@prefix dbpprop:	<http://dbpedia.org/property/> .
@prefix dbpedia:	<http://dbpedia.org/resource/> .
dbpedia:Polish_language	dbpprop:fam	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Serbo-Croatian_language	dbpprop:fam	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Ukrainian_language	dbpprop:fam	dbpedia:Slavic_languages .
@prefix rdf:	<http://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#> .
@prefix opencyc:	<http://sw.opencyc.org/2008/06/10/concept/> .
dbpedia:Slavic_languages	rdf:type	opencyc:Mx4rvViVQJwpEbGdrcN5Y29ycA .
@prefix ns4:	<http://dbpedia.org/class/yago/> .
dbpedia:Slavic_languages	rdf:type	ns4:Class107997703 ,
		ns4:FusionalLanguages ;
	dbpprop:name	"Slavic"@en .
@prefix owl:	<http://www.w3.org/2002/07/owl#> .
@prefix ns6:	<http://umbel.org/umbel/ne/wikipedia/> .
dbpedia:Slavic_languages	owl:sameAs	ns6:Slavic_languages ,
		opencyc:Mx4rvVj8kpwpEbGdrcN5Y29ycA ,
		<http://rdf.freebase.com/ns/guid.9202a8c04000641f8000000000035040> .
@prefix foaf:	<http://xmlns.com/foaf/0.1/> .
@prefix ns8:	<http://en.wikipedia.org/wiki/> .
dbpedia:Slavic_languages	foaf:page	ns8:Slavic_languages ;
	dbpprop:reference	<http://www.slavistik-portal.de/en.html> ,
		<http://slavicscript.com/> ,
		<http://www.polishlang.com/> ,
		<http://www.slavicnet.com/> ,
		<http://www.milotice.com> ,
		<http://www.miejipang-jpn2.net//untitled1.html> .
@prefix rdfs:	<http://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#> .
dbpedia:Slavic_languages	rdfs:label	"\u30B9\u30E9\u30F4\u8A9E\u6D3E"@ja ,
		"\u65AF\u62C9\u592B\u8BED\u65CF"@zh ,
		"Slaviske spr\u00E5k"@no ,
		"Slaviska spr\u00E5k"@sv ,
		"L\u00EDnguas eslavas"@pt ,
		"Slawische Sprachen"@de ,
		"Slavische talen"@nl ,
		"\u0421\u043B\u0430\u0432\u044F\u043D\u0441\u043A\u0438\u0435 \u044F\u0437\u044B\u043A\u0438"@ru ,
		"Lleng\u00FCes eslaves"@ca ,
		"J\u0119zyki s\u0142owia\u0144skie"@pl ,
		"Limbile slave"@ro ,
		"Langues slaves"@fr ,
		"Lingue slave"@it ,
		"Slaavilaiset kielet"@fi ,
		"\u0421\u043B\u043E\u0432'\u044F\u043D\u0441\u044C\u043A\u0456 \u043C\u043E\u0432\u0438"@uk ,
		"Lenguas eslavas"@es ,
		"Slavic languages"@en ,
		"Slav dilleri"@tr ,
		"Szl\u00E1v nyelvek"@hu ,
		"Slovansk\u00E9 jazyky"@cs .
@prefix dbpedia-owl:	<http://dbpedia.org/ontology/> .
dbpedia:Slavic_languages	dbpedia-owl:thumbnail	<http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/80/Slavic_europe.svg/200px-Slavic_europe.svg.png> ;
	dbpprop:abstract	"Slaavilaiset kielet on yksi indoeurooppalaisten kielten kieliryhmist\u00E4. Slaavilaisia kieli\u00E4 puhuu satoja miljoonia ihmisi\u00E4 Keski- ja It\u00E4-Euroopassa, Balkanin niemimaalla sek\u00E4 Siperiassa. Slaavilaisten kielten yhteinen historiallinen edelt\u00E4j\u00E4 on kantaslaavi. Slaavilaisten kielten puhujia kutsutaan slaaveiksi"@fi ,
		"Die slawischen Sprachen sind ein Zweig des Indogermanischen. Etwa 300 Millionen Menschen sprechen eine der rund 20 slawischen Sprachen als Muttersprache, 400 Mio. inklusive Zweitsprecher. Mit Abstand die sprecherreichste slawische Sprache ist das Russische mit rund 145 Mio. Muttersprachlern und 250 Mio. inklusive der Zweitsprecher. Weitere bedeutende slawische Sprachen sind Ukrainisch und Polnisch (jeweils etwa 50 Mio. Sprecher), fast alle gr\u00F6\u00DFeren slawischen Sprachen sind Nationalsprachen ihrer L\u00E4nder. Die Wissenschaft von den slawischen Sprachen und den damit verbundenen Literaturen und Kulturen hei\u00DFt Slawistik."@de ,
		"\u65AF\u62C9\u592B\u8A9E\u65CF\u662F\u5370\u6B27\u8BED\u7CFB\u7684\u4E00\u4E2A\u8BED\u65CF\u3002\u53EF\u5206\u70BA\u6771\u65AF\u62C9\u592B\u8A9E\u652F\u3001\u5357\u65AF\u62C9\u592B\u8A9E\u652F\u53CA\u897F\u65AF\u62C9\u592B\u8A9E\u652F\uFF0C\u6771\u65AF\u62C9\u592B\u8A9E\u652F\u53CA\u5357\u65AF\u62C9\u592B\u8A9E\u652F\u4F7F\u7528\u897F\u91CC\u723E\u5B57\u6BCD\uFF0C \u4F46\u6709\u4E00\u4F8B\u5916\uFF0C\u585E\u5C14\u7EF4\u4E9A\u8BED\u548C\u514B\u7F57\u5730\u4E9A\u8BED\u539F\u662F\u540C\u4E00\u79CD\u8BED\u8A00\uFF0C\u7531\u4E8E\u5B97\u6559\u7684\u539F\u56E0\uFF0C\u585E\u5C14\u7EF4\u4E9A\u8BED\u7528\u897F\u91CC\u5C14\u5B57\u6BCD\u4E66\u5199\uFF0C\u514B\u7F57\u5730\u4E9A\u8BED\u7528\u62C9\u4E01\u5B57\u6BCD\u4E66\u5199\uFF0C\u4E24\u79CD\u5B57\u6BCD\u53EF\u4EE5\u81EA\u7531\u8F6C\u5199\u3002\u6CE2\u65AF\u5C3C\u4E9A\u8BED\u548C\u65AF\u6D1B\u6587\u5C3C\u4E9A\u8BED\u7528\u62C9\u4E01\u5B57\u6BCD\u4E66\u5199\u3002\uFF08\u898Ben:Differences between standard Serbian, Croatian and Bosnian\u3002\uFF09\u897F\u65AF\u62C9\u592B\u8A9E\u65CF\u4F7F\u7528\u62C9\u4E01\u5B57\u6BCD\u3002"@zh ,
