@prefix dbpprop:	<http://dbpedia.org/property/> .
@prefix dbpedia:	<http://dbpedia.org/resource/> .
dbpedia:Sakha	dbpprop:disambiguates	dbpedia:Sakha_language .
@prefix rdf:	<http://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#> .
@prefix opencyc:	<http://sw.opencyc.org/2008/06/10/concept/> .
dbpedia:Sakha_language	rdf:type	opencyc:Mx4rvVjnqJwpEbGdrcN5Y29ycA .
@prefix owl:	<http://www.w3.org/2002/07/owl#> .
dbpedia:Sakha_language	rdf:type	owl:Thing .
@prefix ns5:	<http://dbpedia.org/class/yago/> .
dbpedia:Sakha_language	rdf:type	ns5:VowelHarmonyLanguages .
@prefix dbpedia-owl:	<http://dbpedia.org/ontology/> .
dbpedia:Sakha_language	rdf:type	dbpedia-owl:Language ,
		ns5:TurkicLanguages ,
		ns5:LanguagesOfRussia ;
	dbpprop:name	"Sakha"@en .
@prefix ns7:	<http://umbel.org/umbel/ne/wikipedia/> .
dbpedia:Sakha_language	owl:sameAs	ns7:Sakha_language ,
		opencyc:Mx4r7RxLvruJQdeMHZo5ArxgXQ ,
		<http://rdf.freebase.com/ns/guid.9202a8c04000641f8000000000591a6c> .
@prefix foaf:	<http://xmlns.com/foaf/0.1/> .
dbpedia:Sakha_language	foaf:name	"Sakha" ,
		"\u0421\u0430\u0445\u0430 \u0442\u044B\u043B\u0430 Saxa tyla" .
@prefix ns9:	<http://en.wikipedia.org/wiki/> .
dbpedia:Sakha_language	foaf:page	ns9:Sakha_language ;
	dbpedia-owl:region	dbpedia:Sakha ;
	dbpedia-owl:states	dbpedia:Russia ;
	dbpprop:reference	<http://home.uchicago.edu/~straughn/sakhadic.pdf> ,
		<http://doydu.sakhaopenworld.org/modules/debaser/genre.php?genreid=13> ,
		<http://www.uni-bonn.de/~uzsylm/mongol/mongol_sakha.html> ,
		<http://www.uni-bonn.de/~uzsylm/sakha/bib/> ,
		<http://www.kyym.ru> ,
		<http://sakhalyy.helios-nw.ru/> ,
		<http://doydu.sakhaopenworld.org/> ,
		<http://www.baayaga.narod.ru> ,
		<http://sakhatyla.ru> .
@prefix rdfs:	<http://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#> .
dbpedia:Sakha_language	rdfs:label	"Jakutische Sprache"@de ,
		"Jakuutin kieli"@fi ,
		"\u042F\u043A\u0443\u0442\u0441\u043A\u0438\u0439 \u044F\u0437\u044B\u043A"@ru ,
		"Sakha language"@en ,
		"Yakoute"@fr ,
		"Jakutisk"@no ,
		"Jakoets"@nl ,
		"Lingua sacha"@it ,
		"Yakut\u00E7a"@tr ,
		"Jakutiska"@sv ,
		"J\u0119zyk jakucki"@pl ,
		"Iacut"@ca ,
		"\u042F\u043A\u0443\u0442\u0441\u044C\u043A\u0430 \u043C\u043E\u0432\u0430"@uk ,
		"\u96C5\u5E93\u7279\u8BED"@zh ,
		"Idioma yakuto"@es ,
		"\u30B5\u30CF\u8A9E"@ja ,
		"L\u00EDngua iacuta"@pt ;
	dbpedia-owl:thumbnail	<http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a6/SakhaDolganWorld.jpg/200px-SakhaDolganWorld.jpg> .
