Altaic is a language family that is generally held by its proponents to include the Turkic, Mongolic, Tungusic, Korean, and Japonic language families . These languages are spoken in a wide arc stretching from northeast Asia through Central Asia to Anatolia and eastern Europe (Turks, Kalmyks). The group is named after the Altai Mountains, a mountain range in Central Asia. These language families share numerous characteristics. The debate is over the origin of their similarities.

PropertyValue
dbpedia-owl:thumbnail
dbpprop:abbr
  • on
dbpprop:abstract
  • Altaic is a language family that is generally held by its proponents to include the Turkic, Mongolic, Tungusic, Korean, and Japonic language families . These languages are spoken in a wide arc stretching from northeast Asia through Central Asia to Anatolia and eastern Europe (Turks, Kalmyks). The group is named after the Altai Mountains, a mountain range in Central Asia. These language families share numerous characteristics. The debate is over the origin of their similarities. One camp, often called the "Altaicists", views these similarities as arising from common descent from a Proto-Altaic language spoken several thousand years ago. The other camp, often called the "anti-Altaicists", views these similarities as arising from areal interaction between the language groups concerned. Some linguists believe the case for either interpretation is about equally strong; they have been called the "skeptics" . Another view accepts Altaic as a valid family but includes in it only Turkic, Mongolic, and Tungusic. This view was widespread prior to the 1960s, but has almost no supporters among specialists today . The expanded grouping, including Korean and, from the early 1970s on, Japanese, came to be known as "Macro-Altaic", leading to the designation by back-formation of the smaller grouping as "Micro-Altaic". Most linguists continue to support the inclusion of Korean but fewer support the inclusion of Japanese. Micro-Altaic would include about 66 living languages, to which Macro-Altaic would add Korean, Japanese, and the Ryukyuan languages for a total of about 74. (These are estimates, depending on what is considered a language and what is considered a dialect. They do not include earlier states of language, such as Old Japanese. ) Micro-Altaic would have a total of about 348 million speakers today, Macro-Altaic about 558 million.
  • Die altaischen Sprachen - auch Altaisprachen genannt - sind eine in Eurasien weit verbreitete Gruppe von etwa 60 Sprachen mit rund 160 Millionen Sprechern (annähernd 185 Mio. inklusive Zweitsprechern). Die Bezeichnung geht auf das zentralasiatische Altai-Gebirge zurück, das als Urheimat dieser Sprachen gilt. Die Gruppe der altaischen Sprachen wird aus drei Sprachfamilien gebildet: den Turksprachen, den mongolischen und den tungusischen Sprachen. Diese drei Sprachfamilien besitzen typologische, phonetische, morphologische und lexikalische Gemeinsamkeiten. Manche Forscher halten das Altaische auf der Basis dieser Gemeinsamkeiten für eine genetische Einheit und betrachten die altaischen Sprachen als eine Sprachfamilie mit einer gemeinsamen Vorgängersprache. Andere Forscher - heute eindeutig die Mehrheit - sehen diese Gemeinsamkeiten lediglich als Folge von Entlehnungen an, die durch langzeitige areale Kontakte zwischen diesen Sprachgruppen entstanden sind. Ein kleine Minderheit von Forschern rechnet auch das Koreanische und Japanische zum Altaischen. Diese erweiterte Version des Altaischen nennt man Makro-Altaisch. Die frühere Vorstellung einer speziellen uralisch-altaischen Verwandtschaft gilt heute als überholt, diskutiert werden jedoch Hypothesen einer Verwandtschaft der altaischen Sprachen mit mehreren anderen nordeurasischen Sprachfamilien und isolierten Sprachen.
