Adam Johann Ritter von Krusenstern was an Imperial Russian, Baltic German admiral and explorer, who led the first Russian circumnavigation of the Earth. In Russia, Krusenstern is known as Ivan Fedorovich Kruzenshtern .

PropertyValue
dbpedia-owl:Person/individualisedPnd
  • 119021285
dbpedia-owl:thumbnail
dbpprop:abstract
  • Adam Johann Ritter von Krusenstern was an Imperial Russian, Baltic German admiral and explorer, who led the first Russian circumnavigation of the Earth. In Russia, Krusenstern is known as Ivan Fedorovich Kruzenshtern .
  • Adam Johann Baron von Krusenstern war ein deutsch-baltischer Admiral der russischen Flotte und führte die erste russische Weltumseglung durch. Seine Schwester, Christiane von Krusenstern, wurde 1795 die zweite Frau des deutschen Schriftstellers August von Kotzebue. Krusenstern wurde im Seekadettenkorps in Kronstadt ausgebildet und nahm zwischen 1787 und 1790 an den Kriegen gegen Schweden teil. Er leistete von 1793 bis 1799 Dienst in der englischen Flotte in Nordamerika, Afrika und Asien.
  • Adam Johann von Krusenstern fou un navegant que va fer la primera circumnavegació russa. Originari d'una família germànica de la província russa d'Estònia, va néixer a Hagudi el 19 de novembre del 1770 i va morir a Reval el 24 d'agost del 1846. Membre de l'Acadèmia de Ciències francesa i russa, va escriure moltes publicacions en rus, alemany i francès. També se'l coneix en rus com Ivan Fedorovich Kruzenshtern (Иван Федорович Крузенштерн) i a través del francès com Johannn Adam de Krusenstern o Adam Ivan, chevalier de Krusenstern.
  • Adam Johann von Krusenštern známý také jako Ivan Fjodorovič Kruzenštern byl ruský admirál a mořeplavec, který uskutečnil první úspěšnou ruskou plavbu kolem světa a vyvrátil některé domněnky o neexistujících ostrovech.
  • Adam Johann von Krusenstern fue un almirante de la Marina Imperial Rusa, de origen germano-báltico, que realizó la primera circunnavegación rusa en nombre del zar (1803-06), asimismo un excelente hidrógrafo, miembro de la Academia de Ciencias francesa y de la rusa, que escribió muchas publicaciones en ruso, alemán y francés. También se le conece en ruso como Ivan Fedorovich Kruzenshtern (Иван Федорович Крузенштерн) y en francés como Johannn Adam de Krusenstern o Adam Ivan, chevalier (o baron) de Krusenstern.
  • Adam Johann, Baron von Krusenstern (souvent les deux prénoms sont inversés comme en russe où son premier prénom est Ivan/Jean), également connu sous son nom en russe d'Ivan Fedorovitch Krouzenchtern (Иван Фёдорович Крузенштерн), a été un capitaine puis un amiral de la marine impériale russe. Né à Haggud ou Hagudi le 19 novembre 1770 et mort à Kiltsi ou à Reval le 24 août 1846, dans le gouvernement d'Estland, aujourd'hui en Estonie, d'une famille germano-balte. C'est aussi un hydrographe. Membre de l'Académie des sciences française et russe. Première circumnavigation au nom du tsar en 1803-1806. Nombreuses publications en russe, allemand et français de haute tenue. En français, son nom usuel est Adam Jean, chevalier (ou baron) de Krusenstern. En russe on écrit en alphabet latin Kruzenshtern. Il servit d'abord sur un bâtiment de guerre anglais en 1793, et par la suite sur des bâtiments marchands également anglais, il fit les voyages des Indes et de la Chine. Le commerce avec l'Extrême-Orient devint le principal de ses projets et il écrivit un mémoire sur les avantages d'une navigation russe d'Amérique en Chine (l'Alaska était alors russe) et sur le développement qui devait en résulter pour le commerce des peaux exercé par la compagnie russo-américaine. Ce