| dbpprop:abstract
|
- The Assiniboine, also known by the Ojibwe name Asiniibwaan "Stone Sioux", and the Cree as Asinîpwât are a Siouan Native American/First Nations people originally from the Northern Great Plains of the United States and Canada, centered in present-day Saskatchewan; they also populated parts of Alberta, southwestern Manitoba, northern Montana and western North Dakota. They were well known throughout much of the late 1700s and early 1800s. Images of Assiniboine people were painted by such 19th century artists as Karl Bodmer and George Catlin. The Assiniboine have many similarities to the Lakota Sioux in lifestyle, language, and cultural habits, and are considered part of the Nakoda sub-group of the Nakota Sioux. It is believed that the Assiniboine broke away from Yanktonai Nakota in the 16th century. They are also closely linked to the Stoney First Nations people of Alberta - who are also Siouan people who use a Nakodan variant of the Sioux language. The Assiniboine were close allies and trading partners of the Cree, engaging in wars against the Atsina alongside them, and later fighting the Blackfeet. A Plains people, they generally went no further north than the North Saskatchewan River and purchased a great deal of European trade goods through Cree middlemen from the Hudson's Bay Company. The life style of this group was semi-nomadic, and they would follow the herds of bison during the warmer months. They did a considerable amount of trading with European traders, and worked with the Mandan, Hidatsa, and Arikara tribes, and that factor is strongly attached to their life style. Though their description of the group was not all together favorable, the tribe's existence was noted in the journals of Lewis and Clark on their return journey from Fort Clatsop down the Missouri River. They had heard rumors that this was a ferocious group, and hoped to avoid contact with them. They did not see any of these people, and were not able to prove those rumors. The names by which the Assiniboine are usually known are not derived from the way they refer to themselves. As a Siouan people, they traditionally thought of themselves to themselves as the Hohe Nakota. With the widespread adoption of English, however, many simply use the English name consistently. Assiniboine, however, is a word that English borrowed from French, which in turn took it from the Ojibwe word asinii-bwaan, meaning stone Sioux as well as the Cree term asinîpwât. In the same way, Assnipwan comes from the word asinīpwāt in the western Cree dialects, from asiniy - "stone" - and pwāta - "Sioux". Early French traders in the west were often familiar with Algonquian languages, and many Cree or Ojibwe words for other western Canadian peoples were adopted into French in the early colonial era, and thence into English. They were referred with the name "stone" because they cooked with primarily stones. They would drop hot stones into water, causing the water to boil, which would cook the meat. Today, a substantial number of Assiniboine people live jointly with several branches of the Sioux people on the Fort Peck Indian Reservation in northeastern Montana, and with the Gros Ventre people on the Fort Belknap Indian Reservation in north central Montana. Canada Steamship Lines paid tribute to them by naming one of their new ships CSL Assiniboine.
- Die Assiniboine sind ein Indianer-Stamm Nordamerikas. Sie sprechen eine Sioux-Sprache, die sehr nah mit dem Idiom der Yanktonai-Sioux verwandt ist, von denen sie sich vor 1640 abspalteten. Das Wort Assiniboine stammt vom Anishinabe-Wort Asiniibwaan und bedeutet ungefähr "Jene, die auf Steinen braten". Sich selbst nannten die Assiniboine Nakoda/Nakota (Verbündete, Alliierte) und in Kanada heißen sie Stoney. Vor der Unterwerfung durch die Weißen lebten die Assiniboine in Kanada westlich des Lake Winnipeg in den Tälern des Saskatchewan Rivers und des Assiniboine Rivers sowie im heutigen Bundesstaat Montana in den USA. Die Assiniboine waren eng mit den Cree verbündet, mit denen sie gemeinsam fast ständig im Krieg gegen die Dakota und Blackfoot lagen.
- Els assiniboine són una tribu de parla hoka-sioux, el nom del qual prové del chippewa Assinipuatak (d'usin "pedra" i upwawa "coure"), "els qui cuinen amb pedres". També anomenats Puataka de les planures o bé Stoney Indians. Es dividien en dos grups: Plains i Mountains. Eren els Hohe dels lakota.
