Arthur Grumiaux was a Belgian violinist who was also proficient in piano.

PropertyValue
dbpedia-owl:MusicalArtist/background
  • non_performing_personnel
dbpedia-owl:Person/birthDate
  • 1921-03-21 (xsd:date)
dbpedia-owl:Person/birthName
  • Arthur Grumiaux
dbpedia-owl:Person/birthPlace
dbpedia-owl:Person/deathDate
  • 1986-10-16 (xsd:date)
dbpedia-owl:Person/deathPlace
dbpedia-owl:Person/individualisedPnd
  • 120541858
dbpedia-owl:Person/occupation
dbpedia-owl:background
  • non_performing_personnel
dbpedia-owl:birthDate
  • 1921-03-21 (xsd:date)
dbpedia-owl:birthName
  • Arthur Grumiaux
dbpedia-owl:birthPlace
dbpedia-owl:deathDate
  • 1986-10-16 (xsd:date)
dbpedia-owl:deathPlace
dbpedia-owl:occupation
dbpprop:abstract
  • Arthur Grumiaux was a Belgian violinist who was also proficient in piano.
  • Arthur Grumiaux war ein belgischer Violinist und Dirigent. Arthur Grumiaux war einer der bedeutendsten Vertreter der Franco-Belgischen Violinschule. Als Sohn einer Arbeiterfamilie bekam er mit vier Jahren ersten Klavier- und Violinunterricht von seinem Großvater. Mit sechs Jahren besuchte er das Konservatorium von Charleroi und errang bereits mit elf Jahren die ersten Preise für Violine und Klavier. Anschließend studierte er am Brüsseler Konservatorium in der Meisterklasse des Ysaye Schülers Alfred Dubois. Ab 1936 vervollkommnete er seine Studien bei George Enescu in Paris. 1939 errang er den Vieuxtemps- und den Prume- Preis. Während des Zweiten Weltkrieges unterbrach er seine Solistenlaufbahn und widmete sich hauptsächlich der Kammermusik. Nach dem Ende des Krieges begann seine steile Karriere in Westeuropa, 1951 bereiste er die USA. 1949 trat er die Nachfolge seines Lehrers Dubois am Brüsseler Konservatorium an. Als Violinlehrer legte er besonderen Wert auf die Phrasierung und die Klangqualität beim Spiel seiner Studenten. Er erwartete höchsten technischen Standard von seinen Schülern und versuchte gemeinsam mit ihnen, die bestmögliche und eine dem persönlichen Stil angepasste Lösung zu finden. Die musikalische Partnerschaft mit der rumänischen Pianistin Clara Haskil war einer der größten Glücksfälle in seinem Leben. Sein Repertoire umfasste alle großen Konzerte der klassischen Violinliteratur, bis hin zu den Konzerten der klassischen Moderne. Er machte zahlreiche Schallplattenaufnahmen unter dem Philips-Plattenlabel. Die vollständigen Beethoven- und Mozart-Sonaten mit Clara Haskil sind legendär, wie die sechs Solosonaten und Partiten von Bach und Aufnahmen des Beethoven-Konzertes mit verschiedenen Orchestern, die Mozartkonzerte und das Alban Berg Violinkonzert. Mit dem Grumiaux Trio (Arthur Grumiaux, Georges Janzer, Eva Czako) spielte er sämtliche Trios von Beethoven und Mozart ein. Ein technisches Unikum ist die Aufnahme einer Sonate für Violine und Klavier von Mozart, bei der er 1959 im Playbackverfahren beide Instrumente spielte. Grumiaux besaß die Titan von Antonio Stradivari, konzertierte aber meistens auf seiner Guarnerius del Gesu. 1973 verlieh ihm das belgische Königshaus den Ehrentitel eines Barons. An Diabetes erkrankt und bedingt durch seine Flugangst wirkte er in seinen letzten Jahren hauptsächlich in Westeuropa in zahlreichen Konzerten und Plattenaufnahmen. Er war Mitbegründer des Festivals von Stavelot im Jahre 1962, diesen Kontakt pflegte er bis kurz vor seinem Ableben.
