionens idéer. Som medborgare avses i modernt språk en person som åtnjuter fulla politiska och sociala rättigheter och skyldigheter i en viss stat. Rätten till medborgarskap baseras vanligen på en av två principer: Ius sanguinis, "blodets princip": en person får sitt medborgarskap beroende på vilket medborgarskap hans föräldrar innehar Ius soli, "jordens princip": en person får sitt medborgarskap beroende på var han eller hon är född. Detta är vanligt i klassiska immigrantnationer, till exempel USA Vissa stater tillåter dubbelt medborgarskap. Detta gäller sedan 2001 även Sverige.
- Vatandaşlık, genellikle bir ülke olan politik kurumların bir parçası olmak demektir. Anayasal ülkelerde, o ülkede yaşayanların devlet tarafından anayasada vaadedilen haklardan yararlanmaları için o ülkeye vatandaşlık bağı ile bağlı olmaları gereklidir. Bu kişilere vatandaş denir. Vatandaşın politik katılım hakkı vardır. Her anayasal ülkenin vatandaşlık gereklilikleri anayasalarına yazmaktadır. Günümüzde bu gerekliliklerin başında milliyet, doğum yeri ve kültür gelir. Örneğin birkaç yıl öncesine kadar Alman vatandaşı olmak için anne veya babasının Alman olması gerekliliği vardı. Fransa'da, doğum yeri Fransa sınırları içinde olanların vatandaş olma hakları vardır. ABD'de ise, vatandaş olmak isteyenler, Amerikan toplumuna tümüyle uyum sağladıklarını ve Amerikan geleneklerini benimsediklerini kanıtlamak durumundadırlar.
- Громадя́нство — формально зафіксований правовий статус людини, зв'язок людини (фізичної особи) з певною державою, належність до цієї держави. Громадянство передбачає певну сукупність взаємних політичних, соціальних та ін. прав та обов'язків.
- 公民,是指具有一个国家的国籍、根据该国的法律规范承担义务和享有相应政治经济社会权利的自然人。在民主國家法律才會賦予的人民享有較完整公民權,而專制國家的人民無法享有公民標準的完整公民權。
|
| rdfs:comment
|
- Citizenship is the state of being a citizen of a particular social, political, or national community. Citizenship status, under social contract theory, carries with it both rights and responsibilities. "Active citizenship" is the philosophy that citizens should work towards the betterment of their community through economic participation, public service, volunteer work, and other such efforts to improve life for all citizens. In this vein, schools in some countries provide citizenship education.
- Staatsbürgerschaft kennzeichnet die aus der Staatsangehörigkeit sich ergebenden Rechte einer natürlichen Person in dem Staat, dem sie angehört. Regeln, die an eine Staatsbürgerschaft anknüpfen, werden soweit möglich auf juristische Personen entsprechend angewandt. Der Staat legt die Regeln für den Erwerb und Verlust seiner Staatsbürgerschaft sowie die mit der Staatsbürgerschaft verbundenen Rechte und Pflichten in Gesetzen fest.
- Un ciutadà o ciutadana és un membre d'una comunitat política. La condició de membre de l'esmentada comunitat es coneix com a ciutadania, i comporta una sèrie de deures i una sèrie de drets, dels quals els més importants són els drets de participació política, el principal d'ells el dret al vot, que és el senyal d'identitat de les modernes democràcies representatives predominants al món occidental.
- Občan je každý člověk v demokratickém státě. Každý občan má své povinnosti a práva. Od osmnácti let má každý občan právo volební. Mohu volit i být voleni. Občanství je uvedeno v občanském průkaze. Občan může mít i více občanství. Pokud nemám občanství dané země, musím zažádat u některých států o vízum v případě cestovaní. Nemohu být zbavena svého občanství proti své vůli.
- Un ciudadano es un miembro de una comunidad política. La condición de miembro de dicha comunidad se conoce como ciudadanía, y conlleva una serie de deberes y una serie de derechos. La ciudadanía se puede definir como "El derecho y la disposición de participar en una comunidad, a través de la acción autorregulada, inclusiva, pacífica y responsable, con el objetivo de optimizar el bienestar público.
