About: Principle of charity     Goto   Sponge   NotDistinct   Permalink

An Entity of Type : yago:WikicatPrinciples, within Data Space : dbpedia.org associated with source document(s)
QRcode icon
http://dbpedia.org/describe/?url=http%3A%2F%2Fdbpedia.org%2Fresource%2FPrinciple_of_charity

In philosophy and rhetoric, the principle of charity or charitable interpretation requires interpreting a speaker's statements in the most rational way possible and, in the case of any argument, considering its best, strongest possible interpretation. In its narrowest sense, the goal of this methodological principle is to avoid attributing irrationality, logical fallacies, or falsehoods to the others' statements, when a coherent, rational interpretation of the statements is available. According to Simon Blackburn, "it constrains the interpreter to maximize the truth or rationality in the subject's sayings."

AttributesValues
rdf:type
rdfs:label
  • Prinzip der wohlwollenden Interpretation (de)
  • Principio de caridad (es)
  • Principe de charité (fr)
  • プリンシプル・オブ・チャリティー (ja)
  • Principle of charity (nl)
  • Principle of charity (en)
  • Zasada wielkoduszności (pl)
  • Princípio de caridade (pt)
  • Принцип доверия (ru)
  • Generositetsprincipen (sv)
rdfs:comment
  • In philosophy and rhetoric, the principle of charity or charitable interpretation requires interpreting a speaker's statements in the most rational way possible and, in the case of any argument, considering its best, strongest possible interpretation. In its narrowest sense, the goal of this methodological principle is to avoid attributing irrationality, logical fallacies, or falsehoods to the others' statements, when a coherent, rational interpretation of the statements is available. According to Simon Blackburn, "it constrains the interpreter to maximize the truth or rationality in the subject's sayings." (en)
  • プリンシプル・オブ・チャリティー (英: principle of charity) は、英語圏の現代哲学の用語。論者や文脈によって様々な意味をもつが、最も日常的な意味は、「相手の議論を組み立てなおす場合には、できるだけ筋の通ったかたちに組み立てなおすべきだ」というクリティカル・シンキングの基本的な原理。この原理を放棄すると「わら人形論法」に陥る。 日本語では「思いやりの原理」「寛容の原理」「寛容の原則」「寛大の原理」「好意の原理」「好意の原則」「慈愛の原理」「慈悲の原理」「善意の原理」「善意解釈の原理」などと訳される。「解釈における思いやり」(interpretative charity) 「チャリタブル・リーディング」(charitable reading) などともいう。 (ja)
  • En filosofía y retórica, el principio de caridad demanda que las declaraciones del interlocutor sean interpretadas como racionales y, en caso de disputa, que se considere su interpretación más sólida.​ En su sentido más estricto, el objetivo de este principio metodológico es evitar atribuir irracionalidad, falacias lógicas o falsedades a las declaraciones de los demás, cuando es posible realizar una interpretación coherente y racional de las mismas. Según Simon Blackburn​ «limita al intérprete a maximizar la verdad o racionalidad en los dichos de la otra persona». (es)
  • Das Prinzip der wohlwollenden Interpretation fordert, dass man Ideen, gegen die man argumentiert, im bestmöglichen Licht darstellt. Insbesondere in der Philosophie und Rhetorik sollen demnach alle Äußerungen von Diskurspartnern als rational und, bei Meinungsverschiedenheiten, in ihrem bestmöglichen, stärksten Sinn verstanden werden. Ziel dieses methodologischen Prinzips ist, den Aussagen Anderer nicht Irrationalität, Trugschlüsse oder Unwahrheiten zuzuschreiben, wenn eine schlüssige, rationale Interpretation ebenfalls möglich ist. Nach Simon Blackburn „zwingt es den Hörer dazu, die Wahrheit und Rationalität in den Äußerungen des Anderen zu maximieren.“ Argumente, die absichtlich gegen das Prinzip der wohlwollenden Interpretation verstoßen, können unter die Strohmann-Argumente gezählt werde (de)