  • Les llengües altaiques són una macrofamília lingüística que s'estenen des dels Balcans fins a la Sibèria oriental, amb 105 milions de parlants. Es consideren originàries de la serralada de l'Altai, entre Rússia i Mongòlia. L'existència d'una vertadera família altaica és discutible; mentre que la hipòtesi altaica ha tingut molts defensors, encara no és considerada satisfactòriament provada, i per això és incorrecte usar el terme "família" en referència a les llengües altaiques. Se'n distingeixen 3 branques: Turquesa Mongòlica Manxú-tungús Aquest grup d'idiomes són dels anomenats aglutinants, en contrast amb els monosil·làbics com el xinès o els flexius com el llatí. Aglutinació vol dir que, per formar paraules, indicar complements o per conjugar els verbs, s'afegeixen preposicions o posposicions a les paraules sense modificar-les: per exemple, en tàtar de Qazan "kül" significa "llac", però per a dir "del llac" o "des del llac" s'hi afegeix la posposició "-ní", per tant sería "külní" Encara hi ha una certa confusió entre els lingüistes a l'hora de classificar aquestes llengües i no d'altres en aquest grup. Això és perquè se'n desconeixen els estadis més antics: pràcticament no hi ha textos altaics anteriors al segle VIII, i hi ha llengües que no es van escriure fins al segle XX. Llengües principals, famílies i subfamílies o branques: família turquesa: branca búlgara txuvaix branca meridional àzeri gagaús tàtar de Crimea turc turcman branca occidental baixkir caraïta karakalpak kazakh tàtar branca oriental uigur uzbek branca septentrional altai iacut khakassià família mongòlica calmuc buriat mongol família manxú-tungús even evenki manxú xibe
  • Altajské jazyky jsou jazykovou rodinou, která je rozšířena hlavně v Asii.
  • Las lenguas altaicas incluyen un conjunto de unas 60 lenguas, agrupadas en una controvertida macrofamilia de lenguas habladas en total por unos 250 millones de personas principalmente en Asia central. La existencia de la familia altaica está siendo debatida entre los lingüistas históricos pues es rechazada por muchos de ellos. El nombre proviene del macizo de Altai, cadena montañosa de Asia central. La familia incluye los siguientes grupos: Lenguas túrquicas Lenguas mongolas Lenguas tungús A menudo se incluyen el grupo de lenguas japónicas y el coreano. Se ha sugerido también la inclusión del ainu.
  • Altailainen kielikunta on oletettu kielikunta, joka sisältää kuutisenkymmentä kieltä, joita puhuu äidinkielenään noin 170 miljoonaa ihmistä, pääosin Turkissa, Keski-Aasiassa ja Kaukoidässä. Kielikunnan olemassaoloa ei hyväksytä varauksetta. Turkkilaiset, mongoli-, ja tunguusikielet ovat kyllä monilta osin toistensa kaltaisia, mutta nykyään useimmat asiaan perehtyneet kielitieteilijät arvelevat kielten yhtäläisyyksien johtuvan pitkään jatkuneesta keskinäisestä kanssakäymisestä. Kielikunta voidaan jakaa edelleen: turkkilaisiin kieliin (eli turkkilais-tataarilaisiin kieliin) mongolilaisiin kieliin tunguusikieliin (eli mantšulais-tunguusilaisiin kieliin). Myös japanin, korean ja ainun on esitetty lukeutuvan altailaisiin kieliin. Jossain määrin altailaiset kielet muistuttavat myös uralilaisia kieliä (kuten suomea ja unkaria), ja on ehdotettu niiden niputtamista uralilais-altailaiseksi suurkielikunnaksi tai pääjaksoksi. Tätä uralilais-altailaista hypoteesia ei kuitenkaan nykyisin juuri kannateta. Altailaiset kielet ovat myös osa nostraattista hypoteesia.
