| dbpprop:abstract
|
- Andrei Alexandrovich Zhdanov was a Soviet politician.
- Andrei Alexandrowitsch Schdanow war ein sowjetischer Politiker und enger Mitarbeiter Stalins.
- Andrei Aleksàndrovitx Jdànov (Андре́й Алекса́ндрович Жда́нов) fou un polític soviètic.
- Andrej Alexandrovič Ždanov byl sovětský komunistický politik a ideolog.
- Andréi Aleksándrovich Zhdánov fue un político soviético.
- Andrei Aleksandrovitš Ždanov oli neuvostoliittolainen poliitikko. Andrei Ždanov syntyi Mariupolissa (vuosina 1948–1989 Ždanov) ja liittyi bolševikkeihin vuonna 1915. Hän toimi puolueen propagandasiivessä vallankumoukseen saakka. Hän toimi Puna-armeijan poliittisena upseerina, ja vuodesta 1924 hän johti kommunistipuoluetta Tverissä ja Nižni Novgorodissa. Vuonna 1934 hän seurasi Sergei Kirovia Leningradin kommunistisen puolueen johtajana, ja häntä pidettiin Josif Stalinin todennäköisenä seuraajana. Samana vuonna hänestä tuli keskuskomitean sihteeri ja vuonna 1939 politbyroon jäsen. Ždanov osallistui Stalinin puhdistuksiin ja toi neuvostovallan Baltian maihin 1940–1941. Hän toimi myös Leningradin puolustuksen johdossa 1941–1944. Kenraalieversti Ždanov allekirjoitti välirauhansopimuksen Suomen kanssa 19. syyskuuta 1944 ja toimi myöhemmin liittoutuneiden valvontakomission puheenjohtajana Helsingissä. Ždanov kuoli vuonna 1948, ilmeisesti luonnollisista syistä, vaikean alkoholiongelman vuoksi. Hänen poikansa Juri Ždanov oli naimisissa Stalinin tyttären Svetlana Allilujevan kanssa. Juri Ždanov ei hyväksynyt Trofim Lysenkon pseudotieteellisiä teorioita, mikä saattoi suututtaa Stalinin.
- Andreï Aleksandrovitch Jdanov, né le 14/28 février 1896 à Marioupol et mort le 31 août 1948 à Moscou, fut un politicien soviétique, partisan de Joseph Staline.
- Fájl:Zhdanov. GIF Andrej Zsdanov Andrej Alekszandrovics Zsdanov orosz nemzetiségű szovjet kommunista politikus, kultúrpolitikus, párthivatalnok volt. A szocialista realizmus kultúrpolitikai megalapozója: a zsdanovi elvek néven híressé vált pártos kultúrpolitikai doktrína névadója, amelynek alkalmazása a kommunista blokk más országaiban is kötelezővé vált. 1939 november 28. -án az ő utasítására nyitott tüzet a szovjet hadsereg a finn határ közelében a saját földjükön lévő Mainila településre. Ez volt a később "mainilai lövés" néven elhíresült provokáció, amely ürügyül szolgált Finnország két nappal későbbi megtámadására. Ezzel vette kezdetét a finn–orosz "Téli háború". Ő szervezte meg 1947-ben a Kommunista és Munkáspártok Tájékoztató Irodáját (Kominform). A szervezet alakuló ülésén tartott beszédét, amelyben megadta a jelt a kommunista hatalomátvétel felgyorsítására a megszállt közép-európai országokban, sokan a hidegháborús korszak szovjet bejelentésének tekintik.