  • Arthur Grumiaux fue un violinista belga.
  • Arthur Grumiaux oli belgialainen viulisti. Grumiaux aloitti musiikin harrastamisen 4-vuotiaana. 11-vuotiaana hän oli jo voittanut palkintoja viulu- ja pianokilpailuista. Myöhemmin Grumiaux opiskeli Alfred Duboisin johdolla Brysselissä sekä George Enescun johdolla Pariisissa. Vuonna 1949 Grumiauxista tuli viulunsoiton professori Brysselin kuninkaallisessa konservatoriossa. Grumiaux aloitti esiintymisen viulistina toisen maailmansodan jälkeen. Hän esiintyi uransa aikana kaikkialla Euroopassa ja Aasiassa sekä Yhdysvalloissa. Uransa loppuvaiheissa Grumiaux kärsi diabeteksesta. Hän kuoli äkilliseen aivohalvaukseen vuonna 1986.
  • Le baron Arthur Grumiaux, était un violoniste belge. Professionnel à 18 ans, il a mené une carrière internationale brillante. Son jeu sobre et intense et la sonorité très pure de son violon ont fait merveille dans tous les grands orchestres du monde. Il reçoit ses premiers cours de violon et de piano à l'âge de 3 ans par son grand père. À 6 ans, il entre au conservatoire de Charleroi, où il obtient ses premiers prix en violon et piano 5 ans plus tard. Il achève sa formation au Conservatoire de Bruxelles et il s'inscrit dans la classe d'Alfred Dubois, un élève d'Eugène Ysaÿe. Il bénéficiera aussi des conseils de Georges Enesco. En 1939, à la suite du premier Prix Henri Vieuxtemps et du prix François Prume, il donne son premier grand concert à Bruxelles au palais des beaux-arts sous la direction de Charles Münch avec au programme, le concerto de Felix Mendelssohn-Bartholdy. Après la guerre, il sera invité par Walter Legge à enregistrer des disques, notamment avec l'Orchestre symphonique de la BBC et avec le pianiste Gerald Moore. À partir de là, sa renommée internationale est acquise. Les enregistrements et les concerts se succèdent. Le partenariat musical avec la pianiste roumaine Clara Haskil, sera très fructueux : ils enregistrent l'intégrale des sonates pour piano et violon de Beethoven et six sonates de Mozart. En concert, il jouait généralement sur son Guarnerius del Gesù de 1744. Il était aussi en possession d'un Stradivarius de 1715, le Titian (ayant appartenu à Efrem Zimbalist) et de plusieurs Guadagnini. En 1972, le roi Baudouin lui confère le titre nobiliaire de baron. En 1996, le conservatoire de Charleroi qui l'avait accueilli enfant est rebaptisé Conservatoire Arthur Grumiaux. À côté de sa carrière, il gardera longtemps un contact, établi en 1962, avec le festival de Stavelot qu'il quittera en 1985, atteint par des problèmes de santé.