  • Les langues altaïques forment une famille disputée de langues eurasiennes et depuis les années 1960, les linguistes s’accordent pour ne voir dans cette « famille » qu’un groupement fondé sur des similitudes. Des langues altaïques sont parlées en Eurasie, de l'Europe de l'Est à l'Asie orientale, en passant par l'Asie centrale, et doivent leur nom à l'Altaï, une chaîne de montagnes d'Asie centrale. On classe parmi elles les langues turques dont les plus importantes sont le turc, l’ouzbek, le kazakh, le kirghiz et le turkmène. Ce groupe comprend aussi les langues mongoles dont, évidemment, le mongol, le kalmouk ou le bouriate. Enfin, on y rattache les langues toungouses, donc le mandchou, aujourd’hui presque éteint mais qui a été la langue officielle de l'empire chinois. Au niveau grammatical, ce sont des langues agglutinantes : les fonctions syntaxiques sont indiquées individuellement par des affixes qui s'agglutinent en position post-radicale aux morphèmes lexicaux. Au niveau phonétique, on constate la présence du phénomène d'harmonie vocalique : le schéma vocalique des unités lexicales simples ne peut pas comporter de voyelles qui appartiennent à deux classes opposées . Certains linguistes tels que G. Clauson, G. Doerfer, Alexander Vovin et Stefan George, contestent aujourd'hui la pertinence de ce groupement. Ils ne voient dans les similitudes entre langues turques et mongoles rien de plus que le fruit d'influences mutuelles.
  • Török nyelvek (türk nyelvek) Ótörök nyelv Köztörök ág Turki csoport (délkeletiek) csagatáj (kihalt) sárga ujgur szalár ujgur üzbég (özbeg) Oguz csoport (délnyugatiak) azeri gagauz török türkmén Kipcsak csoport (északnyugatiak) baskír besenyő (vagy pecseneg, kihalt) karacsáj-balkár karaim karakalpak kazah (kazak) kirgiz krími tatár kumik kun (kihalt) nogaj tatár Szibériai csoport (északkeletiek) altaji (ojrot) kumandin dialektus (van aki külön nyelvnek mondja) teleut dialektus (van aki külön nyelvnek mondja) hakasz sór tuvai (tuba, tofa, tofalar) Jakut csoport (a Szibériai csoporttól is északabbra) dolgán jakut haladzs Csuvasos (ogur) ág Bolgártörök (kihalt) Csuvas Hun(?) (kihalt) – bár csak néhány személynévből ismert, egyes feltételezések szerint csuvasos nyelv lehetett Kazár (kihalt) – bár csak néhány személynévből ismert, egyes feltételezések szerint csuvasos nyelv lehetett Megjegyzés: a magyar nyelv is egy csuvasos nyelvből vette át török jövevényszavainak egy részét Mongol nyelvek Nyugati csoport kalmük ojrát mogol Keleti csoport burját daghur mongol monguor (tu) tung-hsziang Mandzsu-Tunguz nyelvek Déli (mandzsu) csoport mandzsu nanaj (gold) – Mandzsúria északi részén és az Amur mentén élnek néhány ezren, Kínában és Dél-Szibériában. orok – Szahalin szigetén élnek pár százan. orocs (udehe) – Az Usszuri folyó és a tenger közt élnek, valamint Szahalin szigetén, számuk eléri az ezret. ude Északi (tunguz) csoport even (lamut) evenki (tunguz) negidál ulcsa * japán (vitatott hovatartozású, a legtöbb forrás ide sorolja) koreai (vitatott hovatartozású, a legtöbb forrás ide sorolja) Lásd még: Urál-altaji nyelvcsalád
  • Quella delle lingue altaiche è una [[famiglie linguistiche|famiglia linguistica che include 60 [[Lingua (idioma)|lingue parlate da circa 250 milioni di persone, particolarmente in [[Asia centrale e [[Asia orientale|orientale. La relazione tra le diverse lingue altaiche è ancora oggetto di dibattito e l'esistenza stessa di una famiglia altaica è stata messa in dubbio (per questo viene anche definita [[Superfamiglia |superfamiglia invece di famiglia linguistica). Alcuni studiosi considerano le evidenti similitudini tra queste lingue come eredità genetica, altri le considerano frutto di una lega linguistica o [[sprachbund. [[Immagine:altaico. jpg|300px|thumb|Distribuzione odierna delle lingue altaiche. I sostenitori della tesi genetica considerano la famiglia altaica costituita dai seguenti sottogruppi: [[lingue turche, [[lingue mongoliche, [[lingue tunguse (o manciu-tunguse) A queste, di recente sono state aggiunte: [[Lingua giapponese|giapponese [[Lingua coreana|coreano. L'[[Lingua ainu|ainu è stato occasionalmente suggerito come facente parte della famiglia altaica, ma questa teoria ha avuto poco seguito e si tende ora ad inserirla tra le lingue paleosiberiane.
