@prefix dbpprop:	<http://dbpedia.org/property/> .
@prefix dbpedia:	<http://dbpedia.org/resource/> .
dbpedia:The_Essential_Gandhi	dbpprop:list	dbpedia:Jainism .
<http://dbpedia.org/resource/Jain_%28disambiguation%29>	dbpprop:disambiguates	dbpedia:Jainism .
dbpedia:Kannadiga	dbpprop:rels	dbpedia:Jainism .
dbpedia:Mangaloreans	dbpprop:rels	dbpedia:Jainism .
dbpedia:Punjabi_people	dbpprop:rels	dbpedia:Jainism .
dbpedia:British_Indian	dbpprop:rels	dbpedia:Jainism .
dbpedia:Indian_Australian	dbpprop:rels	dbpedia:Jainism .
dbpedia:Indian_Indonesian	dbpprop:rels	dbpedia:Jainism .
dbpedia:Indians_in_Belgium	dbpprop:rels	dbpedia:Jainism .
dbpedia:Indians_in_Germany	dbpprop:rels	dbpedia:Jainism .
dbpedia:International_Journal_of_Jaina_Studies	dbpprop:discipline	dbpedia:Jainism .
@prefix dbpedia-owl:	<http://dbpedia.org/ontology/> .
dbpedia:Satya_Pal_Jain	dbpedia-owl:religion	dbpedia:Jainism .
@prefix ns3:	<http://dbpedia.org/ontology/Person/> .
dbpedia:Satya_Pal_Jain	ns3:religion	dbpedia:Jainism ;
	dbpprop:religion	dbpedia:Jainism .
<http://dbpedia.org/resource/Gary_L._Francione>	dbpedia-owl:religion	dbpedia:Jainism ;
	ns3:religion	dbpedia:Jainism ;
	dbpprop:religion	dbpedia:Jainism .
dbpedia:Non-resident_Indian_and_Person_of_Indian_Origin	dbpprop:religions	dbpedia:Jainism .
dbpedia:Tamil_diaspora	dbpprop:rels	dbpedia:Jainism .
dbpedia:Parkavakulam	dbpprop:religions	dbpedia:Jainism .
dbpedia:Gujarati_people	dbpprop:rels	dbpedia:Jainism .
@prefix owl:	<http://www.w3.org/2002/07/owl#> .
dbpedia:Jainism	owl:sameAs	<http://rdf.freebase.com/ns/guid.9202a8c04000641f8000000000020b09> .
@prefix foaf:	<http://xmlns.com/foaf/0.1/> .
@prefix ns6:	<http://en.wikipedia.org/wiki/> .
dbpedia:Jainism	foaf:page	ns6:Jainism ;
	dbpprop:reference	<http://www.census.india.gov.in> ,
		<http://www.herenow4u.net/index.php?id=68030> ,
		<http://www.herenow4u.net/index.php?id=67938> .
@prefix rdfs:	<http://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#> .
dbpedia:Jainism	rdfs:label	"Ja\u00EFnisme"@fr ,
		"Jainizm"@tr ,
		"Jainisme"@no ,
		"D\u017Cinizm"@pl ,
		"Jainismo"@pt ,
		"Jainism"@sv ,
		"\u0414\u0436\u0430\u0439\u043D\u0456\u0437\u043C"@uk ,
		"\u8006\u90A3\u6559"@zh ,
		"Jainism"@en ,
		"Ja\u00EFnisme"@nl ,
		"Jainismo"@es ,
		"Jainalaisuus"@fi ,
		"\u30B8\u30E3\u30A4\u30CA\u6559"@ja ,
		"\u0414\u0436\u0430\u0439\u043D\u0438\u0437\u043C"@ru ,
		"Jainisme"@ca ,
		"D\u017Einismus"@cs ,
		"Jainismus"@de ,
		"Jainism"@ro ,
		"Dzsainizmus"@hu ,
		"Giainismo"@it ;
	dbpprop:abstract	"Jainismul, sub denumirea tradi\u0163ional\u0103 Jain Dharma (\u091C\u0948\u0928 \u0927\u0930\u094D\u092E), este una din cele mai vechi religii \u015Fi filozofii ale lumii, g\u0103sindu-\u015Fi r\u0103d\u0103cinile \u00EEn India antic\u0103 \u015Fi preistoric\u0103 Tradi\u0163ia spune c\u0103 aceast\u0103 credin\u0163\u0103 a fost propov\u0103duit\u0103 de o succesiune de dou\u0103zeci \u015Fi patru de Jinas (cuceritori) sau tirthankara\u015Fi, dintre