		"Le lingue slave sono un gruppo di lingue appartenenti alla famiglia indoeuropea. Vengono solitamente inserite nella sottofamiglia balto-slava a causa di molteplici similitudini isoglottiche con le lingue baltiche, ma non ci sono altri legami tra i due gruppi. Alcuni studiosi neanche accettano questo accorpamento, in quanto i due gruppi si sono evoluti indipendentemente l\u2019uno dall\u2019altro. Le lingue slave sono parlate da oltre 300 milioni di persone abitanti in Europa centro-orientale e balcanica, nonch\u00E9 da un folto gruppo di emigrati in tutto il mondo. Alcune lingue slave usano l\u2019alfabeto latino con alcuni segni diacritici (gruppo occidentale, sloveno, croato), altre quello cirillico (gruppo orientale, bulgaro, serbo), con variazioni minime tra una lingua e l\u2019altra. Sulla base delle lingue slave sono stati creati diversi linguaggi artificiali che possono essere compresi da coloro che parlano almeno una lingua slava, e il pi\u00F9 diffuso dei quali \u00E8 lo slovio."@it ,
		"Les langues slaves sont des langues indo-europ\u00E9ennes, du groupe balto-slave, que plusieurs linguistes placent dans deux groupes s\u00E9par\u00E9s : les langues baltes et les langues slaves. Les langues slaves forment un groupe de langues important dont les locuteurs se situent majoritairement en Europe de l'Est, dans les Balkans, en Russie et en Asie centrale."@fr ,
		"Slav dilleri, Slavlar\u0131n konu\u015Ftu\u011Fu dillerin olu\u015Fturdu\u011Fu aile. Hint-Avrupa dil ailesinden say\u0131l\u0131r. Ancak, Slav dilleriyle di\u011Fer Hint-Avrupa dilleri aras\u0131nda bir\u00E7ok farkl\u0131l\u0131klar g\u00F6zlenir. Slav dillerinin g\u00FCn\u00FCm\u00FCzdeki a\u011F\u0131z, leh\u00E7e ve \u015Fiveleri kendi gruplar\u0131nda birbirleriyle yak\u0131nl\u0131k g\u00F6sterirler. Yani, G\u00FCney Slav Dilleri grubundaki Slav dilleri birbirlerine anla\u015F\u0131l\u0131rl\u0131k olarak yak\u0131n durumdad\u0131rlar. Temelde farklar, s\u00F6zlerin telaffuzunda, (dolay\u0131s\u0131yla) imlas\u0131nda, baz\u0131 \u00E7ekim unsurlar\u0131nda ve s\u00F6z da\u011Farc\u0131klar\u0131ndad\u0131r. Ayr\u0131ca, bu diller aras\u0131nda yabanc\u0131 dillerin etkisi hususunda de\u011Fi\u015Fik durumlar s\u00F6z konusudur. Slav dilleri \u00FC\u00E7 gruba ayr\u0131l\u0131rlar: Do\u011Fu Slav dilleri Bat\u0131 Slav dilleri G\u00FCney Slav dilleri"@tr ,
		"A szl\u00E1v nyelvek a szl\u00E1v n\u00E9pcsoportok egym\u00E1ssal k\u00F6zeli kapcsolatban \u00E1ll\u00F3 nyelvei. Kelet-Eur\u00F3pa, K\u00F6z\u00E9p-Eur\u00F3pa \u00E9s a Balk\u00E1n nagy r\u00E9sz\u00E9n, valamint \u00C9szak-\u00C1zsi\u00E1ban besz\u00E9lik \u0151ket. Az indoeur\u00F3pai nyelvcsal\u00E1d r\u00E9sz\u00E9t k\u00E9pezik."@hu ,
		"Las lenguas eslavas son un conjunto de lenguas pertenecientes a la familia ling\u00FC\u00EDstica indoeuropea. Son habladas en gran parte de Europa Central, los Balcanes, Europa Oriental y el norte de Asia. El n\u00FAmero total de hablantes ronda los 400 millones de personas. En la escritura se usan los alfabetos cir\u00EDlico y latino. Antiguamente, adem\u00E1s se usaban los alfabetos glagol\u00EDtico y el \u00E1rabe."@es ,