  • Le principe de charité est un type de compréhension des propos d'autrui qui consiste à attribuer aux déclarations de ce dernier un maximum de rationalité. Le principe de charité est une méthode fondée principalement par les philosophes Quine et Davidson C'est un principe qui consiste à interpréter un comportement comme relevant d'intelligence et de faculté élevées.En contradiction avec le canon de Morgan, le principe de charité suppose, par défaut, que l'individu est une personne intelligente et que ses propos sont à interpréter de manière différente s'ils sont incohérents.(Il est particulièrement utilisé pour déceler l'ironie, en effet, une personne préfère interpréter des propos comme ironiques s'ils lui paraissent littéralement absurdes.)Le principe de charité s'applique en général aux (fr)
  • Het Principle of charity (letterlijk: welwillendheidsbeginsel) is een filosofisch en retorisch, in 1959 door gemunt beginsel dat als volgt kan worden samengevat: probeer andermans redeneringen en argumenten altijd als zo zinvol mogelijk te interpreteren. Met andere woorden: ga ervan uit dat die redeneringen en argumenten rationeel en logisch zijn en kies dan de beste en sterkst mogelijke interpretatie. Doel van dit methodologische principe is om uitspraken van anderen niet als irrationeel, sofistisch of onwaar af te doen zolang er een coherente en rationele uitleg mogelijk is. (nl)
  • Zasada wielkoduszności (ang. principle of charity) – założenie, według którego interpretacja tekstu (pisanego lub mówionego) powinna przyjmować, że tekst ten jest racjonalny. Interpretacja winna starać się go analizować w najkorzystniejszy dla autora tekstu lub wypowiedzi sposób. Główną zaletą stosowania zasady wielkoduszności jest zwiększenie szans na uniknięcie sofizmatu rozszerzenia (tzw. atakowania chochoła). (pl)
  • Em filosofia e retórica, o princípio de caridade é uma abordagem da compreensão das falas de alguém pela atribuição às mesmas da melhor interpretação possível. Em sentido estrito, o objetivo desse princípio metodológico é a prevenção da introdução de falácias ou irracionalidades no discurso de alguém. Segundo o filósofo Simon Blackburn, o princípio "constrange o intérprete a maximizar a verdade ou racionalidade nos ditos do sujeito". (pt)
  • Generositetsprincipen kallas den princip inom vetenskapsteorin vars syfte är att uppnå ett rationellt samtal. Principen innebär att en forskare som läser en annan författares text först försöker förstå texten och få ut så mycket mening som möjligt ur den. Ibland kontrollerar forskaren med författaren att den uppfattat texten rätt eller om författaren vill göra något tillägg innan diskussionen för eller emot texten börjar. I själva debatten finns knep som inte är tillåtna, till exempel Ad hominem-argument som personangrepp. (sv)
  • Под принципом доверия (англ. Principle of charity) в философии подразумевается интерпретация чужих суждений как рациональных и имеющих наиболее разумную интерпретацию из возможных. В более узком смысле цель этого принципа заключается в избегании приписывания иррациональности, логических противоречий или ложности суждениям, когда существует их рациональная интерпретация. (ru)
dcterms:subject
Wikipage page ID
Wikipage revision ID
Link from a Wikipage to another Wikipage
Link from a Wikipage to an external page
sameAs
dbp:wikiPageUsesTemplate
has abstract
  • Das Prinzip der wohlwollenden Interpretation fordert, dass man Ideen, gegen die man argumentiert, im bestmöglichen Licht darstellt. Insbesondere in der Philosophie und Rhetorik sollen demnach alle Äußerungen von Diskurspartnern als rational und, bei Meinungsverschiedenheiten, in ihrem bestmöglichen, stärksten Sinn verstanden werden. Ziel dieses methodologischen Prinzips ist, den Aussagen Anderer nicht Irrationalität, Trugschlüsse oder Unwahrheiten zuzuschreiben, wenn eine schlüssige, rationale Interpretation ebenfalls möglich ist. Nach Simon Blackburn „zwingt es den Hörer dazu, die Wahrheit und Rationalität in den Äußerungen des Anderen zu maximieren.“ Argumente, die absichtlich gegen das Prinzip der wohlwollenden Interpretation verstoßen, können unter die Strohmann-Argumente gezählt werden. (de)