mémoire, négligé par les ministres du tsar Paul Ier, fut bien accueilli par Alexandre Ier, avec le soutien de l'amiral Mordvinov et du chancelier, le comte de Romanzov. Krusenstern, nommé capitaine de la marine impériale, fut chargé de commander une expédition scientifique et commerciale, avec la mission d'explorer les côtes de l'Amérique russe et les régions septentrionales de l'Asie. Un envoyé du tsar, M. de Résanov, accompagnant l'expédition, devait, si possible, renouer des relations avec l'empire japonais. L'escadre partit de Kronstadt le 7 août 1803. Elle était composée de deux bâtiments, la Nadezhda, signifiant Espoir, Espérance est commandé par Krusenstern, et la Néva, sous le commandement du lieutenant-capitaine Yuri F. Lisianski. Des savants, dont le nom a acquis depuis une certaine célébrité, Wilhelm Gottlieb von Tilesius von Tilenau (1769-1857)] et Georg Heinrich von Langsdorff (1774-1852), naturalistes, et Horner, astronome, faisaient partie de l'état-major. Quelques Japonais, naufragés en 1796 sur les îles Aléoutiennes avaient été confiés au commandant pour être ramenés dans leur pays. Krusenstern franchit le cap Horn, visita les îles Marquises ainsi que l'île Washington (Nouvelles-Marquises); il découvrit sur la côte occidentale de Nuku Hiva un excellent port, auquel il donna le nom de Tchitehagov. Aux îles Sandwich, il se sépara de la Néva, commandée par Lissianskoï. La mission de cet officier était d'explorer la côte nord-ouest d'Amérique. Krusenstern fit voile pour le Kamtchatka; il y arriva le 14 juillet 1804 et en repartit le 8 septembre. Il chercha vainement, ainsi que l'avaient fait les précédents navigateurs, les îles placées sur plusieurs cartes à l'est du Japon, ces îles d'or et d'argent rendues si fameuses par les récits espagnols. Le 7 octobre, les bâtiments russes étaient en vue de Nagasaki. L'accueil des Japonais fut tendu. L'ambassadeur et l'équipage furent tenus prisonniers à bord durant tout leur séjour. La poudre et les armes furent consignées à terre. Une flottille de trente-deux jonques cernait le navire et lui interdisait tout rapport avec les habitants. Les Hollandais parurent n'être pas étrangers au maintien de cet isolement sévère et à ces dispositions hostiles. L'autorisation accordée à Laxman, en 1792, pour l'envoi ultérieur d'un navire de commerce, fut tenue pour non avenue. La lettre de l'empereur de Russie avait été transmise à Edo : et après un séjour ou captivité de plusieurs mois, le 4 avril, Résanov reçut une réponse négative et péremptoire du souverain japonais. On invita Résanov à s'éloigner au plus tôt pour ne plus revenir, et les Russes furent avertis d'avoir à remettre à l'avenir tous les Japonais naufragés aux Hollandais, qui les renverraient par la voie de Batavia. Ainsi l'ambassade échoua complètement. Le 18 avril 1805, Krusenstern quitta le Japon. Il voulait faire route entre la Corée et le Japon, et continuer sur la côte nord-ouest de l'île de Nipon, la principale de cet empire, les recherches laissées incomplètes par la Pérouse, à cause des mauvais temps. Mais il éprouva les mêmes obstacles, et fut obligé de se rendre directement au détroit de Sangar. Il côtoya le rivage ouest d'Yesso, et franchit le détroit de La Pérouse. Enfin il reconnut et explora l'île de Tchoka et les îles Kouriles méridionales. Krusenstern contribua grandement à étendre la géographie nautique et physique de ces régions, pour ainsi dire inconnues. Il enrichit également d'observations et de notions nombreuses et d'une grande valeur l'histoire naturelle, l'ethnographie et la linguistique. Par