| dbpedia-owl:abstract
|
- Blasphemie (altgr. ἡ βλασφημία, τῆς βλασφημίας – blasphêmía – die „Rufschädigung“, zusammengesetzt aus βλάπτειν – bláptein – „Schaden bringen, benachteiligen“ und ἡ φήμη – phếmê oder dorisch ἡ φάμα – pháma – „die Kunde, der Ruf“) bezeichnet ursprünglich eine „Gotteslästerung“. So nennt man das öffentliche Leugnen, Verhöhnen oder Verfluchen bestimmter Glaubensinhalte einer Religion.
- Blasphemy is irreverence toward holy personages, religious artifacts, customs, and beliefs. The Abrahamic religions condemn blasphemy vehemently. Some countries have laws to punish blasphemy, while others have laws to give recourse to those who are offended by blasphemy. Those laws may discourage blasphemy as a matter of blasphemous libel, vilification of religion, religious insult, or hate speech.
- La blasfemia es una irreverencia hacia lo venerado por una religión. Para muchas culturas está mal visto que se insulte de forma escrita u oral al dios o dioses de su religión establecida, y estas restricciones tienen categoría de ley en algunos países, en especial en las teocracias. Está mal visto por ciertas religiones, que incluso tienen pena de muerte En muchos idiomas las blasfemias se pueden maquillar empleando eufemismos. Blasfemar (del griego blaptein, "injuriar", y pheme, "reputación") etimológicamente significa grave irreverencia hacia alguien. Pero en su uso estricto y generalmente aceptado se refiere a una ofensa a un Dios. En el idioma español, y la cultura hispana en general, abunda el uso de blasfemias y expresiones que pueden considerarse blasfemas.
- Jumalanpilkka on Jumalan (julkista) pilkkaamista. Monissa uskonnoissa sitä pidetään pyhäinhäväistyksenä.
- La bestemmia è un'ingiuria o un epiteto offensivo riferito a una divinità, appartiene alla sfera del turpiloquio ed è oggetto, anche in ordinamenti giuridici non d'ispirazione strettamente religiosa, di ammenda. Nell'uso comune viene usato sinonimicamente coi termini imprecazione e blasfemia, che a ben vedere indicano fenomeni ad esso contigui, ma non parimenti stigmatizzati e biasimati. Per imprecazione, in ambito religioso, si intende propriamente una violazione del comandamento biblico "non nominare il nome di Dio invano", tramite la semplice pronuncia del nome o di un epiteto identificativo di una divinità fuori dal contesto religioso di riferimento. La blasfemia, invece, nel suo significato più proprio, indica un'espressione irriverente nei confronti della divinità o anche della religione, attraverso discorsi contrastanti con le verità di fede. Le parole "bestemmia" e "blasfemia" derivano entrambe dal greco ἡ βλασφημία, τῆς βλασφημίας / blasphêmía, derivato da βλάπτειν / bláptein, "ingiuriare", e da φήμη/φάμα / phếmê ou pháma (dialetto dorico), "reputazione", da cui deriva blasphemia in latino e che denota letteralmente diffamazione.
- 冒瀆（ぼうとく、冒涜とも書く）は、崇高なものや神聖なもの、または大切なものを、貶める行為、または発言をいう。 価値観が異なる人からすると冒涜の基準が異なるため、ある行為や発言を冒涜と感じるかどうかは各個人によるものである。 通常、性的な意味で戒律など神の教えに背く、または社会のルールを破る場合は背徳と言い、区別されている。
- Godslastering of blasfemie is letterlijk het kwaadspreken van iemands God of van aan de goden gewijde zaken. Dit kan het bespotten van een god of opperwezen zijn of van godsdienstige tradities, door gesproken woord, geschrift of door andere uitingen. Ook iets zeggen of doen wat geacht wordt aan de godheid te zijn voorbehouden kan als godslastering aangemerkt worden.
- Blasfemi (fra gresk blasphemein, «å snakke stygt om») betegner gudsbespottelse, men også annen nedsettende eller foraktelig tale om det som (av noen) anses hellig. Gjennom alle tider har de forskjellige religioner og deres talspersoner (prester eller lærde) forsøkt å beskytte seg mot angrep i form av hån og spott. Om noe er blasfemisk vil derfor være avhengig av ens livssynsmessige ståsted. For noen vil enhver kritisk ytring om den egne religionen være å anse som blasfemi. Også ateistiske posisjoner kan derfor oppfattes som blasfemiske. Blasfemianklager kan derfor brukes til å begrense mange former for religionskritikk, særlig satire.
- Bluźnierstwo – znieważanie mową lub czynem kogoś lub czegoś uznanego przez daną religię za święte (np. boga, świętych rzeczy itp.).