- Nel periodo staliniano fu l'arbitro della linea culturale del Partito Comunista dell'Unione Sovietica e Presidente del Presidio del Soviet Supremo dell'URSS (1945-1948). Morì nel 1948 in circostanze oscure e misteriose. Ždanov fu inflessibile nell'imporre il cosiddetto realismo socialista e nel liquidare ogni fermento di libertà essendo promotore di una serie di azioni atte a censurare la produzione artistica e letteraria in Unione Sovietica. Le opere non ritenute conformi agli ideali del partito venivano accusate di "formalismo" e censurate; gli autori di queste "deviazioni" venivano ammoniti pubblicamente; l'opera Lady Macbeth del distretto di Mzensk, del celebre compositore Dmitrij Šostakovič venne pesantemente accusata nel gennaio del 1936 tramite un articolo apparso sulla Pravda, intitolato Caos anziché musica. Il triennio detto Ždanovščina ("Era di Ždanov", 1946-48) segna il culmine di questa situazione di controllo e repressione. Solo dopo anni, con Nikita Khruščёv, si venne a sapere della tragica fine riservata a scrittori ed artisti che intesero difendere la libertà della cultura del regime. Dal 1948 e fino al 1989 la sua città natale in suo onore ha preso il nome Ždanov.
- アンドレイ・アレクサンドロヴィチ・ジダーノフ（Андре́й Алекса́ндрович Жда́нов, Andrei Aleksandrovich Zhdanov, 1896年2月26日 - 1948年8月31日）は、ソビエト連邦の政治家。スターリン体制の一翼を担い、前衛芸術批判（いわゆる「ジダーノフ批判」）を行ったことで知られる。 1896年2月26日ロシア帝国領ウクライナのマリウポリに生まれる。1915年ボリシェヴィキに入党し、ロシア革命に参加する。ソ連共産党の党官僚として党の階梯を登り、1934年第17回ソ連共産党大会において党中央委員会書記に選出された。同年12月には、暗殺されたセルゲイ・キーロフの後任としてレニングラード党書記に就任し同市の共産党組織の指導に当たる。1939年には党政治局員としてスターリンの独裁体制の一翼を担った。それに先立つ1934年第一回作家同盟大会で芸術上の社会主義リアリズムを強く提唱した。 第二次世界大戦では、レニングラード攻防戦の指揮を取り、ドイツ軍に包囲されたレニングラードの防衛に努力した。戦後、スターリン主義に基づく文化政策・文芸整風の中心的な指導者として、1946年以降、詩人のアンナ・アフマートワを手始めに文化人や知識人に対して抑圧政策を主導した。また東西間で緊張が高まると、ジダーノフは、冷戦期におけるイデオローグの一人として、1947年ヨーロッパ各国の共産党の調整を目的にコミンフォルムを組織した。 しかし、当初コミンフォルムに属していたユーゴスラビアはソ連の支配に対して反発した。ジダーノフはコミンフォルムの大会で演説し、ユーゴスラビアを「テロリスト国家」と激しく非難した。結局、ユーゴスラビアはコミンフォルムを除名されている。 一時期は、スターリンの有力な後継者の一人として脚光を浴びていたが、1948年8月31日モスクワで急死した。その死には、スターリンが関与しているとも言われるが定かではない。ジダーノフは、抑圧的な文化政策の実行者としての一面で、共産党とソ連の民主化に関心を示していたとも言われる。ジダーノフの死後、レニングラードに根拠をおく党幹部は、粛清された。 生誕地のマリウポリは、ジダーノフの名称を冠したが、1989年にもとのマリウポリの名称に戻った。
- Andrej Aleksandrovitsj Zjdanov was een Sovjet-Russisch politicus. In 1915 sloot Zjdanov zich aan bij de bolsjewistische partij en was sindsdien een naaste medewerker van Jozef Stalin. Hij maakte na 1917 carrière binnen de communistische partij. Zjdanov ontwikkelde de Zjdanovdoctrine. Achter de schermen steunde Zjdanov Stalin bij diens socialistisch-realisme, dat een einde moest maken aan de avant-gardistische en moderne kunstvormen. Na de moord op Sergej Kirov, de partijsecretaris van Leningrad, volgde Zjdanov hem in die functie op. Hij werd tevens gouverneur van Leningrad. Tijdens de 'Grote Zuiveringen' zuiverde Zjdanov het partijapparaat in Leningrad. In 1939 werd Zjdanov tot lid van het politbureau van de Communistische Partij van de Sovjet-Unie gekozen. Tijdens de Tweede Wereldoorlog organiseerde hij de defensie van Leningrad. Na de oorlog was hij betrokken bij de oprichting van de Cominform (het anti-Westerse bureau voor de communistische partijen). Vanaf 1946 was Zjdanov één der voormannen van de bestrijders van het 'kosmopolitisme'. Kosmopolitisme was de Sovjet-term voor non-conformisme, intellectualisme en personen die niet