@prefix dbpedia-owl:	<http://dbpedia.org/ontology/> .
@prefix dbpedia:	<http://dbpedia.org/resource/> .
dbpedia:Switzerland	dbpedia-owl:language	dbpedia:Romansh_language .
@prefix ns2:	<http://dbpedia.org/ontology/PopulatedPlace/> .
dbpedia:Switzerland	ns2:language	dbpedia:Romansh_language .
@prefix dbpprop:	<http://dbpedia.org/property/> .
dbpedia:Switzerland	dbpprop:officialLanguages	dbpedia:Romansh_language .
dbpedia:HD_suisse	dbpedia-owl:language	dbpedia:Romansh_language .
@prefix ns4:	<http://dbpedia.org/ontology/Broadcast/> .
dbpedia:HD_suisse	ns4:language	dbpedia:Romansh_language ;
	dbpprop:language	dbpedia:Romansh_language .
dbpedia:Roman	dbpprop:disambiguates	dbpedia:Romansh_language .
<http://dbpedia.org/resource/Swiss_%28people%29>	dbpedia-owl:language	dbpedia:Romansh_language .
@prefix ns5:	<http://dbpedia.org/ontology/EthnicGroup/> .
<http://dbpedia.org/resource/Swiss_%28people%29>	ns5:language	dbpedia:Romansh_language ;
	dbpprop:languages	dbpedia:Romansh_language ,
		dbpedia:Romansh_language .
@prefix rdf:	<http://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#> .
dbpedia:Romansh_language	rdf:type	dbpedia-owl:Language .
@prefix owl:	<http://www.w3.org/2002/07/owl#> .
dbpedia:Romansh_language	rdf:type	owl:Thing ;
	dbpprop:name	"Romansch"@en ;
	owl:sameAs	<http://rdf.freebase.com/ns/guid.9202a8c04000641f8000000000032f31> .
@prefix ns8:	<http://sw.opencyc.org/concept/> .
dbpedia:Romansh_language	owl:sameAs	ns8:Mx4rvViIrJwpEbGdrcN5Y29ycA .
@prefix foaf:	<http://xmlns.com/foaf/0.1/> .
dbpedia:Romansh_language	foaf:name	"Rumantsch" ,
		"Romansch" .
@prefix ns10:	<http://en.wikipedia.org/wiki/> .
dbpedia:Romansh_language	foaf:page	ns10:Romansh_language ;
	dbpedia-owl:region	<http://dbpedia.org/resource/Graub%C3%BCnden> ;
	dbpprop:reference	<http://www.e-lir.ch> ,
		<http://www.liarumantscha.ch> ,
		<http://www.pledarigrond.ch/> ,
		<http://www.swissinfo.org/eng/specials/romansh/index.html?siteSect=21020> ,
		<http://www.mypledari.ch/> ,
		<http://www.gutenberg.org/etext/10069> ,
		<http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=roh> ,
		<http://www.google.com/intl/rm/> ,
		<http://www.omniglot.com/writing/romansh.htm> ,
		<http://www.rtr.ch/> ,
		<http://www.romansh.ch/> ,
		<http://www.unifr.ch/rheto/documents/Gramminstr.pdf> ,
		<http://www.google.com/Top/Science/Social_Sciences/Linguistics/Languages/Natural/Indo-European/Italic/Romance/Romansh/> ,
		<http://www.websters-online-dictionary.org/definition/Romansch-english/> .
@prefix rdfs:	<http://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#> .
dbpedia:Romansh_language	rdfs:label	"\u30ED\u30DE\u30F3\u30B7\u30E5\u8A9E"@ja ,
		"Retoromaani"@fi ,
		"Retoromansk"@no ,
		"L\u00EDngua romanche"@pt ,
		"Romanx"@ca ,
		"R\u00E4toromanska"@sv ,
		"J\u0119zyk romansz"@pl ,
		"Romansh language"@en ,
		"Limba retoroman\u0103"@ro ,
		"Romans nyelv"@hu ,
		"Reto-Romaans"@nl ,
		"\u0420\u043E\u043C\u0430\u043D\u0448\u0441\u043A\u0438\u0439 \u044F\u0437\u044B\u043A"@ru ,
		"Romanche"@es ,
		"\u0420\u0435\u0442\u043E\u0440\u043E\u043C\u0430\u043D\u0441\u044C\u043A\u0430 \u043C\u043E\u0432\u0430"@uk ,
		"Roman\u015F\u00E7a"@tr ,
		"R\u00E9torom\u00E1n\u0161tina"@cs ,
		"Lingua romancia"@it ,
		"Romanche"@fr ,
		"\u7F57\u66FC\u4EC0\u8BED"@zh ,
		"R\u00E4toromanisch"@de .
@prefix ns12:	<http://dbpedia.org/ontology/Language/> .
dbpedia:Romansh_language	ns12:region	<http://dbpedia.org/resource/Graub%C3%BCnden> ;
	dbpprop:abstract	"\u30ED\u30DE\u30F3\u30B7\u30E5\u8A9E\uFF08Rumantsch\uFF09\u306F\u3001\u30A4\u30F3\u30C9\u30FB\u30E8\u30FC\u30ED\u30C3\u30D1\u8A9E\u7CFB\u7D71\u306E\u30ED\u30DE\u30F3\u30B9\u8A9E\u6D3E\u306B\u5C5E\u3059\u308B\u30EC\u30C8\u30FB\u30ED\u30DE\u30F3\u30B9\u8A9E\u7FA4\u306B\u5C5E\u3059\u308B\u8A00\u8A9E\u3002\u30B9\u30A4\u30B9\u9023\u90A6\u306B\u304A\u3044\u3066\u3001\u30C9\u30A4\u30C4\u8A9E\u3001\u30D5\u30E9\u30F3\u30B9\u8A9E\u3001\u30A4\u30BF\u30EA\u30A2\u8A9E\u3068\u306A\u3089\u3073\u3001\u7B2C4\u306E\u56FD\u8A9E\u3068\u3057\u3066\u8A8D\u3081\u3089\u308C\u3066\u3044\u308B\u3002\u3053\u308C\u306F2000\u5E74\u306B\u5236\u5B9A\u3055\u308C\u305F\u30B9\u30A4\u30B9\u9023\u90A6\u65B0\u61B2\u6CD5\u306B\u304A\u3044\u3066\u3082\u5909\u308F\u308A\u306F\u306A\u3044\u3002 \u305F\u3060\u3057\u3001\u30B9\u30A4\u30B9\u5168\u57DF\u3067\u516C\u7684\u306B\u4F7F\u7528\u51FA\u6765\u308B\u30B9\u30A4\u30B9\u306E\u516C\u7528\u8A9E\u306E\u5730\u4F4D\u306F\u306A\u304F\u3001\u5B9F\u969B\u306F\u30B9\u30A4\u30B9\u5357\u6771\u90E8\u306B\u3042\u308B\u30B0\u30E9\u30A6\u30D3\u30E5\u30F3\u30C7\u30F3\u5DDE\u306E\u30A2\u30EB\u30D7\u30B9\u5317\u5C71\u9E93\u306E\u6E13\u8C37\u5730\u306A\u3069\u304D\u308F\u3081\u3066\u9650\u3089\u308C\u305F\u571F\u5730\u3067\u3057\u304B\u4F7F\u7528\u3055\u308C\u3066\u3044\u306A\u3044\u3002\u305D\u306E\u4F7F\u7528\u4EBA\u53E3\u306F3\u4E07\u4EBA\u5F37\u3068\u3044\u308F\u308C\u30B9\u30A4\u30B9\u4EBA\u53E3\u306E0.5%\u306B\u3082\u6E80\u305F\u306A\u3044\u3002 \u307E\u305F\u5E74\u9F62\u5225\u306B\u898B\u305F\u5834\u5408\u3001\u4F7F\u7528\u4EBA\u53E3\u306E\u5927\u534A\u304C\u9AD8\u9F62\u5C64\u3067\u3042\u308B\u305F\u3081\u30012010\u5E74\u3054\u308D\u306B\u306F\u7D76\u6EC5\u306E\u5371\u6A5F\u306B\u3042\u308B\u3068\u3044\u308F\u308C\u3066\u3044\u308B\u3002\u73FE\u5728\u3053\u306E\u8A00\u8A9E\u3092\u30B9\u30A4\u30B9\u9023\u90A6\u306F\u3055\u307E\u3056\u307E\u306A\u7B56\u3067\u4FDD\u5B58\u3092\u8A66\u307F\u3066\u3044\u308B\u3002 \u8A00\u8A9E\u306E\u97FF\u304D\u306F\u30A4\u30BF\u30EA\u30A2\u8A9E\u306B\u307B\u3069\u8FD1\u3044\u304C\u3001\u30A4\u30BF\u30EA\u30A2\u8A9E\u307B\u3069\u6BCD\u97F3\u904E\u591A\u3067\u306F\u306A\u304F\u3001\u8A9E\u5F59\u306A\u3069\u306E\u5206\u5E03\u306F\u30D5\u30E9\u30F3\u30B9\u8A9E\u306B\u5171\u901A\u3059\u308B\u3002\u6700\u3082\u5730\u7406\u7684\u306B\u8FD1\u3044\u30C9\u30A4\u30C4\u8A9E\u306F\u3001\u30ED\u30DE\u30F3\u30B7\u30E5\u8A9E\u3068\u306F\u8A9E\u6D3E\u304C\u7570\u306A\u308B\uFF08\u30C9\u30A4\u30C4\u8A9E\u306F\u30B2\u30EB\u30DE\u30F3\u8A9E\u6D3E\uFF09\u306B\u3082\u304B\u304B\u308F\u3089\u305A\u3001\u3053\u306E\u8A00\u8A9E\u306B\u5927\u304D\u306A\u5F71\u97FF\u3092\u53CA\u307C\u3057\u3066\u3044\u308B\u3002 \u30ED\u30DE\u30F3\u30B7\u30E5\u8A9E\u304C\u6700\u7D42\u7684\u306B\u6A19\u6E96\u5316\u3055\u308C\u305F\u306E\u306F1982\u5E74\u3068\u304B\u306A\u308A\u6700\u8FD1\u306B\u306A\u3063\u3066\u304B\u3089\u306E\u3053\u3068\u3067\u3001\u305D\u306E\u969B\u306B\u6B63\u66F8\u6CD5\u306E\u898B\u76F4\u3057\u304C\u884C\u308F\u308C\u3001\u305D\u308C\u307E\u3067\u4F7F\u7528\u3055\u308C\u3066\u304D\u305F\u3044\u308F\u3086\u308B\u300C\u5947\u5999\u306A\u300D\u7E70\u308A\u5B57\uFF08tg\u306A\u3069\uFF09\u304B\u3089\u3001\u3088\u308A\u30E8\u30FC\u30ED\u30C3\u30D1\u8AF8\u8A00\u8A9E\u306E\u7E70\u308A\u5B57\u65B9\u6CD5\u306B\u8FD1\u3044\u6B63\u66F8\u6CD5\u304C\u78BA\u7ACB\u3055\u308C\u305F\u3002 \u30ED\u30DE\u30F3\u30B7\u30E5\u8A9E\u3068\u89AA\u985E\u95A2\u4FC2\u306B\u3042\u308B\u540C\u3058\u30EC\u30C8\u30FB\u30ED\u30DE\u30F3\u30B9\u8A00\u8A9E\u7FA4\u306B\u5C5E\u3059\u308B\u8A00\u8A9E\u3067\u3001\u73FE\u5728\u3082\u4F7F\u7528\u3055\u308C\u3066\u3044\u308B\u3082\u306E\u306B\u3001\u30A4\u30BF\u30EA\u30A2\u5317\u90E8\u306E\u30C9\u30ED\u30DF\u30C6\u5C71\u5CB3\u5730\u5E2F\u3067\u8A71\u3055\u308C\u3066\u3044\u308B\u30E9\u30C7\u30A3\u30F3\u8A9E\u3001\u53CA\u3073\u3001\u30A4\u30BF\u30EA\u30A2\u5317\u6771\u90E8\u3068\u30B9\u30ED\u30D9\u30CB\u30A2\u306E\u56FD\u5883\u4ED8\u8FD1\u306E\u30D5\u30EA\u30A6\u30FC\u30EA\u5730\u65B9\u3067\u8A71\u3055\u308C\u3066\u3044\u308B\u30D5\u30EA\u30A6\u30EA\u8A9E\u304C\u3042\u308B\u3002\u5F8C\u8005\u306F50\u4E07\u4EBA\u306E\u8A71\u8005\u3092\u6301\u3061\u3001\u30EC\u30C8\u30FB\u30ED\u30DE\u30F3\u30B7\u30E5\u8A00\u8A9E\u7FA4\u3067\u306F\u6700\u5927\u3067\u3042\u308B\u304C\u3001\u30B9\u30A4\u30B9\u306B\u304A\u3051\u308B\u516C\u7528\u8A9E\u306E\u3088\u3046\u306A\u5730\u4F4D\u306F\u30A4\u30BF\u30EA\u30A2\u3067\u306F\u7372\u5F97\u3057\u3066\u3044\u306A\u3044\u3002"@ja ,
		"Retoromaani (rumantsch) on romaaninen kieli ja yksi Sveitsin nelj\u00E4st\u00E4 virallisesta kielest\u00E4 italian, ranskan ja saksan ohella. Sit\u00E4 puhuu Sveitsin v\u00E4est\u00F6st\u00E4 noin 0,5 %. Retoromaania puhutaan er\u00E4ill\u00E4 Graub\u00FCndenin kantonin alueilla. Vuoden 1990 v\u00E4est\u00F6nlaskennassa 66 536 ihmist\u00E4 ilmoitti k\u00E4ytt\u00E4v\u00E4ns\u00E4 kielt\u00E4 s\u00E4\u00E4nn\u00F6llisesti, hiukan alle 40 000 ensisijaisena kielen\u00E4\u00E4n. Vuodesta 1938 retoromaani on kuulunut Sveitsin valaliiton kansallisiin kieliin, kuitenkin aluksi ilman virallisen kielen asemaa. Kaikilla viidell\u00E4 kielen murteella (sursilvan, sutsilvan, surmiran, puter, vallader) on ollut tasaveroinen asema vuodesta 1999. Vuodesta 2001 l\u00E4htien Graub\u00FCndenin kantonin virallisena retoromaanisena kirjakielen\u00E4 ja kouluissa opetettavana kielen\u00E4 on Rumantsch grischun, 1970-80-luvuilla eri murteiden pohjalta kehitetty yhten\u00E4istetty retoromaani. Kieli on l\u00E4heist\u00E4 sukua Pohjois-Italiassa puhutuille ladinille ja friulille. Retoromaani on ns. vuoristolaiskieli."@fi ,
		"Romanx, retorom\u00E0nic, r\u00E8tic o gris\u00F3 s\u00F3n els noms amb qu\u00E8 es coneix el conjunt de les varietats retorom\u00E0niques que es parlen en algunes aldees del cant\u00F3 muntany\u00F3s de Grisons, Su\u00EFssa. El romanx \u00E9s un dels quatre idiomes oficials de Su\u00EFssa, i el parla el 0.5% de la seua poblaci\u00F3. Es pensa que va haver-hi un temps en qu\u00E8 les lleng\u00FCes retorom\u00E0niques es van parlar a una extensa zona del centre d'Europa. Aquestes lleng\u00FCes estan emparentades amb les lleng\u00FCes llatines ve\u00EFnes que es parlen a It\u00E0lia, Su\u00EFssa i Fran\u00E7a. Els cinc dialectes retorom\u00E0nics m\u00E9s parlats s\u00F3n el sursilv\u00E0, el sutsilv\u00E0, el surmir\u00E0, el puter i el vallader. Sovint es considera que puter i vallader s\u00F3n una sola llengua: el Lad\u00ED. Aquest lad\u00ED, per la seua banda, a vegades s'associa amb la llengua de les muntanyes dolomites italianes tamb\u00E9 coneguda com a Lad\u00ED. Existeixen opinions molt diverses