  • En filosofía y retórica, el principio de caridad demanda que las declaraciones del interlocutor sean interpretadas como racionales y, en caso de disputa, que se considere su interpretación más sólida.​ En su sentido más estricto, el objetivo de este principio metodológico es evitar atribuir irracionalidad, falacias lógicas o falsedades a las declaraciones de los demás, cuando es posible realizar una interpretación coherente y racional de las mismas. Según Simon Blackburn​ «limita al intérprete a maximizar la verdad o racionalidad en los dichos de la otra persona». Neil L. Wilson le puso nombre a este principio en 1958–59. Su principal área de aplicación, según Wilson, consistía en determinar el referente de un nombre propio: ¿Cómo deberíamos encarar el descubrimiento del significado que otorga una persona a un nombre dado? […] Supongamos que alguien (a quien llamaré Carlos) realiza las siguientes cinco afirmaciones que contienen el nombre "César." […] 1. * César conquistó Galia. (Gc) 2. * César cruzó el Rubicón. (Rc) 3. * César fue asesinado en los idus de marzo. (Mc) 4. * César era adicto al uso del ablativo absoluto. (Ac) 5. * César estuvo casado con Boudica. (Bc) […] Actuamos entonces sobre lo que podría llamarse el Principio de Caridad. Seleccionamos como designatum al individuo que hace verdaderas la mayor cantidad de afirmaciones de Carlos. […] Podríamos decir que el designatum es aquel individuo que más satisface las matrices de afirmaciones conteniendo la palabra César que cualquier otro individuo.​ Willard Van Orman Quine y Donald Davidson​ proporcionan otras formulaciones del principio de caridad. Davidson a veces se refiere a éste como el principio de acomodación racional. Lo resume de la siguiente manera: Comprendemos al máximo las palabras y pensamientos de otros cuando interpretamos en una forma que optimice el acuerdo. El principio puede ser invocado para comprender los enunciados de un hablante cuando uno no está seguro de su significado. En particular, Quine usa el principio en este último sentido, más amplio. Desde los tiempos de Quine et al., otros filósofos han formulado al menos cuatro versiones distintas del principio de caridad. Estas alternativas pueden entrar en contradicción entre sí, así que el principio a usar puede depender del objetivo de la conversación. Los cuatro principios son: 1. * Los demás usan las palabras de manera normal, ordinaria; 2. * Los demás hacen declaraciones verdaderas; 3. * Los demás presentan argumentos válidos; 4. * Los demás dicen algo interesante. Un principio relacionado es el , que declara que debemos suponer que las creencias y los deseos del otro hablante están conectados entre sí y a la realidad de alguna manera, y atribuirle a esta persona "las actitudes proposicionales que se supone que uno mismo debería tener en esas circunstancias" (Daniel Dennett, "Examen de mitad de curso," en La Actitud Intencional, p. 343). (es)
  • In philosophy and rhetoric, the principle of charity or charitable interpretation requires interpreting a speaker's statements in the most rational way possible and, in the case of any argument, considering its best, strongest possible interpretation. In its narrowest sense, the goal of this methodological principle is to avoid attributing irrationality, logical fallacies, or falsehoods to the others' statements, when a coherent, rational interpretation of the statements is available. According to Simon Blackburn, "it constrains the interpreter to maximize the truth or rationality in the subject's sayings." (en)
  • Le principe de charité est un type de compréhension des propos d'autrui qui consiste à attribuer aux déclarations de ce dernier un maximum de rationalité. Le principe de charité est une méthode fondée principalement par les philosophes Quine et Davidson C'est un principe qui consiste à interpréter un comportement comme relevant d'intelligence et de faculté élevées.En contradiction avec le canon de Morgan, le principe de charité suppose, par défaut, que l'individu est une personne intelligente et que ses propos sont à interpréter de manière différente s'ils sont incohérents.(Il est particulièrement utilisé pour déceler l'ironie, en effet, une personne préfère interpréter des propos comme ironiques s'ils lui paraissent littéralement absurdes.)Le principe de charité s'applique en général aux humains uniquement, car ceux-ci sont dotés d'intelligence supérieure à celle des autres animaux.De ce fait, afin d'analyser une situation, le principe de charité sera utilisé pour un comportement humain alors que l'on utilisera le canon de Morgan pour analyser le comportement animal. (fr)