  • アルタイ諸語(Altai しょご,Altaic Languages)は、言語の言語学の分類単位の一種で、主に西アジア・中央アジアから北アジア(中央ユーラシア)の諸民族によって話される諸言語である。
  • Onder de naam Altaïsche talen worden verschillende Noord-Aziatische taalfamilies samengevat, waarvan de onderlinge verwantschap onder taalkundigen nog steeds een onderwerp van debat is. In hun structuur vertonen de talen grote overeenkomsten, maar een gemeenschappelijke woordenschat blijkt zeer moeilijk te reconstrueren. Een alternatieve verklaring voor de overeenkomsten is de Sprachbund, een geografisch gebied waarin meerdere talen met gemeenschappelijke structurele kenmerken voorkomen, niet door gemeenschappelijke herkomst maar als gevolg van taalcontact. In zijn grootste omvang kent de Altaïsche taalfamilie ongeveer 560 miljoen sprekers. De grootste taal binnen de (macro-altaische) famillie is het Japans, met zo'n 130 miljoen sprekers, gevolgd door het Turks, met 70 miljoen. Tot de Altaïsche talen worden in het geval van de Micro-Altaische theorie drie taalgroepen gerekend en in het geval van de macro-altaische theorie vijf taalgroepen: Micro-Altaisch de Turkse talen de Mongoolse talen de Toengoezische talen Macro-Altaisch het Koreaans de Japanse talen De meeste voorstanders van de Altaïsche taalfamilie rekenen alle vijf groepen hiertoe, maar enkelen plaatsen het Koreaans en/of het Japans daarbuiten. Alle hierboven genoemde taalfamillies vertonen vocaalharmonie en agglutinatie. Er is ook verwantschap gesuggereerd tussen de Altaïsche talen en andere taalfamilies. Een oude theorie is die van de Oeral-Altaïsche taalverwantschap, d.w.z. met de Oeraalse talen, maar deze is nog minder gemeengoed dan die van de Altaïsche familie zelf. Zowel Oeraals als Altaïsch spelen een rol bij de reconstructie van het hypothetische Nostratisch.
  • Altaiske språk er en omstridt samlebetegnelse på tyrkisk, mongolsk og tungusisk, som også inkluderer japansk og koreansk. Teorien om eksistensen av denne språkgruppe er omdiskutert, noe som inkluderer hvilke språk den burde inkludere. Det er forholdsvis stor enighet om at de tre førstnevnte språkfamiliene er beslektet, mens japansk og koreansk er mer kontroversielle. Enkelte lingvister foreslo på 1800-tallet at de altaiske språk hører sammen med de uralske språk (med blant annet finsk) som de uralaltaiske språk, men dette er stort sett avvist i dag.
  • Języki ałtajskie – grupa języków, tradycyjnie uznawanych za rodzinę językową, pochodząca od wspólnego prajęzyka. Obecnie często uważa się języki ałtajskie raczej za ligę językową - zespół języków, których podobieństwa wynikają ze wzajemnych interakcji. Grupa języków ałtajskich dzieli się trzy rodziny: języki tureckie języki mongolskie języki tungusko-mandżurskie Językami ałtajskimi posługuje się ponad 348 mln osób, zamieszkujących rozległe obszary Azji, od Azji Mniejszej przez Azję Środkową i środkową Syberię, aż po chiński i rosyjski Daleki Wschód. Ze względu na swoje podobieństwo do języków uralskich łączone są w jedną ligę uralo-ałtajską. Dużo elementów ałtajskich posiadają też do tej pory niesklasyfikowane języki japoński i koreański. Języki ałtajskie z największą liczbą użytkowników to turecki (około 75 mln), azerski (około 25 mln), tatarski, ujgurski (po około 6 mln), kazachski (około 5,3 mln) i mongolski (około 4,5 mln). Typologicznie wszystkie języki ałtajskie należą do języków aglutynacyjnych. Cechą charakterystyczną jest również harmonia wokaliczna.
