| dbpprop:abstract
|
- The terms Anglo-Catholic and Anglo-Catholicism describe people, beliefs and practices within Anglicanism that affirm the Catholic, rather than Protestant, heritage and identity of the Anglican churches. Many Anglo-Catholics today, especially in England, prefer the terms Anglican Catholic or Catholic Anglican. The term High Church is also often used to describe them, though its meaning is frequently looser.
- Anglo-Katholizismus (auch als High Church bekannt) ist eine Strömung innerhalb der Kirche von England, die den Anglikanismus katholisch, d.h. sakramental und in bruchloser Tradition mit der Alten Kirche interpretiert. Das schließt das katholische Eucharistie- und Amtsverständnis ein und wird in einer entsprechenden Liturgiegestalt sichtbar. Während des 19. Jahrhunderts löste eine Gruppe von Geistlichen an der Universität von Oxford eine Bewegung aus, die eine Rückbesinnung auf die katholischen Elemente der anglikanischen Kirche anstrebte. Seine größte Bedeutung erlangte der Anglo-Katholizismus um die Mitte des 19. Jahrhunderts. Nach der Konversion John Henry Newmans und anderer Anglo-Katholiken zur Römisch-Katholischen Kirche nahm sein Einfluss ab, blieb aber bis heute wirksam. Das Gegenstück zum Anglo-Katholizismus ist die Low Church, die strikt protestantisch-calvinistische Positionen vertritt.
- Anglokatolisuus on moderni nimitys Englannin kirkon ja koko anglikaanisen kirkon korkeakirkollisen tradition kehittyneemmälle osalle. Nimi esiintyy ensimmäisen kerran 1838 ja palautuu Oxfordin liikkeeseen. Latinankielinen termi Anglo-Catholicus tunnetaan jo 1600-luvulta. Anglokatoliset korostavat kristillisen opin ja elämän dogmaattisia ja sakramentaalisia aspekteja sekä nykyisen Englannin kirkon historiallista jatkumoa keskiajan kirkosta. Yleisesti ottaen anglokatolinen ryhmittymä on halunnut solmia mahdollisimman läheisen yhteyden katoliseen kristikuntaan luopumatta kummankin kirkkokunnan olennaisista opillisista ja käytännöllisistä eroavaisuuksista. Vähemmistö traditionalistiosista anglokatolisista (nk. Anglo-Papalists) katsoo historiallisista ja opillisista syistä olevansa paavin alaisuudessa riippumatta toistaiseksi puuttuvasta täydestä yhteydestä kirkkokuntien välillä. Anglokatolisuus oli suosionsa huipulla 1920- ja 1930-luvulla. Anglikaanisuudessa se oli keskeinen intellektuaalinen ja uskonnollinen voima aina ensimmäisen maailmansodan alkuun asti. Yksi anglokatolisen teologian huomattavia vaikutuksia oli inkarnaation merkityksen korostaminen, josta tuli tunnusomainen osa anglikaanisuutta, antaen perustan myös sosiaalietiikalle. Erilaisia anglokatolisia teologeja ovat olleet mm. H.P. Liddon, Charles Gore, E.L. Mascall, C.B. Moss, Edwyn Hoskyns, Michael Ramsey ja Gregory Dix. Anglokatolisen ryhmittymän merkittävimpiä järjestöjä ovat mm. Church Union, pappisveljeskunta Society of the Holy Cross (SSC) sekä ehtoollishartautta edistävä Confraternity of the Blessed Sacrament. Naispappeutta vastustava Forward in Faith on pääosin anglokatolinen organisaatio. Liberaalit korkeakirkolliset anglikaanit eivät yleensä käytä itsestään traditionalistiseksi leimautunutta termiä anglokatolinen, vaan sen sijaan nimitystä liberaali katolinen (Liberal Catholic). Luterilaisella korkeakirkollisuudella pohjoismaissa on ollut kiinteät yhteydet traditionalistiseen anglokatolisuuteen.