  • プリンシプル・オブ・チャリティー (英: principle of charity) は、英語圏の現代哲学の用語。論者や文脈によって様々な意味をもつが、最も日常的な意味は、「相手の議論を組み立てなおす場合には、できるだけ筋の通ったかたちに組み立てなおすべきだ」というクリティカル・シンキングの基本的な原理。この原理を放棄すると「わら人形論法」に陥る。 日本語では「思いやりの原理」「寛容の原理」「寛容の原則」「寛大の原理」「好意の原理」「好意の原則」「慈愛の原理」「慈悲の原理」「善意の原理」「善意解釈の原理」などと訳される。「解釈における思いやり」(interpretative charity) 「チャリタブル・リーディング」(charitable reading) などともいう。 (ja)
  • Het Principle of charity (letterlijk: welwillendheidsbeginsel) is een filosofisch en retorisch, in 1959 door gemunt beginsel dat als volgt kan worden samengevat: probeer andermans redeneringen en argumenten altijd als zo zinvol mogelijk te interpreteren. Met andere woorden: ga ervan uit dat die redeneringen en argumenten rationeel en logisch zijn en kies dan de beste en sterkst mogelijke interpretatie. Doel van dit methodologische principe is om uitspraken van anderen niet als irrationeel, sofistisch of onwaar af te doen zolang er een coherente en rationele uitleg mogelijk is. (1994) formuleerde het principe als volgt: It constrains the interpreter to maximize the truth or rationality in the subject's sayings. Het noodzaakt de interpreet om de waarheid of rationaliteit van de uitspraken van de spreker te maximaliseren. — vrije vertaling Donald Davidson vatte het principe als volgt samen: We make maximum sense of the words and thoughts of others when we interpret in a way that optimises agreement. We maken maximaal gebruik van de betekenis van de woorden en gedachten van anderen wanneer we interpreteren op een wijze die de consensus vergroot. — vrije vertaling Willard Van Orman Quine legde er de nadruk op dat het principe alleen van toepassing is wanneer er meerdere betekenissen van een uitspraak bestaan, terwijl niet duidelijk is welke betekenis er bedoeld wordt.En het interpreteren van een redenering door er de sterkst mogelijke argumentatie aan toe te kennen kan tevens ook leiden tot vertekening en zo tot een misconceptie van de argumentatie, deze kritiek werd onder andere geformuleerd door . (nl)
  • Zasada wielkoduszności (ang. principle of charity) – założenie, według którego interpretacja tekstu (pisanego lub mówionego) powinna przyjmować, że tekst ten jest racjonalny. Interpretacja winna starać się go analizować w najkorzystniejszy dla autora tekstu lub wypowiedzi sposób. Główną zaletą stosowania zasady wielkoduszności jest zwiększenie szans na uniknięcie sofizmatu rozszerzenia (tzw. atakowania chochoła). W filozofii języka Willard Van Orman Quine zalecał stosowanie zasady wielkoduszności w kontekście tłumaczenia z jednego języka (na przykład bardzo egzotycznego) na drugi (znany nam): „Im bardziej wierzenia, które przypisujemy innym ludziom są absurdalne lub egzotyczne, tym bardziej będziemy nieufni jeśli chodzi o możliwość tłumaczenia”. Jeśli argumentacja innych wydaje nam się zupełnie absurdalna to, według Quine’a, prawdopodobnie jej nie zrozumieliśmy: „głupota rozmówcy jest mniej prawdopodobna niż złe tłumaczenie, lub też, w przypadku nieporozumień lokalnych, niż różnice językowe”. Zasada wielkoduszności grała również istotną rolę w filozofii znaczenia Donalda Davidsona. (pl)