  • A família das línguas altaicas é uma família linguística ainda mal atestada, incluindo 60 idiomas e falada por cerca de 250 milhões de habitantes, concentrados na Ásia Central. A existência de um idioma proto-altaico que teria originado os demais idiomas está ainda em discussão entre os lingüistas. Mesmo os idiomas que pertenceriam a esta família nem sempre são consensuais entre os lingüistas. Alguns acreditam que essa família se originou por convergência, ou seja, idiomas de origem diferentes que se aproximaram por contato mútuo. Outros ainda acreditam que os idiomas altaicos têm origem genética comum a outras super-famílias, como a Uralo-Altaica e a Indo-européia. O nome provém da cadeia de montanhas de Altai. Na versão mais restrita, são considerados pertencentes à família altaica as línguas turcomanas, as Línguas mongólicas e as línguas tungústicas, faladas no nordeste da China e sudeste da Rússia. Muitos linguistas ainda incluem entre estas o coreano e as línguas japônicas, como prováveis línguas altaicas altamente divergentes ou como parentes do proto-altaico. Alguns lingüistas ainda incluem o ainu, atualmente em processo de desaparecimento.
  • Limbile altaice sunt o familie de aproximativ 60 de limbi înrudite, vorbite de circa 330 de milioane de oameni, răspândite mai cu seamă în Asia Centrala şi de Est. Înrudirea dintre aceste limbi este o problemă în plină dezbatere între lingvişti, unii dintre ei respingând ipoteza unei legături genetice între aceste limbi. Familia limbilor altaice se presupune că ar cuprinde următoarele subfamilii: limbile turcice, limbile mongolice şi limbile tunguze. La acestea mulţi cercetători adaugă limba coreeană şi limbile japonice (reprezentate în principal de limba japoneză). Ipoteza apartenenţei limbii ainu la aceeaşi familie este considerată puţin plauzibilă. Similarităţile dintre limbile altaice, evidente dealtfel, sunt puse de mulţi lingvişti pe seama moştenirilor "genetice" de la o limbă unică (limba proto-altaică), dar de asemenea numeroşi sunt aceia care privesc aceste asemănări ca fiind efectul unei îndelungi convieţuiri a unor popoare care vorbeau la origine limbi diferite dar care au împrumutat masiv unele de la altele (concept cunoscut sub numele de Sprachbund). Susţinătorii ipotezei limbilor altaice aduc argumente precum: armonia vocalică, lipsa genului gramatical, şi tipologia aglutinativă. Au fost găsite numeroase similarităţi (corespondenţe regulate) între gramatica, lexicul şi sintaxa acestor limbi. Atenţie: limba oficială a Republicii Altai din Federaţia Rusă se numeşte tot limba altaică, şi este una din membrele familiei de limbi turcice.
  • Алта́йские языки́ — семья, включающая около 60 языков, распространённых в Азии и Восточной Европе на обширной территории от Балкан до Магаданской области и от Таймыра до Фарса и островов Рюкю. Общее число говорящих на алтайских языках более 380 млн. чел.. Генетическое родство составляющих ветвей не является общепризнанным: некоторые учёные считают его приобретённым в результате интенсивных языковых контактов на уровне праязыков.
