An arch is a structure that spans a space while supporting weight (e.g. a doorway in a stone wall). Arches appeared as early as the 2nd millennium BC in Mesopotamian brick architecture and their systematic use started with the Ancient Romans who were the first to apply the technique to a wide range of structures. The semicircular arch was followed in Europe by the pointed Gothic arch or ogive whose centreline more closely followed the forces of compression and which was therefore stronger.

PropertyValue
dbpedia-owl:abstract
  • An arch is a structure that spans a space while supporting weight (e.g. a doorway in a stone wall). Arches appeared as early as the 2nd millennium BC in Mesopotamian brick architecture and their systematic use started with the Ancient Romans who were the first to apply the technique to a wide range of structures. The semicircular arch was followed in Europe by the pointed Gothic arch or ogive whose centreline more closely followed the forces of compression and which was therefore stronger. The semicircular arch can be flattened to make an elliptical arch as in the Ponte Santa Trinita. The parabolic and catenary arches are now known to be the theoretically strongest forms. Parabolic arches were introduced in construction by the Spanish architect Antoni Gaudí, who admired the structural system of Gothic style, but for the buttresses, which he termed “architectural crutches”. The catenary and parabolic arches carry all horizontal thrust to the foundation and so do not need additional elements. The horseshoe arch is based on the semicircular arch, but its lower ends are extended further round the circle until they start to converge. The first known built horseshoe arches are known from Aksum from around the 3rd–4th century, around the same time as the earliest contemporary examples in Roman Syria, suggesting either an Aksumite or Syrian origin for the type of arch.
  • Als Bogen bezeichnet man in der Architektur eine Konstruktion zum Überbrücken von Öffnungen in Mauerwerk. Ein falscher Bogen oder Kragbogen ist die Erweiterung oder Verlängerung eines Balkens, der in der Antike als Kraggewölbe zur Konstruktion von Decken diente. Ein echter Bogen vermeidet im Sinne einer Stützlinie Zugspannungen, die ein Stein nur unzureichend aufnehmen kann, und überträgt stattdessen Druckkräfte auf die seitlichen Lager. Er ist die zweidimensionale Variante eines echten Gewölbes. So ist das Tonnengewölbe ein sehr breiter Bogen. Echte Bögen sind bis zur Vollendung der Konstruktion nicht selbsttragend und benötigen ein Lehrgerüst. Der Bogen ist in der Architektur an zahlreichen Bauwerken in unterschiedlichen Ausführungen zu finden. So ermöglicht der Bogen Brückenbauwerke, Tür- und Fensteröffnungen.
  • Arco, del latín arcus, derivado del indoeuropeo arkw, es el elemento constructivo lineal de forma curvada, que salva el espacio entre dos pilares o muros. Está compuesto por piezas llamadas dovelas, y puede adoptar formas curvas diversas. Es muy útil para salvar espacios relativamente grandes con piezas pequeñas. Estructuralmente, un arco funciona como un conjunto que transmite las cargas, ya sean propias o provenientes de otros elementos, hasta los muros o pilares que lo soportan. Por su propia morfología las dovelas están sometidas a esfuerzos de compresión, fundamentalmente, pero transmiten empujes horizontales en los puntos de apoyo, hacia el exterior, de forma que tiende a provocar la separación de éstos. Para contrarrestar estas acciones se suelen adosar otros arcos, para equilibrarlos, muros de suficiente masa en los extremos, o un sistema de arriostramiento mediante contrafuertes o arbotantes. Algunas veces se utilizan tirantes metálicos, o de madera, para sujetar las dovelas inferiores. También se llama así a las estructuras construidas actualmente con forma arqueada, aunque sean de una sola pieza, y que, en sus apoyos, funcionan del mismo modo que los construidos con dovelas. Una bóveda se genera mediante suma de arcos iguales, adecuadamente trabados, para obtener un elemento constructivo "superficial"; si los arcos son de medio punto la superficie será semicilíndrica. Una cúpula se puede construir mediante la conjunción de arcos iguales que se apoyan en una circunferencia; si los arcos son de medio punto la superficie será semiesférica.
  • Kaari on muurattu rakenneosa, jonka tarkoitus on kattaa aukko muurissa ja kannattaa paitsi itsensä myös yläpuolinen muuri. Toiminnallisesti kaari on pieni holvi, ja osien nimitykset ovat samat. Nykyrakennuksissa kaaren tilalla käytetään yleensä raudoitettua palkkia.