care ultimul, Mahavira (cca sec al VI-lea \u00EEHr) a avut o importan\u0163\u0103 decisiv\u0103, fiind considerat de unii istorici fondatorul jainismului modern Comunitatea jainist\u0103 are, \u00EEn ciuda dimensiunii sale reduse, o influen\u0163\u0103 religioas\u0103 remarcabil\u0103 \u00EEn \u0163ara originar\u0103, India, unde exist\u0103 4,2 milioane de adep\u0163i, dar \u015Fi \u00EEn Statele Unite, Europa de Vest, Africa \u015Fi Orientul \u00CEndep\u0103rtat, unde se r\u0103sp\u00E2nde\u015Fte datorit\u0103 cre\u015Fterii num\u0103rului de imigran\u0163i jaini\u015Fti \u015Fi a sus\u0163inerii fervente a tradi\u0163iei ascetice Shraman (\u0936\u094D\u0930\u092E\u0923) Jainismul se \u00EEnscrie \u00EEn grupul de credin\u0163e dharmice \u015Fi nu este o ramur\u0103 vedic\u0103, ortodox\u0103 (astika) a spiritualit\u0103\u0163ii indiene a\u015Fa cum sunt \u015Fcolile din cadrul hinduismului, ci \u00EEmpreun\u0103 cu budismul formeaz\u0103 un curent religios eterodox (nastika) Ortodoxismul \u015Fi eterodoxosimul vor convie\u0163ui \u00EEn spa\u0163iul indian influen\u0163\u00E2ndu-se, realiz\u00E2nd un transfer osmotic de idei filozofice, mitologice \u015Fi religioase, proces care va fi resim\u0163it din plin \u015Fi de jainism C\u0103rturarul hindus Bal Gangadhar Tilak atrage aten\u0163ia c\u0103 jainismul a contribuit la \u00EEncetarea sacrificiilor de animale din religia vedic\u0103 \u015Fi c\u0103 tot lui \u00EEi dator\u0103m apari\u0163ia conceptului non-violen\u0163ei, Ahimsa Jainismul a \u00EEnr\u00E2urit \u00EEn mod semnificativ sfera etic\u0103, politic\u0103 \u015Fi economic\u0103 din India pentru aproape trei milenii Filozofia jainist\u0103 se poate rezuma la independen\u0163\u0103 \u015Fi egalitate spiritual\u0103 \u00EEntre toate formele de via\u0163\u0103 \u015Fi la o non-violen\u0163\u0103 dus\u0103 p\u00E2n\u0103 la paroxism Autocontrolul, vrata (\u0935\u094D\u0930\u0924), este mijlocul prin care practican\u0163ii acestei religii ob\u0163in atotcunoa\u015Fterea (kevala jnana) \u015Fi \u00EEn final \u00EEmplinirea, integrarea sufletului \u00EEn adev\u0103rata natur\u0103 \u015Fi debarasarea de karma \u015Fi de ciclul re\u00EEncarn\u0103rilor Jaini\u015Ftii au o tradi\u0163ie str\u0103veche \u00EEn ceea ce prive\u015Fte erudi\u0163ia Nu este surprinz\u0103tor c\u0103 ei formeaz\u0103 comunitatea religioas\u0103 cea mai \u00EEnv\u0103\u0163at\u0103 a Indiei \u015Fi c\u0103 bibliotecile acestora sunt cele mai vechi din acest subcontinent"@ro ,
		"Jainismen \u00E4r en av de \u00E4ldsta religioner som uppstod i indien. Jainister tror p\u00E5 existensen av transcendenta och heliga sj\u00E4lar med potentialen att uppn\u00E5 gudliknande medvetande. En sj\u00E4l som har er\u00F6vrat sina egna inre fiender och uppn\u00E5tt stadiet av h\u00F6gre existens kallas f\u00F6r jina (er\u00F6vrare eller segrare). Jainismen \u00E4r v\u00E4gen f\u00F6r att uppn\u00E5 detta stadium. Jainism refereras ofta