| dbpprop:abstract
|
- Artaphrenes, was the brother of Darius Hystaspis, and satrap of Sardis. It was he who received the embassy from Athens sent probably by Cleisthenes in 497 BC, and subsequently warned the Athenians to receive back the tyrant Hippias. Subsequently he took an important part in suppressing the Ionian revolt, and after the war compelled the cities to make agreements by which all differences were to be settled by reference. He measured out their territories in parasangs and assessed their tributes accordingly. In 492 he was superseded in his satrapy by Mardonius (Herodotus V. 25, 30-32, 35, &c. ; Diod. Sic. x. 25). His son, of the same name, was appointed, together with Datis, to take command of the expedition sent by Darius to punish Athens and Eretria for their share in the Ionian revolt. Ten years later, he was in command of the Lydians and Mysians (Herod. vi. 94, 119; Vu. 4, sch. Persae, 21). Aeschylus in his list of Persian kings, which is quite unhistorical, mentions two kings with the name Artarenes, who may have been developed out of these two Persian commanders.
- Artaphernes der Ältere lebte im 6. und 5. Jahrhundert v. Chr. Er war ein Bruder des Perserkönigs Dareios I. und Satrap von Sardes. Nach dem Ionischen Aufstand wurde er Satrap von ganz Ionien. Er unterstützte Aristagoras im erfolglosen Kampf gegen Náxos im Jahre 500 v. Ch.. Sein Sohn Artaphernes der Jüngere zerstörte mit Datis zusammen Eretria und verlor mit diesem die Schlacht bei Marathon 490 v. Chr. gegen die Athener unter Miltiades. Artaphernes der Jüngere: siehe Herodot: Buch 6, 94-116 und Nepos: Miltiades 4-6.
- Artafernes fou fill d'Histaspes i germà de Darios I el gran. Fou nomenat sàtrapa de Lídia o Sardes vers el 513 aC després de la campanya d'Escítia. El 505 aC quan els atenencs van demanar la protecció dels perses contra Esparta, van enviar una ambaixada a Artafernes, el qual va demanar el reconeixement de la sobirania de Darios I. Híppies, fill de Pisístrat, es va refugiar a Lídia i va obtenir suport per la seva causa del sàtrapa; els atenencs van enviar una ambaixada demanant no intervenir al governador persa. Artafernes va exigir la readmissió del tirà el que va deixar clar que els atenencs no podien esperar res de Pèrsia. El 501 aC Artafernes va confiar el comandament de 200 vaixells perses (i diners) a Aristàgores de Milet amb l'objectiu de conquerir Naxos i establir el govern dels exiliats. Com que l'expedició va fracassar, i els milesis no podien retornar les naus ni els diners, va esclatar la revolta de Jònia. El 499 aC quan els jonis i els seus aliats espartans van avançar cap a Sardes, Artafernes es va retirar i la ciutat fou cremada, però després hi va poder tornar . El 497 aC Artafernes i Otanes van començar una ofensiva general contra les ciutat jòniques i eòliques. Cuma i Clazòmenes van caure a les seves mans. Histieu de Milet va haver de fugir i les seves cartes a alguns perses de Sardes aliats als grecs, foren interceptades, i els implicats foren executats. L'execució d'Histieu fou desaprovada pel rei. Es creu que va morir poc temps després, vers el 493 aC. El va succeir Artafernes II.
- Fecha de nacimiento: ¿? Fecha de su muerte: ¿? Datos históricos relevantes: Sátrapa persa de Lidia desde el 513 a. C. hasta el 493 a. C. Predecesor: Ótanes Sucesor: Artafernes Artafernes (¿-?), sátrapa persa de Lidia desde el 513 a. C. hasta el 493 a. C.
- Artafernes persialaisen Akemenidien hallitsijasuvun jäsen. Hänen veljensä oli Dareios I. Artafernes oli Lyydia satraappi noin vuodesta 513 eaa. vuoteen 493 eaa. Ennen Artafernestä Lyydian satraappina oli Otanes. Noin vuonna 499 eaa. Artafernes yritti vallata Naksoksen saaren, mutta epäonnistui. Pian tämän jälkeen Joonian kreikkalaiset kaupungit, jotka kuuluivat Artaferneen alaisuuteen, alkoivat kapinoida. Artafernes sai Joonian kapinan kukistettua vuoteen 493 eaa. mennessä. Artafernestä seurasi Lyydian satraappina hänen oma poikansa, jonka nimi oli myös Artafernes. Tämä nuorempi Artafernes johti lyydialaisia ja myysialaisia kun Kserkses I hyökkäsi Kreikkaan.