  • L'arco, in architettura, è un elemento strutturale a forma curva che si appoggia su due piedritti e tipicamente (ma non necessariamente) è sospeso su uno spazio vuoto. È costituito normalmente da conci, cioè pietre tagliate, o da laterizio, i cui giunti sono disposti in maniera radiale verso un ipotetico centro: per questo hanno forma trapezoidale e sono più propriamente detti cunei; nel caso di una forma rettangolare (tipica dei mattoni) hanno bisogno di essere uniti da malta che riempia gli interstizi; essenzialmente l'arco con cunei non ha bisogno di essere sostenuto da malta, stando perfettamente in piedi anche a secco, grazie alle spinte di contrasto che si annullano tra concio e concio. Il cuneo fondamentale che chiude l'arco e mette in atto le spinte di contrasto è quello centrale: la chiave d'arco, o, più comunemente detta, chiave di volta. L'arco è una struttura bidimensionale e viene spesso utilizzato per sovrastare aperture. Per costruire un arco si ricorre tradizionalmente a una particolare impalcatura lignea, chiamata centina. L'arco è anche alla base di strutture tridimensionali come la volta, che è ottenuta geometricamente dalla traslazione o dalla rotazione di archi. Nel caso di volte complesse come le volte a crociera, gli archi costitutivi vengono distinti in base alla loro posizione (archi trasversali, longitudinali, ecc).
  • アーチは、中央部が上方向に凸な曲線形状をした梁、もしくは上方向に凸な曲線形状そのものを言う。大拱門とも。
  • Een boogconstructie is een overspanning in een gebogen vorm, die een vrije constructie oplevert tussen twee steunpunten. Vaak is de boog uitgevoerd in natuursteen en/of baksteen en zijn de stenen van de boog wigvormig. In het krachtenspel geldt voor de meest gebruikte boogvormen: des te lager de boog (de zogeheten steek), des te groter de zijwaartse krachten. Een gewelf is op te vatten als een driedimensionale toepassing van een boogconstructie. In de bouwkunde wordt een boog veel toegepast, omdat het van nature een sterke constructie vormt. In het verleden was een boogconstructie vaak de enige manier om grote ruimten te overspannen, en er vervolgens weer bovenop te bouwen. Pas sinds de uitvinding van de boog als draagconstructie konden gebouwen als kathedralen worden gebouwd. Een alternatief voor de boog is de latei, een ingemetselde draagsteen of draagbalk. Sinds de uitvinding van het gewapende en voorgespannen beton wordt de boog nog nauwelijks gebruikt. Romaanse bogen zijn cirkelvormig. In Europa worden deze bogen behalve in kerken ook veel aangetroffen in bruggen. In de gotiek werden spitsbogen toegepast, het voordeel hiervan ten opzichte van de rondboog is onder meer dat de verhouding tussen hoogte en overspanning variabel is. De Spaanse architect Antoni Gaudí (1852-1926), een grondlegger van de organische architectuur, gebruikte speciale vormen van bogen. Om te bepalen of deze sterk genoeg waren, maakte hij een schaalmodel van de boog met touwtjes, de zogeheten kettinglijn. Dit model hing op zijn kop. Met gewichten simuleerde Gaudí de krachten die op de boog zouden gaan werken. Hiermee ging de touwboog vanzelf in de juiste, stabiele, vorm hangen.
  • Bue er en hvelvet konstruksjon som spenner over en åpning. Buen leder trykk fra tak og hvelv over til pilarer eller søyler. Buer er satt sammen av kileformede steiner som kalles hvelvstein. Buen hviler på en vederlagstein og steinen i toppunktet kalles for sluttstein.