		"\u0421\u043B\u0430\u0432\u044F\u043D\u0441\u043A\u0438\u0435 \u044F\u0437\u044B\u043A\u0438 \u0421\u043B\u0430\u0432\u044F\u0301\u043D\u0441\u043A\u0438\u0435 \u044F\u0437\u044B\u043A\u0438\u0301 \u2014 \u0433\u0440\u0443\u043F\u043F\u0430 \u0440\u043E\u0434\u0441\u0442\u0432\u0435\u043D\u043D\u044B\u0445 \u044F\u0437\u044B\u043A\u043E\u0432 \u0438\u043D\u0434\u043E\u0435\u0432\u0440\u043E\u043F\u0435\u0439\u0441\u043A\u043E\u0439 \u0441\u0435\u043C\u044C\u0438; \u0440\u0430\u0441\u043F\u0440\u043E\u0441\u0442\u0440\u0430\u043D\u0435\u043D\u044B \u043D\u0430 \u0442\u0435\u0440\u0440\u0438\u0442\u043E\u0440\u0438\u0438 \u0415\u0432\u0440\u043E\u043F\u044B \u0438 \u0410\u0437\u0438\u0438. \u041E\u0431\u0449\u0435\u0435 \u0447\u0438\u0441\u043B\u043E \u0433\u043E\u0432\u043E\u0440\u044F\u0449\u0438\u0445 \u043E\u043A\u043E\u043B\u043E 400\u2014500 \u043C\u043B\u043D \u0447\u0435\u043B\u043E\u0432\u0435\u043A. \u0418\u0437 \u0434\u0440\u0443\u0433\u0438\u0445 \u0438\u043D\u0434\u043E\u0435\u0432\u0440\u043E\u043F\u0435\u0439\u0441\u043A\u0438\u0445 \u044F\u0437\u044B\u043A\u043E\u0432 \u043A \u0441\u043B\u0430\u0432\u044F\u043D\u0441\u043A\u0438\u043C \u0431\u043B\u0438\u0436\u0435 \u0432\u0441\u0435\u0433\u043E \u0431\u0430\u043B\u0442\u0438\u0439\u0441\u043A\u0438\u0435 \u044F\u0437\u044B\u043A\u0438. \u0421\u043B\u0430\u0432\u044F\u043D\u0441\u043A\u0438\u0435 \u044F\u0437\u044B\u043A\u0438 \u043F\u043E\u0434\u0440\u0430\u0437\u0434\u0435\u043B\u044F\u044E\u0442 \u043D\u0430 \u0432\u043E\u0441\u0442\u043E\u0447\u043D\u043E\u0441\u043B\u0430\u0432\u044F\u043D\u0441\u043A\u0438\u0435, \u0437\u0430\u043F\u0430\u0434\u043D\u043E\u0441\u043B\u0430\u0432\u044F\u043D\u0441\u043A\u0438\u0435 \u0438 \u044E\u0436\u043D\u043E\u0441\u043B\u0430\u0432\u044F\u043D\u0441\u043A\u0438\u0435. \u0414\u043B\u044F \u0437\u0430\u043F\u0438\u0441\u0438 \u0441\u043E\u0432\u0440\u0435\u043C\u0435\u043D\u043D\u044B\u0445 \u0441\u043B\u0430\u0432\u044F\u043D\u0441\u043A\u0438\u0445 \u044F\u0437\u044B\u043A\u043E\u0432 \u0438\u0441\u043F\u043E\u043B\u044C\u0437\u0443\u044E\u0442\u0441\u044F \u043A\u0438\u0440\u0438\u043B\u043B\u0438\u0446\u0430 \u0438 \u043B\u0430\u0442\u0438\u043D\u0438\u0446\u0430. \u0420\u0430\u043D\u044C\u0448\u0435 \u0438\u0441\u043F\u043E\u043B\u044C\u0437\u043E\u0432\u0430\u043B\u0438\u0441\u044C \u0442\u0430\u043A\u0436\u0435 \u0433\u043B\u0430\u0433\u043E\u043B\u0438\u0446\u0430. \u0421\u0447\u0438\u0442\u0430\u0435\u0442\u0441\u044F, \u0447\u0442\u043E \u0432\u0441\u0435 \u0441\u043B\u0430\u0432\u044F\u043D\u0441\u043A\u0438\u0435 \u044F\u0437\u044B\u043A\u0438 \u043F\u0440\u043E\u0438\u0437\u043E\u0448\u043B\u0438 \u043E\u0442 \u043F\u0440\u0430\u0441\u043B\u0430\u0432\u044F\u043D\u0441\u043A\u043E\u0433\u043E \u044F\u0437\u044B\u043A\u0430."@ru ,
		"L\u00EDnguas eslavas (ou esl\u00E1vicas) s\u00E3o um grupo de l\u00EDnguas indo-europ\u00E9ias com cerca de 430 milh\u00F5es de falantes, principalmente no Leste Europeu. As l\u00EDnguas esl\u00E1vicas orientais s\u00E3o faladas nos pa\u00EDses da antiga Uni\u00E3o Sovi\u00E9tica. As l\u00EDnguas esl\u00E1vicas meridionais s\u00E3o faladas nos pa\u00EDses da pen\u00EDnsula Balc\u00E2nica, na regi\u00E3o meridional da Europa e nos pa\u00EDses que compunham a antigaIugosl\u00E1via. As l\u00EDnguas esl\u00E1vicas ocidentais s\u00E3o faladas na Pol\u00F3nia, na Rep\u00FAblica Checa e na Eslov\u00E1quia."@pt ,
		"Slavic languages have a substantial number of palatal and palatalized consonants, often forming pairs with related non-palatalized consonants. All Slavic languages are fusional, having a rich morphology largely as a result of conserving the inflectional morphology of Proto-Indo-European. Similarly, Slavic languages exhibit extensive morphophonemic alternations in their derivational and inflectional morphology including between velar and postalveolar consonants, front and back vowels, and between a vowel and no vowel. In all Slavic languages, most verbs come in pairs with one member having an imperfective aspect and the other having a perfective one. Complex ('to encounter')."@en ,
		"Les lleng\u00FCes eslaves s\u00F3n les lleng\u00FCes dels eslaus, i s\u00F3n una branca de la fam\u00EDlia indoeuropea. Es parlen a l'est i centre d'Europa, als Balcans i a parts del nord d'\u00C0sia. Els idiomes van comen\u00E7ar a separar-se de l'eslau antic cap al segle X. Comparteixen una s\u00E8rie de trets comuns com: morfologia de fusi\u00F3 o sint\u00E8tica declinacions (la majoria amb set casos) abund\u00E0ncia de consonants, especialment de sibilants palatalitzaci\u00F3 de moltes combinacions de sons abund\u00E0ncia d'aplecs conson\u00E0ntics ordre de les paraules lliure Lleng\u00FCes eslaves: Branca oriental Bielor\u00FAs Rus Rut\u00E8 Ucra\u00EFn\u00E8s Branca meridional B\u00FAlgar o Maced\u00F2nic Eslov\u00E8 Serab Croat Boniac Branca occidental Txec Eslovac Caixubi Polon\u00E8s S\u00F2rab"@ca ,