exemple, il regroupa dans un même archipel, les 16 atolls qu'il baptisa îles Gilbert, du nom d'un capitaine britannique qui les avaient traversées sans les explorer en 1788. Le comte de Résanov quitta le navire de Krusenstern au port de Saint-Pierre-et-Paul, dans le Kamtchatka et s'y signala par sa conduite inhumaine à l'égard d'une colonie japonaise. Krusenstern, après de nouvelles et importantes explorations dans la région des îles Kouriles et au nord de la Tartarie, vers l'embouchure du fleuve Amour, revint à Saint-Pierre-et-Paul le 29 août et le 30 novembre à Macao, où la Néva le rejoignit le 3 décembre. Les peaux apportées par ce dernier navire furent vendues à Canton pour un prix considérable. Il quitta la Chine le 9 février 1806 et le 19 août il était à Kronstadt. Pendant la durée de l'expédition, c'est-à-dire trois ans et douze jours, Krusenstern n'avait pas perdu un seul homme. Ce rare bonheur était dû non moins à sa sollicitude paternelle envers ses marins qu'à son éminente capacité maritime. Il est le premier russe a accomplir un tour du monde. Krusenstern mourut le 24 août 1846 dans son domaine situé dans le gouvernement d'Estland. En bibliothèque - Krusenstern publia la relation de son voyage sous le titre de Voyage autour du monde dans les années 1803-6, Saint-Pétersbourg, 1810-12, 4 vol. et atlas de 104 cartes (en allemand). Cet ouvrage fut bientôt traduit dans la plupart des langues de l'Europe. On doit rattacher à ce récit celui de Lissianskoï : Description d'un voyage autour du monde, Saint-Pétersbourg, 1810.13, 2 vol. in-8° (en russe), traduit en allemand par Pansner, celui de Langsdorff : Observations sur un voyage autour du monde dans les années 1803-7, Francfort, 1812, 2 vol. in-8° avec planches, et l'ouvrage de Tilesius : Fruits pour l'histoire naturelle de la première circumnavigation impériale russe accomplie sous le commandement de Krusenstern, Saint-Pétersbourg et Leipzig, 1813, in-8° (en allemand). Krusenstern lui-même publia d'autres ouvrages qui complètent l'exposé de ses travaux : ce sont notamment le Recueil des mots provenant des idiomes de certains peuples de l'Asie orientale et de la côte nord-ouest de l'Amérique, Saint-Pétersbourg, 1813, in-4° (en allemand); Mémoires pour l'ethnographie du Grand Océan, Leipzig, 1819 (en allemand); Atlas de l'Océan Pacifique Saint-Pétersbourg, 1824-27, 2 vol. ; Recueil des mémoires hydrographiques pour servir d'analyse et d'explication à l'Atlas de l'Océan pacifique, Saint-Pétersbourg, 1824-27.2 vol. ; et les suppléments, ou Recueil des mémoires hydrographiques, Saint-Pétersbourg, 1835. Enfin, il publia de nombreux opuscules ou articles dans plusieurs recueils allemands, cités dans le Conversations lexicon (t. 9, 10e édit.). L'île de la Petite Diomède (Alaska) est parfois appelée île Kruzenstern.
  • アーダム・ヨハン・フォン・クルーゼンシュテルン、イヴァン・フョードロヴィチ・クルゼンシュテールン(ドイツ語: Adam Johann von Krusenstern;ロシア語: Иван Фёдорович Крузенштерн、1770年11月19日 - 1846年8月24日)はエストニア出身のロシア海軍提督であり探検家。ロシアで最初に世界周航(1803年 - 1806年)を行った。彼はこの航海で「日本海」を通り、後に彼が作成した地図には「日本海」を "MER DU JAPON" と記したとされ、「日本海」を最初に命名した人物として日本の百科事典類には記されている。 クルーゼンシュテルンはエストニアのハグディ(Hagudi、現在のラプラ周辺)で生まれた。彼の家族はバルト・ドイツ人だったが、スウェーデンの貴族でエストニアがロシアに割譲された後も当地に留まった von Krusenstjerna家の子孫でもあった。1787年、彼は海軍士官学校を出てロシア帝国海軍に入り、1793年から1799年までの間はイギリス海軍に派遣され学びながら軍務についた。1803年、彼は皇帝アレクサンドル1世と露米会社支配人ニコライ・レザノフ男爵の支援下でロシア最初の世界一周艦隊の指揮官となった。クルーゼンシュテルンの乗る旗艦ナジェージタ(Nadezhda)と、ユーリー・フョードロヴィチ・リシャンスキー中尉の乗るネヴァ(Neva)の二隻からなる艦隊の目的は、清および日本との交易の確立、南米との交易拡大、カリフォルニアをロシアの植民地にするための事前調査であった。 二隻の艦隊は遣日使節ニコライ・レザノフと仙台藩出身の津太夫ら4人の日本人漂流民、ロシアやヨーロッパ各地の博物学者・天文学者・画家らを乗せ、ロシア海軍のバルト海の軍港クロンシュタットを出港した。