loyaal genoeg waren aan de Partij. Volgens Zjdanov moest men de partijlijn, de partynost, nauwgezet volgen. Opstandige kranten als Leningrad en Zvezda werden door Zjdanov verboden. Diverse schrijvers werden uit de Schrijversbond gezet en sommige kunstenaars werd het verboden om nog te werken. Het anti-kosmopolitisme, dat zo nauw verbonden is met de naam van Zjdanov, wordt daarom ook wel zjdanovisme genoemd. De Zjdanovdoctrine is de zogenaamde twee-kampendoctrine. Deze doctrine stelt dat de wereld na de tweede wereldoorlog in twee antagonistische kampen verdeeld is. Het 'Imperialistische VS kamp' en het 'Volkdemocratische SU kamp'. Elk land moet een kant kiezen, neutraliteit is in deze doctrine onmogelijk. Onder de invloed van Zjdanov en zijn doctrine richtte de Sovjet-Unie in 1947 de Kominform op, als opvolgers van de Komintern. Zjdanov overleed plotseling op 31 augustus 1948. Na zijn dood werd de partij in Leningrad gezuiverd van zijn aanhangers.
- Andrej Aleksandrovitsj Zjdanov var en sovjetisk politiker. Han var fra og med 1939 medlem av kommunistpartiets politibyrå og under den andre verdenskrig general og medlem av Leningradfrontens militærråd. Fra og med 1944 var han sekretær i sentralkommiteen med ansvar for ideologiske spørsmål, hvor han gjennomførte en ekstrem antivestlig linje innenfor sovjetisk kulturliv og vitenskap, kjent som sjdanovismen. I 1946 utløste han forfølgelsesbølgen mot flere sovjetiske forfattere, vitenskapsmenn og komponister. Siden 1934 frontet han kravet om sosialistisk realisme i den sovjetiske litteraturen. Zjdanov var en av Stalins mest betrodde menn og ble ansett som en mulig "tronarving" etter sistnevnte.
- Andriej Aleksandrowicz Żdanow, ros. Андрей Александрович Жданов – polityk, członek partii bolszewickiej od 1915 r. W czasie I wojny światowej oficer. Po 1917 w aparacie partyjnym, od 1924 sekretarz Komitetu Obwodowego w Niżnym Nowogrodzie. Zastępca członka Komitetu Centralnego od 1925, członek KC od 1930. Od 1934 sekretarz Komitetu Centralnego i członek Orgbiura, od 1935 zastępca, od 1939 członek Biura Politycznego. W 1934 r. po zabójstwie Kirowa prowadził czystkę w Leningradzie. Jako zaufany emisariusz Stalina nadzorował również represje w Kazaniu, Orenburgu i Baszkirii. Na XVIII Zjeździe WKP(b) w 1939 wystąpił jednak jako rzecznik względnej liberalizacji i rehabilitacji niesłusznie oskarżonych. Miał wówczas tak mocną pozycję, że mógł sobie pozwolić na krytykę sojuszu z III Rzeszą. W czasie II wojny światowej kierował obroną miasta jako członek Rady Wojennej Frontu Leningradzkiego. Od 1944 r. był kierownikiem Wydziału ds. Kultury i Ideologii w Komitecie Centralnym, a od 1946 r. nadzorował politykę represji i wzmożonego nadzoru ideologicznego w życiu kulturalnym ZSRR, zwanej od jego nazwiska żdanowszczyzną, co przejściowo pognębiło jego rywala w walce o sukcesję po Stalinie po zakończeniu II wojny światowej, Gieorgija Malenkowa. Zmarł w nie wyjaśnionych okolicznościach - wedle oficjalnego komunikatu na serce, jednak w rzeczywistości zapewne na delirium tremens, jako że był alkoholikiem. Jego nagła śmierć stała się przyczyną represji w Leningradzie, w wyniku których ucierpiało około 2000 ludzi, w tym wielu współpracowników Żdanowa. Jurij Żdanow, syn Andrieja, po śmierci ojca mąż Swietłany Alliłujewej, był kierownikiem Wydziału Nauki KC.