sobre el grau de relaci\u00F3 que hi ha entre elles, per\u00F2 la teoria m\u00E9s acceptada \u00E9s que hagen evolucionat de forma independent. El romanx es va estandarditzar en 1982 i se'l coneix amb el nom grischun romanche. Heinrich Schmid va tractar d'evitar ortografies d'estranya aparen\u00E7a per a facilitar la seua acceptaci\u00F3. Per tant, paraules amb /t\u0255/ m\u00E9s [e] o [i] tenen &lt;tg&gt; (tgirar) en compte de &lt;ch&gt;. Les paraules amb /t\u0255/ seguida de [a], [o] o [u] s'escriuen amb &lt;ch&gt; (chalanda) ja que tant els parlants d'Engadin (chalanda) i del territori del Rin (calanda) esperarien una ortografia que incloga la &lt;c-&gt;. De la mateixa manera, che i chi s\u00F3n \u2014a causa d'aquesta norma, anomenada \"Leza Uffers Kompromiss\"\u2014 es pronuncien [ke] i [ki]. D'altra banda, la lletra &lt;k&gt;, es converteix en un grafema innecessari en aquesta llengua roman\u00E7. Schwa, no obstant, es representa amb &lt;e&gt;, l'\u00FAs del qual mostra la influ\u00E8ncia en aquesta llengua roman\u00E7 de l'alemany. El mateix ocorre amb l'\u00FAs de &lt;sch&gt; tant per a /\u0283/ com per a /\u0292/, i &lt;tsch&gt; per a /t\u0283/. D'altra banda, el fet que no existeix &lt;\u00FC, \u00F6&gt; en romanx, potser no siga degut nom\u00E9s a l'abs\u00E8ncia de la [i] i de [\u00F8] en la majoria de les lleng\u00FCes retorom\u00E0niques, si no tamb\u00E9 a la seua forma gr\u00E0fica que no \u00E9s considerada una forma roman\u00E7. A m\u00E9s, a\u00E7\u00F2 tamb\u00E9 demostra que l'adopci\u00F3 d'una determinada grafia no est\u00E0 sempre relacionada amb factors fon\u00E8tics. Com a conclusi\u00F3 es pot afirmar que l'ortografia romanx se situa entre la tradici\u00F3 ortogr\u00E0fica roman\u00E7 de l'itali\u00E0, i del franc\u00E8s i la tradici\u00F3 ortogr\u00E0fica germ\u00E0nica de l'alemany. Les lleng\u00FCes retorom\u00E0niques corren un perill cert de desapar\u00E8ixer. A penes hi ha parlants d'aquestes lleng\u00FCes i la major part dels qui parlen r\u00E8tic tamb\u00E9 parlen alemany. La Lia Rumantscha \u00E9s una organitzaci\u00F3 que compr\u00E8n associacions de lleng\u00FCes r\u00E8tiques. La seua p\u00E0gina web facilita m\u00E9s informaci\u00F3 sobre les dites lleng\u00FCes. Vegeu tamb\u00E9: fri\u00FCl\u00E8s, literatura romanx"@ca ,
		"Het Reto-Romaans (Romansch/Rumantsch/Romanche) (ook wel gespeld als Rheto-Romaans) of Alpenromaans is een taal of vari\u00EBteit in de Zwitserse Alpen die behoort tot de Reto-Romaanse talen, onderdeel van de Romaanse talen."@nl ,
		"Le romanche (rumantsch en romanche) est reconnu comme l'une des quatre langues nationales de la Suisse depuis le 20 f\u00E9vrier 1938, et il est consid\u00E9r\u00E9 avec certaines restrictions comme langue officielle \u00E0 l'\u00E9chelle f\u00E9d\u00E9rale depuis la votation populaire du 10 mars 1996. Il est parl\u00E9 uniquement dans le canton des Grisons, o\u00F9 il a un statut officiel depuis le XIX si\u00E8cle. Son usage \u00E9tant en r\u00E9gression lente (-15% depuis dix ans, moins de quarante mille locuteurs), des craintes se portent sur l'avenir de cette langue. Les nouveaux manuels scolaires \u00E9dit\u00E9s par le canton ainsi que les documents administratifs sont d\u00E9sormais seulement dans la forme unifi\u00E9e de la langue intitul\u00E9e Rumantsch grischun, pourtant la grande majorit\u00E9 des \u00E9coles et des administrations communales utilisent encore les cinq langues \u00E9crites infra-r\u00E9gionales."@fr ,
		"A l\u00EDngua romanche, tamb\u00E9m chamada de reto-romanche, \u00E9 uma das quatro l\u00EDnguas nacionais da Su\u00ED\u00E7a, conjuntamente com o alem\u00E3o, italiano e o franc\u00EAs. Trata-se de uma l\u00EDngua neolatina do ramo ocidental, que se acredita descender do latim vulgar falado pelos romanos que ocuparam a \u00E1rea na antig\u00FCidade. O romanche \u00E9 falado por cerca de 35 mil pessoas como l\u00EDngua materna, sobretudo no cant\u00E3o su\u00ED\u00E7o dos Gris\u00F5es e por outras 40 mil como segunda l\u00EDngua. \u00C9 uma l\u00EDngua considerada sob risco de extin\u00E7\u00E3o, falada por menos de 1% dos 7,4 milh\u00F5es de habitantes da Su\u00ED\u00E7a. \u00C9 a l\u00EDngua oficial menos falada do pa\u00EDs, superada por tantas outras l\u00EDnguas n\u00E3o-oficiais como o servo-croata e o portugu\u00EAs trazidas por imigrantes, e sofre as conseq\u00FC\u00EAncias da concorr\u00EAncia com o alem\u00E3o, falado majoritariamente pela popula\u00E7\u00E3o em geral e especialmente no cant\u00E3o dos gris\u00F5es. O romanche n\u00E3o \u00E9 uma l\u00EDngua \u00FAnica, mas um conjunto de dialetos pertencente ao ramo reto-rom\u00E2nico das l\u00EDnguas romanas. Suas l\u00EDnguas parentes mais pr\u00F3ximas s\u00E3o o ladino, falado na regi\u00E3o do Trentino-Alto \u00C1dige e o friulano, falado no Friuli-Venezia Giulia, no norte da It\u00E1lia."@pt ,