- é a difamação do nome de um ou mais deuses. Isto pode incluir o uso de nomes sagrados em expressões vulgares ou imprecações, sem a intenção de rezar, ou falar de assuntos sagrados sem o devido respeito. Às vezes a palavra blasfémia é usada para significar qualquer insulto religioso. Num sentido mais amplo, blasfémia é a irreverência para algo considerado sagrado ou inviolável. Neste sentido o termo é usado por Sir Francis Bacon em Advancement of Learning, quando ele fala de "blasfémia contra aprender. " Muitas culturas desaprovam a fala ou a escrita que difama o deus ou deuses da sua religião, e em alguns países onde tal religião é predominante estas restrições podem ter força de lei.
- Hädelse, blasfemi, innebär att en person genom ord eller handlingar kränker något som anses heligt. I första hand brukar det handla om att uttrycka sig nedvärderande om någon religions gud, men även att uttrycka förakt mot religionens företrädare. Skändande av religiösa platser och byggnader räknas ibland till hädelse. I utsträckt betydelse används ordet hädelse även om att man tycker, säger eller gör något som är emot vedertagen ideologi eller värdering, till exempel "Det är hädelse för en vänsterpartist att förspråka privatisering. " Att häda har ofta uppfattats som ett svårt brott, eftersom det ansågs kunna dra gudarnas vrede över samhället. Inom judendomen och kristendomen har hädandet av Gud ofta blivit strängt bestraffat. Hädelse mot kristendomen var straffbart i Sverige. Till exempel dömdes år 1676 Johan von Sack från Kydingeholm i Alunda till döden för blasfemi. 1949 formulerades lagen om till att kallas trosfrid, och kom då att omfatta även andra religioner, främst med förföljelserna av judendomen i färskt minne. Lagen upphävdes 1970, med hänvisning till att ett särskilt skydd av religionsfriheten inte motiverade inskränkningarna i yttrande- och tryckfriheten. Förändringen motiverades också med att bestämmelserna om straff för hets mot folkgrupp, förargelseväckande beteende, ärekränkning, störande av förrättning eller störande av allmän sammankomst kan tillämpas. Även i våra dagar väcks då och då förslag för att återinföra straff för hädelse, den tidigare riksdagsledamoten Tuve Skånberg (kd) har skrivit en motion om att göra detta, som dock röstats ned. På Irland infördes 23 juli 2009 en lag mot hädelse. En person kan anklagas för att ha publicerat eller yttrat något blasfemiskt. Kan inte den anklagade genom omvänd bevisbörda visa att "en förnuftig person skulle finna genuint litterärt, konstnärligt, politiskt, vetenskapligt, eller akademiskt värde i den sak som berörs av brottet" och sedan fälls i domstol, döms den åtalade till böter upp till ett belopp av 25 000 euro. Inom islam finns ingen direkt motsvarighet till hädelsen inom dessa judendom och kristendom, men förolämpning av Allah eller Muhammed har uppfattas som tecken på avfall (irtidâd) från religionen eller heresi, vilket är uttryckligen förbjudet och straffbart med döden enligt många muslimska lärde. Mall:Källa behövs
- Богоху́льство — непочтительное использование имени Бога или богов, а также поношение любых объектов религиозного поклонения и почитания. По иудейским, христианским и мусульманским верованиям является грехом. В разные периоды истории и у разных народов это понятие понималось по-разному и в различной степени преследовалось по закону.
- Un blasphème est un discours jugé irrévérencieux à l'égard de ce qui est vénéré par les religions ou de ce qui est considéré comme sacré. Le mot vient du grec Modèle:Grec ancien / blasphêmía, dérivé de Modèle:Grec ancien / Modèle:Lang, « injurier », et Modèle:Grec ancien / phếmê ou pháma (dialecte dorien), « réputation », qui a donné blasphemia en latin et signifie littéralement « diffamation ». La notion de blasphème, telle que définie par Le Petit Larousse, est « une parole ou un discours qui insulte violemment la divinité. » Il s'agit d'un outrage ou d'une injure envers la divinité ou ses représentants. La notion a été définie au Modèle:S par le théologien espagnol Francisco Suárez comme « toute parole de malédiction, reproche ou irrespect prononcé contre Dieu. » Comme le rappelle l’Encyclopédie catholique, le blasphème ne concerne que le domaine de la religion : « tandis que le blasphème, étymologiquement, peut dénoter un manque de respect dû à une créature aussi bien qu'à Dieu, dans sa stricte acception il n'est utilisé que dans le dernier sens. » C'est le mot utilisé par le religieux pour désigner une atteinte à sa divinité. Utilisé dans un cadre plus général, le blasphème est une irrévérence à ce qui est considéré comme sacré ou inviolable.
|
| rdfs:comment
|
- Blasphemie (altgr. ἡ βλασφημία, τῆς βλασφημίας – blasphêmía – die „Rufschädigung“, zusammengesetzt aus βλάπτειν – bláptein – „Schaden bringen, benachteiligen“ und ἡ φήμη – phếmê oder dorisch ἡ φάμα – pháma – „die Kunde, der Ruf“) bezeichnet ursprünglich eine „Gotteslästerung“. So nennt man das öffentliche Leugnen, Verhöhnen oder Verfluchen bestimmter Glaubensinhalte einer Religion.