till som Jain Dharma (\u091C\u0948\u0928 \u0927\u0930\u094D\u092E) eller Shraman Dharma eller religionen f\u00F6r Nirgantha i \u00E4ldre texter. Jainismen \u00E4r s\u00E5ledes n\u00E5got \u00E4ldre \u00E4n buddhismen; dessa b\u00E5da \u00E4r de enda \u00F6verlevande av de m\u00E5nga skolor som en g\u00E5ng tillsammans utgjorde sramanismen och stod i mots\u00E4ttning till brahmanismen; det trossystem som senare utvecklats till hinduismen. Den sistn\u00E4mnda har dock p\u00E5verkats av jainismen, inte minst i fr\u00E5ga om icke-v\u00E5ld; ett exempel p\u00E5 detta \u00E4r Gandhi. Som grundare av jainismen r\u00E4knas normalt profeten Mahavira (hans exakta livstid \u00E4r os\u00E4ker; traditionellt anses han ha levat 599-517 f. Kr. ), en \u00E4ldre samtida till Buddha Gotama. Mahavira r\u00E4knas som v\u00E5r tids tirthankara, vilket \u00E4r jainismens motsvarighet till buddhismens buddhabegrepp; sj\u00E4lva ordet \"jainism\" kommer av jaina, en anh\u00E4ngare till jina, som n\u00E4rmast motsvarar buddhismens arahant. Somliga religionshistoriker anses att \u00E4ven en tidigare tirthankara, Parshva, kan ha levt i historisk tid, cirka 850-800 f. Kr. , vilket skulle g\u00F6ra jainismen n\u00E5gra sekler \u00E4ldre. I den buddhistiska palikanon - Tripitaka - upptr\u00E4der Mahavira under namnet Nigantha N\u00E2thaputta, och blir d\u00E4r utsatt f\u00F6r mycket h\u00E5rd kritik. Till f\u00F6ljd av en annan karmal\u00E4ra \u00E4r jainismen extremare \u00E4n buddhismen i fr\u00E5ga om icke-v\u00E5ld och f\u00F6rs\u00F6ker undvika att skada inte bara avsiktligt utan \u00E4ven oavsiktligt. Jainismens munkar lever, till skillnad fr\u00E5n buddhismens, ytterst asketiskt och \u00E4gnar sig bland annat \u00E5t sj\u00E4lvpl\u00E5geri. I likhet med buddhismen undvek jainismen redan fr\u00E5n b\u00F6rjan att anv\u00E4nda de l\u00E4rdas spr\u00E5k sanskrit; dess kanoniska skrifter \u00E4r i st\u00E4llet avfattade p\u00E5 en form av prakrit. Enligt jainismens kosmologi \u00E4r v\u00E4rldsalltet inte skapat; det har alltid funnits och kommer alltid att finnas, men genomg\u00E5r st\u00E4ndiga f\u00F6r\u00E4ndringar. Ungef\u00E4r tv\u00E5hundra \u00E5r efter Mahavira delades jainismen upp i tv\u00E5 riktningar: den liberalare Svetambara, \"de vitkl\u00E4dda\", vars munkar g\u00E5r kl\u00E4dda i vitt och som ocks\u00E5 har nunnor, och den konservativare Digambara, \"de himmelskl\u00E4dda\", som bevarade jainismens ursprungliga sed att munkarna skulle vara nakna, och som inte ordinerade kvinnor. F\u00F6r jainismen, liksom f\u00F6r buddhismen, ledde icke-v\u00E5ldsidealet tidigt till att lekm\u00E4nnen g\u00E4rna \u00E4gnade sig \u00E5t k\u00F6penskap, d\u00E4r man inte direkt handlade med levande varelser. \u00C4n i dag \u00E4r jainisterna statistiskt \u00F6verrepresenterade i det indiska aff\u00E4rslivet. Den jainistiska k\u00F6penskapen kom dock, till skillnad fr\u00E5n den buddhistiska, att huvudsakligen ut\u00F6vas inom