		"Romansh (also spelled Romansch, Rumantsh, or Romanche, Romansh rumantsch/romontsch/rumauntsch, German R\u00E4toromanisch) is one of the four national languages of Switzerland, along with German, Italian and French. It is one of the Rhaeto-Romance languages, believed to have descended from the Vulgar Latin variety spoken by Roman era occupiers of the region, and, as such, is closely related to French, Occitan and North Italian, as well as other Romance languages to a lesser extent. As of the 2000 Swiss Census, it is spoken by 35,095 residents of the canton of Graub\u00FCnden (Grisons) as the language of \"best command\", and 61,815 in the \"best command\" plus \"most spoken\" categories. Spoken now by around 0.9% of Switzerland's 7.7 million inhabitants, it is Switzerland's least-used national language in terms of number of speakers."@en ,
		"El romanche (rumantsch), r\u00E9tico o gris\u00F3n es una lengua latina hablada en Suiza donde goza del reconocimiento como lengua nacional. Pertenece al grupo retorrom\u00E1nico y como tal tiene una gran afinidad con el ladino y el friulano, lenguas habladas en el norte de Italia. Actualmente se halla restringido a algunas aldeas del cant\u00F3n monta\u00F1oso de Grisones, Suiza. Los cinco dialectos que se han establecido del romanche son el suprasilvano, subsilvano, supramirano, alto engadino (put\u00E9r) y bajo engadino (vallader). El puter y el vallader, en ocasiones, se consideran un solo dialecto: engadino. El r\u00E9tico, como ya se ha mencionado, a veces se asocia con otra lengua retorromance hablada en las monta\u00F1as dolomitas de Italia, conocida como ladino dolom\u00EDtico. Sin embargo, el romanche y el ladino se encuentran separados territorialmente al menos desde el siglo XVI cuando la mayor parte de la poblaci\u00F3n del Tirol Meridional ya hablaba el idioma alem\u00E1n hasta m\u00E1s al sur de Salorno cerca de Roveretto. El romanche a\u00FAn era hablado en el actual Land austr\u00EDaco del Vorarlberg hasta mediados del siglo XVIII pero la inmigraci\u00F3n de aleman\u00F3fonos walsers atra\u00EDdos desde el Vales por los Habsburgo de Austria hizo retroceder a los hablantes del romanche en peque\u00F1os bolsones de los Grisones, principalmente en el reducto de la Engadina. Las lenguas retorrom\u00E1nicas corren un peligro cierto de desaparecer. Apenas existen hablantes de estas lenguas y la mayor parte de quienes hablan r\u00E9tico tambi\u00E9n hablan alem\u00E1n."@es ,
		"\u7F85\u66FC\u4EC0\u8A9E\uFF08Rumantsch\uFF09\u5C6C\u5370\u6B50\u8A9E\u7CFB\uFF0C\u662F\u745E\u58EB\u56DB\u7A2E\u5B98\u65B9\u8A9E\u8A00\u4E4B\u4E00\uFF0C\u901A\u884C\u65BC\u683C\u52DE\u8CD3\u767B\u5DDE\u3002"@zh ,
		"Das im Schweizer Kanton Graub\u00FCnden gesprochene R\u00E4toromanisch (r\u00E4t. rumantsch/romontsch/rumauntsch) geh\u00F6rt zur Gruppe der Romanischen Sprachen und wird umgangssprachlich meist einfach Romanisch genannt; in der Sprachwissenschaft ist daf\u00FCr auch der Begriff B\u00FCndnerromanisch in Gebrauch, weil wegen der manchmal vermuteten, heute aber kaum mehr vertretenen n\u00E4heren Verwandtschaft zum Friaulischen und zum Dolomitenladinischen, diese Sprachen zuweilen ebenfalls als r\u00E4toromanisch bezeichnet werden."@de ,
		"Roman\u015F\u00E7a (r\u00E4t. rumantsch/romontsch/rumauntsch), \u0130svi\u00E7re'de konu\u015Fulan d\u00F6rt resm\u00EE dilden birisidir. A\u011F\u0131rl\u0131kl\u0131 olarak Graub\u00FCnden kantonunda konu\u015Fulmaktad\u0131r. Roman\u015F\u00E7a Roman dilleri ailesine mensuptur."@tr ,
		"\u0420\u043E\u043C\u0430\u043D\u0448\u0441\u043A\u0438\u0439 \u044F\u0437\u044B\u043A (\u0448\u0432\u0435\u0439\u0446\u0430\u0440\u0441\u043A\u0438\u0439 \u0440\u0435\u0442\u043E\u0440\u043E\u043C\u0430\u043D\u0441\u043A\u0438\u0439, \u0433\u0440\u0430\u0443\u0431\u044E\u043D\u0434\u0435\u0440, \u043A\u0443\u0440\u0432\u0430\u043B\u044C, \u0440\u043E\u043C. rumantsch grischun) \u2014 \u044F\u0437\u044B\u043A \u0440\u0435\u0442\u043E-\u0440\u043E\u043C\u0430\u043D\u0441\u043A\u043E\u0439 \u043F\u043E\u0434\u0433\u0440\u0443\u043F\u043F\u044B \u0440\u043E\u043C\u0430\u043D\u0441\u043A\u0438\u0445 \u044F\u0437\u044B\u043A\u043E\u0432, \u043E\u0434\u0438\u043D \u0438\u0437 \u043D\u0430\u0446\u0438\u043E\u043D\u0430\u043B\u044C\u043D\u044B\u0445 \u044F\u0437\u044B\u043A\u043E\u0432 \u0428\u0432\u0435\u0439\u0446\u0430\u0440\u0438\u0438, \u043D\u043E \u0432 \u043E\u0442\u043B\u0438\u0447\u0438\u0435 \u043E\u0442 \u043E\u0441\u0442\u0430\u043B\u044C\u043D\u044B\u0445 \u0442\u0440\u0451\u0445 \u043D\u0430\u0446\u0438\u043E\u043D\u0430\u043B\u044C\u043D\u044B\u0445 \u044F\u0437\u044B\u043A\u043E\u0432, \u044F\u0432\u043B\u044F\u044E\u0449\u0438\u0445\u0441\u044F \u0444\u0435\u0434\u0435\u0440\u0430\u043B\u044C\u043D\u044B\u043C\u0438 \u043E\u0444\u0438\u0446\u0438\u0430\u043B\u044C\u043D\u044B\u043C\u0438 \u044F\u0437\u044B\u043A\u0430\u043C\u0438, \u0440\u043E\u043C\u0430\u043D\u0448\u0441\u043A\u0438\u0439 \u044F\u0432\u043B\u044F\u0435\u0442\u0441\u044F \u043E\u0444\u0438\u0446\u0438\u0430\u043B\u044C\u043D\u044B\u043C \u0442\u043E\u043B\u044C\u043A\u043E \u0434\u043B\u044F \u043E\u0431\u0449\u0435\u043D\u0438\u044F \u0441 \u0435\u0433\u043E \u043D\u043E\u0441\u0438\u0442\u0435\u043B\u044F\u043C\u0438. \u0418\u043C \u0432\u043B\u0430\u0434\u0435\u044E\u0442 \u043E\u043A\u043E\u043B\u043E 39 \u0442\u044B\u0441\u044F\u0447 \u0447\u0435\u043B\u043E\u0432\u0435\u043A. \u041F\u043E \u0434\u0430\u043D\u043D\u044B\u043C \u0443\u0447\u0451\u043D\u044B\u0445, \u0438\u043C\u0435\u0435\u0442\u0441\u044F 5 \u0434\u0438\u0430\u043B\u0435\u043A\u0442\u043E\u0432 \u0440\u0435\u0442\u043E\u0440\u043E\u043C\u0430\u043D\u0441\u043A\u043E\u0433\u043E \u044F\u0437\u044B\u043A\u0430. \u041D\u0430 \u0440\u043E\u043C\u0430\u043D\u0448\u0441\u043A\u043E\u043C \u0432 \u043D\u0430\u0441\u0442\u043E\u044F\u0449\u0435\u0435 \u0432\u0440\u0435\u043C\u044F \u0433\u043E\u0432\u043E\u0440\u044F\u0442 \u0440\u043E\u043C\u0430\u043D\u0448\u0438 \u0432 \u0448\u0432\u0435\u0439\u0446\u0430\u0440\u0441\u043A\u043E\u043C \u043A\u0430\u043D\u0442\u043E\u043D\u0435 \u0413\u0440\u0430\u0443\u0431\u044E\u043D\u0434\u0435\u043D."@ru ,
		"R\u00E9torom\u00E1n\u0161tina, tak\u00E9 rom\u00E1n\u0161tina (r\u00E9torom\u00E1nsky rumantsch/romontsch/rumauntsch, n\u011Bmecky R\u00E4toromanisch) je po\u010Dtem mluv\u010D\u00EDch velmi mal\u00FD jazyk, j\u00EDm\u017E hovo\u0159\u00ED 0,8 % obyvatel \u0160v\u00FDcarska, p\u0159edev\u0161\u00EDm v kantonu Graub\u00FCnden / Grigioni / Grischun. Je jedn\u00EDm z jeho \u00FA\u0159edn\u00EDch jazyk\u016F a od roku 1999 jedn\u00EDm ze 4 \u00FA\u0159edn\u00EDch jazyk\u016F \u0160v\u00FDcarsk\u00E9 konfederace, p\u0159edt\u00EDm od roku 1938 n\u00E1rodn\u00ED \u0159e\u010D. Jako sv\u016Fj hlavn\u00ED jazyk ji v roce 2000 uvedlo 0,5 % obyvatel konfederace, 35 100 mluv\u010D\u00EDch. Obyvatelstvo kantonu Graub\u00FCnden / Grigioni / Grischun podle jazyk\u016F (2000): n\u011Bm\u010Dina: 127 755 (68 %) r\u00E9torom\u00E1n\u0161tina: 27 038 (14 %) ital\u0161tina: 19 106 (10 %) ostatn\u00ED: 13 159 (8 %) Jazykov\u011Bdci rom\u00E1n\u0161tinu, kter\u00E1 je jedn\u00EDm z rom\u00E1nsk\u00FDch jazyk\u016F, d\u011Bl\u00ED do 5 hlavn\u00EDch skupin, idiom\u016F: sursilvan, sutsilvan, surmiran, vallader a puter, do kter\u00FDch shrnuj\u00ED dal\u0161\u00ED n\u00E1\u0159e\u010D\u00ED. Snahy o utvo\u0159en\u00ED jednotn\u00E9ho spisovn\u00E9ho jazyka, rumantsch grischun, zat\u00EDm nevedly k \u00FAsp\u011Bchu."@cs ,
		"J\u0119zyk romansz (Rumantsch), znany te\u017C jako j\u0119zyk retoroma\u0144ski, obejmuje pi\u0119\u0107 grup dialekt\u00F3w retoroma\u0144skich u\u017Cywanych w szwajcarskim kantonie Gryzonia: Sursilvan, Sutsilvan, Surmiran, Puter, Vallader. Pos\u0142uguje si\u0119 nimi oko\u0142o 70 tys. os\u00F3b. W 1938 roku j\u0119zyk retoroma\u0144ski zosta\u0142 oficjalnie uznany za jeden z j\u0119zyk\u00F3w pa\u0144stwowych Szwajcarii. W 1982 profesor Heinrich Schmid z Zurychu \u0142\u0105cz\u0105c elementy r\u00F3\u017Cnych dialekt\u00F3w opracowa\u0142 zestandaryzowan\u0105 wersj\u0119 szwajcarskiego j\u0119zyka retoroma\u0144skiego, tzw. Rumantsch grischun, kt\u00F3ra w 1996 roku uzyska\u0142a status j\u0119zyka urz\u0119dowego."@pl ,
		"\u0420\u0435\u0442\u043E\u0440\u043E\u043C\u0430\u043D\u0441\u044C\u043A\u0430 \u043C\u043E\u0432\u0430 (\u0448\u0432\u0435\u0439\u0446\u0430\u0440\u0441\u044C\u043A\u0430 \u0440\u0435\u0442\u043E\u0440\u043E\u043C\u0430\u043D\u0441\u044C\u043A\u0430, \u0440\u043E\u043C\u0430\u043D\u0448\u0441\u044C\u043A\u0430, \u0433\u0440\u0430\u0443\u0431\u044E\u043D\u0434\u0435\u0440, \u043A\u0443\u0440\u0432\u0430\u043B\u044C; \u0441\u0430\u043C\u043E\u043D\u0430\u0437\u0432\u0430 Rumantsch) \u2014 \u043C\u043E\u0432\u0430 \u0440\u0435\u0442\u043E-\u0440\u043E\u043C\u0430\u043D\u0441\u044C\u043A\u043E\u0457 \u043F\u0456\u0434\u0433\u0440\u0443\u043F\u0438 \u0440\u043E\u043C\u0430\u043D\u0441\u044C\u043A\u0438\u0445 \u043C\u043E\u0432, \u043E\u0434\u043D\u0430 \u0437 \u043D\u0430\u0446\u0456\u043E\u043D\u0430\u043B\u044C\u043D\u0438\u0445 \u043C\u043E\u0432 \u0428\u0432\u0435\u0439\u0446\u0430\u0440\u0456\u0457, \u0430\u043B\u0435 \u043D\u0430 \u0432\u0456\u0434\u043C\u0456\u043D\u0443 \u0432\u0456\u0434 \u0456\u043D\u0448\u0438\u0445 \u0442\u0440\u044C\u043E\u0445 \u043D\u0430\u0446\u0456\u043E\u043D\u0430\u043B\u044C\u043D\u0438\u0445 \u043C\u043E\u0432, \u0449\u043E \u0454 \u0444\u0435\u0434\u0435\u0440\u0430\u043B\u044C\u043D\u0438\u043C\u0438 \u043E\u0444\u0456\u0446\u0456\u0439\u043D\u0438\u043C\u0438 \u043C\u043E\u0432\u0430\u043C\u0438, \u0440\u043E\u043C\u0430\u043D\u0448\u0441\u044C\u043A\u0430 \u0454 \u043E\u0444\u0456\u0446\u0456\u0439\u043D\u043E\u044E \u0442\u0456\u043B\u044C\u043A\u0438 \u0434\u043B\u044F \u0441\u043F\u0456\u043B\u043A\u0443\u0432\u0430\u043D\u043D\u044F \u0437 \u0457\u0457 \u043C\u043E\u0432\u0446\u044F\u043C\u0438. \u041D\u0435\u044E \u0432\u043E\u043B\u043E\u0434\u0456\u044E\u0442\u044C \u0432\u0441\u044C\u043E\u0433\u043E \u0431\u043B\u0438\u0437\u044C\u043A\u043E 39 \u0442\u0438\u0441\u044F\u0447 \u0447\u043E\u043B\u043E\u0432\u0456\u043A. \u0417\u0430 \u0434\u0430\u043D\u0438\u043C\u0438 \u0443\u0447\u0435\u043D\u0438\u0445 \u0454 5 \u0434\u0456\u0430\u043B\u0435\u043A\u0442\u0456\u0432 \u0440\u0435\u0442\u043E\u0440\u043E\u043C\u0430\u043D\u0441\u044C\u043A\u043E\u0433\u043E \u043C\u043E\u0432\u0438. \u0420\u043E\u043C\u0430\u043D\u0448\u0441\u044C\u043A\u0438\u043C \u0434\u0456\u0430\u043B\u0435\u043A\u0442\u043E\u043C \u0432 \u0434\u0430\u043D\u0438\u0439 \u0447\u0430\u0441 \u0433\u043E\u0432\u043E\u0440\u044F\u0442\u044C \u0440\u043E\u043C\u0430\u043D\u0448\u0456 \u0432 \u0448\u0432\u0435\u0439\u0446\u0430\u0440\u0441\u044C\u043A\u043E\u043C\u0443 \u043A\u0430\u043D\u0442\u043E\u043D\u0456 \u0413\u0440\u0430\u0443\u0431\u044E\u043D\u0434\u0435\u043D."@uk ,
