| rdfs:comment
| - Háleygjatal (Håløygjatal) es un poema escáldico de Eyvindr skáldaspillir honrando a Håkon Sigurdsson y sus ancestros, fechada hacia finales del siglo X. Posiblemente fue compuesta por motivos políticos para justificar un derecho ancestral a ocupar el poder frente a Ynglingatal que hizo lo propio con otro clan rival, los Ynglings. Aparte del poema citado en la Saga Ynglinga menciona a Odín y Skaði. (es)
- Háleygjatal is a skaldic poem by Eyvindr Skáldaspillir written towards the end of the 10th century to establish the Hlaðir dynasty as the social equals of the The poem is only partially preserved in disjoint parts quoted in Skáldskaparmál, Heimskringla and two other manuscripts of kings' sagas. It appears to be a lesser imitation of Ynglingatal. Just like Ynglingatal it contains 27 generations (3 x 3 x 3), and some expressions appear to be borrowed from Ynglingatal. Moreover, it is composed in the same meter, , and the theme seems to be to trace the lineage of the poet's patron to the gods. (en)
- Háleygjatal est une poésie scaldique du scalde Eyvindr skáldaspillir écrite vers la fin du Xe siècle pour établir la dynastie de Håkon Sigurdsson comme l'égale sociale de la dynastie de Munsö. Le poème n'est que partiellement conservé dans des extraits cités dans les recueils de poèmes Skáldskaparmál, Heimskringla et deux autres manuscrits de sagas de rois. Une partie du poème cité dans la Saga des Ynglingar mentionne Odin et Skaði. Il contient 27 générations (3 x 3 x 3), et certaines expressions semblent être empruntées à Ynglingatal. Le thème semble être de retracer la lignée des ancêtres du comte Hákon jusqu'au dieu Odin de la mythologie nordique et raconte leur mort . (fr)
- Háleygjatal var en genealogisk dikt av Eyvind skaldaspiller, tillägnad ladejarlen Håkon Sigurdsson, som under en tjugoårsperiod 975–995 var Norges mäktigaste man. Dikten är till största delen förlorad. Men eftersom enstaka strofer har citerats i andra verk, främst i Heimskringla, Skáldskaparmál och Fagrskinna, har det varit möjligt att pussla samman en kort "rekonstruktion" av dikten, omfattande nio hela och sju halva strofer. De enskilda fragmentens inbördes ordning är dock i vissa fall osäker och det är också omstritt hur flera av stroferna ska tolkas. Den läsordning som brukar användas är den som föreslogs av Finnur Jónsson i Den norsk-islandske skjaldedigtning, 1912–15. (sv)
|
| has abstract
| - Háleygjatal is a skaldic poem by Eyvindr Skáldaspillir written towards the end of the 10th century to establish the Hlaðir dynasty as the social equals of the The poem is only partially preserved in disjoint parts quoted in Skáldskaparmál, Heimskringla and two other manuscripts of kings' sagas. It appears to be a lesser imitation of Ynglingatal. Just like Ynglingatal it contains 27 generations (3 x 3 x 3), and some expressions appear to be borrowed from Ynglingatal. Moreover, it is composed in the same meter, , and the theme seems to be to trace the lineage of the poet's patron to the gods. A part of the poem quoted in Ynglinga saga mentions Odin and Skaði. (en)
- Háleygjatal (Håløygjatal) es un poema escáldico de Eyvindr skáldaspillir honrando a Håkon Sigurdsson y sus ancestros, fechada hacia finales del siglo X. Posiblemente fue compuesta por motivos políticos para justificar un derecho ancestral a ocupar el poder frente a Ynglingatal que hizo lo propio con otro clan rival, los Ynglings. El poema solo permanece parcialmente conservado en diferentes secciones de Skáldskaparmál, Heimskringla y otros dos manuscritos de las sagas reales. Aparenta ser una imitación menor de Ynglingatal. Como en Ynglingatal contiene 27 generaciones (3 x 3 x 3), y algunas expresiones parecen prestadas de Ynglingatal. Más aún, también está compuesta en la misma métrica, kviðuháttr, y la temática parece seguir el trazado del linaje del poeta hasta el origen en los dioses. Aparte del poema citado en la Saga Ynglinga menciona a Odín y Skaði. (es)
- Háleygjatal est une poésie scaldique du scalde Eyvindr skáldaspillir écrite vers la fin du Xe siècle pour établir la dynastie de Håkon Sigurdsson comme l'égale sociale de la dynastie de Munsö. Le poème n'est que partiellement conservé dans des extraits cités dans les recueils de poèmes Skáldskaparmál, Heimskringla et deux autres manuscrits de sagas de rois. Une partie du poème cité dans la Saga des Ynglingar mentionne Odin et Skaði. Il contient 27 générations (3 x 3 x 3), et certaines expressions semblent être empruntées à Ynglingatal. Le thème semble être de retracer la lignée des ancêtres du comte Hákon jusqu'au dieu Odin de la mythologie nordique et raconte leur mort . Quelque 14 strophes autonomes (lausarvísur) nous sont parvenues relatant des événements historiques. Certaines strophes sont mentionnées dans le deuxième couplet de l'hymne national norvégien "Ja, vi elsker dette landet". (fr)