@prefix ns11:	<http://dbpedia.org/ontology/Language/> .
dbpedia:Sakha_language	ns11:region	dbpedia:Sakha ;
	ns11:states	dbpedia:Russia ;
	dbpprop:abstract	"Yakut\u00E7a, ya da Saha T\u00FCrk\u00E7esi, Yakutlar\u0131n (Saha T\u00FCrkleri'nin) konu\u015Ftu\u011Fu leh\u00E7edir. T\u00FCrk leh\u00E7eleri'nin Sibirya grubuna ba\u011Fl\u0131d\u0131r. 456.288 ki\u015Fi taraf\u0131ndan konu\u015Fulur. Ayr\u0131ca Taymir Yar\u0131madas\u0131'n\u0131n do\u011Fusunda ya\u015Fayan halklar\u0131n ticaret dilidir (Ruslar hari\u00E7). Yakut\u00E7a'ya Sahaca da denir. Bu leh\u00E7eyi konu\u015Fanlar\u0131n \u00E7o\u011Funlu\u011Fu Rusya Federasyonu'na ba\u011Fl\u0131 Saha Cumhuriyeti'nde ya\u015Far."@tr ,
		"\u042F\u043A\u0443\u0301\u0442\u0441\u044C\u043A\u0430 \u043C\u043E\u0301\u0432\u0430 (\u0441\u0430\u043C\u043E\u043D\u0430\u0437\u0432\u0430 \u0441\u0430\u0445\u0430\u0301 \u0442\u044B\u0301\u043B\u0430) \u2014 \u043C\u043E\u0432\u0430 \u044F\u043A\u0443\u0442\u0456\u0432, \u043E\u0441\u043D\u043E\u0432\u043D\u043E\u0433\u043E \u043D\u0430\u0441\u0435\u043B\u0435\u043D\u043D\u044F \u0420\u0435\u0441\u043F\u0443\u0431\u043B\u0456\u043A\u0438 \u0421\u0430\u0445\u0430, \u0442\u044E\u0440\u043A\u0441\u044C\u043A\u043E\u0433\u043E \u043D\u0430\u0440\u043E\u0434\u0443 \u043F\u0456\u0432\u043D\u0456\u0447\u043D\u043E-\u0441\u0445\u0456\u0434\u043D\u043E\u0433\u043E \u0421\u0438\u0431\u0456\u0440\u0443 \u0456 \u0434\u0435\u044F\u043A\u0438\u0445 \u043F\u0440\u0438\u043B\u0435\u0433\u043B\u0438\u0445 \u0442\u0435\u0440\u0438\u0442\u043E\u0440\u0456\u0439."@uk ,
		"La lingua sacha o lingua jacuta o jacuto (\u0421\u0430\u0445\u0430 \u0442\u044B\u043B\u0430) \u00E8 una lingua turca parlata da circa 456.000 persone nella Siberia orientale, in assoluta prevalenza comprese nei confini della omonima Repubblica Autonoma nell'ambito della Federazione Russa. La lingua sacha appartiene al gruppo delle lingue turche settentrionali, analogamente ad altre lingue minori della Russia quali il dolgano e il tuvano. La sacha \u00E8 una lingua agglutinante, caratterizzata da armonia vocalica; viene scritta con una variet\u00E0 di alfabeto cirillico messa a punto all'inizio del XX secolo da Sem\u00EBn Novgorodov."@it ,
		"Die jakutische Sprache (jakutisch \u0421\u0430\u0445\u0430 \u0422\u044B\u043B\u0430 Sacha tyla) ist eine Sprache aus der Gruppe der nord\u00F6stlichen Turksprachen (auch \u201Esibirische Turksprachen\u201C genannt) mit etwa 363.000 Sprechern. Sie nimmt innerhalb der Gruppe der Turksprachen eine Sonderstellung ein, da sie auch viele Merkmale der benachbarten, nicht verwandten mongolischen Sprachen und des Altt\u00FCrkischen aufweist."@de ,