  • Łuk – linia krzywa, według której prowadzony jest łęk. Jeden z najważniejszych elementów architektonicznych, o podstawowym znaczeniu dla kształtowania budowli poszczególnych epok. Jako konstrukcyjny, podparty na końcach, służący głównie do wzmacniania ścian, oraz w sklepieniach do przenoszenia na zewnątrz ciężaru własnego jak i dźwiganego (tzw. oporowy). Jako niekonstrukcyjny, służący dekoracji ścian – formowany w tynku lub stiuku. Odległość mierzona w poziomie, pomiędzy punktami podparcia nazywa się rozpiętością łuku, a jego wysokość mierzona od linii łączącej podpory do najwyższego punktu na łuku nazywa się strzałką łuku. Popularnie używa się słowa łuk na określenie łęku lub elementu dekoracyjnego w kształcie łuku. W architekturze występują łuki o różnych kształtach, mogą być prowadzone jako odcinki koła, elipsy lub paraboli złożone z jednego lub więcej odcinków. Łuk półkolisty (pełny) – zbudowany z połowy koła, ma strzałkę równą połowie rozpiętości łuku. Łuki mogą być podwyższone, czyli o strzałce dłuższej niż połowa rozpiętości łuku lub obniżone – o mniejszej strzałce niż połowa rozpiętości łuku. Kształty łuków spotykane w budownictwie noszą różne nazwy, np. : ostry, podkowiasty, ośli grzbiet, trójlistny, czterolistny lub pięciolistny, Tudora, cebulasty. Konstrukcje w kształcie łuku znane były w czasach starożytnych. Szerszy rozwój konstrukcji opartych na kształcie łuku nastąpił w starożytnym Rzymie, i stosowany był przez średniowiecze do dnia dzisiejszego. W okresie starożytnego Rzymu, wczesnego chrześcijaństwa, czasów romańskich największe znaczenie miał łuk pełny; w gotyku wprowadzono łuk ostry, a w czasach nowożytnych powrócono do łuku pełnego, stosowano także łuki odcinkowe i koszowe. W architekturze islamu stosowano najczęściej łuki podkowiaste, trój- i wielolistne.
  • O termo arco, do latim arcus, designa um elemento construtivo em curva que é arredondado, normalmente em alvenaria, que emoldura a parte superior de um vão (abertura, passagem) ou reentrância suportando o peso vertical do muro em que se encontra. Das diversas aplicações que um arco pode ter, observa-se principalmente a sua utilização em portas, janelas, pontes, aquedutos, como elementos de composição tri-dimensional de abóbadas e até em paredes de retenção ou barragens (onde a pressão se efectua horizontalmente). Também em formações geológicas aturais se podem encontrar arcos como resultado da erosão. Mas além da sua função prática de distribuição da carga o arco possui também uma forte componente decorativa permitindo uma grande variedade formal. É neste sentido estético que o arco se torna um elemento útil à identificação e classificação dos diversos movimentos artísticos na arquitectura.
  • А́рка — архитектурный элемент, криволинейное перекрытие сквозного или глухого проёма в стене или пролёта между двумя опорами. Как и любая сводчатая конструкция создаёт боковой распор. Как правило арки симметричны относительно вертикальной оси. Арки, перекрывающие несквозной проем, называются слепыми. Одной из целей этого является увеличение прочности стены при экономии материала. В древности известен прием, когда арка делалась для облегчения, например, когда перекрытие проёма в стене было выполнено в виде плоской арки, для разгрузки которой над нею делалась слепая арка.
  • En valvbåge är en båge där en serie stenar vilar mot varandra i en bågfrom. Valvbågar har den egenskapen att de omvandlar dragkrafter till tryckkrafter, vilket i synnerhet eftersträvas i stenarkitektur eftersom sten som material är dåligt på att uppta dragkrafter. En valvbåge saknar draghållfasthet. Ett stort tekniskt problem är att få vederlagen att uppta de horisontalkrafter som bågen skapar i anfangen.
  • En båge är en konstruktion som är välvd eller spänd mellan två stöd och vars undersida bildar en båge eller är sammansatt av flera båglinjer. Bågen utvecklades i antikens Grekland och utvecklades vidare i det romerska riket. Under gotiken blev bågen ett viktigt konstruktivt element. Den används fortfarande i modern arkitektur i till exempel broar. Tekniskt skiljer man på moderna bågar som vanligen består av ett eller flera stycken och äldre murade bågar, s.k. valvbågar. Moderna bågar byggs i till exempel armerad betong och kan uppta dragkrafter där valvbågar i till exempel sten endast kan uppta tryckkrafter. Bågar användes i Egypten, Babylonien, Grekland och i Assyrien för kulvertar och andra underjordiska strukturer, men romarna var de första som använde dem även i till exempel representationsbyggnader. Den romerska bågen är en s.k. rundbåge eller halvcirkelbåge som slogs med udda antal kilstenar vilket ger en centralt placerad slutsten. En inte helt ideal form ur konstruktiv synpunkt - den senare gotiska spetsbågen svarar bättre mot de krafter som verkar på bågen.