		"Slovansk\u00E9 jazyky jsou jednou ze skupin jazyk\u016F indoevropsk\u00FDch. Studiem t\u011Bchto jazyk\u016F se zab\u00FDv\u00E1 slavistika."@cs ,
		"J\u0119zyki s\u0142owia\u0144skie \u2013 grupa j\u0119zyk\u00F3w w obr\u0119bie rodziny j\u0119zyk\u00F3w indoeuropejskich. Sk\u0142ada si\u0119 z trzech zespo\u0142\u00F3w j\u0119zykowych: zachodnio-, wschodnio- i po\u0142udniowos\u0142owia\u0144skiego. Najstarsze zachowane manuskrypty z tekstami s\u0142owia\u0144skimi pochodz\u0105 z X wieku. Do zapisu j\u0119zyk\u00F3w s\u0142owia\u0144skich u\u017Cywane s\u0105 lub by\u0142y alfabety: g\u0142agolicki, cyrylicki i \u0142aci\u0144ski (w niewielkim zakresie r\u00F3wnie\u017C arabski). Wywodz\u0105 si\u0119 z j\u0119zyka pras\u0142owia\u0144skiego u\u017Cywanego przez dawnych S\u0142owian, kt\u00F3ry uleg\u0142 ostatecznemu rozbiciu na dialekty regionalne w wyniku ekspansji S\u0142owian na Ba\u0142kany w VI wieku naszej ery. J\u0119zykami s\u0142owia\u0144skimi pos\u0142uguje si\u0119 ponad 300 mln os\u00F3b. Na bazie j\u0119zyk\u00F3w s\u0142owia\u0144skich powsta\u0142y te\u017C sztuczne j\u0119zyki s\u0142owia\u0144skie jak slovio, slovianski, me\u017Cduslavianski i glagolica, kt\u00F3re w za\u0142o\u017Ceniu tw\u00F3rc\u00F3w powinny by\u0107 zrozumia\u0142e dla m\u00F3wi\u0105cych przynajmniej jednym j\u0119zykiem s\u0142owia\u0144skim. Na podstawie wschodnios\u0142owia\u0144skich dialekt\u00F3w Syberii opracowano sztuczny j\u0119zyk syberyjski. R\u00F3wnie\u017C oparte na j\u0119zykach s\u0142owia\u0144skich s\u0105 fikcyjne j\u0119zyki p\u00F3\u0142nocnos\u0142owia\u0144skie oraz wenedyk, j\u0119zyk roma\u0144ski kt\u00F3ry przeszed\u0142 podobny rozw\u00F3j jak polski."@pl ,
		"\u0421\u043B\u043E\u0432'\u044F\u043D\u0441\u044C\u043A\u0456 \u043C\u043E\u0432\u0438 \u2014 \u0433\u0440\u0443\u043F\u0430 \u043C\u043E\u0432, \u0449\u043E \u0440\u043E\u0437\u0432\u0438\u043D\u0443\u043B\u0438\u0441\u044F \u0437 \u0434\u0456\u0430\u043B\u0435\u043A\u0442\u0456\u0432 \u043F\u0440\u0430\u0441\u043B\u043E\u0432'\u044F\u043D\u0441\u044C\u043A\u043E\u0457 \u043C\u043E\u0432\u0438, \u044F\u043A\u0430 \u0441\u0442\u0430\u043D\u043E\u0432\u0438\u043B\u0430 \u0441\u043E\u0431\u043E\u044E \u043E\u0434\u043D\u0435 \u0437 \u0440\u043E\u0437\u0433\u0430\u043B\u0443\u0436\u0435\u043D\u044C \u0456\u043D\u0434\u043E\u0454\u0432\u0440\u043E\u043F\u0435\u0439\u0441\u044C\u043A\u043E\u0457 \u0440\u043E\u0434\u0438\u043D\u0438 \u043C\u043E\u0432."@uk ,
		"Limbile slave (sau slavice) formeaz\u0103 o familie de limbi \u00EEnrudite, vorbite de popoarele slave, care tr\u0103iesc \u00EEn special \u00EEn Europa Central\u0103 \u015Fi de Est, \u00EEn Balcani \u015Fi \u00EEn partea de nord a Asiei. Ele formeaz\u0103 o ramur\u0103 a limbilor indo-europene. Termenul limbi slavice este \u00EEn prezent considerat \u00EEnvechit, dar mai poate fi g\u0103sit \u00EEnc\u0103 \u00EEn multe lucr\u0103ri despre aceste limbi. Termenul limba slavon\u0103 se refer\u0103 strict la limba slav\u0103 bisericeasc\u0103 \u015Fi literar\u0103, care s-a dezvoltat \u00EEn Rusia, Serbia \u015Fi Bulgaria din slava veche bisericeasc\u0103, folosit\u0103 mai cu seam\u0103 \u00EEn traduceri slave din c\u0103r\u0163ile grece\u015Fti de cult din secolele IX]-XI."@ro ,