  • Altaiska språk är en omstridd språkfamilj som av vissa lingvister anses innefatta turkspråk, mongolspråk och manchu-tungusspråk, totalt närmare 60 språk talade av omkring 167 miljoner människor. Dessa språkfamiljer visar gemensamma nämnare i vokalharmoni, agglutination och avsaknad av genus. De har många likartade ord, däribland pronomen, som anses vara ovanliga som lånord. Likheterna anses dock ofta vara ett resultat av språkförbund. Även japanska och koreanska har stundom räknats som besläktade med altaiska språk. Under 1800-talet ansågs de altaiska språken höra ihop med de uraliska språken som de uralaltaiska språken, men detta är numera vanligen förkastat. Namnet på språkfamiljen kommer av Altaibergen.
  • Altay dilleri Avrupa'dan, Orta Doğu'ya ve Orta Asya'dan Uzak Doğu'ya kadar uzanan büyük bir coğrafyada konuşulan dilleri kapsayan bir dil ailesidir. Altay kolunda Türk dilleri, Moğol, Tunguz, Japon ve Kore dilleri bulunur. Estonca, Fince ve Macarca gibi Ural dilleri de bahsi geçen Altay dillerinin uzaktan akrabalarıdır. Altay dil ailesinin kolları şöyledir: Türk dilleri Türkiye Türkçesi Azerice Özbekçe Türkmence Kazakça Kırgızca Uygurca Kazan Tatarcası Kırım Tatarcası Başkurtça Karaçay-Balkarca Gagauzca Halaçça Yakutça Çuvaşça Moğol dilleri Buryatça Kalmıkça Moğolca Tungus Dilleri Kuzey Tunguz Dilleri Güneybatı Tunguz Dilleri Güneydoğu Tunguz Dilleri Japonca (tartışmalı) Korece (tartışmalı)
  • Файл:Altaic family2. svg Розповсюдження алтайських мов в Євразії Алтайські мови - макросім'я мов, яка включає тюркські мови, монгольські, тунгусо-маньчжурські, а також корейську та японську мови (належність японської до алтайської мовної сім'ї є дискусійною).
  • 阿尔泰语系,语言学家按照语言系属分类方法划分的一组语群,包括60多种语言,说该语系语言的人口约为2.5亿,该语系主要集中于中亚及其临近地区,语系主要由各个时期的入侵者带来的语言和当地语言互相融合形成。“阿尔泰语系”主要有突厥语族、蒙古语族、通古斯语族和韩日-琉球语族(具争议) 四个分支。有的语言学家把阿尔泰语系和乌拉尔语系划分为一组语群即乌拉尔-阿尔泰语系。以上代表的是20世纪初芬兰语言学家Ramsted和现代俄国语言学家Starostin等学者的看法。 但是,阿爾泰語系的存在與否,至今依舊有爭議,有的语言学家认为突厥语族、蒙古语族和通古斯语族三种语族之间没有同源关系,這些反對阿爾泰語系的學者認為,这些语族虽然有许多相同的语法特点和共同词汇,但是这些是因为民族长期接触,互相融合而产生的,是借用的结果,而并不是原始语遗留下来的原始特征。一般认为是蒙古语借用突厥语的词汇和语法形态。目前这个问题还在议论之中。 突厥语族、蒙古语族和通古斯语族的共同特征很多,无论这些是同源关系的证据还是民族交流的结果,以下举上几个例子: 三种语族的人称代词很相似: 蒙古文和突厥语言有相似的复数后缀(蒙古语-nar / -ner、突厥语-lar /-lär),
dbpprop:child
  • Japonic (sometimes included)
  • Korean (generally included)Stratification in the peopling of China: how far does the linguistic evidence match genetics and archaeology? In; Sanchez-Mazas, Blench, Ross, Lin & Pejros eds. ''Human migrations in continental East Asia and Taiwan: genetic, linguistic and archaeological evidence.'' 2008. Taylor & Francis.