  • 拱為常見建築结构之一,型態定義為中央上半成圓弧曲線。拱早期經常運用於跨逕大的橋樑或門首。又可分為箱形拱、圆弧拱、雙曲拱、肋拱、桁架拱、剛架拱等。近年來,各國於諸如拱橋的設計上,除了講究安全實用外,也強調拱軸線優化,連拱計算、拱式建築荷載橫向分佈,使各種形式拱式建築於完善。
  • Fichier:Elephant Trunk Hill. jpg Une Arche en milieu tropical Une arche est un élément naturel ou construit qui adopte une forme géométrique proche de l'arc.
  • Fichier:Archivolts-speyer-cathedral. jpg Arc plein cintre dans la cathédrale de Spire en Allemagne En architecture, un arc est tout assemblage de pierre, de moellon ou de brique destiné à franchir un espace plus ou moins grand au moyen d'une courbe (ou par la rencontre de deux éléments courbes), reposant sur deux points d’appui, les piédroits, et destiné à couvrir une baie, une ouverture ou une distance à l’intérieur d’une maçonnerie de mur plein (arc aveugle). Ce procédé de construction, adopté par les Romains, fut développé encore par les architectes du Moyen Âge et il a prédominé dans l'architecture romane avant l'introduction de l'arc-ogive au début du Modèle:XIIe siècle en France.
dbpedia-owl:thumbnail
dbpedia-owl:wikiPageExternalLink
dcterms:subject
rdfs:comment
  • Kaari on muurattu rakenneosa, jonka tarkoitus on kattaa aukko muurissa ja kannattaa paitsi itsensä myös yläpuolinen muuri. Toiminnallisesti kaari on pieni holvi, ja osien nimitykset ovat samat. Nykyrakennuksissa kaaren tilalla käytetään yleensä raudoitettua palkkia.
  • アーチは、中央部が上方向に凸な曲線形状をした梁、もしくは上方向に凸な曲線形状そのものを言う。大拱門とも。
  • Bue er en hvelvet konstruksjon som spenner over en åpning. Buen leder trykk fra tak og hvelv over til pilarer eller søyler. Buer er satt sammen av kileformede steiner som kalles hvelvstein. Buen hviler på en vederlagstein og steinen i toppunktet kalles for sluttstein.
  • En valvbåge är en båge där en serie stenar vilar mot varandra i en bågfrom. Valvbågar har den egenskapen att de omvandlar dragkrafter till tryckkrafter, vilket i synnerhet eftersträvas i stenarkitektur eftersom sten som material är dåligt på att uppta dragkrafter. En valvbåge saknar draghållfasthet. Ett stort tekniskt problem är att få vederlagen att uppta de horisontalkrafter som bågen skapar i anfangen.
  • 拱為常見建築结构之一,型態定義為中央上半成圓弧曲線。拱早期經常運用於跨逕大的橋樑或門首。又可分為箱形拱、圆弧拱、雙曲拱、肋拱、桁架拱、剛架拱等。近年來,各國於諸如拱橋的設計上,除了講究安全實用外,也強調拱軸線優化,連拱計算、拱式建築荷載橫向分佈,使各種形式拱式建築於完善。
  • Als Bogen bezeichnet man in der Architektur eine Konstruktion zum Überbrücken von Öffnungen in Mauerwerk. Ein falscher Bogen oder Kragbogen ist die Erweiterung oder Verlängerung eines Balkens, der in der Antike als Kraggewölbe zur Konstruktion von Decken diente. Ein echter Bogen vermeidet im Sinne einer Stützlinie Zugspannungen, die ein Stein nur unzureichend aufnehmen kann, und überträgt stattdessen Druckkräfte auf die seitlichen Lager.
  • An arch is a structure that spans a space while supporting weight (e.g. a doorway in a stone wall). Arches appeared as early as the 2nd millennium BC in Mesopotamian brick architecture and their systematic use started with the Ancient Romans who were the first to apply the technique to a wide range of structures. The semicircular arch was followed in Europe by the pointed Gothic arch or ogive whose centreline more closely followed the forces of compression and which was therefore stronger.
