| dbpprop:abstract
|
- Animism (from Latin anima) is a philosophical, religious or spiritual idea that souls or spirits exist not only in humans but also in other animals, plants, rocks, natural phenomena such as thunder, geographic features such as mountains or rivers, or other entities of the natural environment, a proposition also known as hylozoism in philosophy. Animism may further attribute souls to abstract concepts such as words, true names or metaphors in mythology. Religions which emphasize animism are mostly folk religions, such as the various forms of Shamanism, but also Shinto and certain currents of Hinduism emphasize the concept. Throughout European history, philosophers such as Plato, Aristotle, Thomas Aquinas, among others, contemplated the possibility that souls exist in animals, plants and people.
- Als Animismus bezeichnet man allgemein schriftlose, in Reinform ausschließlich bei Jäger-Sammler-Kulturen verbreitete Religionen indigener Völker. Es gibt demnach nicht eine einzige Religion des Animismus, vielmehr stellt sich der Animismus gleichermaßen als Religion wie als Regelwerk des Aufbaus der Soziokultur und auch als vorrationale Welterklärung in jeder Kultur anders dar.
- L' animisme és la creença que una personalitat, un ésser sobrenatural, habita els objectes ordinaris i governa la seva existència. Els neopagans moderns sovint descriuen el seu sistema de creences com a animista. Un exemple d'això és la idea de què les deesses i els déus consisteixen en tot allò que existeix. El panteisme, doncs, iguala Déu amb existència. L'animisme està present sobretot a l'Àfrica, al sud-est d'Àsia i al Carib, on es barreja amb altres creences. L'animisme acostuma a pensar que les ànimes sobreviuen al cos i passen a un món millor o paradís. Algunes comunitats creuen en la reencarnació, i així les ànimes dels éssers i objectes que avui envolten la gent podien ser persones en altres vides, fins i tot coneguts, per la qual cosa proclamen que cal cuidar especialment la relació amb l'entorn, per respectar aquests esperits. Els cultes animistes donen molta importància a la màgia, als rituals mortuoris i als somnis. En determinats indrets es lliga també al vudú i al xamanisme. A banda de la religió, hi ha traces d'animisme en molts sistemes de filosofia, com a Plató, Leibniz o l'escolàstica. L'hilozoisme podria ser una variant d'aquest sistema conceptual. Edward Tylor, un dels principals estudiosos del tema, intenta buscar la justificació racional i social que porta a l'expansió de l'animisme. Els seus adversaris li retreuen que no ajudi a esborrar el tòpic que assimila animisme a incultura o a poble primitiu.
- Animismus je víra v existenci nesmrtelné, samostatné duše a duchovních bytostí. Je to jedna z teorií o původu náboženství, která vznikla na konci 19. století a prvním, kdo tuto koncepci sestavil, byl Edward Burnett Tylor.
- El animismo (del latín ánima, alma) es un concepto que engloba diversas creencias en las que seres sobrenaturales o espíritus, habitan objetos. Si bien dentro de esta concepción cabrían múltiples variantes del fenómeno, como la creencia en seres espirituales, incluidas las almas humanas, en la práctica la definición se extiende a que seres sobrenaturales personificados, dotados de razón, inteligencia y voluntad, habitan los objetos inanimados y gobiernan su existencia. Esto se puede expresar simplemente como que todo está vivo, es consciente o tiene un alma. En África el animismo se encuentra en su versión más compleja y acabada, siendo así que incluye el concepto de magara o fuerza vital universal, que conecta a todos los seres animados, así como la creencia en una relación estrecha entre las almas de los vivos y los muertos. En otros lugares el animismo es en cambio la creencia en que los objetos (como animales, herramientas y fenómenos naturales) son o poseen expresiones de vida inteligente. Los neopaganos a veces describen como animista a su sistema de creencias; un ejemplo de esta idea es que la Diosa madre y el Dios cornudo coexisten en todas las cosas. Asimismo, los panteístas igualan a Dios con la existencia. El término también es el nombre de una teoría de la religión propuesta en 1871 por el antropólogo sir Edward Burnett Tylor en su libro Primitive Culture (Cultura primitiva).