		"A romans nyelv (saj\u00E1t elnevez\u00E9se il rumantsch vagy la lingua rumantscha) f\u0151k\u00E9nt Sv\u00E1jcban besz\u00E9lt r\u00E9torom\u00E1n nyelvj\u00E1r\u00E1scsoport; a n\u00E9met, a francia \u00E9s az olasz mellett region\u00E1lisan hivatalos a Graub\u00FCnden (Grisons) kantonban, mintegy 40 ezer besz\u00E9l\u0151vel. Olyan vulg\u00E1ris latin nyelvj\u00E1r\u00E1sok folytat\u00E1sa, amelyet a r\u00F3mai h\u00F3d\u00EDt\u00F3k besz\u00E9ltek a ter\u00FClet elfoglal\u00E1sakor. K\u00E9t nagyobb dialektuscsoportra oszlik: a rajnai dialektusok (sursilvan, sutsilvan, surmiran), illetve az engadini dialektusok (puter \u00E9s vallader). Ez ut\u00F3bbi kett\u0151t ladinnak is szokt\u00E1k nevezni, viszont nem t\u00E9vesztend\u0151 \u00F6ssze az olaszorsz\u00E1gi Dolomitok v\u00F6lgy\u00E9ben besz\u00E9lt ladinnal (amely szint\u00E9n r\u00E9torom\u00E1n nyelvv\u00E1ltozat), sem a spanyol nyelv ladino nyelvv\u00E1ltozat\u00E1val. A \u201Er\u00E9torom\u00E1n nyelv\u201D kifejez\u00E9ssel sz\u0171kebb \u00E9rtelemben az itt ismertetett romans nyelvre utalnak."@hu ,
		"Det retoromanske spr\u00E5k er et romansk spr\u00E5k som tales av deler av befolkningen i den sveitsiske kantonen Graub\u00FCnden. Retoromansk har anslagsvis 60 000 brukere (en tredjedel av Graub\u00FCndens befolkning), men mange av disse bruker tysk som f\u00F8rstespr\u00E5k. Spr\u00E5ket er Sveits' fjerde offisielle spr\u00E5k ved siden av tysk, fransk og italiensk, men har en mer begrenset offisiell stilling enn disse tre spr\u00E5kene. I praksis er det bare i Graub\u00FCnden at spr\u00E5ket brukes som forvaltningsspr\u00E5k. Retoromansk best\u00E5r av fem dialekter som hver har sitt eget skriftspr\u00E5k. Bestrebelser for \u00E5 skaffe et felles skriftspr\u00E5k (Rumantsch Grischun = \u00ABGraub\u00FCnden-retoromansk\u00BB) har m\u00F8tt en del motstand, fordi det av mange oppfattes som et kunstig spr\u00E5k. Dialektene er: sursilvan i Surselva sutsilvan i enkelte kommuner av Hinterrhein-distriket surmiran i distriktet Alva (tysk Albula) put\u00E9r i \u00D8vre Engadin vallader i Nedre Engadin og Val M\u00FCstair Retoromansk brukes ogs\u00E5 som et samlebegrep for de tre spr\u00E5kene friulisk, ladinsk og retoromansk (i egentlig forstand). Det antas at disse tre spr\u00E5kene er n\u00E6rt beslektet og dermed utgj\u00F8r en felles spr\u00E5kgruppe innenfor de romanske spr\u00E5kene, se retoromanske spr\u00E5k."@no ,
		"R\u00E4toromanska (rumantsch) \u00E4r ett spr\u00E5k som talas av cirka 60 000 m\u00E4nniskor (varav cirka 35 000 som huvudspr\u00E5k) i kantonen Graub\u00FCnden i syd\u00F6stra Schweiz. Det \u00E4r ett romanskt spr\u00E5k som h\u00E4rstammar fr\u00E5n en folklig variant av latin som talades i provinsen Raetien (Graub\u00FCnden \u00F6verlappar delvis med Raetiens tidigare territorium). Den starkt kuperade terr\u00E4ngen i omr\u00E5det f\u00F6rsv\u00E5rade kommunikation mellan de olika dalarna, och i varje dal utvecklades d\u00E4rf\u00F6r spr\u00E5ket t\u00E4mligen oberoende av hur det talades i andra dalar. D\u00E4rf\u00F6r uppstod det flera inb\u00F6rdes sv\u00E5rf\u00F6rst\u00E5eliga dialekter av spr\u00E5ket. F\u00F6rst i slutet av 1900-talet har ett standardspr\u00E5k skapats, som dock inte blivit fullt accepterat. R\u00E4toromanska \u00E4r ett av Schweiz fyra officiella spr\u00E5k. Spr\u00E5ken friuliska och ladinska i norra Italien kan r\u00E4knas in i begreppet r\u00E4toromanska. F\u00F6r denna vidare betydelse kan ben\u00E4mningen r\u00E4toromanska spr\u00E5k anv\u00E4ndas."@sv ,
		"Limba retoroman\u0103 este una dintre cele patru limbi oficiale ale Elve\u0163iei, \u00EEncep\u00E2nd cu 20 februarie 1938. Limba retoroman\u0103 face parte din subgrupa limbilor romanice re\u0163iene, al\u0103turi de friulian\u0103 \u015Fi ladin\u0103. Este o limb\u0103 romanic\u0103 vorbit\u0103 de aproximativ 35.000 de persoane \u00EEn cantonul Graub\u00FCnden \u015Fi care reune\u015Fte mai multe dialecte cu deosebiri mari \u00EEntre ele: sursilvan, sutsilvan, surmiran, puter \u015Fi vallader. O form\u0103 unificat\u0103 a limbii, standardizat\u0103 de lingvistul Heinrich Schmid \u00EEn 1982, poart\u0103 numele de \u201ERumantsch grischun\u201D. Lia Rumantscha (Liga Roman\u015F\u0103) este organiza\u0163ia-umbrel\u0103 pentru toate asocia\u0163ile literare retoromane. Limba astfel standardizat\u0103 are \u00EEns\u0103 un nivel de acceptare relativ sc\u0103zut, ceea ce face ca adesea vorbitorii diferitelor dialecte s\u0103 se adreseze unul altuia \u00EEn limba german\u0103, acceler\u00E2nd astfel declinul dialectelor retoromane."@ro ,