		"\u30B9\u30E9\u30F4\u8A9E\u6D3E\uFF08\u30B9\u30E9\u30F4\u3054\u306F\uFF09\u306F\u3001\u30B9\u30E9\u30F4\u7CFB\u8AF8\u6C11\u65CF\u304C\u8A71\u3059\u8A00\u8A9E\u306E\u7DCF\u79F0\u3002\u30A4\u30F3\u30C9\u30FB\u30E8\u30FC\u30ED\u30C3\u30D1\u8A9E\u65CF\u4E2D\u306E1\u8A9E\u6D3E\u3092\u306A\u3059\u3002\u5370\u6B27\u8A9E\u65CF\u5185\u3067\u306F\u30D0\u30EB\u30C8\u8A9E\u6D3E\u306B\u6700\u3082\u8FD1\u3044\u3002 \u304B\u3064\u3066\u306F\u30B9\u30E9\u30F4\u65CF\u306B\u3068\u3063\u3066\u306E\u5358\u4E00\u8A00\u8A9E\u3067\u3042\u308B\u300C\u30B9\u30E9\u30F4\u7956\u8A9E\u300D\u304C\u5B58\u5728\u3057\u305F\u3068\u60F3\u5B9A\u3055\u308C\u308B\u304C\u3001\u30B9\u30E9\u30F4\u4EBA\u306E\u6C11\u65CF\u5927\u79FB\u52D5\u306E\u9803\uFF085\u301C6\u4E16\u7D00\uFF09\u304B\u3089\u65B9\u8A00\u7684\u5206\u5316\u304C\u9032\u307F\u3001\u6B21\u7B2C\u306B\u5404\u8A9E\u7FA4\u304C\u72EC\u81EA\u306E\u7279\u5FB4\u3092\u660E\u78BA\u306B\u3057\u59CB\u3081\u300112\u4E16\u7D00\u306B\u306F\u5358\u4E00\u8A00\u8A9E\u3068\u3057\u3066\u306E\u7D71\u4E00\u306F\u5B8C\u5168\u306B\u5931\u308F\u308C\u305F\u3002"@ja ,
		"De Slavische talen behoren tot de Indo-Europese taalfamilie. Ze worden van oudsher in het oosten van Europa gesproken, maar hebben zich als gevolg van immigratie en gebiedsuitbreidingen via Rusland verder kunnen verspreiden. Zo'n 300 miljoen mensen hebben een Slavische taal als moedertaal. Naar schatting zijn er nog zo'n honderd miljoen mensen die een Slavische taal als tweede taal spreken. Meestal is dit het Russisch, de grootste van de moderne Slavische talen (145 miljoen moedertaalsprekers). Het Pools en het Oekra\u00EFens zijn andere belangrijke Slavische talen. De Slavische talen worden, afhankelijk van het land waarin ze gesproken worden, en de daar belangrijkste religie, in twee verschillende alfabetten geschreven. In het van oorsprong Oosters-orthodoxe Servi\u00EB, Macedoni\u00EB, Bulgarije, Oekra\u00EFne, Wit-Rusland en de Russische Federatie wordt het Cyrillische schrift gebruikt. In de van oorsprong rooms-katholieke landen Kroati\u00EB, Sloveni\u00EB, Slowakije, Tsjechi\u00EB en Polen is het Latijnse alfabet gebruikelijk, net als in Bosni\u00EB. De wetenschap die de Slavische talen en literaturen bestudeert heet slavistiek."@nl ,
		"De slaviska spr\u00E5ken tillh\u00F6r satemspr\u00E5ken, en av tv\u00E5 huvudgrenar inom den indoeuropeiska spr\u00E5kfamiljen. De \u00E4r relativt n\u00E4ra besl\u00E4ktade med de baltiska spr\u00E5ken och utg\u00F6r tillsammans med dessa gruppen baltoslaviska spr\u00E5k. De slaviska spr\u00E5ken delas in i tre huvudgrupper: syd-, v\u00E4st- och \u00F6stslaviska. De sydslaviska spr\u00E5ken delas i sin tur in i en \u00F6stlig och en v\u00E4stlig del. N\u00E5gra av de slaviska spr\u00E5ken skrivs med kyrilliska alfabetet, \u00F6vriga med det latinska alfabetet. Det latinska alfabetet \u00E4r d\u00E5 p\u00E5 olika s\u00E4tt modifierat f\u00F6r att t\u00E4cka de olika ljud som finns i respektive spr\u00E5k. Det utan konkurrens st\u00F6rsta slaviska spr\u00E5ket \u00E4r ryska. De slaviska spr\u00E5ken har en relativt stor andel ord i sina respektive ordf\u00F6rr\u00E5d som h\u00E4rstammar fr\u00E5n urslaviskan. D\u00E4rtill \u00E4r de olika spr\u00E5kens ordf\u00F6rr\u00E5d p\u00E5verkade av de skiftande geografiska, kulturella och religi\u00F6sa f\u00F6rh\u00E5llandena i respektive omr\u00E5den. Indoeuropeiska spr\u00E5k Satemspr\u00E5k Baltoslaviska spr\u00E5k Baltiska spr\u00E5k Slaviska spr\u00E5k V\u00E4stslaviska spr\u00E5k tjeckiska polska slovakiska h\u00F6gsorbiska l\u00E5gsorbiska rusinska polabiska kasjubiska \u00D6stslaviska spr\u00E5k karpatorusinska ukrainska vitryska ryska Sydslaviska spr\u00E5k Syd\u00F6stslaviska spr\u00E5k Bulgariska Makedonska Kyrkslaviska Sydv\u00E4stslaviska spr\u00E5k Slovenska Bosniska Kroatiska Serbiska"@sv ,
		"Slaviske spr\u00E5k tilh\u00F8rer satemspr\u00E5kene, en av to hovedgrener innen den indoeuropeiske spr\u00E5kfamilien. De er relativt n\u00E6rt beslektet med de baltiske spr\u00E5kene (man antar de skilte lag p\u00E5 500-tallet), og utgj\u00F8r sammen med disse den baltoslaviske spr\u00E5kgruppa. De slaviske spr\u00E5kene tales av over 300 millioner mennesker i \u00D8st-Europa, Balkan, Sentral-Europa og nordlige deler av Asia. Den slaviske spr\u00E5kgruppen kan deles i tre hovedgrupper: *\u00D8stslavisk, som omfatter russisk, ukrainsk, hviterussisk og ruthensk Vestslavisk, som deles i: tsjekkoslovakisk sorbisk (vendisk) (oversorbisk og nedersorbisk) lekhitisk, som igjen deles i polsk, schlesisk, pommersk og det utd\u00F8dde polabisk S\u00F8rslavisk, som best\u00E5r av to hovedgrener: \u00E9n vestlig gren, best\u00E5ende av slovensk, serbisk og kroatisk \u00E9n \u00F8stlig gren, best\u00E5ende av makedonsk og bulgarsk"@no ;