- Animismi eli sielu-usko on käsitys, jonka mukaan kaikilla olioilla on sielu. Antropologi Edward Tylor esitti teoksessaan Primitive Culture vuonna 1871 käsitteen animismi alkukantaisten kulttuurien uskonnoille, joiden mukaan jokainen luonnonesine, kuten kivi, puu tai vesiputous, on jumala tai sen ilmentymä. Siihen liittyy siis usko lukemattomiin henkiolentoihin, jotka asuvat esimerkiksi eläimissä ja kasveissa valvoen maailman tapahtumia ja vaikuttaen niihin. Ihmisillä tämä henkiaines on sielu, joka jää jäljelle ruumiin kuoltua. Tämä käsitys ilmenee uskona vainajien sieluun. Animismin käsitettä on arvosteltu, mutta sen on sanottu sopivan yhä kuvaamaan uskomusjärjestelmiä, joilla ei ole kirjoituksiin jähmettynyttä teologista oppia. Animismia on myös rinnakkain järjestäytyneiden uskontojen kanssa, esimerkiksi buddhalaisuudessa. Metsästäjä-keräilijäheimojen animistisessa maailmankuvassa ihminen on yleensä jokseenkin tasavertainen eläinten, kasvien ja luonnonvoimien kanssa. Rituaalit ovat välttämättömiä, koska niillä pyydetään lupa käyttää eläimiä tai kasveja ravinnoksi, puuta polttopuuksi sekä muuta vastaavaa. Suomalaisten muinaisessa maailmankuvassa oli animistisia piirteitä. Kaikessa voitiin uskoa olevan voimaa tai olentoja, eli väkeä. Saamelaisilla oli useita pyhiä uhripaikkoja, joita kutsuttiin seidoiksi. Seidan haltijaa lepytettiin lahjoilla muun muassa metsästysonnen takaamiseksi.
- L’animisme (du latin animus, originairement esprit, puis âme) est la croyance en une âme, une force vitale, animant non seulement les êtres humains, mais également les animaux et les éléments naturels. Ces âmes ou ces esprits supérieurs (ceux des défunts ou de divinités animales) peuvent agir sur le monde ici-bas, de manière bénéfique ou non, et il convient donc de leur vouer un culte. Ainsi défini, l'animisme peut caractériser des sociétés extrêmement diverses, situées sur tous les continents. Introduit à la fin du XIX siècle par l'anthropologue britannique Edward Burnett Tylor pour désigner les religions des sociétés qu'il nomme « primitives » (Primitive Culture, 1871), le concept a connu un indéniable succès jusque dans les premières décennies du XX siècle, devenant « l'un des termes de référence majeurs de l'histoire de l'ethnologie religieuse ». Cette ambitieuse tentative d'explication globale des croyances religieuses – une « doctrine de l'âme » – a perdu une large part de sa validité aujourd'hui et les travaux contemporains s'en écartent, notamment ceux de l'anthropologue français Philippe Descola qui ne voit pas dans l'animisme une religion, mais plutôt « une manière de concevoir le monde, et de l'organiser ». Le terme lui-même, souvent entaché de connotations colonialistes, du moins perçues comme péjoratives, est employé avec circonspection, parfois remplacé par des expressions telles que « croyances populaires », « croyances indigènes », « religions traditionnelles ». Néanmoins, par défaut ou par commodité, il reste utilisé dans le langage courant ou dans les statistiques, comme un mot fourre-tout désignant généralement l'ensemble de ce qui, ne relevant pas des grandes religions s'appuyant sur des textes sacrés, est transmis par des traditions orales.
- Az animizmus tárgyai elsősorban szellemlények: szellemek, lelkek, tündérek és démonok. Alapvető jellegzetessége, hogy különböző dolgokat, élőket és akár életteleneket is, lélekkel, szellemmel rendelkezőnek gondol, megelevenít. Látásmódja ebből adódóan képszerű, nem absztrakt fogalmakkal dolgozik. Az animizmus nem vallástípus, hanem adott vallások jellemző attribútuma. Leggyakrabban és legtisztább formájában a samanisztikus vallásokban és a sintoizmusban találhatjuk meg.
