rdfs:comment
| - جانوس غاراي (بالمجرية: Garay János) هو كاتب مسرحي وكاتب وصحفي وشاعر مجري، ولد في 10 أكتوبر 1812 في سكسارد في المجر، وتوفي في 5 نوفمبر 1853 في بشت في المجر. (ar)
- János Garay (* 10. Oktober 1812 in Szekszárd; † 15. November 1853 in Pest) war ein ungarischer Dichter. (de)
- János GARAY [jAnoŝ garai] (hungare Garay János) estis hungara poeto, verkisto kaj ĵurnalisto. Li naskiĝis la 10-an de oktobro 1812 en Szekszárd. Li mortis la 5-an de novembro 1853 en Pest (urbo). (eo)
- János Garay ([ˈjaːnoʃ], [ˈgɒɾɒi]), né le 10 octobre 1812 à Szekszárd et décédé le 5 novembre 1853 à Pest, est un poète hongrois. (fr)
- Я́нош Га́раи (венг. Garay János; 10 октября 1812, Сексард, Австрийская империя — 5 ноября 1853) — венгерский поэт и драматург. (ru)
- János Garay, född 10 oktober 1812 i Szekszárd, död 5 november 1853 i Pest, var en ungersk skald. Garay gjorde sig särskilt känd som författare av en mängd patriotiska ballader (bland andra Báthori Erzsébet och Kont) samt längre episka dikter (bland andra Szent László) med ämnen ur sitt lands historia, men uppträdde också som lyrisk och dramatisk författare. En av hans mest kända dikter är den humoristiska Az obsitos (Den uttjänte soldaten) som ligger till grund för Zoltán Kodálys opera Háry János. Hans samlade arbeten utgavs 1886 ff. i fem band av . (sv)
- János Garay (10 October 1812 – 5 November 1853) was a Hungarian poet and author, born in Szekszárd, Tolna County. From 1823 to 1828 he studied at Pécs, and subsequently, in 1829, at the University of Pest. In 1834 he brought out an heroic poem, in hexameters, under the title Csatár. Garay was an energetic journalist, and in 1838 he moved to Pozsony, where he edited the political journal Hírnök (Herald). He returned to Pest in 1839, when he was elected a corresponding member of the Hungarian Academy of Sciences. In 1842 he was admitted into the Kisfaludy Society, of which he became second secretary. (en)
- János Garay (ur. 10 października 1812 r. w Szekszárdzie, zm. 5 listopada 1853 w Peszcie) – romantyczny poeta i dramatopisarz węgierski. Dzieła jego zachęcały do walki wyzwoleńczej. W roku 1847 wydał zbiór ballad historycznych Az Árpádok. Történeti balladák- s mondákban (Historia Arpadów w balladach i podaniach). Założył Pesztańskie Stowarzyszenie Dramatyczne. Od 1839 był członkiem Węgierskiej Akademii Nauk. Od 1848 był profesorem literatury na uniwersytecie w Peszcie. (pl)
|