Indien, och medan buddhismen med tiden fick sin huvudsakliga spridning utanf\u00F6r Indien f\u00F6rblev jainismen en indisk religion, med anh\u00E4ngare i Indien och bland indier i f\u00F6rskingringen. Idag finns det cirka 5 miljoner vita indier som tillh\u00F6r jainismen, som till stor del \u00E4r en etnisk religion d\u00E5 n\u00E5gon missionsbefallning inte finns. De jainiter som bor l\u00E4ngs \u00F6stkusten i Afrika och i Sydafrika \u00E4r n\u00E4stan uteslutande utvandrade indier."@sv ,
		"Il giainismo (o jainismo), tradizionalmente noto come Jaina Dharma, \u00E8 un'antica religione inizialmente documentata come una fede a s\u00E9 stante e una filosofia. \u00C8 basata sugli insegnamenti di Mahavira. Secondo la dottrina, la filosofia giainista \u00E8 un modo di comprendere e codificare le verit\u00E0 eterne e universali che occasionalmente si manifestavano fra l'umanit\u00E0 e che pi\u00F9 tardi riapparirono negli insegnamenti degli uomini che avevano raggiunto l'illuminazione o onniscienza (Keval Gnan). I fedeli ritengono che nella parte dell'universo in cui ci troviamo e nel presente ciclo temporale, la filosofia sia stata comunicata all'umanit\u00E0 da Rishabha. Prove risalenti alla civilizzazione della valle dell'Indo (ca. 3000-1500 a.C. ) sembrano attestarne l'esistenza, grazie a sigilli e artefatti dissepolti sin dalla scoperta di questa civilt\u00E0 nel 1921."@it ,
		"D\u017Einismus, n\u011Bkdy t\u00E9\u017E d\u017Eainismus je neortodoxn\u00ED syst\u00E9m indick\u00E9 filosofie, kter\u00FD vznikl jako reakce na hinduismus a jeho kastovn\u00ED syst\u00E9m. Zakladatelem d\u017Einismu byl v 5. st. p\u0159.n.l. Vardham\u00E1na Mah\u00E1v\u00EDra (v d\u00E9van\u00E1gar\u00ED \u0935\u0930\u094D\u0927\u092E\u093E\u0928 \u092E\u0939\u093E\u0935\u0940\u0930), p\u0159ezd\u00EDvan\u00FD D\u017Eaina (v d\u00E9van\u00E1gar\u00ED \u091C\u0948\u0928 a v \u010Desk\u00E9m p\u0159ekladu Velk\u00FD hrdina nebo v\u00EDt\u011Bz)."@cs ,
		"\u30B8\u30E3\u30A4\u30CA\u6559\uFF08\u30B8\u30E3\u30A4\u30CA\u304D\u3087\u3046\u3001(sanskrit) jaina, \u091C\u0948\u0928\uFF09\u3068\u306F\u3001\u4ECF\u6559\u306E\u958B\u7956\u91C8\u8FE6\u3068\u307B\u307C\u540C\u6642\u4EE3\u306E\u30DE\u30CF\u30FC\u30F4\u30A3\u30FC\u30E9\uFF08\u30F4\u30A1\u30EB\u30C0\u30DE\u30FC\u30CA\u3001\u524D6\u4E16\u7D00-\u524D5\u4E16\u7D00\uFF09\u3092\u7956\u5E2B\u3068\u4EF0\u304E\u3001\u7279\u306B\u30A2\u30D2\u30F3\u30B5\u30FC\uFF08\u4E0D\u6BBA\u751F\uFF09\u306E\u8A93\u6212\u3092\u53B3\u5B88\u3059\u308B\u306A\u3069\u305D\u306E\u5FB9\u5E95\u3057\u305F\u82E6\u884C\u30FB\u7981\u6B32\u4E3B\u7FA9\u3092\u3082\u3063\u3066\u77E5\u3089\u308C\u308B\u30A4\u30F3\u30C9\u306E\u5B97\u6559\u3002\u30B8\u30CA\u6559\u3068\u3082\u547C\u3070\u308C\u308B\u3002 \u4ECF\u6559\u3068\u7570\u306A\u308A\u30A4\u30F3\u30C9\u4EE5\u5916\u306E\u5730\u306B\u306F\u307B\u3068\u3093\u3069\u4F1D\u308F\u3089\u306A\u304B\u3063\u305F\u304C\u3001\u305D\u306E\u56FD\u5185\u306B\u6DF1\u304F\u6839\u3092\u4E0B\u308D\u3057\u3066\u3001\u304A\u3088\u305D2500\u5E74\u306E\u9577\u3044\u671F\u9593\u306B\u308F\u305F\u308A\u30A4\u30F3\u30C9\u6587\u5316\u306E\u8AF8\u65B9\u9762\u306B\u5F71\u97FF\u3092\u4E0E\u3048\u7D9A\u3051\u3001\u4ECA\u65E5\u3082\u5C1A\u50C5\u304B\u3060\u304C\u7121\u8996\u3067\u304D\u306A\u3044\u4FE1\u5F92\u6570\u3092\u4FDD\u3063\u3066\u3044\u308B\u3002"@ja ,