- Il termine animismo è usato in antropologia per classificare le tipologie di religioni o pratiche di culto nelle quali vengono attribuite qualità divine o soprannaturali a cose, luoghi o esseri materiali. Queste religioni cioè non identificano le divinità come esseri puramente trascendenti, bensì attribuiscono proprietà spirituali a determinate realtà materiali. Questo tipo di credenze è così chiamato perché si basa sull'idea di un certo grado di identificazione tra principio spirituale divino e aspetti “materiali” di esseri e realtà (anche "demoni" e altri enti). La posizione filosofica corrispondente all'animismo viene di solito chiamata panpsichismo.
- アニミズム(英: animism)は、生物・無機物を問わないすべてのものの中に霊魂、もしくは霊が宿っているという考え方。19世紀後半、イギリスの人類学者、E・B・タイラーが著書『原始文化』(1871年)の中で使用し定着させた。日本語では「汎霊説」、「精霊信仰」などと訳されている。この語はラテン語のアニマ(anima)に由来し、気息・霊魂・生命といった意味である。
- Animisme (van het latijn 'anima', ziel, leven) is het filosofisch, religieus of spiritueel concept waarbij zielen of geesten niet alleen existeren in mensen en dieren, maar ook in planten, stenen of natuurlijke fenomenen zoals donder en geografische zoals bergen en rivieren. Animisme wijst verder ook bezieling toe aan abstracte concepten zoals woorden, eigennamen of metaforen uit de mythologie. Religies waarin animisme voorkomt behoren meestal tot volksgeloof of etnische religies zoals sjamanisme, shinto of bepaalde stromingen binnen het hindoeïsme. Edward Burnett Tylor was de eerste die in zijn werk "Primitive Culture" een volledig overzicht gaf van animistisch geloof en hierdoor de term animisme in zijn huidige betekenis bepaalde.
- Animisme (fra latin anima, ånd) er et begrep innenfor teologien som betegner en religiøs oppfatning om at alt i naturen har sjel. Man tror på at alt har en sjel eller ånd, både døde og levende ting. Hvert tre eller innsjø har en egen kraft (for eksempel nøkken i en innsjø). Animismen er nært beslektet med panteismen. Forestillinger om skikkelser som nissen i norsk folketro er et eksempel på innslag av animisme.
- Plik:Disambig. svg Ten artykuł dotyczy antropologii. Zobacz też: Animizm (psychologia). Animizm - zespół wierzeń występujący w religiach archaicznych bądź tradycyjnych zakładający istnienie świata materialnego i duchowego, współistnienie duszy z ciałem, przypisujący duszę lub rzadziej ducha zmarłych ludzi, wszystkim roślinom, zwierzętom, minerałom i żywiołom. W starożytnej Grecji taką duchową moc przypisywano drzewom, rzekom, czy piorunom. Według niektórych z tych koncepcji dusza człowieka po śmierci przedostaje się do zaświatów, pełnych innych dusz oraz rozmaitych duchów. Duchy te mają wpływ na życie ludzi i bywają im przychylne lub nieprzychylne. Obecność idei animistycznych występowała w bardzo wielu religiach świata. Prawie nierozłącznym elementem wierzeń animistycznych jest obecność ludzi-ekstatyków - szamanów, mających wpływ na światy duchów, równoważących wzajemne stosunki między światem ludzkim a innymi światami. Twórcą pojęcia Animizm był Edward Tylor, antropolog kultury o poglądach ewolucjonistycznych.