- Le terme d'anglo-catholicisme est employé pour désigner des personnes, des communautés, des mouvements d'idées, des coutumes et des pratiques qui, tout en existant au sein de l'anglicanisme, insistent sur la continuité avec la tradition catholique. En effet, depuis la Réforme en Angleterre au XVI siècle, certains anglicans se sont toujours considérés comme étant très proches de la doctrine et des pratiques du catholicisme romain. Cependant, l'anglo-catholicisme actuel, considéré comme une branche distincte au sein de l'anglicanisme, s'est développé à l'ère victorienne, sous l'influence des idées du Mouvement d'Oxford.
- Per Anglo-cattolicesimo, soprattutto nel XIX secolo si è denominata l'Alta Chiesa, appartenente alla Comunione Anglicana che pur recitando gli stessi credi della Chiesa bassa tratta la parola cattolico nel credo non solo come un mero sinonimo più antico di universale, ma come il nome della Chiesa di Cristo alla quale appartengono insieme alla Chiesa Cattolica Romana ed ad altre chiese che mantengono la successione Apostolica. Gli Anglo-Cattolici hanno dogmi e rituali religiosi simili al Cattolicesimo Romano. Gli elementi simili comprendono la fede in sette sacramenti, la transustanziazione, la devozione alla Vergine Maria e ai santi, la descrizione del clero ordinario come "preti" - chiamati "Padri" - i vestiti liturgici usati nelle celebrazioni e talvolta anche la descrizione della loro celebrazione eucaristica come messa. La principale fonte di diversità col Cattolicesimo Romano è lo statuto, potere ed influenza del vescovo di Roma. Lo sviluppo dell'ala Anglo-Cattolica dell'Anglicanesimo avvenne soprattutto nel diciannovesimo secolo ed è fortemente associato al Movimento di Oxford. Due dei suoi luminari maggiori, John Henry Newman e Henry Edward Manning, entrambi preti anglicani, finirono per riunirsi alla Chiesa Cattolica Romana, diventando cardinali.
- Anglokatolicyzm to prąd wewnątrz Kościoła anglikańskiego, zainicjowany przez L. Andrewsa. Skłania się on ku zmienieniu relacji z Kościołem katolickim poprzez ponowne przyjęcie: pewnych dogmatów nauczania teologicznego określonych, właściwych Kościołowi katolickiemu elementów liturgii Jako kierunek w teologii anglikańskiej anglokatolicyzm wiąże się z działalnością oksfordzkich intelektualistów, skupionych przy miejscowym uniwersytecie w pierwszej połowie XIX w. W kręgach tych dominowała literatura mistyczna oraz pisma starochrześcijańskie. Bardzo wyraźnie przeciwstawiali się tendencjom liberalistycznym i racjonalistycznym. Znalazło to wyraz w traktatach (Tracts for the Times), które nadały anglokatolicyzmowi nazwę traktarianizm. Główną tematyką tych pism jest ostrzeganie przed niebezpieczeństwem duchowej dekadencji, jaka zagraża Kościołowi anglikańskiemu przez zbyt bliski i ryzykowny związek tego Kościoła z władzą świecką oraz zbyt małą troskę o doktrynalną czystość wyznawanej wiary. W ten sposób jednocześnie promowano pewien rodzaj "drugiej reformy", ukierunkowanej na znalezienie złotego środka między katolicyzmem a anglikanizmem. Wkrótce przywódcy ruchu podzielili się: jedni wybrali drogę przejścia do Kościoła katolickiego inni opowiedzieli się za wiernością tradycji anglikańskiej (E. Pusey) Anglokatolicy zostali mniejszością, jednak dzięki wpływowi znakomitych członków, takich jak lord Ch. L. Halifax i T. S. Eliot stali się bardzo ważnym ośrodkiem, ożywiającym życie duchowe i eklezjalne. Ma to miejsce również w naszych czasach, kiedy to ich pozycja umacnia się poprzez dialog ekumeniczny.