		"J\u0119zyk jakucki \u2013 j\u0119zyk Jakut\u00F3w, narodu zamieszkuj\u0105cego wschodni\u0105 Syberi\u0119. M\u00F3wi nim ok. 300 tys. ludzi. Zaliczany do j\u0119zyk\u00F3w turkijskich, jednak d\u0142ugi wp\u0142yw j\u0119zyk\u00F3w tungusko-mand\u017Curskich i mongolskich wywar\u0142 du\u017Cy wp\u0142ywa na fonetyk\u0119, s\u0142ownictwo i gramatyk\u0119. Jest j\u0119zykiem aglutynacyjnym, ale ma te\u017C elementy fleksyjne. Charakterystyczn\u0105 cech\u0105 fonetyki jest obecno\u015B\u0107 samog\u0142osek d\u0142ugich oraz dyftong\u00F3w (\"ya\", \"uo\", \"ie\", \"\u00FC\u00F6\"), a tak\u017Ce najbardziej w\u015Br\u00F3d j\u0119zyk\u00F3w turkijskich rozwini\u0119ta harmonia wokalna, kt\u00F3ra w j\u0119zyku jakuckim wyst\u0119puje w 3 odmianach: harmonia palatalna (np. *a-e &gt; a-a; *e-a &gt; e-e), harmonia labialna (np. *a-u &gt; a-y; *e-\u00FC &gt; e-i; *\u00F6-i &gt; \u00F6-\u00FC) oraz atrakcja labialna (*o-a &gt; o-o; *\u00F6-e &gt; \u00F6-\u00F6). Posiada 2 deklinacje: posesywn\u0105 i nieposesywn\u0105. Nieposesywna (ko\u0144, konia itd. ) jest deklinacj\u0105 podstawow\u0105, podczas gdy posesywna (m\u00F3j ko\u0144, mojego konia itd. ) jest zbudowana na bazie nieposesywnej, acz nie zawsze jest to proste po\u0142\u0105czenie sufiksu posesywnego (np. w znaczeniu 'm\u00F3j') z sufiksem deklinacyjnym. W deklinacji nieposesywnej wyst\u0119puj\u0105 nast\u0119puj\u0105ce przypadki (w nawiasach podany jest ich wyk\u0142adnik morfologiczny w postaci podstawowej, tzn. wyst\u0119puj\u0105cej po tematach zako\u0144czonych na samog\u0142osk\u0119): Nominativus (-, tzn. brak osobnego wyk\u0142adnika) Dativus (-ga) Accusativus (-ny) Accusativus partitiv (-ta) Accusativus comitativ (-lary) - Uwaga: Nie myli\u0107 z Comitatiwem! Ablativus (-ttan) Instrumental (-nan) Comparativus (-taaghar) Comitativus Czasownik posiada bogactwo form. Alfabet stworzony w 1922 przez S. Nowgorodowa na bazie mi\u0119dzynarodowego alfabetu fonetycznego. Od 1939 cyrylica. Z j\u0119zyka jakuckiego rozwin\u0105\u0142 si\u0119 w XVII w. j\u0119zyk do\u0142ga\u0144ski."@pl ,
		"Le yakoute ou iakoute (\u0421\u0430\u0445\u0430 \u0442\u044B\u043B\u0430 sakha tyla en yakoute) est une langue appartenant au groupe des langues turques de la famille des langues alta\u00EFques. Il est parl\u00E9 en Sib\u00E9rie, plus pr\u00E9cis\u00E9ment en Yakoutie."@fr ,
		"\u96C5\u5E93\u7279\u8BED\u5C5E\u4E8E\u7A81\u53A5\u8BED\u65CF\uFF0C\u662F\u4FC4\u7F57\u65AF\u8054\u90A6\u4E4B\u85A9\u54C8\u5171\u548C\u570B\u7684\u5B98\u65B9\u8BED\u8A00\u4E4B\u4E00\u3002"@zh ,
		"Het Jakoets (\u0421\u0430\u0445\u0430 \u0422\u044B\u043B\u0430, Sacha tyla) is een Turkse taal met ongeveer 363.000 sprekers, die gesproken wordt in de autonome republiek Jakoeti\u00EB (Republiek Sacha) van de Russische Federatie. De belangrijkste sprekers is het volk Jakoeten . Jakoets is een lid van de noordelijke groep van de Turkse talen, waartoe ook het Dolgaans en het Tuviens horen. Deze Turkse talen behoren volgens sommige wetenschappers