- Andrei Alexandrovitch Jdanov (Андре́й Алекса́ндрович Жда́нов) foi um político soviético e correligionário de Josef Stalin. Jdanov entrou para a facção bolchevique em 1915 e subiu nos escalões do partido, chegando a dirigente do PCUS em Leningrado após o assassinato de Serguei Kírov, em 1934. Ele era um ferrenho defensor do Realismo socialista nas artes e na estética e seus críticos o acusam de ter "sufocado" artistas da época com os parâmetros políticos e estéticos rígidos impostos, principalmente na década de 1940. Em 1947, Jdanov organizou o Cominform, planejado para coordenar os partidos comunistas na Europa. Mas, no ano seguinte, morreu em Moscou, aparentemente de causas naturais — Nikita Khruschov escreveu em sua autobiografia que Jdanov não controlava seu alcoolismo e que, em seus últimos dias, Stalin vociferou para que Jdanov parasse de beber álcool e substituir por suco de frutas. Em 1953, no entanto, alegou-se que Jdanov teria sido vítima da "Conspiração dos Médicos". Ele também se tornou parente de Stalin quando seu filho Iúri casou-se com a filha de Stalin, Svetlana Alliluieva. Stalin se incomodava com as críticas de Iúri às teorias científicas de Trofim Lysenko, e não aprovou o casamento. Até o final dos anos 1950, o rígido código ideológico de Janov, conhecido como Jdanovismo, definia os limites da produção cultural aceitável na URSS. Na verdade, Jdanov transcendia os objetivos egoístas da censura totalitária: ele pretendia criar uma nova Filosofia da arte para o mundo inteiro. Seu método organizou toda a cultura em um planejamento científico e progressista, no qual um dado símbolo correspondia a um valor moral simplificado. Assim Roland Barthes resumiu a essência da doutrina jdanovista: "O vinho é objetivamente bom. O artista lida com a bondade do vinho, não com o vinho em si". Atualmente, Jdanov é mais famoso por suas críticas a Dmítri Shostakovitch e Serguei Eisenstein, mas outras artistas menos conhecidos, sem o apoio da opinião pública, sofreram maior perseguição. Após a morte de Stalin, em 1953, artistas deixaram de estar à mercê dos jdanovistas, e o controle estético-ideológico foi afrouxado. O resultado foi uma explosão criativa na arte soviética — tanto abstrata quando figurativa — de estilos antes proibidos. Isso criou um ambiente de refúgio da crítica oficial (um trabalho que os censores não entendiam ficava livre de represálias). Até uma década mais tarde, quando as políticas mais frouxas de Khruschov foram substituídas por uma volta do escrutínio rigoroso, os artistas que se tornaram famosos durante o degelo continuaram protegidos por suas reputações institucionais. Havia uma política de "dois pesos, duas medidas" para os artistas que exibiam seu trabalho na Europa Ocidental. Em sua homenagem, sua cidade natal Mariupol' foi rebatizada como Jdanov entre 1948 e 1989.