		"Il romancio (rumantsch, romontsch, rumauntsch) \u00E8 una lingua neolatina parlata in Svizzera. Appartiene al sottogruppo delle lingue retoromanze, come tale ha grandi affinit\u00E0 col ladino e col friulano parlati in Italia."@it ;
	rdfs:comment	"Retoromaani (rumantsch) on romaaninen kieli ja yksi Sveitsin nelj\u00E4st\u00E4 virallisesta kielest\u00E4 italian, ranskan ja saksan ohella. Sit\u00E4 puhuu Sveitsin v\u00E4est\u00F6st\u00E4 noin 0,5 %. Retoromaania puhutaan er\u00E4ill\u00E4 Graub\u00FCndenin kantonin alueilla. Vuoden 1990 v\u00E4est\u00F6nlaskennassa 66 536 ihmist\u00E4 ilmoitti k\u00E4ytt\u00E4v\u00E4ns\u00E4 kielt\u00E4 s\u00E4\u00E4nn\u00F6llisesti, hiukan alle 40 000 ensisijaisena kielen\u00E4\u00E4n."@fi ,
		"R\u00E9torom\u00E1n\u0161tina, tak\u00E9 rom\u00E1n\u0161tina (r\u00E9torom\u00E1nsky rumantsch/romontsch/rumauntsch, n\u011Bmecky R\u00E4toromanisch) je po\u010Dtem mluv\u010D\u00EDch velmi mal\u00FD jazyk, j\u00EDm\u017E hovo\u0159\u00ED 0,8 % obyvatel \u0160v\u00FDcarska, p\u0159edev\u0161\u00EDm v kantonu Graub\u00FCnden / Grigioni / Grischun. Je jedn\u00EDm z jeho \u00FA\u0159edn\u00EDch jazyk\u016F a od roku 1999 jedn\u00EDm ze 4 \u00FA\u0159edn\u00EDch jazyk\u016F \u0160v\u00FDcarsk\u00E9 konfederace, p\u0159edt\u00EDm od roku 1938 n\u00E1rodn\u00ED \u0159e\u010D. Jako sv\u016Fj hlavn\u00ED jazyk ji v roce 2000 uvedlo 0,5 % obyvatel konfederace, 35 100 mluv\u010D\u00EDch."@cs ,
		"Das im Schweizer Kanton Graub\u00FCnden gesprochene R\u00E4toromanisch (r\u00E4t."@de ,
		"J\u0119zyk romansz (Rumantsch), znany te\u017C jako j\u0119zyk retoroma\u0144ski, obejmuje pi\u0119\u0107 grup dialekt\u00F3w retoroma\u0144skich u\u017Cywanych w szwajcarskim kantonie Gryzonia: Sursilvan, Sutsilvan, Surmiran, Puter, Vallader. Pos\u0142uguje si\u0119 nimi oko\u0142o 70 tys. os\u00F3b. W 1938 roku j\u0119zyk retoroma\u0144ski zosta\u0142 oficjalnie uznany za jeden z j\u0119zyk\u00F3w pa\u0144stwowych Szwajcarii."@pl ,
		""@ja ,
		"Romansh (also spelled Romansch, Rumantsh, or Romanche, Romansh rumantsch/romontsch/rumauntsch, German R\u00E4toromanisch) is one of the four national languages of Switzerland, along with German, Italian and French. It is one of the Rhaeto-Romance languages, believed to have descended from the Vulgar Latin variety spoken by Roman era occupiers of the region, and, as such, is closely related to French, Occitan and North Italian, as well as other Romance languages to a lesser extent."@en ,
		"A l\u00EDngua romanche, tamb\u00E9m chamada de reto-romanche, \u00E9 uma das quatro l\u00EDnguas nacionais da Su\u00ED\u00E7a, conjuntamente com o alem\u00E3o, italiano e o franc\u00EAs. Trata-se de uma l\u00EDngua neolatina do ramo ocidental, que se acredita descender do latim vulgar falado pelos romanos que ocuparam a \u00E1rea na antig\u00FCidade. O romanche \u00E9 falado por cerca de 35 mil pessoas como l\u00EDngua materna, sobretudo no cant\u00E3o su\u00ED\u00E7o dos Gris\u00F5es e por outras 40 mil como segunda l\u00EDngua."@pt ,
		"Det retoromanske spr\u00E5k er et romansk spr\u00E5k som tales av deler av befolkningen i den sveitsiske kantonen Graub\u00FCnden. Retoromansk har anslagsvis 60 000 brukere (en tredjedel av Graub\u00FCndens befolkning), men mange av disse bruker tysk som f\u00F8rstespr\u00E5k. Spr\u00E5ket er Sveits' fjerde offisielle spr\u00E5k ved siden av tysk, fransk og italiensk, men har en mer begrenset offisiell stilling enn disse tre spr\u00E5kene. I praksis er det bare i Graub\u00FCnden at spr\u00E5ket brukes som forvaltningsspr\u00E5k."@no ,
		"Le romanche (rumantsch en romanche) est reconnu comme l'une des quatre langues nationales de la Suisse depuis le 20 f\u00E9vrier 1938, et il est consid\u00E9r\u00E9 avec certaines restrictions comme langue officielle \u00E0 l'\u00E9chelle f\u00E9d\u00E9rale depuis la votation populaire du 10 mars 1996. Il est parl\u00E9 uniquement dans le canton des Grisons, o\u00F9 il a un statut officiel depuis le XIX si\u00E8cle."@fr ,
		"Het Reto-Romaans (Romansch/Rumantsch/Romanche) (ook wel gespeld als Rheto-Romaans) of Alpenromaans is een taal of vari\u00EBteit in de Zwitserse Alpen die behoort tot de Reto-Romaanse talen, onderdeel van de Romaanse talen."@nl ,
		""@uk ,
		"Romanx, retorom\u00E0nic, r\u00E8tic o gris\u00F3 s\u00F3n els noms amb qu\u00E8 es coneix el conjunt de les varietats retorom\u00E0niques que es parlen en algunes aldees del cant\u00F3 muntany\u00F3s de Grisons, Su\u00EFssa. El romanx \u00E9s un dels quatre idiomes oficials de Su\u00EFssa, i el parla el 0.5% de la seua poblaci\u00F3. Es pensa que va haver-hi un temps en qu\u00E8 les lleng\u00FCes retorom\u00E0niques es van parlar a una extensa zona del centre d'Europa."@ca ,