- O termo Animismo foi criado pelo antropólogo inglês Sir Edward B. Tylor, em 1871, na obra Primitive Culture (A Cultura Primitiva). Pelo termo Animismo, Tylor designou a manifestação religiosa imanente a todos os elementos do cosmos (Sol, Lua, estrelas), a todos os elementos da natureza (rio, oceano, montanha, floresta, rocha), a todos os seres vivos (animais, árvores, plantas) e a todos os fenômenos naturais (chuva, vento, dia, noite); é um princípio vital e pessoal, chamado de "ânima", o qual apresenta significados variados: cosmocêntrica significa energia antropocêntrica significa espírito teocêntrica significa alma Consequentemente, todos esses elementos são passíveis de possuirem: sentimentos, emoções, vontades ou desejos, e até mesmo inteligência. Resumidamente, os cultos animistas alegam que: "Todas as coisas são Vivas", "Todas as coisas são Conscientes", ou "Todas as coisas têm ânima". O Animismo possui três simples regras: Tudo no cosmo tem "ânima"; Todo o "ânima" é transferível; Tudo ou todo que transfere "ânima" não perde a totalidade de seu "ânima", mas quem ou que recebe perde parte ou a totalidade de seu "ânima", o qual será tomado pelo "ânima" doador. A partir da década de 50, o termo deixa de ser utilizado pela Antropologia por ser considerado muito genérico, uma vez que se aceita que elementos animistas estão presentes em quase todas as religiões. Atualmente, discute-se quais foram historicamente os primeiros cultos que deram origem a todas as religiões e a todos os deuses. Alguns historiadores e cientistas defendem a tese de que foram os mitos politeístas, enquanto outros afirmam que foram os cultos animistas.
- Fişier:Dakar-Marabout. jpg Vrăjitor din Senegal Animismul (latină anima "spirit" apoi "suflet") este rezultatul gândirii omului primitiv din stadiul prereligios timpuriu, manifestat prin personificarea obiectelor şi a fenomenelor naturii, precum şi prin investirea acestora cu atribute umane. Termenul de animism a fost introdus de etnograful englez Edward Burnett Tylor într-un studiu apărut in anul 1871, Primitive Culture, pentru a desemna primul stadiu religios, un "minim de religie", având ca sursă dorinţa omului de a-şi explica fenomene enigmatice din propria viaţă sau credinţa că orice om are un suflet autonom care-l poate părăsi temporar (în somn sau în leşin) sau definitiv (prin moarte).
- Анимизм (от лат. anima, animus — душа и дух соответственно) — вера в существование души и духов, вера в одушевлённость всей природы. Впервые этот термин ввел немецкий учёный Г. Э. Шталь. В сочинении «Theoria medica» он назвал анимизмом своё учение о душе, как неком безличном жизненном начале, лежащим в основе всех жизненных процессов.
- Animism är ett begrepp inom teologin som betecknar en religiös uppfattning enligt vilken naturen är besjälad, man tror exempelvis att det finns en ande i varje träd eller vattendrag. Det anses att religionen som fanns i Sverige före asatron var till största delen animistisk, liksom folkreligionen i Grekland och romarriket antagligen också var det. Shintoismen, samisk religion och shamanism har alla inslag av animism. Animismen är närbesläktad med panteismen. Animismen blev populär i västerlandet under romantiken. Bland bergsfolken i östra Asien är animism den vanligaste religionsformen. Akha, Hmong (Meo), Lahu, Laova, Lisu, Palaung/Padaung och Thin är övervägande animister. Bland Karen-folket har kristendom ökat i popularitet och c:a 50% bekänner sig nu till den kristna tron. Många från Yaofolket, som härstammar från södra Kina, är Taoister, och utövar en form av Taoism som var känd i Kina för 600 år sedan.
- Psikolojik olaylarda olduğu gibi hayatla ilgili olayları da düşünen bir ruhun yönettiğine inanan sistem (Stahl doktrini). Stahl'ın animizmi hem mekanizme hem de vitalizme karşıdır;mekanizm,hayat olaylarını yalnız fizik-kimya olgularından ibaret sayar;vitalizm ise hayat olaylarını yarı maddi yarı manevi olan,hem fizik-kimya olaylarından hem de düşünen ruhtan ayrı bir hayat ilkesiyle açıklar. Şuur ve bitkisel hayat gibi iki ayrı ilkeyi varsayan vitalistlerin çifte dinamizminin aksine animistler hem hayatla ilgili olayları hem de psikolojik olayları tek bir sebebe,düşünen veya “akıllı” bir ruha bağlarlar. (Canlıcılık) Özellikle Afrika ülkelerinde(Kenya, Kongo,Benin, Botswana, Madagaskar ... ) yaygın olarak benimsenmektedir.