tot de grote groep van Alta\u00EFsche talen. Net zoals het Fins, het Hongaars en het Turks heeft het Jakoets vocaalharmonie, agglutinatie, en heeft het geen grammaticaal geslacht. Het Hongaars en Fins zijn echter geen familie van het Turks. Iets wat men vroeger wel dacht. Wat betreft woordvolgorde is het Jakoets een SOV-taal. De taal wordt hoofdzakelijk gesproken in Jakoeti\u00EB, maar ook door etnische Jakoeten in de kraj Chabarovsk en andere delen van de Russische Federatie, Turkije en andere landen. Tevens wordt het Jakoets gebruikt als een lingua franca door de andere minderheden in Jakoeti\u00EB."@nl ,
		"\u0424\u0430\u0439\u043B:SakhaDolganWorld. jpg 315px \u042F\u043A\u0443\u0301\u0442\u0441\u043A\u0438\u0439 \u044F\u0437\u044B\u0301\u043A (\u044F\u043A\u0443\u0442\u0441\u043A. \u0421\u0430\u0445\u0430 \u0442\u044B\u043B\u0430)\u00A0\u2014 \u044F\u0437\u044B\u043A \u044F\u043A\u0443\u0442\u043E\u0432, \u043E\u0442\u043D\u043E\u0441\u0438\u0442\u0441\u044F \u043A \u0442\u044E\u0440\u043A\u0441\u043A\u043E\u0439 \u0433\u0440\u0443\u043F\u043F\u0435 \u044F\u0437\u044B\u043A\u043E\u0432. \u041A\u043E\u043B\u0438\u0447\u0435\u0441\u0442\u0432\u043E \u043D\u043E\u0441\u0438\u0442\u0435\u043B\u0435\u0439 \u044F\u0437\u044B\u043A\u0430 \u043F\u043E \u0434\u0430\u043D\u043D\u044B\u043C \u043F\u0435\u0440\u0435\u043F\u0438\u0441\u0438 2002 \u0433\u043E\u0434\u0430 \u043D\u0430\u0441\u0447\u0438\u0442\u044B\u0432\u0430\u0435\u0442 \u043E\u043A\u043E\u043B\u043E 456 288 \u0447\u0435\u043B\u043E\u0432\u0435\u043A, \u043A\u043E\u0442\u043E\u0440\u044B\u0435 \u043F\u0440\u043E\u0436\u0438\u0432\u0430\u044E\u0442 \u0432 \u043E\u0441\u043D\u043E\u0432\u043D\u043E\u043C \u043D\u0430 \u0442\u0435\u0440\u0440\u0438\u0442\u043E\u0440\u0438\u0438 \u042F\u043A\u0443\u0442\u0438\u0438, \u0430 \u0442\u0430\u043A\u0436\u0435 \u0432 \u0418\u0440\u043A\u0443\u0442\u0441\u043A\u043E\u0439 \u0438 \u041C\u0430\u0433\u0430\u0434\u0430\u043D\u0441\u043A\u043E\u0439 \u043E\u0431\u043B\u0430\u0441\u0442\u044F\u0445, \u041A\u0440\u0430\u0441\u043D\u043E\u044F\u0440\u0441\u043A\u043E\u043C \u0438 \u0425\u0430\u0431\u0430\u0440\u043E\u0432\u0441\u043A\u043E\u043C \u043A\u0440\u0430\u044F\u0445. \u042F\u043A\u0443\u0442\u0441\u043A\u0438\u0439 \u044F\u0437\u044B\u043A \u0440\u0435\u0437\u043A\u043E \u043E\u0442\u043B\u0438\u0447\u0430\u0435\u0442\u0441\u044F \u043E\u0442 \u043F\u0440\u043E\u0447\u0438\u0445 \u0442\u044E\u0440\u043A\u0441\u043A\u0438\u0445 \u044F\u0437\u044B\u043A\u043E\u0432 \u043D\u0430\u043B\u0438\u0447\u0438\u0435\u043C \u043F\u043B\u0430\u0441\u0442\u0430 \u043B\u0435\u043A\u0441\u0438\u043A\u0438 \u043D\u0435\u044F\u0441\u043D\u043E\u0433\u043E \u043F\u0440\u043E\u0438\u0441\u0445\u043E\u0436\u0434\u0435\u043D\u0438\u044F. \u0418\u043C\u0435\u0435\u0442\u0441\u044F \u0442\u0430\u043A\u0436\u0435 \u043C\u043D\u043E\u0436\u0435\u0441\u0442\u0432\u043E \u043C\u043E\u043D\u0433\u043E\u043B\u044C\u0441\u043A\u0438\u0445 \u0437\u0430\u0438\u043C\u0441\u0442\u0432\u043E\u0432\u0430\u043D\u0438\u0439."@ru ,