- Fişier:Zhdanov. GIF Andrei Jdanov Andrei Aleksandrovici Jdanov (rusă Андрей Александрович Жданов) (n. 26 februarie 1896 [14 februarie stil vechi) 1896, d. 31 august 1948) a fost un politician sovietic, având un rol determinant în definirea ideologiei partidului comunist (bolşevic) al Uniunii Sovietice.
- Андре́й Алекса́ндрович Жда́нов — государственный и партийный деятель СССР 1930—1940-х гг.
- Andrej Aleksandrovitj Zjdanov, född 1896, död 1948, var en rysk stalinistisk politiker och nära medarbetare till Josef Stalin. Från 1928 hade han deltagit i sädindriving från bönderna under den första femårsplanen. 1934 blev Zjdanov sekreterare i det kommunistiska centralkommittén och partichef i Leningrad, efter mordet på Sergej Kirov. Zjdanov arbetade för stt stärka partiets roll bland annat genom att skapa organisatoriska strukturer till administrationen, vilket gjorde att partiets styrning av folkets kommissarier stärktes. Zjdanov var också en av arkitekterna bakom pakten med Nazityskland, den så kallade Molotov-Ribbentroppakten. Efter andra världskriget, från 1947, arbetade Zjdanov med utformning av Kominform (Kommunistisk informationsbyrå, en modernare ersättare till det avskaffade Komintern), som skulle öka kontrollen över kommunistpartierna inom östblocket. Zjdanov var även ordförande för den allierade kontrollkommissionen i Helsingfors. Zjdanov är numera mest ihågkommen som mannen med uppgift att rensa ut konst, litteratur och musik som avvek från Stalins och partiets uppfattning om nyttig konst, som för det mesta avslöjade bristerna i kulturell bildning. Zjdanov accepterade inte abstrakta yttringar av konst eller musik, och angreppen mot 1948 års tonsättarkongress har blivit legendariska - tonsättare som Vano Muradeli, Sergej Prokofjev, Nikolaj Mjaskovskij, Aram Chatjaturjan, Dmitrij Kabalevskij, Vissarion Sjebalin och Dmitrij Sjostakovitj drabbades av förföljelse, miste jobb och flera av deras verk blev förbjudna. Zjdanov gick lika hårt mot författare som till exempel Anna Achmatova (som han kallade "halvt nunna, halvt hora") och Michail Zosjtjenko (som felaktigt trodde att han kunde undvika problem genom att skriva barnböcker). Sergej Eisenstein råkade också för påhopp då Stalin tyckte att filmen om Ivan den förskräcklige inte tydligt nog lyckats visa att tsarens terrorn mot aristokratin var nödvändig; detta ledde till att den skräckslagne hjärtsjuke Eisenstein dog några månader senare. Zjdanov hade också från ideologiskt ståndpunkt "ifrågasatt" vetenskapliga områden som relativitetsteori, kvantmekanik, cybernetik som borgerliga och reaktionära påfund och bestämde att i Sovjetunionen finns bara absolut uppfattning av tid, rum och materia. Dessa uppfattningar levde vidare under Stalineran även efter Zjdanovs död. När man insåg att Sovjet inte kunna utveckla atombomber utan hjälp av modern fysik sade Stalin till NKVD-chefen Lavrentij Berija: "lämna dem i fred, vi kan alltid skjuta dem senare" . Zjdanovs repressioner pågick mellan 1946 och 1948 då ödet i form av långvarig alkoholism och myokardisk infarkt stoppade honom. En annan, kanske mindre trolig teori antyder att Zjdanovs död kan ha "underlättats" av att Stalin förmått läkarna vanvårda honom då han befann sig i onåd strax före sin död. Zjdanovs vapendragare Tichon Chrennikov i sin roll som ordförande i tonsättarföreningen, och Alexander Fadejev i författarföreningen, fortsatte i samma kulturelestetiska spår tills ett mildare klimat kom efter Stalins död 1953 i och med Nikita Chrusjtjovs maktövertagande.