- Blasphemy is irreverence toward holy personages, religious artifacts, customs, and beliefs. The Abrahamic religions condemn blasphemy vehemently. Some countries have laws to punish blasphemy, while others have laws to give recourse to those who are offended by blasphemy. Those laws may discourage blasphemy as a matter of blasphemous libel, vilification of religion, religious insult, or hate speech.
- Jumalanpilkka on Jumalan (julkista) pilkkaamista. Monissa uskonnoissa sitä pidetään pyhäinhäväistyksenä.
- 冒瀆（ぼうとく、冒涜とも書く）は、崇高なものや神聖なもの、または大切なものを、貶める行為、または発言をいう。 価値観が異なる人からすると冒涜の基準が異なるため、ある行為や発言を冒涜と感じるかどうかは各個人によるものである。 通常、性的な意味で戒律など神の教えに背く、または社会のルールを破る場合は背徳と言い、区別されている。
- Godslastering of blasfemie is letterlijk het kwaadspreken van iemands God of van aan de goden gewijde zaken. Dit kan het bespotten van een god of opperwezen zijn of van godsdienstige tradities, door gesproken woord, geschrift of door andere uitingen. Ook iets zeggen of doen wat geacht wordt aan de godheid te zijn voorbehouden kan als godslastering aangemerkt worden.
- Bluźnierstwo – znieważanie mową lub czynem kogoś lub czegoś uznanego przez daną religię za święte (np. boga, świętych rzeczy itp.).
- Богоху́льство — непочтительное использование имени Бога или богов, а также поношение любых объектов религиозного поклонения и почитания. По иудейским, христианским и мусульманским верованиям является грехом. В разные периоды истории и у разных народов это понятие понималось по-разному и в различной степени преследовалось по закону.
- La blasfemia es una irreverencia hacia lo venerado por una religión. Para muchas culturas está mal visto que se insulte de forma escrita u oral al dios o dioses de su religión establecida, y estas restricciones tienen categoría de ley en algunos países, en especial en las teocracias. Está mal visto por ciertas religiones, que incluso tienen pena de muerte En muchos idiomas las blasfemias se pueden maquillar empleando eufemismos.
- La bestemmia è un'ingiuria o un epiteto offensivo riferito a una divinità, appartiene alla sfera del turpiloquio ed è oggetto, anche in ordinamenti giuridici non d'ispirazione strettamente religiosa, di ammenda. Nell'uso comune viene usato sinonimicamente coi termini imprecazione e blasfemia, che a ben vedere indicano fenomeni ad esso contigui, ma non parimenti stigmatizzati e biasimati.
- Blasfemi (fra gresk blasphemein, «å snakke stygt om») betegner gudsbespottelse, men også annen nedsettende eller foraktelig tale om det som (av noen) anses hellig. Gjennom alle tider har de forskjellige religioner og deres talspersoner (prester eller lærde) forsøkt å beskytte seg mot angrep i form av hån og spott. Om noe er blasfemisk vil derfor være avhengig av ens livssynsmessige ståsted. For noen vil enhver kritisk ytring om den egne religionen være å anse som blasfemi.
- é a difamação do nome de um ou mais deuses. Isto pode incluir o uso de nomes sagrados em expressões vulgares ou imprecações, sem a intenção de rezar, ou falar de assuntos sagrados sem o devido respeito. Às vezes a palavra blasfémia é usada para significar qualquer insulto religioso. Num sentido mais amplo, blasfémia é a irreverência para algo considerado sagrado ou inviolável.
- Hädelse, blasfemi, innebär att en person genom ord eller handlingar kränker något som anses heligt. I första hand brukar det handla om att uttrycka sig nedvärderande om någon religions gud, men även att uttrycka förakt mot religionens företrädare. Skändande av religiösa platser och byggnader räknas ibland till hädelse.
- Un blasphème est un discours jugé irrévérencieux à l'égard de ce qui est vénéré par les religions ou de ce qui est considéré comme sacré. Le mot vient du grec Modèle:Grec ancien / blasphêmía, dérivé de Modèle:Grec ancien / Modèle:Lang, « injurier », et Modèle:Grec ancien / phếmê ou pháma (dialecte dorien), « réputation », qui a donné blasphemia en latin et signifie littéralement « diffamation ».
|