- Háleygjatal var en genealogisk dikt av Eyvind skaldaspiller, tillägnad ladejarlen Håkon Sigurdsson, som under en tjugoårsperiod 975–995 var Norges mäktigaste man. Dikten är till största delen förlorad. Men eftersom enstaka strofer har citerats i andra verk, främst i Heimskringla, Skáldskaparmál och Fagrskinna, har det varit möjligt att pussla samman en kort "rekonstruktion" av dikten, omfattande nio hela och sju halva strofer. De enskilda fragmentens inbördes ordning är dock i vissa fall osäker och det är också omstritt hur flera av stroferna ska tolkas. Den läsordning som brukar användas är den som föreslogs av Finnur Jónsson i Den norsk-islandske skjaldedigtning, 1912–15. Háleygjatal diktades någon gång mellan åren 986 och 995. Årtalen står för slaget vid Hjörungavåg, som omtalas i dikten, samt Håkon jarl Sigurdssons död år 995. Eftersom Håkon jarl var diktens mottagare måste han ha varit i livet när dikten skapades. Eyvind skaldaspiller själv bör ha varit i 70-årsåldern när Háleygjatal kom till – Finnur Jónsson gissar att det kan ha varit hans sista dikt. Dikten har varit ett langfeðgatal, som har räknat upp alla Håkon jarls förfäder från ättens mytiske stamfader Säming till Håkon själv. Säming uppges i dikten ha varit son till jättekvinnan Skade och någon av gudarna Oden eller Frej. Osäkerheten rörande faderskapet beror på diktens fragmentariska skick samt det faktum att Snorre Sturlasson, när han berättar om Säming, lämnar motsägande uppgifter. I diktens fjärde bevarade strof uppges dock att "skiddisen" (ǫndurdís) – det vill säga Sämings mor Skade – fick många söner med Oden, vilket skulle kunna tyda på att det är han som av skalden har utpekats som Sämings far. För detta talar också det faktum att de bevarade stroferna rymmer en rik flora av kenningar och metaforer som alla anspelar på Oden. I så fall skulle alltså Ladejarlsätten enligt Eyvind skaldaspiller ha härstammat från Oden, medan Hårfagreätten enligt Ynglingatal härstammade från Frej och den svenska Ynglingaätten. I vilket fall som helst är det tydligt, att diktens syfte har varit att förläna Ladejarlsätten samma sociala status som den kungliga Hårfagreätten och därmed också stärka Håkon jarls legitimitet som härskare. Háleygjatal kan därför uppfattas som en mytologisk propagandadikt med udden riktad mot Erikssönerna av Hårfagreätten, och det är ingen tillfällighet att dikten till både form och innehåll har varit en imitation av Ynglingatal. Båda dikterna har samma versmått, kviðuháttr, och båda har varit disponerade på samma sätt. Enligt Snorre Sturlasson har Háleygjatal om var och en av Håkon jarls förfäder berättat hur denne dog och var han fått sin vilostad – det är just sådana uppgifter som också meddelas om Ynglingarna i Ynglingatal. "Skalden använder sig av en sofistikerad metod som i dag kallas intertextualitet", skriver religionshistorikern Gro Steinsland: "Han låter det äldre furstekvädet Ynglingatal, som handlar om Ynglingaätten, spela med som en undertext i sin egen dikt om Ladejarlarna." En isländsk genealogi från omkring år 1300, som citeras i Tormod Torfæus Historia rerum Norvegicarum (1711), men som också finns i Resens samlingar, refererar 27 ätteled hämtade från Háleygjatal – det är exakt lika många som redovisas i Ynglingatal. De båda dikterna har alltså varit parallella även vad antalet generationer beträffar. För båda dikterna gäller dock att endast ett fåtal av namnen är historiska. Det betyder inte att personerna skulle vara påhittade, men de är i dag okända. Säkerligen har det på Hlaðir funnits en levande muntlig tradition rörande den egna ättens historia. I vilken grad Eyvind har kunnat avvika från denna tradition är omöjligt att veta. Sannolikt gäller också här Snorre Sturlassons källkritiska iakttagelse, att ingen lovskald har kunnat ta sig alltför stora friheter. Att berömma någon för något som alla visste inte var sant "skulle ha varit hån och inte lovord". Att Eyvind själv har varit nöjd med sitt verk framgår av det rekonstruerade kvädets sista halvstrof, där han liknar sin dikt vid en stenbro – vilket väl får uppfattas som en symbol för beständighet: Jólna sumbl (julgudars dryckeslag) står här som kenning för "skaldemjödet", det vill säga den dikt som Eyvind just har framfört. Jólnir (julguden) är också ett heiti för Oden – kanske en anspelning på Håkon jarls gudomliga härstamning. Varför strofen har fått denna association till julen kan vi inte veta. Kanske framfördes dikten första gången på Hlaðir omkring år 986 (som Finnur Jónsson gissade) när Håkon Sigurdsson den mäktige, segraren från Hjörungavåg, drack jul med sina män. (sv)
|
![[RDF Data]](/fct/images/sw-rdf-blue.png)
![[cxml]](/fct/images/cxml_doc.png)
![[csv]](/fct/images/csv_doc.png)
![[text]](/fct/images/ntriples_doc.png)
![[turtle]](/fct/images/n3turtle_doc.png)
![[ld+json]](/fct/images/jsonld_doc.png)
![[rdf+json]](/fct/images/json_doc.png)
![[rdf+xml]](/fct/images/xml_doc.png)
![[atom+xml]](/fct/images/atom_doc.png)
![[html]](/fct/images/html_doc.png)