		"Jakutiska, eller sacha, \u00E4r ett turkspr\u00E5k med omkring 363 000 talare, jakuterna, fr\u00E4mst i delrepubliken Sacha (Jakutien) i nord\u00F6stra Sibirien i Ryssland."@sv ,
		"L\u00EDngua iacuta, Sakha, or Yakut, \u00E9 uma das L\u00EDnguas turcomanas com cerca de 460 mil falantes falada na Iac\u00FAtia (ou Rep\u00FAblica Sakha), Sib\u00E9ria, R\u00FAssia pelos Iacutos"@pt ,
		"Sakha, or Yakut, is a Turkic language with around 460,000 speakers spoken in the Sakha Republic in the Russian Federation by the Sakha or Yakuts."@en ,
		"El iacut o sakh\u00E0 \u00E9s una llengua turquesa parlada per unes 360.000 persones a la Rep\u00FAblica de Sakh\u00E0, al nord de la Sib\u00E8ria russa. Fa servir car\u00E0cters cir\u00EDl\u00B7lics. Els iacuts pertanyen tant a religions tradicionals com a l'esgl\u00E9sia ortodoxa russa."@ca ,
		"Jakutisk eller sakha er et tyrkisk spr\u00E5k som tales over et stort og tynt befolka omr\u00E5de i det nord\u00F8stlige Sibir, i traktene omkring Lena med sideelver. En antakelse er at folket og spr\u00E5ket har kommet til omr\u00E5det s\u00F8rvestfra p\u00E5 1300-1400-tallet. Jakutisk er det \u00F8stligste av de tyrkiske spr\u00E5ka, og det som skiller seg mest fra andre tyrkiske spr\u00E5k. Spr\u00E5ket har en kort historie som skriftspr\u00E5k, og skrives med russisk alfabet. P\u00E5 halv\u00F8ya Tajmyr mot Nordishavet taler folket en avvikende dialekt av jakutisk - dolgan."@no ,
		"\u30B5\u30CF\u8A9E\uFF08\u3055\u306F\u3054\u3001\u30B5\u30CF\u8A9E\uFF1A\u0421\u0430\u0445\u0430 \u0442\u044B\u043B\u0430\uFF08saxa tyla\uFF09\u3001\u30E4\u30AF\u30FC\u30C8\u8A9E\u3068\u3082\uFF09\u306F\u3001\u30B7\u30D9\u30EA\u30A2\u306B\u4F4F\u3080\u30C6\u30E5\u30EB\u30AF\u7CFB\u6C11\u65CF\u3067\u3042\u308B\u30B5\u30CF\u4EBA\uFF08\u30E4\u30AF\u30FC\u30C8\u4EBA\uFF09\u306E\u8A00\u8A9E\u3067\u3042\u308B\u3002\u8A71\u8005\u6570\u306F\u7D0436\u4E073000\u4EBA\u3002"@ja ,
		"Jakuutin kieli (jakuutiksi \u0441\u0430\u0445\u0430 \u0442\u044B\u043B\u0430, saha tyla) on jakuuttien puhuma turkkilainen kieli. Sill\u00E4 on virallisen kielen asema Sahan tasavallassa Ven\u00E4j\u00E4ll\u00E4."@fi ,
		"La lengua yakuta es un idioma muy divergente de las otras lenguas t\u00FArquicas, aunque no tanto como el chuvasho, como resultado de una larga separaci\u00F3n del cuerpo principal de hablantes t\u00FArquicos y la influencia de las vecinas lenguas tung\u00FAs y mong\u00F3licas. El aut\u00F3nimo por el cual los yakutos, los principales hablantes de este idioma, se denominan a s\u00ED mismos es saja."@es ;