- Los Assiniboine, conocidos por el nombre Ojibwe del Asiniibwaan "Stone Sioux", son un pueblo amerindio/First Nations naturales del Norte del territorio de las Grandes Llanuras de América del Norte, específicamente en la actual Montana y partes de Saskatchewan, Alberta y el sudoeste de Manitoba cerca de la frontera de Estados Unidos y Canadá. Fueron muy conocidos a finales del siglo XVII y principios del siglo XVIII. Artistas del siglo XIX retrataron a la gente Assiniboine, como Karl Bodmer o George Catlin. Los Assiniboine tienen muchas similitudes con los Lakota (Sioux) respecto al estilo de vida, lingüística, y hábitos culturales, y se les considera como una tribu de los "Nakoda" o división del centro de los Lakota. Se cree que los Assiniboine se desligaron de otras tribus Lakota en el siglo XVII. Están estrechamente relacionados con la Primera Nación Stoney, naturales de Alberta - que también son Sioux que usan una variante Nakoda del idioma Sioux. Fueron grandes aliados y socios comerciales de los Cree, participando en guerras contra los Atsina junto a ellos, y luego luchando contra los Pies negros. Como gentes de las Llanuras que eran, generalmente no se movían más al norte del río North Saskatchewan, realizando un notable intercambio de bienes de intercambio europeos a través de los intermediarios Cree de la Compañía de la Bahía de Hudson. El estilo de vida de este grupo era semi-nómada, y seguían a las manadas de bisontes durante los meses más cálidos. Realizaban una considerable cantidad de intercambio con los comerciantes europeos, y trabajaban con las tribus Mandan, Hidatsa y Arikara, y ese factor está ampliamente presente en su estilo de vida. Aunque su descripción de grupo no era en su conjunto favorable, la existencia de la tribu fue mencionada en los diarios de la Expedición de Lewis y Clark a su vuelta del viaje desde el Fuerte Clatsop en la parte baja del Río Misisipi. Los expedicionarios escucharon rumores de que este era un grupo feroz, y tenían la esperanza de no encontrarse con ellos. No vieron ninguna señal de estas gentes, y por tanto no pudieron contrastar estos rumores. Los nombres por los que los Assiniboine son normalmente conocidos no están derivados de la manera en que se designaban ellos mismos. Como Sioux que eran, se apodaban tradicionalmente a sí mismos como los Hohe Nakota. No obstante, con la extensa adopción del inglés, muchos simplemente usaban el nombre en inglés. Sin embargo la palabra Assiniboine es un vocablo tomado del francés, que a su vez se tomó de la palabra ojikwe asinii-bwaan (ᐊᓯᓃᑆᓐ), que significa Sioux de piedra/piedra Sioux (en inglés, stone Sioux). De igual manera, Assnipwan viene de la palabra asinīpwāt (ᐊᓯᓃᑇᑦ) en el dialecto cree del oeste, de asiniy (ᐊᓯᓂᕀ) - "piedra" - y pwāta (ᑇᑕ) - "Sioux". Los primeros comerciantes franceses en el oeste eran a menudo conocedores de las lenguas algonquinas, y muchas palabras Cree o Ojibwe de otros pueblos canadieses fueron adoptadas por los franceses en los albores de la época colonial, y de ahí al inglés.
- Assiniboinet olivat siouxien kielikunnan nakotan murretta puhuva intiaanikansa. He asuivat 1600-luvulla Ontarion ja Minnesotan rajalla sijaitsevan Rainy Laken metsäalueilla, mutta siirtyivät kyseisen vuosisadan keskivaiheilla lännemmäksi. Ensin Manitobaan Lake of the Woodsin alueille ja myöhemmin Saskatchewaniin. Assiniboinien on sanottu vielä 1600-luvun alussa olleen osa suurta yanktonai-siouxien kansaa, mutta heidän oma suullinen perimätietonsa ei tue tätä väitettä, vaan kertoo heidän kansansa historian alkaneen jo kauan sitten ennen valkoisen miehen tuloa. . Nimi assiniboine oli ojibway-intiaanien antama ja merkitsi "kivillä keittäjiä". Nimi viittasi heidän tapaansa valmistaa ruokaa, jossa kuumia kiviä pidettiin syvässä kuopassa ja annettiin ruoan hautua kivien päällä. Näin tehdyssä maauunissa saatiin kypsytetyksi erinomaisia aterioita. Assiniboinien omakielinen nimi Nakodabi tarkoitti "Ystävällistä kansaa". Sukulaisuussuhteistaan huolimatta assiniboineit ja siouxit olivat katkeria vihamiehiä. Liikkuessaan Kanadassa lähellä Hudson Bay Companyn kauppa-asemia ystävystyivät assiniboinet pohjoisten metsien kulkijoiden creitten kanssa, jotka olivat algonkinien kieliryhmää ja olivat avanneet tuottoisat kauppasuhteet eurooppalaisten maahanmuuttajien kanssa. Tästä eteenpäin creet ja assiniboinet yhdistivät lähes kahden vuosisadan ajan voimansa taistellakseen yhdessä pohjoisilla ja läntisillä tasangoilla muita preerioitten heimoja vastaan. Siouxien lisäksi eritoten mustajalat, gros ventret, cheyennet ja arikarat on mainittu assiniboinien vihollisiksi.