- Difese con successo la rocca contro gli Ioni durante la Rivolta ionia. Suo figlio, che portava il suo stesso nome, fu a capo della spedizione persiana sconfitta a Maratona dai greci comandati da Milziade.
- Artaphernes was een Perzische satraap van de satrapie (provincie) Sardis, in Klein-Azië. Hij was broer van Darius I en was dus lid van de koninklijke familie, de Achaemeniden. In 499 v. Chr. brak er in zijn satrapie de Ionische opstand uit, die de provincie vijf jaar lang zou lamleggen. De Grieken die er woonden, Ioniërs, wilden de Perzische hegemonie van zich afwerpen en werden daarbij door verscheidene Griekse stadstaten goed geholpen, vooral door Athene. Op een gegeven moment namen de opstandige Ioniërs zelfs de hoofdstad van de satrapie, Sardes, in en Artaphernes moest de hulp inroepen van zijn broer, Darius I, de koning van Perzië. De Ionische opstand eindigde met de Zeeslag bij Kaap Lade, en zowel Darius als Artaphernes vonden dat Athene moest worden gestraft. Artaphernes legde de verslagen Ionische steden strenge wetten op en stelde de tributen in die ze jaarlijks zouden moeten betalen, maar nam geen deel aan de veldtocht tegen de Grieken, aangezien hij in 492 v. Chr. zijn satraapfunctie verloor.
- Artafernes, mer korrekt Artafrenes, var bror til Dareios I og satrap av Sardis. Det var han som mottok utsendingen fra Athen som antagelig ble sendt av Kleisthenes i 497 f. Kr. og som etterpå advarte athenerne mot å støtte «tyrannen» Hippias. Etter dette hadde han en viktig rolle i å slå ned det joniske opprøret. Han ble etterfølgt som satrap av Mardonios i 492 f. Kr.. Hans sønn med samme navn ble utnevnt sammen med Datis til å ta kommandoen over en ekspedisjon utsendt av Dareios for å straffe Athen og Eretria for deres del i det joniske opprøret. Ti år senere hadde han kommandoen over lydierne og mysierne.
- Artafernes (również Artafrenes) był bratem króla Persji Dariusza I Wielkiego i satrapą w Sardes. W roku 490 p.n.e. wraz z Datisem (Datesem) dowodził wyprawą przeciw Atenom i Eretrii. Pokonany przez Miltiadesa pod Maratonem.
- Artafernes foi um sátrapa persa da Lídia de 513 a.C. a 493 a.C.. Participou nas Guerras Médicas e era sobrinho de Dario I.
- Artafernes eller Artafrenes, var bror till Dareios I av Persien och satrap över Sardis. Han mottog en ambassad från Aten troligen skickad av Kleisthenes 497 f. Kr. och då varnade atenarna för att återta tyrannen Hippias. Han spelade också en viktig roll i nedslåendet av det joniska upproret och efter kriget fick han städerna att gå med på att alla meningsskiljaktigheter och tvister skulle slitas av skiljedomare. Han gjorde upp territorieindelningen i parasanger och uppskattade tributskyldigheten utefter detta. 492 f. Kr. efterträddes han som satrap av Mardonios (Herodotos v. 25, 30-32, 35, &c. ; Diodorus Siculus x. 25). Hans son, med samma namn, utnämndes, tillsammans med Datis, att ta befälet över den expedition, som sändes av Dareios att straffa Aten och Eretria för deras del i det joniska upproret. Tio år senare förde han befälet över lydierna och mysierna (Herod. vi. 94, 119; Vu. 4, sch. Persae, 21). Aischylos nämner, i sin lista över persiska kungar, som är ganska ohistorisk, två kungar med namnet Artarenes, vilka kan ha kommit av dessa två persiska befälhavare.
- Артаферн (батько) — брат Дарія І Великого, намісник у Сардах. Артаферн (син) — його син, разом із Датісом командував перським військом під час Марафонської битви.
|
| rdfs:comment
|
- Artaphrenes, was the brother of Darius Hystaspis, and satrap of Sardis. It was he who received the embassy from Athens sent probably by Cleisthenes in 497 BC, and subsequently warned the Athenians to receive back the tyrant Hippias. Subsequently he took an important part in suppressing the Ionian revolt, and after the war compelled the cities to make agreements by which all differences were to be settled by reference.