  • Em filosofia e retórica, o princípio de caridade é uma abordagem da compreensão das falas de alguém pela atribuição às mesmas da melhor interpretação possível. Em sentido estrito, o objetivo desse princípio metodológico é a prevenção da introdução de falácias ou irracionalidades no discurso de alguém. Segundo o filósofo Simon Blackburn, o princípio "constrange o intérprete a maximizar a verdade ou racionalidade nos ditos do sujeito". Foi assim nomeado em 1958-59 por , sendo que tanto Willard Van Orman Quine como estão associados com diferentes formulações do princípio da Caridade. Por vezes Davidson também se refere a ele como o princípio da acomodação racional. Sumarizou-a do seguinte modo: Tomamos o máximo sentido das palavras e dos pensamentos de outros quando interpretamos de modo a optimizar a concordância. O princípio pode ser invocado no caso de um em particular ou de facto para dar sentido a considerações do orador quando se está sem a certeza do seu significado; O uso por parte de Quine desse princípio, em particular, dá-lhe um formato vasto, amplo.Um suplemento ao princípio da caridade é o , que reclama uma interpretação quanto à intervenção de outro orador que passa por assumir que as suas crenças e desejos estão relacionados de alguma forma entre eles e a realidade, atribuindo-lhe "as nossas próprias atitudes proposicionais que supomos vir a ter nas mesmas circunstâncias" (Daniel Dennett, "Mid-Term Examination," em 'The Intentional Stance' p. 343). O Princípio da humanidade foi assim nomeado por em 1973. (pt)
  • Generositetsprincipen kallas den princip inom vetenskapsteorin vars syfte är att uppnå ett rationellt samtal. Principen innebär att en forskare som läser en annan författares text först försöker förstå texten och få ut så mycket mening som möjligt ur den. Ibland kontrollerar forskaren med författaren att den uppfattat texten rätt eller om författaren vill göra något tillägg innan diskussionen för eller emot texten börjar. I själva debatten finns knep som inte är tillåtna, till exempel Ad hominem-argument som personangrepp. Principen syftar till att undvika att resonemang hängs upp på lösryckta citat eller något som kan tolkas på olika sätt som inte stämmer med författarens avsikt. Man vill nå en så rättvisande och sann bild som möjligt. Principen tillskrivs inte någon enskild person, men den amerikanska filosofen Donald Davidson (1917–2003) var den som förklarade den tydligt och systematiskt. , redaktör för , listade 2010 generositetsprincipen som en av de 10 största filosofiska principerna. Motsatsen till generositetsprincipen har kallats både "ogenerositetsprincipen" och "illvillighetsprincipen". (sv)
  • Под принципом доверия (англ. Principle of charity) в философии подразумевается интерпретация чужих суждений как рациональных и имеющих наиболее разумную интерпретацию из возможных. В более узком смысле цель этого принципа заключается в избегании приписывания иррациональности, логических противоречий или ложности суждениям, когда существует их рациональная интерпретация. Нил Уилсон дал этому принципу название в 1958-59 годах. Уиллард Куайн и Дональд Дэвидсон давали другие формулировки этому принципу. Дэвидсон описывал его так — мы извлекаем максимум смысла из слов и мыслей других, когда интерпретируем их таким образом, который подразумевает наибольшую согласованность. Схожий принцип — принцип гуманизма — был сформулирован Дэниелом Деннетом, который писал, что мы должны предполагать, что убеждения и желания говорящего связаны между собой и с реальностью, и приписывать ему интересы, которые имел бы тот, кто находился в таком же положении. (ru)
prov:wasDerivedFrom
page length (characters) of wiki page
foaf:isPrimaryTopicOf
is Link from a Wikipage to another Wikipage of
Faceted Search & Find service v1.17_git139 as of Feb 29 2024


Alternative Linked Data Documents: ODE     Content Formats:   [cxml] [csv]     RDF   [text] [turtle] [ld+json] [rdf+json] [rdf+xml]     ODATA   [atom+xml] [odata+json]     Microdata   [microdata+json] [html]    About   
This material is Open Knowledge   W3C Semantic Web Technology [RDF Data] Valid XHTML + RDFa
OpenLink Virtuoso version 08.03.3330 as of Mar 19 2024, on Linux (x86_64-generic-linux-glibc212), Single-Server Edition (61 GB total memory, 49 GB memory in use)
Data on this page belongs to its respective rights holders.
Virtuoso Faceted Browser Copyright © 2009-2024 OpenLink Software