	rdfs:comment	""@zh ,
		"Las lenguas eslavas son un conjunto de lenguas pertenecientes a la familia ling\u00FC\u00EDstica indoeuropea. Son habladas en gran parte de Europa Central, los Balcanes, Europa Oriental y el norte de Asia. El n\u00FAmero total de hablantes ronda los 400 millones de personas. En la escritura se usan los alfabetos cir\u00EDlico y latino. Antiguamente, adem\u00E1s se usaban los alfabetos glagol\u00EDtico y el \u00E1rabe."@es ,
		""@ru ,
		"Les langues slaves sont des langues indo-europ\u00E9ennes, du groupe balto-slave, que plusieurs linguistes placent dans deux groupes s\u00E9par\u00E9s : les langues baltes et les langues slaves. Les langues slaves forment un groupe de langues important dont les locuteurs se situent majoritairement en Europe de l'Est, dans les Balkans, en Russie et en Asie centrale."@fr ,
		""@ja ,
		"J\u0119zyki s\u0142owia\u0144skie \u2013 grupa j\u0119zyk\u00F3w w obr\u0119bie rodziny j\u0119zyk\u00F3w indoeuropejskich. Sk\u0142ada si\u0119 z trzech zespo\u0142\u00F3w j\u0119zykowych: zachodnio-, wschodnio- i po\u0142udniowos\u0142owia\u0144skiego. Najstarsze zachowane manuskrypty z tekstami s\u0142owia\u0144skimi pochodz\u0105 z X wieku. Do zapisu j\u0119zyk\u00F3w s\u0142owia\u0144skich u\u017Cywane s\u0105 lub by\u0142y alfabety: g\u0142agolicki, cyrylicki i \u0142aci\u0144ski (w niewielkim zakresie r\u00F3wnie\u017C arabski)."@pl ,
		"Slovansk\u00E9 jazyky jsou jednou ze skupin jazyk\u016F indoevropsk\u00FDch. Studiem t\u011Bchto jazyk\u016F se zab\u00FDv\u00E1 slavistika."@cs ,
		"A szl\u00E1v nyelvek a szl\u00E1v n\u00E9pcsoportok egym\u00E1ssal k\u00F6zeli kapcsolatban \u00E1ll\u00F3 nyelvei. Kelet-Eur\u00F3pa, K\u00F6z\u00E9p-Eur\u00F3pa \u00E9s a Balk\u00E1n nagy r\u00E9sz\u00E9n, valamint \u00C9szak-\u00C1zsi\u00E1ban besz\u00E9lik \u0151ket. Az indoeur\u00F3pai nyelvcsal\u00E1d r\u00E9sz\u00E9t k\u00E9pezik."@hu ,
		"Slaavilaiset kielet on yksi indoeurooppalaisten kielten kieliryhmist\u00E4. Slaavilaisia kieli\u00E4 puhuu satoja miljoonia ihmisi\u00E4 Keski- ja It\u00E4-Euroopassa, Balkanin niemimaalla sek\u00E4 Siperiassa. Slaavilaisten kielten yhteinen historiallinen edelt\u00E4j\u00E4 on kantaslaavi. Slaavilaisten kielten puhujia kutsutaan slaaveiksi"@fi ,
		"Slav dilleri, Slavlar\u0131n konu\u015Ftu\u011Fu dillerin olu\u015Fturdu\u011Fu aile. Hint-Avrupa dil ailesinden say\u0131l\u0131r. Ancak, Slav dilleriyle di\u011Fer Hint-Avrupa dilleri aras\u0131nda bir\u00E7ok farkl\u0131l\u0131klar g\u00F6zlenir. Slav dillerinin g\u00FCn\u00FCm\u00FCzdeki a\u011F\u0131z, leh\u00E7e ve \u015Fiveleri kendi gruplar\u0131nda birbirleriyle yak\u0131nl\u0131k g\u00F6sterirler. Yani, G\u00FCney Slav Dilleri grubundaki Slav dilleri birbirlerine anla\u015F\u0131l\u0131rl\u0131k olarak yak\u0131n durumdad\u0131rlar."@tr ,
		"Slaviske spr\u00E5k tilh\u00F8rer satemspr\u00E5kene, en av to hovedgrener innen den indoeuropeiske spr\u00E5kfamilien. De er relativt n\u00E6rt beslektet med de baltiske spr\u00E5kene (man antar de skilte lag p\u00E5 500-tallet), og utgj\u00F8r sammen med disse den baltoslaviske spr\u00E5kgruppa. De slaviske spr\u00E5kene tales av over 300 millioner mennesker i \u00D8st-Europa, Balkan, Sentral-Europa og nordlige deler av Asia."@no ,
		"\u0421\u043B\u043E\u0432'\u044F\u043D\u0441\u044C\u043A\u0456 \u043C\u043E\u0432\u0438 \u2014 \u0433\u0440\u0443\u043F\u0430 \u043C\u043E\u0432, \u0449\u043E \u0440\u043E\u0437\u0432\u0438\u043D\u0443\u043B\u0438\u0441\u044F \u0437 \u0434\u0456\u0430\u043B\u0435\u043A\u0442\u0456\u0432 \u043F\u0440\u0430\u0441\u043B\u043E\u0432'\u044F\u043D\u0441\u044C\u043A\u043E\u0457 \u043C\u043E\u0432\u0438, \u044F\u043A\u0430 \u0441\u0442\u0430\u043D\u043E\u0432\u0438\u043B\u0430 \u0441\u043E\u0431\u043E\u044E \u043E\u0434\u043D\u0435 \u0437 \u0440\u043E\u0437\u0433\u0430\u043B\u0443\u0436\u0435\u043D\u044C \u0456\u043D\u0434\u043E\u0454\u0432\u0440\u043E\u043F\u0435\u0439\u0441\u044C\u043A\u043E\u0457 \u0440\u043E\u0434\u0438\u043D\u0438 \u043C\u043E\u0432."@uk ,