  • Arco, del latín arcus, derivado del indoeuropeo arkw, es el elemento constructivo lineal de forma curvada, que salva el espacio entre dos pilares o muros. Está compuesto por piezas llamadas dovelas, y puede adoptar formas curvas diversas. Es muy útil para salvar espacios relativamente grandes con piezas pequeñas. Estructuralmente, un arco funciona como un conjunto que transmite las cargas, ya sean propias o provenientes de otros elementos, hasta los muros o pilares que lo soportan.
  • L'arco, in architettura, è un elemento strutturale a forma curva che si appoggia su due piedritti e tipicamente (ma non necessariamente) è sospeso su uno spazio vuoto.
  • Een boogconstructie is een overspanning in een gebogen vorm, die een vrije constructie oplevert tussen twee steunpunten. Vaak is de boog uitgevoerd in natuursteen en/of baksteen en zijn de stenen van de boog wigvormig. In het krachtenspel geldt voor de meest gebruikte boogvormen: des te lager de boog (de zogeheten steek), des te groter de zijwaartse krachten. Een gewelf is op te vatten als een driedimensionale toepassing van een boogconstructie.
  • Łuk – linia krzywa, według której prowadzony jest łęk. Jeden z najważniejszych elementów architektonicznych, o podstawowym znaczeniu dla kształtowania budowli poszczególnych epok. Jako konstrukcyjny, podparty na końcach, służący głównie do wzmacniania ścian, oraz w sklepieniach do przenoszenia na zewnątrz ciężaru własnego jak i dźwiganego (tzw. oporowy). Jako niekonstrukcyjny, służący dekoracji ścian – formowany w tynku lub stiuku.
  • O termo arco, do latim arcus, designa um elemento construtivo em curva que é arredondado, normalmente em alvenaria, que emoldura a parte superior de um vão (abertura, passagem) ou reentrância suportando o peso vertical do muro em que se encontra.
  • А́рка — архитектурный элемент, криволинейное перекрытие сквозного или глухого проёма в стене или пролёта между двумя опорами. Как и любая сводчатая конструкция создаёт боковой распор. Как правило арки симметричны относительно вертикальной оси. Арки, перекрывающие несквозной проем, называются слепыми. Одной из целей этого является увеличение прочности стены при экономии материала.
  • En båge är en konstruktion som är välvd eller spänd mellan två stöd och vars undersida bildar en båge eller är sammansatt av flera båglinjer. Bågen utvecklades i antikens Grekland och utvecklades vidare i det romerska riket. Under gotiken blev bågen ett viktigt konstruktivt element. Den används fortfarande i modern arkitektur i till exempel broar. Tekniskt skiljer man på moderna bågar som vanligen består av ett eller flera stycken och äldre murade bågar, s.k. valvbågar.
  • Fichier:Archivolts-speyer-cathedral. jpg Arc plein cintre dans la cathédrale de Spire en Allemagne En architecture, un arc est tout assemblage de pierre, de moellon ou de brique destiné à franchir un espace plus ou moins grand au moyen d'une courbe (ou par la rencontre de deux éléments courbes), reposant sur deux points d’appui, les piédroits, et destiné à couvrir une baie, une ouverture ou une distance à l’intérieur d’une maçonnerie de mur plein (arc aveugle).
  • Fichier:Elephant Trunk Hill. jpg Une Arche en milieu tropical Une arche est un élément naturel ou construit qui adopte une forme géométrique proche de l'arc.
rdfs:label
  • Arch
  • Bogen (Architektur)
  • Arco (arquitectura)
  • Kaari (rakennustekniikka)
  • Arc (architecture)
  • Arche (architecture)
  • Arco (architettura)
  • アーチ
  • Boog (bouwkunde)
  • Bue (arkitektur)
  • Łuk (architektura)
  • Arco (arquitetura)
  • Арка
  • Valvbåge
  • Båge
owl:sameAs
foaf:depiction
foaf:page
is dbpedia-owl:neighboringMunicipality of
is dbpedia-owl:type of
is dbpedia-owl:wikiPageDisambiguates of
is dbpedia-owl:wikiPageRedirects of
is dbpprop:design of
is dbpprop:neighboringMunicipalities of
is dbpprop:type of
is owl:sameAs of
is foaf:primaryTopic of