- Artaphernes der Ältere lebte im 6. und 5. Jahrhundert v. Chr. Er war ein Bruder des Perserkönigs Dareios I. und Satrap von Sardes. Nach dem Ionischen Aufstand wurde er Satrap von ganz Ionien. Er unterstützte Aristagoras im erfolglosen Kampf gegen Náxos im Jahre 500 v. Ch.. Sein Sohn Artaphernes der Jüngere zerstörte mit Datis zusammen Eretria und verlor mit diesem die Schlacht bei Marathon 490 v. Chr. gegen die Athener unter Miltiades.
- Artafernes fou fill d'Histaspes i germà de Darios I el gran. Fou nomenat sàtrapa de Lídia o Sardes vers el 513 aC després de la campanya d'Escítia. El 505 aC quan els atenencs van demanar la protecció dels perses contra Esparta, van enviar una ambaixada a Artafernes, el qual va demanar el reconeixement de la sobirania de Darios I.
- Fecha de nacimiento: ¿? Fecha de su muerte: ¿? Datos históricos relevantes: Sátrapa persa de Lidia desde el 513 a. C. hasta el 493 a. C. Predecesor: Ótanes Sucesor: Artafernes Artafernes (¿-?), sátrapa persa de Lidia desde el 513 a. C. hasta el 493 a. C.
- Artafernes persialaisen Akemenidien hallitsijasuvun jäsen. Hänen veljensä oli Dareios I. Artafernes oli Lyydia satraappi noin vuodesta 513 eaa. vuoteen 493 eaa. Ennen Artafernestä Lyydian satraappina oli Otanes. Noin vuonna 499 eaa. Artafernes yritti vallata Naksoksen saaren, mutta epäonnistui. Pian tämän jälkeen Joonian kreikkalaiset kaupungit, jotka kuuluivat Artaferneen alaisuuteen, alkoivat kapinoida. Artafernes sai Joonian kapinan kukistettua vuoteen 493 eaa. mennessä.
- Difese con successo la rocca contro gli Ioni durante la Rivolta ionia. Suo figlio, che portava il suo stesso nome, fu a capo della spedizione persiana sconfitta a Maratona dai greci comandati da Milziade.
- Artaphernes was een Perzische satraap van de satrapie (provincie) Sardis, in Klein-Azië. Hij was broer van Darius I en was dus lid van de koninklijke familie, de Achaemeniden. In 499 v. Chr. brak er in zijn satrapie de Ionische opstand uit, die de provincie vijf jaar lang zou lamleggen. De Grieken die er woonden, Ioniërs, wilden de Perzische hegemonie van zich afwerpen en werden daarbij door verscheidene Griekse stadstaten goed geholpen, vooral door Athene.
- Artafernes, mer korrekt Artafrenes, var bror til Dareios I og satrap av Sardis. Det var han som mottok utsendingen fra Athen som antagelig ble sendt av Kleisthenes i 497 f. Kr. og som etterpå advarte athenerne mot å støtte «tyrannen» Hippias. Etter dette hadde han en viktig rolle i å slå ned det joniske opprøret. Han ble etterfølgt som satrap av Mardonios i 492 f. Kr..
- Artafernes (również Artafrenes) był bratem króla Persji Dariusza I Wielkiego i satrapą w Sardes. W roku 490 p.n.e. wraz z Datisem (Datesem) dowodził wyprawą przeciw Atenom i Eretrii. Pokonany przez Miltiadesa pod Maratonem.
- Artafernes foi um sátrapa persa da Lídia de 513 a.C. a 493 a.C.. Participou nas Guerras Médicas e era sobrinho de Dario I.
- Artafernes eller Artafrenes, var bror till Dareios I av Persien och satrap över Sardis. Han mottog en ambassad från Aten troligen skickad av Kleisthenes 497 f. Kr. och då varnade atenarna för att återta tyrannen Hippias. Han spelade också en viktig roll i nedslåendet av det joniska upproret och efter kriget fick han städerna att gå med på att alla meningsskiljaktigheter och tvister skulle slitas av skiljedomare.
- Артаферн (батько) — брат Дарія І Великого, намісник у Сардах. Артаферн (син) — його син, разом із Датісом командував перським військом під час Марафонської битви.
|
![[RDF Data]](/statics/sw-cube.png)