途中デンマーク、イギリス、カナリア諸島、ブラジルに寄港し大西洋を横断しホーン岬を回って北太平洋に向かった。二隻は航海の間、詳細な地図と記録、動植物の標本を作ったが、艦隊の隊長になっていたレザノフと海軍軍人のクルーゼンシュテルンとは事あるごとに対立した。太平洋を横断した艦隊は1804年秋、カムチャツカ半島から日本に向かったが、長崎での幕府との交渉は不調に終わり半年後に長崎を離れカムチャツカに戻った。 1806年に母港に戻ったクルーゼンシュテルンは詳細な航海記 "Reise um die Welt in den Jahren 1803, 1804, 1805 und 1806 auf Befehl Seiner Kaiserliche Majestät Alexanders des Ersten auf den Schiffen Nadeschda und Newa" (『アレクサンドル1世陛下の命令下、1803年、1804年、1805年、1806年にナジェージタとネヴァにより行った世界周航の記録』)を書き、1810年にサンクトペテルブルクで出版した。1811年-1812年にはベルリンで出版し、1813年には英訳版がロンドンで出版された。またフランス語、デンマーク語、オランダ語、スウェーデン語、イタリア語でも出版された。太平洋の地図などを含む図録は1827年にサンクトペテルブルクで出版され、ロシア科学アカデミー会員に迎え入れられる栄誉を得た。彼は1816年にエストニアのキルツィにある荘園を得たが、この荘園で1846年に没した。
  • Adam Johann von Krusenstern was een Baltisch-Duits admiraal en ontdekkingsreiziger in Russische dienst. In Rusland is hij beter bekend onder de naam Ivan Fjodorovitsj Kroezensjtern . Krusenstern leidde een wereldwijde vertegenwoordigingsmissie onder bevel van de Russische Tsaar Alexander I van 1803 tot 1806. Het doel van deze missie was handelsrelaties tot stand te brengen met Japan, China, de handel met Zuid-Amerika vlotter te doen verlopen en de kansen op een kolonie in Californië te onderzoeken. Hij reisde samen met zijn neef Otto von Kotzebue en Adelbert von Chamisso. Krusenstern werd geboren in Estland en stierf er ook: zijn grafmonument bevindt zich in de dom van Tallinn. Er is een krater op de maan naar hem genoemd, maar bekender is de Russische viermaster de Krusenstern, die regelmatig in de Nederlandse havens is te zien geweest bij manifestaties als Sail Amsterdam en Delfsail. De Krusenstern is het opleidingsschip van de Russische marine. Ook het oostelijke VS-eiland van de Diomedeseilanden in de Beringstraat (Kleine Diomedes) wordt in het Russisch Kroezensjtern genoemd.
  • Adam Johann Ritter von Krusenstern - ur. 19 listopada 1770 w Hagudi k. Rapli w Estonii na obszarze ówczesnego Imperium Rosyjskiego, zm. 24 sierpnia 1846 w Kiltsi; przedstawiciel szlacheckiej rodziny Niemców bałtyckich, rosyjski admirał i podróżnik, jako pierwszy Rosjanin opłynął Ziemię w l. 1803-1806, badacz oceanów i etnografii ludów wysp oceanicznych, współzałożyciel Rosyjskiego Towarzystwa Geograficznego. Absolwent Akademii Morskiej w Kronsztadzie, uczestnik w wojny ze Szwecją, jako oficer floty brytyjskiej w latach 1793-1799 odbył podróże do Ameryki, Chin i Indii. W 1803 roku stanął na czele pierwszej rosyjskiej wyprawy dookoła świata zorganizowanej z inicjatywy cara Aleksandra I i hrabiego Mikołaja Rezanowa. Celem wyprawy było nawiązanie kontaktów polityczno-handlowych z Chinami i Japonią oraz zbadanie wybrzeży Alaski. Trasa ekspedycji wiodła przez Atlantyk wokół przylądka Horn, następnie przez Pacyfik na Polinezję, Hawaje, po Wyspy Japońskie, stamtąd na Sachalin i Kamczatkę, a potem wokół Afryki do Rosji. Po zakończeniu wyprawy Johann Krusenstern został mianowany admirałem oraz honorowym członkiem Akademii Nauk w Petersburgu. W l. 1810-1814 spisał i wydał relacje z podróży wokół Ziemi. W l. 1815-1818 i 1823-1826 r. wraz z Ottonem von Kotzebue i dr. Karlem Espenbergiem ponownie opłynął świat, prowadząc badanie na Alasce i Pacyfiku. Po powrocie osiadł w majątku Kiltsi, gdzie powstał "Atlas Mórz Południowych" - kartograficzny efekt badań Oceanu Spokojnego. W latach 1827-1842 komendant Akademii Morskiej w Kronsztadzie. Pochowany w luterańskiej Katedrze Najświętszej Marii Panny w Tallinnie. Imieniem Johanna Krusensterna nazwano m. in. jedną z cieśnin między Wyspami Kurylskimi, Małą Diomedę na Wyspach Diomedesa, a także jeden z kraterów księżycowych: Krusenstern (krater księżycowy).