- Andrei Jdanov, Sovyet politikacı. Zhdanov, 1915'te Bolşevikler'e katıldı ve parti sıraları boyunca yükseldi. 1934'te Sergei Kirov'un suikastından sonra Leningrad'da komünist parti lideri oldu. Sanatta sosyalist gerçekçiliğin kuvvetli bir destekçisiydi. Haziran 1940'ta Sovyetler tarafından işgal edilen Estonya'ya yollandı, kukla devletin kuruluşu ve ülkenin SSCB ile birleşmesinde rol aldı. II. Dünya Savaşı'nda Zhdanov, Leningrad'ın savunmasından sorumluydu. Daha sonra Finlandiya ve Sovyetler Birliği'nin arasında 4 Eylül 1944'te Moskova'da bir ateşkes antlaşması imzaladı. 1947 Paris Antlaşmasına kadar Finlandiya'da müttefik kontrol komisyonunu yönetti. 1946'da, Sovyetler Birliği'nin Kültür bakanlığına Josef Stalin tarafından getirildi. Onun ilk işi, Anna Akhmatova ve Mikhail Zoshchenko gibi bağımsız Rus yazarlarını karalamaktı. 1947'de, Kominform'u düzenledi, Avrupa'nın komünist partilerini koordine etmeyi tasarladı. Şubat 1948'de müzikal biçimciliğe karşı mücadele olarak bilinen geniş ölçüde bir temizleme harekâtı başlattı Dmitri Shostakovich, Sergei Prokofiev ve diğer birçok besteci bu temizlemeler sırasında zor zamanlar yaşadılar. 1948'de Moskova'da kalp krizi sonucu öldü.
- 安德烈·日丹諾夫 Andrei Aleksandrovich Zhdanov （Андре́й Алекса́ндрович Жда́нов)）（Mariupol', （1896年2月26日－1948年8月31日）, 莫斯科）是前蘇聯政治人物。
|
| rdfs:comment
|
- Andrei Alexandrovich Zhdanov was a Soviet politician.
- Andrei Alexandrowitsch Schdanow war ein sowjetischer Politiker und enger Mitarbeiter Stalins.
- Andrei Aleksàndrovitx Jdànov (Андре́й Алекса́ндрович Жда́нов) fou un polític soviètic.
- Andrej Alexandrovič Ždanov byl sovětský komunistický politik a ideolog.
- Andréi Aleksándrovich Zhdánov fue un político soviético.
- Andrei Aleksandrovitš Ždanov oli neuvostoliittolainen poliitikko. Andrei Ždanov syntyi Mariupolissa (vuosina 1948–1989 Ždanov) ja liittyi bolševikkeihin vuonna 1915. Hän toimi puolueen propagandasiivessä vallankumoukseen saakka. Hän toimi Puna-armeijan poliittisena upseerina, ja vuodesta 1924 hän johti kommunistipuoluetta Tverissä ja Nižni Novgorodissa.
- Andreï Aleksandrovitch Jdanov, né le 14/28 février 1896 à Marioupol et mort le 31 août 1948 à Moscou, fut un politicien soviétique, partisan de Joseph Staline.
- Fájl:Zhdanov. GIF Andrej Zsdanov Andrej Alekszandrovics Zsdanov orosz nemzetiségű szovjet kommunista politikus, kultúrpolitikus, párthivatalnok volt. A szocialista realizmus kultúrpolitikai megalapozója: a zsdanovi elvek néven híressé vált pártos kultúrpolitikai doktrína névadója, amelynek alkalmazása a kommunista blokk más országaiban is kötelezővé vált. 1939 november 28.
- Nel periodo staliniano fu l'arbitro della linea culturale del Partito Comunista dell'Unione Sovietica e Presidente del Presidio del Soviet Supremo dell'URSS (1945-1948). Morì nel 1948 in circostanze oscure e misteriose. Ždanov fu inflessibile nell'imporre il cosiddetto realismo socialista e nel liquidare ogni fermento di libertà essendo promotore di una serie di azioni atte a censurare la produzione artistica e letteraria in Unione Sovietica.