- Анімі́зм — віра в існування душі. У теорії релігії концепція духовного домінує над концепцією матеріального: наприклад, душа, як безтілесна копія тіла, може існувати самостійно як при житті, так і після нього. В антропології концепція душі властива всім природним феноменам і об'єктам. Вірування первісних людей, віра в існування духів, одухотворення сил природи, тварин, рослин і предметів, приписування їм розуму, дієздатності і могутності. Звідси виникає погребальний культ і розвиток вірувань в загробне існування душі. Згідно з цими віруваннями, кожна річ в світі має душу або дух. Речі з негативними рисами мають дух як більш сильне начало (хвороби). Намагання підкорити сили природи призвело до появи чорної та білої магії. Анімізм тісно пов'язаний з практикою табу (заборони на певні дії, що стосується якоїсь істоти або предмету).
- 泛靈論為發源並盛行於17世紀的哲學思想,後來則引用為宗教信仰種類之一。泛靈論認為天下萬物皆有靈魂或自然精神,並在控制間影響其他自然現象。倡導此理論者,認為該自然現象與精神也深深影響人類社會行為。簡言之,泛靈論支持者認為「一棵樹和一塊石頭都跟人類一樣,具有同樣的價值與權利」。基於此理論,後來也被廣泛擴充解釋為泛神論。 19世紀晚期,英国考古学家泰勒爵士(Edward Burnett Tylor)將該哲學思想與宗教思想做勾稽,並認為泛靈論為世界許多宗教的發源驅動。此理論雖在發表時廣受支持,但是20世紀後,則被多位學者否定。
|
| rdfs:comment
|
- Animism (from Latin anima) is a philosophical, religious or spiritual idea that souls or spirits exist not only in humans but also in other animals, plants, rocks, natural phenomena such as thunder, geographic features such as mountains or rivers, or other entities of the natural environment, a proposition also known as hylozoism in philosophy. Animism may further attribute souls to abstract concepts such as words, true names or metaphors in mythology.
- Als Animismus bezeichnet man allgemein schriftlose, in Reinform ausschließlich bei Jäger-Sammler-Kulturen verbreitete Religionen indigener Völker. Es gibt demnach nicht eine einzige Religion des Animismus, vielmehr stellt sich der Animismus gleichermaßen als Religion wie als Regelwerk des Aufbaus der Soziokultur und auch als vorrationale Welterklärung in jeder Kultur anders dar.
- L' animisme és la creença que una personalitat, un ésser sobrenatural, habita els objectes ordinaris i governa la seva existència. Els neopagans moderns sovint descriuen el seu sistema de creences com a animista. Un exemple d'això és la idea de què les deesses i els déus consisteixen en tot allò que existeix. El panteisme, doncs, iguala Déu amb existència. L'animisme està present sobretot a l'Àfrica, al sud-est d'Àsia i al Carib, on es barreja amb altres creences.
- Animismus je víra v existenci nesmrtelné, samostatné duše a duchovních bytostí. Je to jedna z teorií o původu náboženství, která vznikla na konci 19. století a prvním, kdo tuto koncepci sestavil, byl Edward Burnett Tylor.
- El animismo (del latín ánima, alma) es un concepto que engloba diversas creencias en las que seres sobrenaturales o espíritus, habitan objetos. Si bien dentro de esta concepción cabrían múltiples variantes del fenómeno, como la creencia en seres espirituales, incluidas las almas humanas, en la práctica la definición se extiende a que seres sobrenaturales personificados, dotados de razón, inteligencia y voluntad, habitan los objetos inanimados y gobiernan su existencia.
- Animismi eli sielu-usko on käsitys, jonka mukaan kaikilla olioilla on sielu. Antropologi Edward Tylor esitti teoksessaan Primitive Culture vuonna 1871 käsitteen animismi alkukantaisten kulttuurien uskonnoille, joiden mukaan jokainen luonnonesine, kuten kivi, puu tai vesiputous, on jumala tai sen ilmentymä. Siihen liittyy siis usko lukemattomiin henkiolentoihin, jotka asuvat esimerkiksi eläimissä ja kasveissa valvoen maailman tapahtumia ja vaikuttaen niihin.
- L’animisme (du latin animus, originairement esprit, puis âme) est la croyance en une âme, une force vitale, animant non seulement les êtres humains, mais également les animaux et les éléments naturels. Ces âmes ou ces esprits supérieurs (ceux des défunts ou de divinités animales) peuvent agir sur le monde ici-bas, de manière bénéfique ou non, et il convient donc de leur vouer un culte.