		"Die slawischen Sprachen sind ein Zweig des Indogermanischen. Etwa 300 Millionen Menschen sprechen eine der rund 20 slawischen Sprachen als Muttersprache, 400 Mio. inklusive Zweitsprecher. Mit Abstand die sprecherreichste slawische Sprache ist das Russische mit rund 145 Mio. Muttersprachlern und 250 Mio. inklusive der Zweitsprecher. Weitere bedeutende slawische Sprachen sind Ukrainisch und Polnisch (jeweils etwa 50 Mio."@de ,
		"Le lingue slave sono un gruppo di lingue appartenenti alla famiglia indoeuropea. Vengono solitamente inserite nella sottofamiglia balto-slava a causa di molteplici similitudini isoglottiche con le lingue baltiche, ma non ci sono altri legami tra i due gruppi. Alcuni studiosi neanche accettano questo accorpamento, in quanto i due gruppi si sono evoluti indipendentemente l\u2019uno dall\u2019altro."@it ,
		"Les lleng\u00FCes eslaves s\u00F3n les lleng\u00FCes dels eslaus, i s\u00F3n una branca de la fam\u00EDlia indoeuropea. Es parlen a l'est i centre d'Europa, als Balcans i a parts del nord d'\u00C0sia. Els idiomes van comen\u00E7ar a separar-se de l'eslau antic cap al segle X."@ca ,
		"De Slavische talen behoren tot de Indo-Europese taalfamilie. Ze worden van oudsher in het oosten van Europa gesproken, maar hebben zich als gevolg van immigratie en gebiedsuitbreidingen via Rusland verder kunnen verspreiden. Zo'n 300 miljoen mensen hebben een Slavische taal als moedertaal. Naar schatting zijn er nog zo'n honderd miljoen mensen die een Slavische taal als tweede taal spreken. Meestal is dit het Russisch, de grootste van de moderne Slavische talen (145 miljoen moedertaalsprekers)."@nl ,
		"Limbile slave (sau slavice) formeaz\u0103 o familie de limbi \u00EEnrudite, vorbite de popoarele slave, care tr\u0103iesc \u00EEn special \u00EEn Europa Central\u0103 \u015Fi de Est, \u00EEn Balcani \u015Fi \u00EEn partea de nord a Asiei. Ele formeaz\u0103 o ramur\u0103 a limbilor indo-europene. Termenul limbi slavice este \u00EEn prezent considerat \u00EEnvechit, dar mai poate fi g\u0103sit \u00EEnc\u0103 \u00EEn multe lucr\u0103ri despre aceste limbi."@ro ,
		"Slavic languages have a substantial number of palatal and palatalized consonants, often forming pairs with related non-palatalized consonants. All Slavic languages are fusional, having a rich morphology largely as a result of conserving the inflectional morphology of Proto-Indo-European."@en ,
		"De slaviska spr\u00E5ken tillh\u00F6r satemspr\u00E5ken, en av tv\u00E5 huvudgrenar inom den indoeuropeiska spr\u00E5kfamiljen. De \u00E4r relativt n\u00E4ra besl\u00E4ktade med de baltiska spr\u00E5ken och utg\u00F6r tillsammans med dessa gruppen baltoslaviska spr\u00E5k. De slaviska spr\u00E5ken delas in i tre huvudgrupper: syd-, v\u00E4st- och \u00F6stslaviska. De sydslaviska spr\u00E5ken delas i sin tur in i en \u00F6stlig och en v\u00E4stlig del. N\u00E5gra av de slaviska spr\u00E5ken skrivs med kyrilliska alfabetet, \u00F6vriga med det latinska alfabetet."@sv ,
		"L\u00EDnguas eslavas (ou esl\u00E1vicas) s\u00E3o um grupo de l\u00EDnguas indo-europ\u00E9ias com cerca de 430 milh\u00F5es de falantes, principalmente no Leste Europeu. As l\u00EDnguas esl\u00E1vicas orientais s\u00E3o faladas nos pa\u00EDses da antiga Uni\u00E3o Sovi\u00E9tica. As l\u00EDnguas esl\u00E1vicas meridionais s\u00E3o faladas nos pa\u00EDses da pen\u00EDnsula Balc\u00E2nica, na regi\u00E3o meridional da Europa e nos pa\u00EDses que compunham a antigaIugosl\u00E1via. As l\u00EDnguas esl\u00E1vicas ocidentais s\u00E3o faladas na Pol\u00F3nia, na Rep\u00FAblica Checa e na Eslov\u00E1quia."@pt ;
	foaf:depiction	<http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/8/80/Slavic_europe.svg> .
@prefix skos:	<http://www.w3.org/2004/02/skos/core#> .
@prefix ns12:	<http://dbpedia.org/resource/Category:> .
dbpedia:Slavic_languages	skos:subject	ns12:Fusional_languages ,
		ns12:Slavic_languages .