	rdfs:comment	"Le yakoute ou iakoute (\u0421\u0430\u0445\u0430 \u0442\u044B\u043B\u0430 sakha tyla en yakoute) est une langue appartenant au groupe des langues turques de la famille des langues alta\u00EFques. Il est parl\u00E9 en Sib\u00E9rie, plus pr\u00E9cis\u00E9ment en Yakoutie."@fr ,
		"Jakuutin kieli (jakuutiksi \u0441\u0430\u0445\u0430 \u0442\u044B\u043B\u0430, saha tyla) on jakuuttien puhuma turkkilainen kieli. Sill\u00E4 on virallisen kielen asema Sahan tasavallassa Ven\u00E4j\u00E4ll\u00E4."@fi ,
		"Yakut\u00E7a, ya da Saha T\u00FCrk\u00E7esi, Yakutlar\u0131n (Saha T\u00FCrkleri'nin) konu\u015Ftu\u011Fu leh\u00E7edir. T\u00FCrk leh\u00E7eleri'nin Sibirya grubuna ba\u011Fl\u0131d\u0131r. 456.288 ki\u015Fi taraf\u0131ndan konu\u015Fulur. Ayr\u0131ca Taymir Yar\u0131madas\u0131'n\u0131n do\u011Fusunda ya\u015Fayan halklar\u0131n ticaret dilidir (Ruslar hari\u00E7). Yakut\u00E7a'ya Sahaca da denir. Bu leh\u00E7eyi konu\u015Fanlar\u0131n \u00E7o\u011Funlu\u011Fu Rusya Federasyonu'na ba\u011Fl\u0131 Saha Cumhuriyeti'nde ya\u015Far."@tr ,
		"\u042F\u043A\u0443\u0301\u0442\u0441\u044C\u043A\u0430 \u043C\u043E\u0301\u0432\u0430 (\u0441\u0430\u043C\u043E\u043D\u0430\u0437\u0432\u0430 \u0441\u0430\u0445\u0430\u0301 \u0442\u044B\u0301\u043B\u0430) \u2014 \u043C\u043E\u0432\u0430 \u044F\u043A\u0443\u0442\u0456\u0432, \u043E\u0441\u043D\u043E\u0432\u043D\u043E\u0433\u043E \u043D\u0430\u0441\u0435\u043B\u0435\u043D\u043D\u044F \u0420\u0435\u0441\u043F\u0443\u0431\u043B\u0456\u043A\u0438 \u0421\u0430\u0445\u0430, \u0442\u044E\u0440\u043A\u0441\u044C\u043A\u043E\u0433\u043E \u043D\u0430\u0440\u043E\u0434\u0443 \u043F\u0456\u0432\u043D\u0456\u0447\u043D\u043E-\u0441\u0445\u0456\u0434\u043D\u043E\u0433\u043E \u0421\u0438\u0431\u0456\u0440\u0443 \u0456 \u0434\u0435\u044F\u043A\u0438\u0445 \u043F\u0440\u0438\u043B\u0435\u0433\u043B\u0438\u0445 \u0442\u0435\u0440\u0438\u0442\u043E\u0440\u0456\u0439."@uk ,
		"La lengua yakuta es un idioma muy divergente de las otras lenguas t\u00FArquicas, aunque no tanto como el chuvasho, como resultado de una larga separaci\u00F3n del cuerpo principal de hablantes t\u00FArquicos y la influencia de las vecinas lenguas tung\u00FAs y mong\u00F3licas. El aut\u00F3nimo por el cual los yakutos, los principales hablantes de este idioma, se denominan a s\u00ED mismos es saja."@es ,
		"Jakutisk eller sakha er et tyrkisk spr\u00E5k som tales over et stort og tynt befolka omr\u00E5de i det nord\u00F8stlige Sibir, i traktene omkring Lena med sideelver. En antakelse er at folket og spr\u00E5ket har kommet til omr\u00E5det s\u00F8rvestfra p\u00E5 1300-1400-tallet. Jakutisk er det \u00F8stligste av de tyrkiske spr\u00E5ka, og det som skiller seg mest fra andre tyrkiske spr\u00E5k. Spr\u00E5ket har en kort historie som skriftspr\u00E5k, og skrives med russisk alfabet."@no ,