- Les Assiniboines ou Assiniboins sont une tribu amérindienne d'Amérique du Nord, qui font partie des Nakotas (Yanktonais, Sioux Yankton) et dont la langue appartient à la branche dakota du groupe linguistique siouan. Avant le xvii siècle, ils migrèrent vers le nord-ouest, plus précisément vers la région du lac Winnipeg, ensuite, ils s'installèrent près des parties supérieures des rivières Saskatchewan et Missouri.
- Az assziniboinok amerikai indián törzs, akik eredetileg az észak-amerikai Nagy Alföld északi részében, az Egyesült Államokban és főképp Kanada Saskatchewan tartományának területén éltek. Laktak Albertában, Manitoba délnyugati részében, Montana északi részében és Észak-Dakota nyugati területein is. Elterjedten ismert indián törzs volt a 18. század végén és a 19. század elején. Több 19. századi művész, például Karl Bodmer és George Catlin is lefestette az assziniboinokat. Életmódban, nyelvben és kultúrában sok hasonlóságot mutatnak a lakota sziúkkal. A nakota sziúk nakoda alcsoportjához tartozónak tartják őket, akiknek ősei a 16. században szakadhattak el a nakotáktól. Szorosan köthetők az albertai nakodákhoz. Fájl:Assinniboine Man Montana. jpg Assziniboin férfi Montanában, 1890 vagy 1891. A krík szoros szövetségesei ás kereskedelmi partnerei voltak, velük együtt indultak háborúkba az atszinák és később a feketelábúak ellen.
- Gli Assiniboin sono una tribù di Nativi Americani, diffusa originariamente nel North Dakota settentrionale e Montana nordorientale. Il ramo settentrionale (dei Canadian Assiniboin, Stoney o Nakoda) era diffuso nel Saskatchewan lungo il fiume Assiniboine, termine usato talvolta per denominare la tribù stessa. Oggi sopravvivono entrambi i gruppi tribali, ma il più numeroso è quello canadese. . Chiamano sé stessi Hohe (ribelli), con l'appellativo che fu dato loro dai Sioux dai quali si erano anticamente distaccati.
- アシニボイン族(Assiniboine)とはアメリカ北部からカナダ南部にかけて先住するインディアン部族である。「アシニボイン」は、チッペワ族の言葉で「熱した石で調理をする者たち」という意味。
- Assiniboinowie (zwani również Assiniboin, Assiniboine, Stonies, Stony, Nakoda) – Indianie Ameryki Północnej z Wielkich Równin kanadyjskich, w czasach swej świetności zamieszkiwali na zachód od jeziora Winnipeg. Byli sprzymierzeni z Kri. Uprawiali myślistwo, handlowali skórami. Stracili znaczenie w XIX wieku wskutek licznych epidemii. Posługują się językiem assiniboine
- Os Assiniboine, conhecidos pelo nome ojíbue de Asiniibwaan "Stone Sioux", são um povo ameríndio/First Nations naturais do Norte do território das Grandes Planícies da América do Norte, especificamente na atual Montana e partes de Saskatchewan, Alberta e sudoeste de Manitoba perto da fronteira dos Estados Unidos e Canadá. Eram muito conhecidos no final do século XVII e início do XVIII. Foram pintados retratos de pessoas assiniboine por artistas do século XIX como Karl Bodmer e George Catlin. Os assiniboine possuem muita semelhança com os Lakota (Sioux) com relação ao estilo de vida, lingüística, e hábitos culturais, e são considerados como uma tribo dos "Nakoda" ou divisão do centro dos Lakota. Acredita-se que os assiniboine separaram-se das outras tribos Lakota no século XVII.