  • dbpedia:Turkic_languages
  • dbpedia:Mongolic_languages
  • dbpedia:Tungusic_languages
dbpprop:family
  • Altaic
dbpprop:familycolor
  • Altaic
dbpprop:hasPhotoCollection
dbpprop:iso
  • tut
dbpprop:map
dbpprop:mapCaption
  • Distribution of the Altaic languages across Eurasia.
dbpprop:name
  • Altaic
dbpprop:protoName
dbpprop:reference
dbpprop:region
dbpprop:wikiPageUsesTemplate
rdf:type
rdfs:comment
  • Altaic is a language family that is generally held by its proponents to include the Turkic, Mongolic, Tungusic, Korean, and Japonic language families . These languages are spoken in a wide arc stretching from northeast Asia through Central Asia to Anatolia and eastern Europe (Turks, Kalmyks). The group is named after the Altai Mountains, a mountain range in Central Asia. These language families share numerous characteristics. The debate is over the origin of their similarities.
  • Die altaischen Sprachen - auch Altaisprachen genannt - sind eine in Eurasien weit verbreitete Gruppe von etwa 60 Sprachen mit rund 160 Millionen Sprechern (annähernd 185 Mio. inklusive Zweitsprechern). Die Bezeichnung geht auf das zentralasiatische Altai-Gebirge zurück, das als Urheimat dieser Sprachen gilt. Die Gruppe der altaischen Sprachen wird aus drei Sprachfamilien gebildet: den Turksprachen, den mongolischen und den tungusischen Sprachen.
  • Les llengües altaiques són una macrofamília lingüística que s'estenen des dels Balcans fins a la Sibèria oriental, amb 105 milions de parlants. Es consideren originàries de la serralada de l'Altai, entre Rússia i Mongòlia.
  • Altajské jazyky jsou jazykovou rodinou, která je rozšířena hlavně v Asii.
  • Las lenguas altaicas incluyen un conjunto de unas 60 lenguas, agrupadas en una controvertida macrofamilia de lenguas habladas en total por unos 250 millones de personas principalmente en Asia central. La existencia de la familia altaica está siendo debatida entre los lingüistas históricos pues es rechazada por muchos de ellos. El nombre proviene del macizo de Altai, cadena montañosa de Asia central.
  • Altailainen kielikunta on oletettu kielikunta, joka sisältää kuutisenkymmentä kieltä, joita puhuu äidinkielenään noin 170 miljoonaa ihmistä, pääosin Turkissa, Keski-Aasiassa ja Kaukoidässä. Kielikunnan olemassaoloa ei hyväksytä varauksetta.
  • Les langues altaïques forment une famille disputée de langues eurasiennes et depuis les années 1960, les linguistes s’accordent pour ne voir dans cette « famille » qu’un groupement fondé sur des similitudes. Des langues altaïques sont parlées en Eurasie, de l'Europe de l'Est à l'Asie orientale, en passant par l'Asie centrale, et doivent leur nom à l'Altaï, une chaîne de montagnes d'Asie centrale.
  • Quella delle lingue altaiche è una [[famiglie linguistiche|famiglia linguistica che include 60 [[Lingua (idioma)|lingue parlate da circa 250 milioni di persone, particolarmente in [[Asia centrale e [[Asia orientale|orientale. La relazione tra le diverse lingue altaiche è ancora oggetto di dibattito e l'esistenza stessa di una famiglia altaica è stata messa in dubbio (per questo viene anche definita [[Superfamiglia |superfamiglia invece di famiglia linguistica).
  • アルタイ諸語(Altai しょご,Altaic Languages)は、言語の言語学の分類単位の一種で、主に西アジア・中央アジアから北アジア(中央ユーラシア)の諸民族によって話される諸言語である。
  • Onder de naam Altaïsche talen worden verschillende Noord-Aziatische taalfamilies samengevat, waarvan de onderlinge verwantschap onder taalkundigen nog steeds een onderwerp van debat is. In hun structuur vertonen de talen grote overeenkomsten, maar een gemeenschappelijke woordenschat blijkt zeer moeilijk te reconstrueren.