		"Jakutiska, eller sacha, \u00E4r ett turkspr\u00E5k med omkring 363 000 talare, jakuterna, fr\u00E4mst i delrepubliken Sacha (Jakutien) i nord\u00F6stra Sibirien i Ryssland."@sv ,
		"Het Jakoets (\u0421\u0430\u0445\u0430 \u0422\u044B\u043B\u0430, Sacha tyla) is een Turkse taal met ongeveer 363.000 sprekers, die gesproken wordt in de autonome republiek Jakoeti\u00EB (Republiek Sacha) van de Russische Federatie. De belangrijkste sprekers is het volk Jakoeten . Jakoets is een lid van de noordelijke groep van de Turkse talen, waartoe ook het Dolgaans en het Tuviens horen. Deze Turkse talen behoren volgens sommige wetenschappers tot de grote groep van Alta\u00EFsche talen."@nl ,
		"Die jakutische Sprache (jakutisch \u0421\u0430\u0445\u0430 \u0422\u044B\u043B\u0430 Sacha tyla) ist eine Sprache aus der Gruppe der nord\u00F6stlichen Turksprachen (auch \u201Esibirische Turksprachen\u201C genannt) mit etwa 363.000 Sprechern. Sie nimmt innerhalb der Gruppe der Turksprachen eine Sonderstellung ein, da sie auch viele Merkmale der benachbarten, nicht verwandten mongolischen Sprachen und des Altt\u00FCrkischen aufweist."@de ,
		"J\u0119zyk jakucki \u2013 j\u0119zyk Jakut\u00F3w, narodu zamieszkuj\u0105cego wschodni\u0105 Syberi\u0119. M\u00F3wi nim ok. 300 tys. ludzi. Zaliczany do j\u0119zyk\u00F3w turkijskich, jednak d\u0142ugi wp\u0142yw j\u0119zyk\u00F3w tungusko-mand\u017Curskich i mongolskich wywar\u0142 du\u017Cy wp\u0142ywa na fonetyk\u0119, s\u0142ownictwo i gramatyk\u0119. Jest j\u0119zykiem aglutynacyjnym, ale ma te\u017C elementy fleksyjne."@pl ,
		"\u30B5\u30CF\u8A9E\uFF08\u3055\u306F\u3054\u3001\u30B5\u30CF\u8A9E\uFF1A\u0421\u0430\u0445\u0430 \u0442\u044B\u043B\u0430\uFF08saxa tyla\uFF09\u3001\u30E4\u30AF\u30FC\u30C8\u8A9E\u3068\u3082\uFF09\u306F\u3001\u30B7\u30D9\u30EA\u30A2\u306B\u4F4F\u3080\u30C6\u30E5\u30EB\u30AF\u7CFB\u6C11\u65CF\u3067\u3042\u308B\u30B5\u30CF\u4EBA\uFF08\u30E4\u30AF\u30FC\u30C8\u4EBA\uFF09\u306E\u8A00\u8A9E\u3067\u3042\u308B\u3002\u8A71\u8005\u6570\u306F\u7D0436\u4E073000\u4EBA\u3002"@ja ,
		"L\u00EDngua iacuta, Sakha, or Yakut, \u00E9 uma das L\u00EDnguas turcomanas com cerca de 460 mil falantes falada na Iac\u00FAtia (ou Rep\u00FAblica Sakha), Sib\u00E9ria, R\u00FAssia pelos Iacutos"@pt ,
		"La lingua sacha o lingua jacuta o jacuto (\u0421\u0430\u0445\u0430 \u0442\u044B\u043B\u0430) \u00E8 una lingua turca parlata da circa 456.000 persone nella Siberia orientale, in assoluta prevalenza comprese nei confini della omonima Repubblica Autonoma nell'ambito della Federazione Russa. La lingua sacha appartiene al gruppo delle lingue turche settentrionali, analogamente ad altre lingue minori della Russia quali il dolgano e il tuvano."@it ,
		"Sakha, or Yakut, is a Turkic language with around 460,000 speakers spoken in the Sakha Republic in the Russian Federation by the Sakha or Yakuts."@en ,