- Az animizmus tárgyai elsősorban szellemlények: szellemek, lelkek, tündérek és démonok. Alapvető jellegzetessége, hogy különböző dolgokat, élőket és akár életteleneket is, lélekkel, szellemmel rendelkezőnek gondol, megelevenít. Látásmódja ebből adódóan képszerű, nem absztrakt fogalmakkal dolgozik. Az animizmus nem vallástípus, hanem adott vallások jellemző attribútuma.
- Il termine animismo è usato in antropologia per classificare le tipologie di religioni o pratiche di culto nelle quali vengono attribuite qualità divine o soprannaturali a cose, luoghi o esseri materiali. Queste religioni cioè non identificano le divinità come esseri puramente trascendenti, bensì attribuiscono proprietà spirituali a determinate realtà materiali.
- Animisme (van het latijn 'anima', ziel, leven) is het filosofisch, religieus of spiritueel concept waarbij zielen of geesten niet alleen existeren in mensen en dieren, maar ook in planten, stenen of natuurlijke fenomenen zoals donder en geografische zoals bergen en rivieren. Animisme wijst verder ook bezieling toe aan abstracte concepten zoals woorden, eigennamen of metaforen uit de mythologie.
- Animisme (fra latin anima, ånd) er et begrep innenfor teologien som betegner en religiøs oppfatning om at alt i naturen har sjel. Man tror på at alt har en sjel eller ånd, både døde og levende ting. Hvert tre eller innsjø har en egen kraft (for eksempel nøkken i en innsjø). Animismen er nært beslektet med panteismen. Forestillinger om skikkelser som nissen i norsk folketro er et eksempel på innslag av animisme.
- Plik:Disambig. svg Ten artykuł dotyczy antropologii. Zobacz też: Animizm (psychologia). Animizm - zespół wierzeń występujący w religiach archaicznych bądź tradycyjnych zakładający istnienie świata materialnego i duchowego, współistnienie duszy z ciałem, przypisujący duszę lub rzadziej ducha zmarłych ludzi, wszystkim roślinom, zwierzętom, minerałom i żywiołom. W starożytnej Grecji taką duchową moc przypisywano drzewom, rzekom, czy piorunom.
- O termo Animismo foi criado pelo antropólogo inglês Sir Edward B. Tylor, em 1871, na obra Primitive Culture (A Cultura Primitiva).
- Fişier:Dakar-Marabout. jpg Vrăjitor din Senegal Animismul (latină anima "spirit" apoi "suflet") este rezultatul gândirii omului primitiv din stadiul prereligios timpuriu, manifestat prin personificarea obiectelor şi a fenomenelor naturii, precum şi prin investirea acestora cu atribute umane.
- Анимизм (от лат. anima, animus — душа и дух соответственно) — вера в существование души и духов, вера в одушевлённость всей природы. Впервые этот термин ввел немецкий учёный Г. Э. Шталь.
- Animism är ett begrepp inom teologin som betecknar en religiös uppfattning enligt vilken naturen är besjälad, man tror exempelvis att det finns en ande i varje träd eller vattendrag. Det anses att religionen som fanns i Sverige före asatron var till största delen animistisk, liksom folkreligionen i Grekland och romarriket antagligen också var det. Shintoismen, samisk religion och shamanism har alla inslag av animism. Animismen är närbesläktad med panteismen.
- Psikolojik olaylarda olduğu gibi hayatla ilgili olayları da düşünen bir ruhun yönettiğine inanan sistem (Stahl doktrini). Stahl'ın animizmi hem mekanizme hem de vitalizme karşıdır;mekanizm,hayat olaylarını yalnız fizik-kimya olgularından ibaret sayar;vitalizm ise hayat olaylarını yarı maddi yarı manevi olan,hem fizik-kimya olaylarından hem de düşünen ruhtan ayrı bir hayat ilkesiyle açıklar.
- Анімі́зм — віра в існування душі. У теорії релігії концепція духовного домінує над концепцією матеріального: наприклад, душа, як безтілесна копія тіла, може існувати самостійно як при житті, так і після нього.
|