  • Ива́н Фёдорович Крузенште́рн (нем. Adam Johann von Krusenstern, Адам Иоганн фон Крузенштерн; русское имя — Иван Фёдорович, — российский мореплаватель, адмирал. Происходит из остзейских немецких дворян. Иван Крузенштерн и Юрий Лисянский на шлюпах «Надежда» и «Нева» совершили первую русскую кругосветную экспедицию.
  • Adam Johann von Krusenstern (även Iwan Fjodorowitsch Krusenstern, Ivan Fedorovich Kruzenshtern, ryska Иван Фёдорович Крузенштерн), född 19 november 1770 i Haggud (estniska Hagudi) nära Rapla i nuvarande Estland, död 24 augusti 1846 i på slottet Ass i nuvarande Estland, var en rysk-tysk-baltisk geograf, sjömilitär, upptäcktsresande och baron. Krusenstern tillhörde en i Estland bosatt gren av den svenska adliga ätten von Krusenstjerna. Hans farfar, överstelöjtnanten i svensk tjänst, Evert Filip von Krusenstern, var sonson till ståthållaren Filip Krusenstjerna och kvarstannade i Estland vid landets avträdande till Ryssland. Som sjökadett kommenderades Krusenstern 1787 till tjänstgöring i ryska östersjöflottan samt var med i slagen vid Hogland och Öland, varefter han snart befordrades till löjtnant. Mellan 1793 och 1799 hade han anställning i brittiska krigsflottan och samlade därunder rik erfarenhet vid besök i vitt avlägsna farvatten. År 1802 utsågs Krusenstern till chef för en rysk vetenskaplig sjöexpedition, med vilken följde medlemmar av en diplomatisk beskickning till Japan. Resan – den första ryska världsomseglingen – varade från augusti 1803 till augusti 1806. Vägen togs över Atlanten och förbi Kap Horn, i vars närhet Orlovöarna upptäcktes, samt vidare över Stilla havet till Kamtjatka och Japan, där han försökte upprätta handelsförbindelser med landet efter Adam Laxmans misslyckande. Efter en längre vistelse i Stilla havets nordliga trakter (juli 1804-oktober 1805) besökte Krusenstern på återfärden Kina. Bland flera vetenskapliga arbeten, till vilka denna expedition gav upphov, märkes Krusensterns egen vidlyftiga beskrivning, Reise um die Welt in den Jahren 1803–1806 (1810–1814) som publicerats på svenska, och hans monumentala Atlas de l'Ocean pacifique (34 blad, 1824–1827), vartill sluter sig hans Recueil des mémoires hydrographiques (1824–1827), med Suppléments (1835). Hans geografiska gärning förlänade honom ett hedersmedlemskap i den ryska vetenskapliga akademin. Han invaldes 1816 som utländsk ledamot nummer 218 av Kungliga Vetenskapsakademien. Från 1826, då Krusenstern nådde konteramirals grad, var han direktor för sjökadettkåren i Sankt Petersburg till 1842, då han erhöll avsked som generalamiral. År 1876 restes hans bronsstaty framför sjökadettkårens hus i Sankt Petersburg. En son till Krusenstern, viceamiralen i rysk tjänst Paul Theodor von Krusenstern (född 1809, död 1881), företog på 1840-talet upptäcktsfärder inom Petjoraområdet och på Karahavet. Dennes son, ryske kaptenlöjtnanten Paul von Krusenstern (född 1834, död 1871), verkställde 1860 och 1862 med skonaren Jermak två upptäcktsresor i Karahavet. För den senare resan, som bekostades av Mik. Sidorov och under vilken besättningen, sedan fartyget måst övergivas i isen, slutligen lyckades efter många äventyr landstiga på kusten av halvön Jamal, finnes en närmare redogörelse i Adolf Erik Nordenskiölds Vegas färd.
dbpprop:hasPhotoCollection
dbpprop:reference
rdf:type
rdfs:comment
  • Adam Johann Ritter von Krusenstern was an Imperial Russian, Baltic German admiral and explorer, who led the first Russian circumnavigation of the Earth. In Russia, Krusenstern is known as Ivan Fedorovich Kruzenshtern .