@prefix ns13:	<http://dbpedia.org/resource/Template:> .
dbpedia:Slavic_languages	dbpprop:wikiPageUsesTemplate	ns13:infobox_language_family ,
		ns13:harvcoltxt ,
		ns13:harvtxt ,
		ns13:oetymd ;
	dbpprop:iso	"sla"@en ;
	dbpprop:familycolor	"Indo-European"@en ;
	dbpprop:fam	dbpedia:Balto-Slavic_languages ,
		dbpedia:Indo-European_languages ;
	dbpprop:p	8 ,
		10 ,
		6 ,
		"94 \"Kako rekosmo, nije sigurno je li uop\u0107e bilo prabaltijskoga jezika. \u010Cini se da su dvije posvjedo\u010Dene, pre\u017Eivjele grane baltijskoga, isto\u010Dna i zapadna, razli\u010Dite jedna od druge izvorno kao i svaka posebno od praslavenskoga\"."@en ;
	dbpprop:harvcoltxtProperty	"Novotn\u00E1"@en ,
		"Bla\u017Eek"@en ,
		2007 .
@prefix xsd:	<http://www.w3.org/2001/XMLSchema#> .
dbpedia:Slavic_languages	dbpprop:accessdate	"2007-05-18"^^xsd:date ,
		"2007-09-21"^^xsd:date ;
	dbpprop:child	dbpedia:South_Slavic_languages ,
		dbpedia:East_Slavic_languages ,
		dbpedia:West_Slavic_languages .
@prefix ns15:	<http://dbpedia.org/resource/Slavic_languages/> .
dbpedia:Slavic_languages	dbpprop:relatedInstance	ns15:legend3 ,
		ns15:legend1 ,
		ns15:legend2 ;
	dbpprop:region	dbpedia:Eastern_Europe .
@prefix ns16:	<http://www4.wiwiss.fu-berlin.de/flickrwrappr/photos/> .
dbpedia:Slavic_languages	dbpprop:hasPhotoCollection	ns16:Slavic_languages .
dbpedia:Lower_Sorbian_language	dbpprop:fam	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Kashubian_language	dbpprop:fam	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Esperanto	dbpprop:posteriori	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:South_Slavic_languages	dbpprop:fam	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Knaanic_language	dbpprop:fam	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Slovincian	dbpprop:fam	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Serbian_language	dbpprop:fam	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Old_East_Slavic	dbpprop:fam	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Old_Church_Slavonic	dbpprop:fam	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Ruthenian_language	dbpprop:fam	dbpedia:Slavic_languages .
<http://dbpedia.org/resource/Du%C5%A1an>	dbpprop:region	dbpedia:Slavic_languages ;
	dbpprop:origin	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Czech_language	dbpprop:fam	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Russian_language	dbpprop:fam	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Belarusian_language	dbpprop:fam	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Slovene_language	dbpprop:fam	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Silesian_language	dbpprop:fam	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Sorbian_languages	dbpprop:fam	dbpedia:Slavic_languages .
<http://dbpedia.org/resource/Neo_%28constructed_language%29>	dbpprop:posteriori	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:East_Slavic_languages	dbpprop:fam	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Balto-Slavic_languages	dbpprop:child	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Vid	dbpprop:disambiguates	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Early_Cyrillic_alphabet	dbpprop:languages	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Bulgarian_language	dbpprop:fam	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Upper_Sorbian_language	dbpprop:fam	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Rusyn_language	dbpprop:fam	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Holy_Roman_Empire	dbpprop:commonLanguages	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Polabian_language	dbpprop:fam	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Prekmurian_dialect	dbpprop:fam	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:West_Slavic_languages	dbpprop:fam	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Resian_dialect	dbpprop:fam	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Canadian_Ukrainian	dbpprop:fam	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Slavic	dbpprop:disambiguates	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Doukhobor_Russian	dbpprop:fam	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Kriva_Palanka_dialect	dbpprop:fam	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Old_Belarusian_language	dbpprop:fam	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Slovak_language	dbpprop:fam	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Croatian_language	dbpprop:fam	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Bosnian_language	dbpprop:fam	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Macedonian_language	dbpprop:fam	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Church_Slavonic_language	dbpprop:fam	dbpedia:Slavic_languages .
<http://dbpedia.org/resource/Boris_%28first_name%29>	dbpprop:origin	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Surzhyk	dbpprop:fam	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Montenegrin_language	dbpprop:fam	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Bogumil	dbpprop:disambiguates	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Pannonian_Rusyn_language	dbpprop:fam	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Radoslav	dbpprop:origin	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Wayles_Browne	dbpedia-owl:knownFor	dbpedia:Slavic_languages .
@prefix ns17:	<http://dbpedia.org/ontology/Person/> .
dbpedia:Wayles_Browne	ns17:knownFor	dbpedia:Slavic_languages ;
	dbpprop:knownFor	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Slavic-language	dbpprop:redirect	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:SlavicLanguages	dbpprop:redirect	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Slavic_Language	dbpprop:redirect	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Slavic_Languages	dbpprop:redirect	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Slavic_language	dbpprop:redirect	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Slavonic_dialect	dbpprop:redirect	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Warsaw_dialect	dbpprop:fam	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Old_Polish_language	dbpprop:fam	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Slav_languages	dbpprop:redirect	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Slavonic_language	dbpprop:redirect	dbpedia:Slavic_languages .
<http://dbpedia.org/resource/U%C5%BEican_speech>	dbpprop:fam	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Zdenko	dbpprop:origin	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:List_of_Slavic_languages	dbpprop:redirect	dbpedia:Slavic_languages .
<http://dbpedia.org/resource/Slavic_%28language%29>	dbpprop:redirect	dbpedia:Slavic_languages .
dbpedia:Slavonic_languages	dbpprop:redirect	dbpedia:Slavic_languages .
<http://dbpedia.org/resource/%D0%A1%D0%BB%D0%BE%D0%B2%D1%A3%D0%BD%D1%8C%D1%81%D0%BA%D1%8A>	dbpprop:redirect	dbpedia:Slavic_languages .
@prefix yago:	<http://mpii.de/yago/resource/> .
yago:Slavic_languages	owl:sameAs	dbpedia:Slavic_languages .