rdfs:comment
| - Ferdinand Johann Wiedemann fou un lingüista estonià baltoalemany, especialista en llengües ugrofineses. Descendent d'alemanys i de suecs, va estudiar a Tallinn i després a la Universitat de Tartu. S'interessà tant per l'estonià com per la resta de llengües ugrofineses, i el 1854 s'incorporà a l'Acadèmia de Ciències de Sant Petersburg. S'especialitzà en la realització de gramàtiques, com les del komi o l'udmurt que serviren de base per a normalitzar l'educació en aquests idiomes durant l'època soviètica. (ca)
- Ferdinand Johann Wiedemann (30. března 1805, Haapsalu – 29. prosince 1887, Petrohrad) byl německo-švédský lingvista, který zkoumal hlavně estonštinu a jiné ugrofinské jazyky. (cs)
- Ferdinand Johann Wiedemann (russisch Фердинанд Иванович (Иоганн) Видеман; * 18. Märzjul. / 30. März 1805greg. in Hapsal; † 17. Dezemberjul. / 29. Dezember 1887greg. in Sankt Petersburg) war ein deutschbaltischer Sprachforscher und Finno-Ugrist. (de)
- Ferdinand Johann Wiedemann (30 March [O.S. 18 March] 1805 in Hapsal (now Haapsalu) – 29 December [O.S. 17 December] 1887 in Saint Petersburg) was an Estonian linguist who researched Uralic languages, mostly Estonian. Wiedemann was also a botanist. Wiedemann was of German-Swedish origin. In 1869 he published an Estonian-German dictionary (Ehstnisch-deutsches Wörterbuch), which was the richest dictionary of Estonian words for a long time. The standard author abbreviation Wiedem. is used to indicate this person as the author when citing a botanical name. (en)
- Ferdinand Johann Wiedemann (Haapsalu, 18 de marzojul./ 30 de marzo de 1805greg. - San Petersburgo, 17 de diciembrejul./ 29 de diciembre de 1887greg.) fue un lingüista baltoalemán, dedicado especialmente a las lenguas finoúgrias. (es)
- Ferdinand Johann Wiedemann (en russe Фердинанд Иванович Видеман), né le 30 mars (10 avril) 1805 à Hapsal (gouvernement d'Estland) et mort le 29 décembre 1887 (10 janvier 1888) à Saint-Pétersbourg, est un linguiste suédo-allemand de la Baltique, sujet de l'Empire russe. Académicien de l'Académie impériale des sciences de Saint-Pétersbourg, il est spécialiste des langues finno-ougriennes, auteur d'un dictionnaire estonien-allemand et d'une grammaire estonienne, et auteur du premier dictionnaire en langue live. Il est directeur du Musée asiatique de 1882 à 1885. (fr)
- Ferdinand Johann Wiedemann (ur. 18 marca?/ 30 marca 1805, zm. 1887) – estońsko-niemiecki językoznawca, ugrofinista. Zajmował się przede wszystkim językiem estońskim. Sporządził słownik estońsko-niemiecki Ehstnisch-deutsches Wörterbuch (1869). (pl)
- Фердинанд Иванович Видеман (нем. Ferdinand Johann Wiedemann; 1805, Гапсаль — 1887, Санкт-Петербург) — лингвист, финно-угровед. Академик Санкт-Петербургской академии наук. Был специалистом по эстонскому языку. Издал эстонско-немецкий словарь и Описательную грамматику эстонского языка. Тайный советник (1876). (ru)
- Ferdinand Johann Wiedemann, född 30 mars 1805 i Hapsal, död 29 december 1887 i Sankt Petersburg, var en balttysk språkforskare. Wiedemann hade svensk-tyska föräldrar. Han övergav de juridiska studier han påbörjat vid universitetet i Dorpat och blev gymnasielärare först i Mitau (1830–1837) och senare i Reval, där han i 20 år arbetade som lärare i grekiska språket. Under sin vistelse i Reval började han studera de finsk-ugriska språken. Det första arbetet var en liten programskrift Über die früheren Sitze der tschudischen Völker und ihre Sprachverwandtschaft mit den Völkern Mittelhochasiens (1838), där han påpekade de finsk-ugriska språkens släktskap med de så kallade altaiska och finnarnas asiatiska urhem. Sedermera utarbetade han Versuch einer Grammatik der syrjänischen Sprache (1847), Ver (sv)
- Відеман Фердинанд Йоганн (30.03.1805, м. Хаапсалу, Естонія — 29.12.1887, м. Санкт-Петербург) — естонський мовознавець, фіно-угорист. Мав німецько-шведське походження. Член-кореспондент, академік Петербурзької академії наук (1857). По закінченню Тартуського університету (1826) викладав у гімназії м. Єлгава і м. Таллінн, де викладав грецьку мову. Автор "Грамматики эрзя-мордовского языка" (Спб., 1884), де всі ерзянські слова поділив на 6 частин мови, при класифікації яких враховував не лише лексичне значення слова, але й . Дав детальну характеристику підмета, числівника та дієслова. (uk)
|