- O termo Anglo-catolicismo descreve pessoas, grupos, idéias, costumes e práticas dentro do anglicanismo que enfatizam a continuidade com a tradição católica. O Anglicanismo, sendo embora uma única Igreja, está na prática dividido em dois ramos, os "Anglicanos da Alta Igreja", também chamados Anglo-Católicos e os "Anglicanos da Baixa Igreja", também conhecidos como a facção Evangélica. Embora todos os elementos da Comunhão Anglicana recitem os mesmos credos, os Anglicanos da Baixa Igreja tratam a palavra Católico no credo como um mero sinónimo antigo para universal, ao passo que os Anglicanos da Alta Igreja a tratam como o nome da igreja de Cristo à qual pertencem eles, a Igreja Católica, e outras igrejas da Sucessão Apostólica. O Anglo-Catolicismo tem crenças e pratica rituais religiosos semelhantes às da Igreja Católica. Os elementos semelhantes incluem na celebração de sete sacramentos, a crença na Real Presença de Cristo na Eucaristia (mas não a transubstanciação, a devoção à Virgem Maria e aos santos, a descrição do seu clero ordenado como "padres", o vestir vestimentas próprias na liturgia da igreja, e por vezes até mesmo a descrição das suas celebrações Eucarísticas como Missa. A sua principal divergência da Igreja Católica reside no estatuto, poder e influência do Bispo de Roma. Também na crença e aderência aos 39 Artigos de Religião, que definiu o Anglicanismo como denominação protestante. Usa também o Livro de Oração Comum em sua liturgia. O desenvolvimento da ala Anglo-Católica do Anglicanismo teve lugar principalmente no Século XIX e está fortemente associado ao Movimento de Oxford. Dois dos seus líderes, John Henry Newman e Henry Edward Manning, ambos ordenados cléricos anglicanos, acabaram por aderir à Igreja Católica e por se tornarem Cardeais. Embora o termo Catolicismo seja geralmente, e erradamente, usado para designar apenas a Igreja Católica Apostólica Romana, muitos Anglo-Católicos usam-no para se referirem também a si próprios, como parte da Igreja Católica geral . Na verdade, algumas igrejas anglicanas, como a Catedral de St. Patrick em Dublin ou a "Catedral Nacional" da Igreja da Irlanda, referem-se a si próprias como parte da "Comunhão Católica" e como "Igrejas Católicas" em anúncios dentro e em torno delas.
- Anglokatolicism är en rörelse inom den anglikanska kyrkan. Den strävar efter kyrkans katolicitet i betydelsen hennes världsvidhet och gemensamma arv. Idémässigt härstammar rörelsen från den högkyrkliga gruppen av teologer Caroline Divines som på 1600-talet pläderade för en mer katolsk gudstjänstordning i motsats till den protestantiska. Anglokatoliker delar den romersk-katolska tron på prästämbetets sakramentala natur och mässans offerkaraktär. Många inom rörelsen uppmuntrar prästers celibat och erkänner inte kvinnans rätt till prästvigning. Det finns dock mer liberala riktningar som förutom att tillåta kvinnliga präster och biskopar är positiva till ett moderniserat språkbruk i bibelöversättningar och i liturgi, liksom välsignelse över homosexuella relationer. Under mellankrigstiden anordnades flera anglokatolska kongresser, främst i London, och fram till slutet av 1930-talet fanns en stark förhoppning om att åter föra kyrkan till Rom. Efter detta har rörelsen varit mindre iögonenfallande och inte lika organiserad, men ändå med fortsatt stort inflytande inom den anglikanska kyrkogemenskapen. Den sista anglokatolska konferensen hölls 1968. 1978 och 1983 hölls två katolska förnyelsekongresser. 1990 startades organisationen Affirming Catholicism som ett forum för anglokatolska frågor och samlar anglokatoliker av liberal inställning i kvinnoprästfrågan och moralfrågor som t. ex. homosexualitet. De flesta som betraktar sig som anglokatoliker tillhör organisationen Forward in Faith, som samlar och utövar episkopal tillsyn över de församlingar som inte tror på ordningen med kvinnliga präster. Inom Church of England diskuteras nu att öppna också biskopsämbetet för kvinnor och i denna diskussion har det givits ett förslag om en tredje provins för de inom Church of England som inte kan finna sig i en sådan ordning. Anglokatoliker finns även i anglikanska kyrkor utanför den Anglikanska kyrkogemenskapen, i så kallade "continuing churches" t. ex. i Traditional Anglican Communion, som för närvarande förhandlar med Romersk-katolska kyrkan om kyrkogemenskap.