  • Arthur Grumiaux belga hegedű- és zongoraművész. Belgiumban, Villers-Perwinben született. Nagyapja tanácsára kezdett el zenét tanulni, négy éves korában. A Fernand Quintetnél végezte zenei tanulmányait, a Charleroi Konzervatóriumban. Tizenegy éves korában első díjat nyert egy versenyen. A következő évben Brüsszelben, a Királyi Zeneakadémián folytatta tanulmányait Alfred Duboisnál, az ellenpontozás és a fúga művészetét Jean Absilnál sajátította el. Húsz évesen érte el első nagyobb eredményeit, elnyerte a Henry Vieuxtemps- és a Francois Prume-díjat, majd 1940-ben a belga kormány Prix de Virtuosité kitüntetését. 1945-ben, első nagyzenekari bemutatkozásán Mendelssohn hegedűversenyét játszotta Belgiumban a Brüsszeli Filharmonikus Zenekarral, Angliában pedig a BBC Szimfonikusokkal. A második világháború eseményei miatt e két bemutatkozás között eltelt némi idő, ezalatt Grumiaux kisebb zenekarokkal magánkoncerteket adott, tartózkodott minden nyilvános fellépéstől. Angliai debütálása után azonban felgyorsultak az események. Hamarosan a Brüsszeli Akadémia professzorának nevezték ki. Tanító munkája során nagy hangsúlyt fektetett a frazeálás fontosságára, a zenei hang kifogástalan minőségére, és a magas technikai színvonal elsajátítására. Grumiaux több, mint harminc felvételt készített, főként a Philips lemezkiadónál, néhányat az EMI, a Belart és a Music & Arts cégeknél. Elsősorban Bach, Beethoven, Mozart és Schubert műveit játszotta, ritkábban Ravelt és Debussyt. Szólófelvételei mellett Arthur Grumiaux Mozart-kvintetteket is lemezre játszott a Grumiaux együttessel, és különböző válogatásokat a Grumiaux-trióval. Ennek, rajta kívül, a Janzer György (brácsa) - Czakó Éva (cselló) házaspár volt tagja. Kiemelkedő zenei teljesítménye elismeréseként 1973-ban Baudouin király báróvá nevezte ki. Ezt a címet nyerte el korábban Paganini is. Grumiaux rengeteget koncertezett, főként Nyugat-Európában, sűrű programja miatt sajnálatosan figyelmen kívül hagyta súlyos cukorbetegségét, aminek következményeként Brüsszelben agyvérzést kapott. 65 évet élt.
  • アルテュール・グリュミオー(Arthur Grumiaux, 1921年3月21日 - 1986年10月16日)は、ベルギーのヴァイオリニスト。 労働者階級の出身だが、祖父の奨めにより4歳でヴァイオリンを学び、11歳になるまでに、シャルルロワ音楽学校のヴァイオリン科とピアノ科の両方で首席をとった。後にブリュッセル王立音楽院に進み、1949年にはグリュミオー自身もそのヴァイオリン科で教鞭を執った。パリに留学してジョルジュ・エネスコに入門。第二次世界大戦中は、ナチス・ドイツ占領下のベルギーで室内楽の演奏旅行を行なった。 戦後になってからソリストとしての名声がうなぎ上りとなり、ピアニストのクララ・ハスキルをパートナーに迎えて演奏活動を行なった。1960年にハスキルが急死してからは、一個人としても演奏家としても虚脱感に見舞われている。 グリュミオーは、あらゆるジャンルにわたってヴァイオリン作品を幅広く演奏・録音した。そのレパートリーは、モーツァルトやベートーヴェン、ブラームスの協奏曲やソナタ、ヴィオッティの協奏曲、パガニーニの超絶技巧協奏曲やその他協奏作品、フランクやフォーレのソナタといった伝統的な定番や、アンリ・ヴュータンのようなお国ものに加えて、ベルクやストラヴィンスキーのような20世紀の音楽までに及んでいる。いずれの曲目においても、グリュミオー独特のヴァイオリンの艶やかな音色と、瑞々しいまでの抒情性が抜きん出ており、同時に気高い品格を感じさせるのがグリュミオーの演奏様式の特色である。特に、グリュミオーのビブラートはバイオリンの演奏史上最も美しいと称される。 グリュミオーは音楽界への貢献が認められ、1973年に国王ボードゥアン1世により男爵に叙爵された。1986年に心臓発作によりブリュッセルにて他界。 ピアニストとしては、多重録音によるモーツァルトのヴァイオリンソナタを録音している。 また、長いこと行方不明だったパガニーニのヴァイオリン協奏曲第4番を復活初演し、自身でカデンツァも書いた。 肩当ては、ドイツのGEWA社のModell llを使用している。
  • Артю́р Грюмьо́ — бельгийский скрипач.