- Andrej Aleksandrovitsj Zjdanov was een Sovjet-Russisch politicus. In 1915 sloot Zjdanov zich aan bij de bolsjewistische partij en was sindsdien een naaste medewerker van Jozef Stalin. Hij maakte na 1917 carrière binnen de communistische partij. Zjdanov ontwikkelde de Zjdanovdoctrine. Achter de schermen steunde Zjdanov Stalin bij diens socialistisch-realisme, dat een einde moest maken aan de avant-gardistische en moderne kunstvormen.
- Andrej Aleksandrovitsj Zjdanov var en sovjetisk politiker. Han var fra og med 1939 medlem av kommunistpartiets politibyrå og under den andre verdenskrig general og medlem av Leningradfrontens militærråd. Fra og med 1944 var han sekretær i sentralkommiteen med ansvar for ideologiske spørsmål, hvor han gjennomførte en ekstrem antivestlig linje innenfor sovjetisk kulturliv og vitenskap, kjent som sjdanovismen.
- Andriej Aleksandrowicz Żdanow, ros. Андрей Александрович Жданов – polityk, członek partii bolszewickiej od 1915 r. W czasie I wojny światowej oficer. Po 1917 w aparacie partyjnym, od 1924 sekretarz Komitetu Obwodowego w Niżnym Nowogrodzie. Zastępca członka Komitetu Centralnego od 1925, członek KC od 1930. Od 1934 sekretarz Komitetu Centralnego i członek Orgbiura, od 1935 zastępca, od 1939 członek Biura Politycznego. W 1934 r.
- Andrei Alexandrovitch Jdanov (Андре́й Алекса́ндрович Жда́нов) foi um político soviético e correligionário de Josef Stalin. Jdanov entrou para a facção bolchevique em 1915 e subiu nos escalões do partido, chegando a dirigente do PCUS em Leningrado após o assassinato de Serguei Kírov, em 1934.
- Fişier:Zhdanov. GIF Andrei Jdanov Andrei Aleksandrovici Jdanov (rusă Андрей Александрович Жданов) (n. 26 februarie 1896 [14 februarie stil vechi) 1896, d. 31 august 1948) a fost un politician sovietic, având un rol determinant în definirea ideologiei partidului comunist (bolşevic) al Uniunii Sovietice.
- Андре́й Алекса́ндрович Жда́нов — государственный и партийный деятель СССР 1930—1940-х гг.
- Andrej Aleksandrovitj Zjdanov, född 1896, död 1948, var en rysk stalinistisk politiker och nära medarbetare till Josef Stalin. Från 1928 hade han deltagit i sädindriving från bönderna under den första femårsplanen. 1934 blev Zjdanov sekreterare i det kommunistiska centralkommittén och partichef i Leningrad, efter mordet på Sergej Kirov.
- Andrei Jdanov, Sovyet politikacı. Zhdanov, 1915'te Bolşevikler'e katıldı ve parti sıraları boyunca yükseldi. 1934'te Sergei Kirov'un suikastından sonra Leningrad'da komünist parti lideri oldu. Sanatta sosyalist gerçekçiliğin kuvvetli bir destekçisiydi. Haziran 1940'ta Sovyetler tarafından işgal edilen Estonya'ya yollandı, kukla devletin kuruluşu ve ülkenin SSCB ile birleşmesinde rol aldı. II. Dünya Savaşı'nda Zhdanov, Leningrad'ın savunmasından sorumluydu.
- 安德烈·日丹諾夫 Andrei Aleksandrovich Zhdanov （Андре́й Алекса́ндрович Жда́нов)）（Mariupol', （1896年2月26日－1948年8月31日）, 莫斯科）是前蘇聯政治人物。
|
![[RDF Data]](/statics/sw-cube.png)