- Assiniboiner ("stensiouxer") är en algonkinspråkig benämning på en siouxtalande nordamerikansk indianstam. Själva kallar de sig Nakhoda ("allians av vänner") men Ojibwa-stammens benämning på dem (egentligen Asiniibwaan) är den som vanligen används i litteraturen. Tidigare ansåg man att stammen uppkommit genom utbrytning från någon av de egentliga siouxstammarna. De språkliga och kulturella likheterna förmenades vara så stora att utbrytningen måste ha skett senast på 1600-talet, eftersom Assiniboinerna nämns som en stam omkring 1640, och att den mest sannolika siouxgruppen var Yankton, eller möjligen Lakota. Nyare forskning har dock visat att den del av de i Kanada bosatta assiniboinerna som kallas Stoney och de tre huvudgrupperna inom sioux inte kan kommunicera språkligt flytande med varandra, vilket antyder att den språkliga släktskapen mellan dem och Yankton inte alls är lika nära som till exempel mellan Yankton och Lakota som kan kommunicera utan några som helst problem. Den här språkliga skillnaden har föranlett en del att börja betrakta stoneyindianerna som en separat stam som inte ska räknas till assiniboinerna. Språkforskningen anser dock att skillnaden är framför allt talspråklig och inte större än att det är rimligare att betrakta de två som dialektvarianter av samma språk. Att de setts som samma folk verkar rätt klart. Namnet "Stoney" verkar vara helt enkelt vara en översättning till engelska av "Asiniibwaan". Assiniboinernas existens blev känd för de vita redan omkring 1640 och i slutet av 1700-talet låg deras huvudområde mellan White Earth River och Mouse River, där de slagit sig ner lockade av närheten till Hudson Bay-kompaniets handelsstation vid den plats där Mouse River flyter samman med Assiniboine River. Assiniboiner var dock nomader redan vid tiden för den första kontakten med de vita och rörde sig inom ett område som på ett ungefär omfattar delstaten Montana i USA och stora delar av de kanadensiska provinserna Saskatchewan, Alberta och Manitoba. Genom sin rörlighet och kontakterna med vita handelsmän blev Assiniboinerna något av präriens handelsresande och fungerade i likhet med Kråkindianerna ofta som mellanhänder vid långväga affärstransaktioner mellan öst och väst. De hade rykte om sig att vara ovanligt fientliga mot besökare och Lewis och Clarks expedition försökte därför undvika deras område 1804. Något senare besökare (1830-talet) som George Catlin och Karl Bodmer fick dock inga problem när de besökte stammen. Förmodligen var den inte helt sanningsenliga informationen avsedd att hålla borta eventuella konkurrenter till de brittiska handelsstationer som vid den tiden fanns vid Assiniboine River. Trots den språkliga och kulturella släktskapen stod assiniboinerna inte på särskilt vänskaplig fot med de egentliga siouxerna, utan var i stället nära allierade med Cree-stammen. Assiniboinernas språk hotas i dag av utdöende. Omkring 200 talare återstår, de flesta ålderstigna.
|
| rdfs:comment
|
- The Assiniboine, also known by the Ojibwe name Asiniibwaan "Stone Sioux", and the Cree as Asinîpwât are a Siouan Native American/First Nations people originally from the Northern Great Plains of the United States and Canada, centered in present-day Saskatchewan; they also populated parts of Alberta, southwestern Manitoba, northern Montana and western North Dakota. They were well known throughout much of the late 1700s and early 1800s.
- Die Assiniboine sind ein Indianer-Stamm Nordamerikas. Sie sprechen eine Sioux-Sprache, die sehr nah mit dem Idiom der Yanktonai-Sioux verwandt ist, von denen sie sich vor 1640 abspalteten. Das Wort Assiniboine stammt vom Anishinabe-Wort Asiniibwaan und bedeutet ungefähr "Jene, die auf Steinen braten". Sich selbst nannten die Assiniboine Nakoda/Nakota (Verbündete, Alliierte) und in Kanada heißen sie Stoney.