  • Arthur Grumiaux, född 22 mars 1921 i Villers-Perwin, Belgien, död 16 oktober 1986 i Bryssel, var en belgisk violinist. Han blev världsberömd efter sitt första framträdande 1952 i USA.
dbpprop:background
  • non_performing_personnel
dbpprop:birthName
  • Arthur Grumiaux
dbpprop:born
dbpprop:died
dbpprop:hasPhotoCollection
dbpprop:img
  • Arthur Grumiaux.jpg
dbpprop:imgCapt
  • Arthur Grumiaux
dbpprop:name
  • Arthur Grumiaux
dbpprop:occupation
dbpprop:reference
dbpprop:wikiPageUsesTemplate
dbpprop:wordnet_type
rdf:type
rdfs:comment
  • Arthur Grumiaux was a Belgian violinist who was also proficient in piano.
  • Arthur Grumiaux war ein belgischer Violinist und Dirigent. Arthur Grumiaux war einer der bedeutendsten Vertreter der Franco-Belgischen Violinschule. Als Sohn einer Arbeiterfamilie bekam er mit vier Jahren ersten Klavier- und Violinunterricht von seinem Großvater. Mit sechs Jahren besuchte er das Konservatorium von Charleroi und errang bereits mit elf Jahren die ersten Preise für Violine und Klavier.
  • Arthur Grumiaux fue un violinista belga.
  • Arthur Grumiaux oli belgialainen viulisti. Grumiaux aloitti musiikin harrastamisen 4-vuotiaana. 11-vuotiaana hän oli jo voittanut palkintoja viulu- ja pianokilpailuista. Myöhemmin Grumiaux opiskeli Alfred Duboisin johdolla Brysselissä sekä George Enescun johdolla Pariisissa. Vuonna 1949 Grumiauxista tuli viulunsoiton professori Brysselin kuninkaallisessa konservatoriossa. Grumiaux aloitti esiintymisen viulistina toisen maailmansodan jälkeen.
  • Le baron Arthur Grumiaux, était un violoniste belge. Professionnel à 18 ans, il a mené une carrière internationale brillante. Son jeu sobre et intense et la sonorité très pure de son violon ont fait merveille dans tous les grands orchestres du monde. Il reçoit ses premiers cours de violon et de piano à l'âge de 3 ans par son grand père. À 6 ans, il entre au conservatoire de Charleroi, où il obtient ses premiers prix en violon et piano 5 ans plus tard.
  • Arthur Grumiaux belga hegedű- és zongoraművész. Belgiumban, Villers-Perwinben született. Nagyapja tanácsára kezdett el zenét tanulni, négy éves korában. A Fernand Quintetnél végezte zenei tanulmányait, a Charleroi Konzervatóriumban. Tizenegy éves korában első díjat nyert egy versenyen. A következő évben Brüsszelben, a Királyi Zeneakadémián folytatta tanulmányait Alfred Duboisnál, az ellenpontozás és a fúga művészetét Jean Absilnál sajátította el.
  • Артю́р Грюмьо́ — бельгийский скрипач.
  • Arthur Grumiaux, född 22 mars 1921 i Villers-Perwin, Belgien, död 16 oktober 1986 i Bryssel, var en belgisk violinist. Han blev världsberömd efter sitt första framträdande 1952 i USA.
rdfs:label
  • Arthur Grumiaux
  • Arthur Grumiaux
  • Arthur Grumiaux
  • Arthur Grumiaux
  • Arthur Grumiaux
  • Arthur Grumiaux
  • Arthur Grumiaux
  • アルテュール・グリュミオー
  • Грюмьо, Артюр
  • Arthur Grumiaux
owl:sameAs
skos:subject
foaf:name
  • Arthur Grumiaux
foaf:page
is dbpprop:redirect of
is owl:sameAs of