		"A romans nyelv (saj\u00E1t elnevez\u00E9se il rumantsch vagy la lingua rumantscha) f\u0151k\u00E9nt Sv\u00E1jcban besz\u00E9lt r\u00E9torom\u00E1n nyelvj\u00E1r\u00E1scsoport; a n\u00E9met, a francia \u00E9s az olasz mellett region\u00E1lisan hivatalos a Graub\u00FCnden (Grisons) kantonban, mintegy 40 ezer besz\u00E9l\u0151vel. Olyan vulg\u00E1ris latin nyelvj\u00E1r\u00E1sok folytat\u00E1sa, amelyet a r\u00F3mai h\u00F3d\u00EDt\u00F3k besz\u00E9ltek a ter\u00FClet elfoglal\u00E1sakor."@hu ,
		"\u0420\u043E\u043C\u0430\u043D\u0448\u0441\u043A\u0438\u0439 \u044F\u0437\u044B\u043A (\u0448\u0432\u0435\u0439\u0446\u0430\u0440\u0441\u043A\u0438\u0439 \u0440\u0435\u0442\u043E\u0440\u043E\u043C\u0430\u043D\u0441\u043A\u0438\u0439, \u0433\u0440\u0430\u0443\u0431\u044E\u043D\u0434\u0435\u0440, \u043A\u0443\u0440\u0432\u0430\u043B\u044C, \u0440\u043E\u043C."@ru ,
		"Il romancio (rumantsch, romontsch, rumauntsch) \u00E8 una lingua neolatina parlata in Svizzera. Appartiene al sottogruppo delle lingue retoromanze, come tale ha grandi affinit\u00E0 col ladino e col friulano parlati in Italia."@it ,
		"\u7F85\u66FC\u4EC0\u8A9E\uFF08Rumantsch\uFF09\u5C6C\u5370\u6B50\u8A9E\u7CFB\uFF0C\u662F\u745E\u58EB\u56DB\u7A2E\u5B98\u65B9\u8A9E\u8A00\u4E4B\u4E00\uFF0C\u901A\u884C\u65BC\u683C\u52DE\u8CD3\u767B\u5DDE\u3002"@zh ,
		"R\u00E4toromanska (rumantsch) \u00E4r ett spr\u00E5k som talas av cirka 60 000 m\u00E4nniskor (varav cirka 35 000 som huvudspr\u00E5k) i kantonen Graub\u00FCnden i syd\u00F6stra Schweiz. Det \u00E4r ett romanskt spr\u00E5k som h\u00E4rstammar fr\u00E5n en folklig variant av latin som talades i provinsen Raetien (Graub\u00FCnden \u00F6verlappar delvis med Raetiens tidigare territorium)."@sv ,
		"Roman\u015F\u00E7a (r\u00E4t. rumantsch/romontsch/rumauntsch), \u0130svi\u00E7re'de konu\u015Fulan d\u00F6rt resm\u00EE dilden birisidir. A\u011F\u0131rl\u0131kl\u0131 olarak Graub\u00FCnden kantonunda konu\u015Fulmaktad\u0131r. Roman\u015F\u00E7a Roman dilleri ailesine mensuptur."@tr ,
		"Limba retoroman\u0103 este una dintre cele patru limbi oficiale ale Elve\u0163iei, \u00EEncep\u00E2nd cu 20 februarie 1938. Limba retoroman\u0103 face parte din subgrupa limbilor romanice re\u0163iene, al\u0103turi de friulian\u0103 \u015Fi ladin\u0103. Este o limb\u0103 romanic\u0103 vorbit\u0103 de aproximativ 35.000 de persoane \u00EEn cantonul Graub\u00FCnden \u015Fi care reune\u015Fte mai multe dialecte cu deosebiri mari \u00EEntre ele: sursilvan, sutsilvan, surmiran, puter \u015Fi vallader."@ro ,
		"El romanche (rumantsch), r\u00E9tico o gris\u00F3n es una lengua latina hablada en Suiza donde goza del reconocimiento como lengua nacional. Pertenece al grupo retorrom\u00E1nico y como tal tiene una gran afinidad con el ladino y el friulano, lenguas habladas en el norte de Italia. Actualmente se halla restringido a algunas aldeas del cant\u00F3n monta\u00F1oso de Grisones, Suiza."@es .
@prefix skos:	<http://www.w3.org/2004/02/skos/core#> .
@prefix ns14:	<http://dbpedia.org/resource/Category:> .
dbpedia:Romansh_language	skos:subject	ns14:Languages_of_Switzerland ,
		<http://dbpedia.org/resource/Category:Graub%C3%BCnden> ,
		ns14:Rhaeto-Romance_languages ,
		ns14:Endangered_Indo-European_languages .
@prefix ns15:	<http://dbpedia.org/resource/Template:> .
dbpedia:Romansh_language	dbpprop:wikiPageUsesTemplate	ns15:wiktionarycat ,
		ns15:see_also ,
		ns15:hds ,
		ns15:infobox_language ;
	dbpprop:type	"Romansh"@en ;
	dbpprop:iso	"roh"@en ,
		"rm"@en ;
	dbpprop:familycolor	"Indo-European"@en ;
	dbpprop:fam	dbpedia:Italo-Western_languages ,
		dbpedia:Rhaetian_languages ,
		"Western"@en ,
		dbpedia:Indo-European_languages ,
		dbpedia:Romance_languages ,
		dbpedia:Gallo-Iberian ,
		dbpedia:Gallo-Romance_languages ,
		dbpedia:Rhaeto-Romance_languages ,
		dbpedia:Italic_languages ;
	dbpprop:l	"Romansh and Ladin branch of Swiss literature"@en ;
	dbpprop:nativename	"Rumantsch"@en .
@prefix ns16:	<http://dbpedia.org/resource/Romansh_language/> .
dbpedia:Romansh_language	dbpprop:relatedInstance	ns16:legend1 ,
		ns16:legend2 ,
		ns16:legend3 ;
	dbpprop:hdsProperty	24594 ,
		"Introduction to the Romansh language"@en ;
	dbpprop:region	<http://dbpedia.org/resource/Graub%C3%BCnden> ;
	dbpprop:category	"Romansch language"@en .
@prefix ns17:	<http://www.w3.org/2006/03/wn/wn20/instances/> .
dbpedia:Romansh_language	dbpprop:wordnet_type	ns17:synset-language-noun-1 .
dbpedia:Raeto-Romance_language	dbpprop:redirect	dbpedia:Romansh_language .
dbpedia:Rumantsch_language	dbpprop:redirect	dbpedia:Romansh_language .
dbpedia:Raeto_Romance_language	dbpprop:redirect	dbpedia:Romansh_language .
dbpedia:Romansch_language	dbpprop:redirect	dbpedia:Romansh_language .
dbpedia:Romansh_Language	dbpprop:redirect	dbpedia:Romansh_language .
dbpedia:Rhaeto_Romance_language	dbpprop:redirect	dbpedia:Romansh_language .
@prefix ns18:	<http://dbpedia.org/resource/Languages_of_Switzerland/official/> .
ns18:legend3	dbpprop:legendProperty	dbpedia:Romansh_language .
@prefix ns19:	<http://dbpedia.org/resource/Switzerland/nativeName/> .
ns19:languageicon3	dbpprop:languageiconProperty	dbpedia:Romansh_language .