- Els assiniboine són una tribu de parla hoka-sioux, el nom del qual prové del chippewa Assinipuatak (d'usin "pedra" i upwawa "coure"), "els qui cuinen amb pedres". També anomenats Puataka de les planures o bé Stoney Indians. Es dividien en dos grups: Plains i Mountains. Eren els Hohe dels lakota.
- Los Assiniboine, conocidos por el nombre Ojibwe del Asiniibwaan "Stone Sioux", son un pueblo amerindio/First Nations naturales del Norte del territorio de las Grandes Llanuras de América del Norte, específicamente en la actual Montana y partes de Saskatchewan, Alberta y el sudoeste de Manitoba cerca de la frontera de Estados Unidos y Canadá. Fueron muy conocidos a finales del siglo XVII y principios del siglo XVIII.
- Assiniboinet olivat siouxien kielikunnan nakotan murretta puhuva intiaanikansa. He asuivat 1600-luvulla Ontarion ja Minnesotan rajalla sijaitsevan Rainy Laken metsäalueilla, mutta siirtyivät kyseisen vuosisadan keskivaiheilla lännemmäksi. Ensin Manitobaan Lake of the Woodsin alueille ja myöhemmin Saskatchewaniin.
- Les Assiniboines ou Assiniboins sont une tribu amérindienne d'Amérique du Nord, qui font partie des Nakotas (Yanktonais, Sioux Yankton) et dont la langue appartient à la branche dakota du groupe linguistique siouan. Avant le xvii siècle, ils migrèrent vers le nord-ouest, plus précisément vers la région du lac Winnipeg, ensuite, ils s'installèrent près des parties supérieures des rivières Saskatchewan et Missouri.
- Az assziniboinok amerikai indián törzs, akik eredetileg az észak-amerikai Nagy Alföld északi részében, az Egyesült Államokban és főképp Kanada Saskatchewan tartományának területén éltek. Laktak Albertában, Manitoba délnyugati részében, Montana északi részében és Észak-Dakota nyugati területein is. Elterjedten ismert indián törzs volt a 18. század végén és a 19. század elején. Több 19.
- Gli Assiniboin sono una tribù di Nativi Americani, diffusa originariamente nel North Dakota settentrionale e Montana nordorientale. Il ramo settentrionale (dei Canadian Assiniboin, Stoney o Nakoda) era diffuso nel Saskatchewan lungo il fiume Assiniboine, termine usato talvolta per denominare la tribù stessa. Oggi sopravvivono entrambi i gruppi tribali, ma il più numeroso è quello canadese. .
- アシニボイン族(Assiniboine)とはアメリカ北部からカナダ南部にかけて先住するインディアン部族である。「アシニボイン」は、チッペワ族の言葉で「熱した石で調理をする者たち」という意味。
- Assiniboinowie (zwani również Assiniboin, Assiniboine, Stonies, Stony, Nakoda) – Indianie Ameryki Północnej z Wielkich Równin kanadyjskich, w czasach swej świetności zamieszkiwali na zachód od jeziora Winnipeg. Byli sprzymierzeni z Kri. Uprawiali myślistwo, handlowali skórami. Stracili znaczenie w XIX wieku wskutek licznych epidemii. Posługują się językiem assiniboine
- Os Assiniboine, conhecidos pelo nome ojíbue de Asiniibwaan "Stone Sioux", são um povo ameríndio/First Nations naturais do Norte do território das Grandes Planícies da América do Norte, especificamente na atual Montana e partes de Saskatchewan, Alberta e sudoeste de Manitoba perto da fronteira dos Estados Unidos e Canadá. Eram muito conhecidos no final do século XVII e início do XVIII.
- Assiniboiner ("stensiouxer") är en algonkinspråkig benämning på en siouxtalande nordamerikansk indianstam. Själva kallar de sig Nakhoda ("allians av vänner") men Ojibwa-stammens benämning på dem (egentligen Asiniibwaan) är den som vanligen används i litteraturen. Tidigare ansåg man att stammen uppkommit genom utbrytning från någon av de egentliga siouxstammarna.
|