- Kansalaisuus merkitsee yksilön jäsenyyttä tietyn valtion (aiemmin kaupungin) tai muun poliittisen muodostelman kansalaisyhteisössä. Kansalaisuuteen liittyy oikeus osallistua poliittisesti valtion toimintaan. Joissakin maissa kansalaisuus voidaan saada vain syntyperäisesti, mutta useimmissa sitä voi anoa. Tällöin osassa maita kyse voi olla melko pienimuotoisesta menettelystä, kun jossakin vaaditaan perehtymistä maan kieleen ja kulttuuriin.
- La citoyenneté est le fait pour une personne, pour une famille ou pour un groupe, d'être reconnu comme membre d'une cité et d'avoir le droit de participer à sa vie politique. Au sens juridique, c'est un principe de légitimité.
- Az állampolgárság azt jelenti, hogy valaki egy bizonyos államnak a tagja, és az illető állam jogokkal és kötelességekkel ruházza fel.
- In termini giuridici la cittadinanza è la condizione della persona fisica (detta cittadino) alla quale l'ordinamento giuridico di uno stato riconosce la pienezza dei diritti civili e politici. La cittadinanza, quindi, può essere vista come uno status del cittadino ma anche come un rapporto giuridico tra cittadino e stato. Le persone che non hanno la cittadinanza di uno stato sono stranieri se hanno quella di un altro stato, apolidi se, invece, non hanno alcuna cittadinanza.
- Een burger is een inwoner van een gemeente of staat. Daarnaast heeft burger in oorlogsverband de betekenis van non-militair. De term wordt vooral gebruikt wanneer een persoon als een politiek feit wordt benaderd: als drager van burgerrechten en burgerplichten. Niet alle inwoners hebben dezelfde rechten en plichten. Iemand met de nationaliteit van de staat waar hij/zij woont geniet het staatsburgerschap, wat extra rechten en plichten met zich meebrengt.
- Statsborgerskap er et medlemskap i en stat som innebærer plikter og rettigheter. Den moderne form for statsborgerskap utviklet seg i den franske revolusjonen i 1789. Men grunnlaget for hvem som kan være statsborgere ligger i hvordan nasjonsbegrepet brukes i enkelte land. Artikkel 15. i menneskeretten sier: «Enhver har rett til et statsborgerskap».
- Obywatelstwo–więź prawna łącząca jednostkę z państwem, na mocy której jednostka ma określone prawa i obowiązki wobec państwa, a państwo – analogicznie – ma obowiązki i prawa wobec jednostki. Określenie spraw związanych z obywatelstwem, a w szczególności sposobów jego nabycia i ewentualnie także utraty, należy do samego państwa – jest to jego kompetencja wyłączna.
- Cidadania (do latim,civitas,"cidade"),. O conceito de cidadania sempre esteve fortemente atrelado à noção de direitos, especialmente os direitos políticos, que permitem ao indivíduo intervir na direção dos negócios públicos do Estado, participando de modo direto ou indireto na formação do governo e na sua administração, seja ao votar (direto), seja ao concorrer a cargo público (indireto).
- Гражда́нство — устойчивая политико-правовая связь человека и государства, выражающаяся в их взаимных правах и обязанностях.
- Medborgarskap är ett uttryck med rötter i den franska revolutionens idéer. Som medborgare avses i modernt språk en person som åtnjuter fulla politiska och sociala rättigheter och skyldigheter i en viss stat.
- Vatandaşlık, genellikle bir ülke olan politik kurumların bir parçası olmak demektir. Anayasal ülkelerde, o ülkede yaşayanların devlet tarafından anayasada vaadedilen haklardan yararlanmaları için o ülkeye vatandaşlık bağı ile bağlı olmaları gereklidir. Bu kişilere vatandaş denir. Vatandaşın politik katılım hakkı vardır. Her anayasal ülkenin vatandaşlık gereklilikleri anayasalarına yazmaktadır.
- Громадя́нство — формально зафіксований правовий статус людини, зв'язок людини (фізичної особи) з певною державою, належність до цієї держави. Громадянство передбачає певну сукупність взаємних політичних, соціальних та ін. прав та обов'язків.
- 公民,是指具有一个国家的国籍、根据该国的法律规范承担义务和享有相应政治经济社会权利的自然人。在民主國家法律才會賦予的人民享有較完整公民權,而專制國家的人民無法享有公民標準的完整公民權。
|