  • Altaiske språk er en omstridt samlebetegnelse på tyrkisk, mongolsk og tungusisk, som også inkluderer japansk og koreansk. Teorien om eksistensen av denne språkgruppe er omdiskutert, noe som inkluderer hvilke språk den burde inkludere. Det er forholdsvis stor enighet om at de tre førstnevnte språkfamiliene er beslektet, mens japansk og koreansk er mer kontroversielle.
  • Języki ałtajskie – grupa języków, tradycyjnie uznawanych za rodzinę językową, pochodząca od wspólnego prajęzyka. Obecnie często uważa się języki ałtajskie raczej za ligę językową - zespół języków, których podobieństwa wynikają ze wzajemnych interakcji.
  • A família das línguas altaicas é uma família linguística ainda mal atestada, incluindo 60 idiomas e falada por cerca de 250 milhões de habitantes, concentrados na Ásia Central. A existência de um idioma proto-altaico que teria originado os demais idiomas está ainda em discussão entre os lingüistas. Mesmo os idiomas que pertenceriam a esta família nem sempre são consensuais entre os lingüistas.
  • Limbile altaice sunt o familie de aproximativ 60 de limbi înrudite, vorbite de circa 330 de milioane de oameni, răspândite mai cu seamă în Asia Centrala şi de Est. Înrudirea dintre aceste limbi este o problemă în plină dezbatere între lingvişti, unii dintre ei respingând ipoteza unei legături genetice între aceste limbi. Familia limbilor altaice se presupune că ar cuprinde următoarele subfamilii: limbile turcice, limbile mongolice şi limbile tunguze.
  • Алта́йские языки́ — семья, включающая около 60 языков, распространённых в Азии и Восточной Европе на обширной территории от Балкан до Магаданской области и от Таймыра до Фарса и островов Рюкю. Общее число говорящих на алтайских языках более 380 млн. чел..
  • Altaiska språk är en omstridd språkfamilj som av vissa lingvister anses innefatta turkspråk, mongolspråk och manchu-tungusspråk, totalt närmare 60 språk talade av omkring 167 miljoner människor. Dessa språkfamiljer visar gemensamma nämnare i vokalharmoni, agglutination och avsaknad av genus. De har många likartade ord, däribland pronomen, som anses vara ovanliga som lånord. Likheterna anses dock ofta vara ett resultat av språkförbund.
  • Altay dilleri Avrupa'dan, Orta Doğu'ya ve Orta Asya'dan Uzak Doğu'ya kadar uzanan büyük bir coğrafyada konuşulan dilleri kapsayan bir dil ailesidir. Altay kolunda Türk dilleri, Moğol, Tunguz, Japon ve Kore dilleri bulunur. Estonca, Fince ve Macarca gibi Ural dilleri de bahsi geçen Altay dillerinin uzaktan akrabalarıdır.
  • Файл:Altaic family2. svg Розповсюдження алтайських мов в Євразії Алтайські мови - макросім'я мов, яка включає тюркські мови, монгольські, тунгусо-маньчжурські, а також корейську та японську мови (належність японської до алтайської мовної сім'ї є дискусійною).
rdfs:label
  • Altaic languages
  • Altaische Sprachen
  • Llengües altaiques
  • Altajské jazyky
  • Lenguas altaicas
  • Altailaiset kielet
  • Langues altaïques
  • Altaji nyelvcsalád
  • Lingue altaiche
  • アルタイ諸語
  • Altaïsche talen
  • Altaiske språk
  • Języki ałtajskie
  • Línguas altaicas
  • Limbi altaice
  • Алтайские языки
  • Altaiska språk
  • Altay dilleri
  • Алтайські мови
  • 阿尔泰语系
owl:sameAs
skos:subject
foaf:depiction
foaf:page
is dbpprop:child of
is dbpprop:fam of
is dbpprop:langs of
is dbpprop:redirect of
is owl:sameAs of