|
| rdfs:comment
|
- The terms Anglo-Catholic and Anglo-Catholicism describe people, beliefs and practices within Anglicanism that affirm the Catholic, rather than Protestant, heritage and identity of the Anglican churches. Many Anglo-Catholics today, especially in England, prefer the terms Anglican Catholic or Catholic Anglican. The term High Church is also often used to describe them, though its meaning is frequently looser.
- Anglo-Katholizismus (auch als High Church bekannt) ist eine Strömung innerhalb der Kirche von England, die den Anglikanismus katholisch, d.h. sakramental und in bruchloser Tradition mit der Alten Kirche interpretiert. Das schließt das katholische Eucharistie- und Amtsverständnis ein und wird in einer entsprechenden Liturgiegestalt sichtbar. Während des 19.
- Anglokatolisuus on moderni nimitys Englannin kirkon ja koko anglikaanisen kirkon korkeakirkollisen tradition kehittyneemmälle osalle. Nimi esiintyy ensimmäisen kerran 1838 ja palautuu Oxfordin liikkeeseen. Latinankielinen termi Anglo-Catholicus tunnetaan jo 1600-luvulta. Anglokatoliset korostavat kristillisen opin ja elämän dogmaattisia ja sakramentaalisia aspekteja sekä nykyisen Englannin kirkon historiallista jatkumoa keskiajan kirkosta.
- Le terme d'anglo-catholicisme est employé pour désigner des personnes, des communautés, des mouvements d'idées, des coutumes et des pratiques qui, tout en existant au sein de l'anglicanisme, insistent sur la continuité avec la tradition catholique. En effet, depuis la Réforme en Angleterre au XVI siècle, certains anglicans se sont toujours considérés comme étant très proches de la doctrine et des pratiques du catholicisme romain.
- Per Anglo-cattolicesimo, soprattutto nel XIX secolo si è denominata l'Alta Chiesa, appartenente alla Comunione Anglicana che pur recitando gli stessi credi della Chiesa bassa tratta la parola cattolico nel credo non solo come un mero sinonimo più antico di universale, ma come il nome della Chiesa di Cristo alla quale appartengono insieme alla Chiesa Cattolica Romana ed ad altre chiese che mantengono la successione Apostolica.
- Anglokatolicyzm to prąd wewnątrz Kościoła anglikańskiego, zainicjowany przez L. Andrewsa. Skłania się on ku zmienieniu relacji z Kościołem katolickim poprzez ponowne przyjęcie: pewnych dogmatów nauczania teologicznego określonych, właściwych Kościołowi katolickiemu elementów liturgii Jako kierunek w teologii anglikańskiej anglokatolicyzm wiąże się z działalnością oksfordzkich intelektualistów, skupionych przy miejscowym uniwersytecie w pierwszej połowie XIX w.
- O termo Anglo-catolicismo descreve pessoas, grupos, idéias, costumes e práticas dentro do anglicanismo que enfatizam a continuidade com a tradição católica. O Anglicanismo, sendo embora uma única Igreja, está na prática dividido em dois ramos, os "Anglicanos da Alta Igreja", também chamados Anglo-Católicos e os "Anglicanos da Baixa Igreja", também conhecidos como a facção Evangélica.
- Anglokatolicism är en rörelse inom den anglikanska kyrkan. Den strävar efter kyrkans katolicitet i betydelsen hennes världsvidhet och gemensamma arv. Idémässigt härstammar rörelsen från den högkyrkliga gruppen av teologer Caroline Divines som på 1600-talet pläderade för en mer katolsk gudstjänstordning i motsats till den protestantiska. Anglokatoliker delar den romersk-katolska tron på prästämbetets sakramentala natur och mässans offerkaraktär.
|