		"Het ja\u00EFnisme, dat traditioneel als jain dharma bekend staat, is een oude Indiase religie die sinds vroege tijden als onafhankelijk geloof en filosofie geldt. Het belangrijkste geschrift is de Tattvartha Sutra. Ja\u00EFnisme is van begin af belangrijk geweest voor de Indiase cultuur en had invloed op de Indiase filosofie, kunst, architectuur, wetenschappen en politiek en heeft ook bijgedragen tot het geweldloze Indiase onafhankelijkheidstreven van Mahatma Gandhi."@nl ,
		"Jainismen er en religion som har sitt utspring i India. Den har ikke oppn\u00E5dd s\u00E5 stor utbredelse som buddhismen og sikhismen. Religionen slik den er i dag skriver seg tilbake til Vardhamana Mahavira, som levde p\u00E5 500-tallet f.k. Det hevdes imidlertid at den har r\u00F8tter enda lenger tilbake. De fleste av dens omkring 6 000 000 tilhengere bor i India. De fleste bor i Gujarat (Kathiawarhalv\u00F8ya) og Rajasthan i vest og Karnataka i s\u00F8r, med et viktig senter i Sravana Belgola. De to viktigste retningene er Shvetambara og Digambara. If\u00F8lge l\u00E6ren har universet aldri blitt skapt, og det vil aldri opph\u00F8re \u00E5 eksistere. Det er imidlertid ikke uforanderlig, for det gjennomg\u00E5r svingninger, hvor det g\u00E5r oppover og nedover med universet, og hvor Jainismen selv ogs\u00E5 forsvinner og gjenoppst\u00E5r. I l\u00F8pet av disse svingningene fremst\u00E5r det forskjellige l\u00E6rere eller Tirthankaer, som s\u00F8rger for at religionen blir holdt i hevd. Jainistene l\u00E6rer ogs\u00E5 at virkeligheten best\u00E5r av to evige prinsipper, jiva og ajiva. Jiva best\u00E5r av et ubestemt nummer av \u00E5ndelige enheter, mens ajiva (ikke-jiva) er materie i alle slags former og alle betingelser for at materie skal eksistere, som tid, rom og bevegelse. Religionen er kjent for sine asketer som f\u00F8lger en meget streng levem\u00E5te. De \u00F8nsker ikke \u00E5 skade noe levende vesen, og de g\u00E5r ofte s\u00E5 langt som \u00E5 feie foran seg med en kost mens de g\u00E5r omkring slik at de ikke skal tr\u00E5kke p\u00E5 noe insekt. Innen Shvetambara-retningen er det b\u00E5de menn og kvinner som er asketer. De g\u00E5r som regel i hvite kl\u00E6r. Innen Digambara-retningen er de aller fleste asketer menn. De skal tradisjonelt g\u00E5 nakne, men da det er forbudt flere steder har selv noen av dem p\u00E5 seg kl\u00E6r i dag."@no ,