  • Adam Johann Baron von Krusenstern war ein deutsch-baltischer Admiral der russischen Flotte und führte die erste russische Weltumseglung durch. Seine Schwester, Christiane von Krusenstern, wurde 1795 die zweite Frau des deutschen Schriftstellers August von Kotzebue. Krusenstern wurde im Seekadettenkorps in Kronstadt ausgebildet und nahm zwischen 1787 und 1790 an den Kriegen gegen Schweden teil. Er leistete von 1793 bis 1799 Dienst in der englischen Flotte in Nordamerika, Afrika und Asien.
  • Adam Johann von Krusenstern fou un navegant que va fer la primera circumnavegació russa. Originari d'una família germànica de la província russa d'Estònia, va néixer a Hagudi el 19 de novembre del 1770 i va morir a Reval el 24 d'agost del 1846. Membre de l'Acadèmia de Ciències francesa i russa, va escriure moltes publicacions en rus, alemany i francès.
  • Adam Johann von Krusenštern známý také jako Ivan Fjodorovič Kruzenštern byl ruský admirál a mořeplavec, který uskutečnil první úspěšnou ruskou plavbu kolem světa a vyvrátil některé domněnky o neexistujících ostrovech.
  • Adam Johann von Krusenstern fue un almirante de la Marina Imperial Rusa, de origen germano-báltico, que realizó la primera circunnavegación rusa en nombre del zar (1803-06), asimismo un excelente hidrógrafo, miembro de la Academia de Ciencias francesa y de la rusa, que escribió muchas publicaciones en ruso, alemán y francés.
  • Adam Johann, Baron von Krusenstern (souvent les deux prénoms sont inversés comme en russe où son premier prénom est Ivan/Jean), également connu sous son nom en russe d'Ivan Fedorovitch Krouzenchtern (Иван Фёдорович Крузенштерн), a été un capitaine puis un amiral de la marine impériale russe.
  • Adam Johann von Krusenstern was een Baltisch-Duits admiraal en ontdekkingsreiziger in Russische dienst. In Rusland is hij beter bekend onder de naam Ivan Fjodorovitsj Kroezensjtern . Krusenstern leidde een wereldwijde vertegenwoordigingsmissie onder bevel van de Russische Tsaar Alexander I van 1803 tot 1806.
  • Adam Johann Ritter von Krusenstern - ur. 19 listopada 1770 w Hagudi k. Rapli w Estonii na obszarze ówczesnego Imperium Rosyjskiego, zm. 24 sierpnia 1846 w Kiltsi; przedstawiciel szlacheckiej rodziny Niemców bałtyckich, rosyjski admirał i podróżnik, jako pierwszy Rosjanin opłynął Ziemię w l. 1803-1806, badacz oceanów i etnografii ludów wysp oceanicznych, współzałożyciel Rosyjskiego Towarzystwa Geograficznego.
  • Ива́н Фёдорович Крузенште́рн (нем. Adam Johann von Krusenstern, Адам Иоганн фон Крузенштерн; русское имя — Иван Фёдорович, — российский мореплаватель, адмирал. Происходит из остзейских немецких дворян.
  • Adam Johann von Krusenstern (även Iwan Fjodorowitsch Krusenstern, Ivan Fedorovich Kruzenshtern, ryska Иван Фёдорович Крузенштерн), född 19 november 1770 i Haggud (estniska Hagudi) nära Rapla i nuvarande Estland, död 24 augusti 1846 i på slottet Ass i nuvarande Estland, var en rysk-tysk-baltisk geograf, sjömilitär, upptäcktsresande och baron. Krusenstern tillhörde en i Estland bosatt gren av den svenska adliga ätten von Krusenstjerna.
rdfs:label
  • Adam Johann von Krusenstern
  • Adam Johann von Krusenstern
  • Adam Johann von Krusenstern
  • Adam Johann von Kruzenštern
  • Adam Johann von Krusenstern
  • Johann Adam von Krusenstern
  • アーダム・ヨハン・フォン・クルーゼンシュテルン
  • Adam Johann von Krusenstern
  • Adam Johann von Krusenstern
  • Крузенштерн, Иван Фёдорович
  • Adam Johann von Krusenstern
owl:sameAs
skos:subject
foaf:depiction
foaf:page
is dbpprop:disambiguates of
is dbpprop:redirect of
is owl:sameAs of