		"\u0424\u0430\u0439\u043B:SakhaDolganWorld. jpg 315px \u042F\u043A\u0443\u0301\u0442\u0441\u043A\u0438\u0439 \u044F\u0437\u044B\u0301\u043A (\u044F\u043A\u0443\u0442\u0441\u043A. \u0421\u0430\u0445\u0430 \u0442\u044B\u043B\u0430)\u00A0\u2014 \u044F\u0437\u044B\u043A \u044F\u043A\u0443\u0442\u043E\u0432, \u043E\u0442\u043D\u043E\u0441\u0438\u0442\u0441\u044F \u043A \u0442\u044E\u0440\u043A\u0441\u043A\u043E\u0439 \u0433\u0440\u0443\u043F\u043F\u0435 \u044F\u0437\u044B\u043A\u043E\u0432."@ru ,
		"El iacut o sakh\u00E0 \u00E9s una llengua turquesa parlada per unes 360.000 persones a la Rep\u00FAblica de Sakh\u00E0, al nord de la Sib\u00E8ria russa. Fa servir car\u00E0cters cir\u00EDl\u00B7lics. Els iacuts pertanyen tant a religions tradicionals com a l'esgl\u00E9sia ortodoxa russa."@ca ,
		"\u96C5\u5E93\u7279\u8BED\u5C5E\u4E8E\u7A81\u53A5\u8BED\u65CF\uFF0C\u662F\u4FC4\u7F57\u65AF\u8054\u90A6\u4E4B\u85A9\u54C8\u5171\u548C\u570B\u7684\u5B98\u65B9\u8BED\u8A00\u4E4B\u4E00\u3002"@zh ;
	foaf:depiction	<http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/a/a6/SakhaDolganWorld.jpg> .
@prefix skos:	<http://www.w3.org/2004/02/skos/core#> .
@prefix ns13:	<http://dbpedia.org/resource/Category:> .
dbpedia:Sakha_language	skos:subject	ns13:Vowel_harmony_languages ,
		ns13:Turkic_languages ,
		ns13:Sakha_Republic ,
		ns13:Languages_of_Russia .
@prefix ns14:	<http://dbpedia.org/resource/Template:> .
dbpedia:Sakha_language	dbpprop:wikiPageUsesTemplate	ns14:infobox_language ;
	dbpprop:iso	"sah"@en ;
	dbpprop:familycolor	"Altaic"@en ;
	dbpprop:fam	dbpedia:Altaic_languages ,
		"Northern Turkic"@en ,
		dbpedia:Turkic_languages ;
	dbpprop:map	" center|315px<br>Map showing locations of Sakha (dark blue) and Dolgan (blue)"@en ;
	dbpprop:nativename	"\u0421\u0430\u0445\u0430 \u0442\u044B\u043B\u0430 Saxa tyla"@en ;
	dbpprop:region	dbpedia:Sakha ;
	dbpprop:speakers	"456,288 (2002 census)"@en ;
	dbpprop:script	dbpedia:Cyrillic_alphabet ;
	dbpprop:states	dbpedia:Russia ;
	dbpprop:nation	dbpedia:Sakha_Republic .
@prefix ns15:	<http://www4.wiwiss.fu-berlin.de/flickrwrappr/photos/> .
dbpedia:Sakha_language	dbpprop:hasPhotoCollection	ns15:Sakha_language .
@prefix ns16:	<http://www.w3.org/2006/03/wn/wn20/instances/> .
dbpedia:Sakha_language	dbpprop:wordnet_type	ns16:synset-language-noun-1 .
dbpedia:Yakuts	dbpprop:langs	dbpedia:Sakha_language .
dbpedia:Sakha_Republic	dbpprop:officiallanguages	dbpedia:Sakha_language .
dbpedia:Saxa_language	dbpprop:redirect	dbpedia:Sakha_language .
<http://dbpedia.org/resource/%D0%A1%D0%B0%D1%85%D0%B0%D0%BB%D1%8B%D1%8B>	dbpprop:redirect	dbpedia:Sakha_language .
dbpedia:Yakut_language	dbpprop:redirect	dbpedia:Sakha_language .
@prefix yago:	<http://mpii.de/yago/resource/> .
yago:Sakha_language	owl:sameAs	dbpedia:Sakha_language .
<http://dbpedia.org/resource/%D0%A1%D0%B0%D1%85%D0%B0_%D1%82%D1%8B%D0%BB%D0%B0>	dbpprop:redirect	dbpedia:Sakha_language .