		"D\u017Cinizm - nonteistyczny system filozoficzny i religijny kt\u00F3ry powsta\u0142 w Indiach oko\u0142o VI wieku p.n.e. w reakcji na silnie zrytualizowany braminizm. Za tw\u00F3rc\u0119 tej religii uwa\u017Cany jest Par\u015Bwa \u017Cyj\u0105cy w VIII w. p.n.e. , znacz\u0105co zreformowa\u0142 j\u0105 jednak Wardhamana Mahawira, kt\u00F3ry stworzy\u0142 zbi\u00F3r zasad reguluj\u0105cych \u017Cycie wyznawc\u00F3w d\u017Cinizmu. S\u0105 to: ahinsa - powstrzymanie si\u0119 od zadawania cierpienia wszelkim istotom \u017Cywym satja - powstrzymanie si\u0119 od k\u0142amstwa asteja - powstrzymanie si\u0119 od kradzie\u017Cy brahmaczarja - powstrzymanie si\u0119 od cudzo\u0142\u00F3stwa (w przypadku mnich\u00F3w i mniszek - powstrzymanie si\u0119 od wszelkich stosunk\u00F3w seksualnych) aparigraha - powstrzymanie si\u0119 od posiadania w\u0142asno\u015Bci zb\u0119dnych (w przypadku mnich\u00F3w i mniszek - powstrzymanie si\u0119 od posiadania wszelkiej w\u0142asno\u015Bci) Zasady te podkre\u015Blaj\u0105 wielki szacunek wyznawc\u00F3w d\u017Cinizmu dla wszystkich istot \u017Cywych. D\u017Cini\u015Bci wierz\u0105 w mo\u017Cliwo\u015B\u0107 wyrwania si\u0119 z kr\u0119gu sansary - ko\u0142owrotu wciele\u0144, i osi\u0105gni\u0119cia stanu wyzwolenia - mokszy. Droga do tego celu wiedzie poprzez \"trzy klejnoty\", czyli: nale\u017Cyte spojrzenie nale\u017Cyte poznanie nale\u017Cyte post\u0119powanie (co osi\u0105ga si\u0119 przestrzegaj\u0105c pi\u0119ciu wy\u017Cej wymienionych zasad) Liczb\u0119 wyznawc\u00F3w d\u017Cinizmu ocenia si\u0119 na ok. 4,5-5 mln (z czego 97-98% w Indiach) Wyznawcy d\u017Cinizmu wierz\u0105, \u017Ce \u015Bwiat nigdy nie powsta\u0142 ani nigdy si\u0119 nie sko\u0144czy. Przechodzi on przez cykle wznosz\u0105ce lub opadaj\u0105ce, sk\u0142adaj\u0105ce si\u0119 z 4 wiek\u00F3w. Wy\u017Cszy, \"urdhva-loka\", to \u015Bwiat niebia\u0144ski, sk\u0142adaj\u0105cy si\u0119 z siedmiu niebios. \u015Awiat ziemski, \"madhya-loka\", to kraina pot\u0119piona, obejmuj\u0105ca siedem piekie\u0142, pi\u0119trz\u0105cych si\u0119 jedno na drugim niczym po\u0142\u0105czone ze sob\u0105 parasole. Wsp\u00F3\u0142cze\u015Bnie istniej\u0105 dwie g\u0142\u00F3wne ga\u0142\u0119zie d\u017Cinizmu: digambarowie \u015Bwetambarowie W XVIII w. , w zwi\u0105zku z wp\u0142ywami hinduizmu na d\u017Cinizm, powsta\u0142 nowy od\u0142am odrzucaj\u0105cy kult wizerunk\u00F3w i g\u0142osz\u0105cy potrzeb\u0119 powrotu do pierwotnego d\u017Cinizmu. Zwani byli Sthanakawasi (dhundhija, bawis), a ich za\u0142o\u017Cycielem by\u0142 Lumpaka (Lankasza) \u017Cyj\u0105cy w XVI w. n.e. Powsta\u0142a tak\u017Ce grupa w kt\u00F3rej na\u015Bladuje si\u0119 niekt\u00F3re sposoby oddawania czci praktykowane przez hindus\u00F3w - zwani s\u0105 oni Murtipud\u017Caka. W XVIII w. wyodr\u0119bni\u0142 si\u0119 tak\u017Ce od\u0142am Terapanthi (\"\u015Acie\u017Cka Trzech\") za\u0142o\u017Cony przez Bhikand\u017Ci, kt\u00F3ry stara\u0142 si\u0119 po\u0142\u0105czy\u0107 wszystkie d\u017Cinijskie \u015Bcie\u017Cki w jedn\u0105."@pl ,
		"\u0424\u0430\u0439\u043B:Jain handsvg \u0414\u043E\u043B\u043E\u043D\u044F \u0437 \u043A\u043E\u043B\u0435\u0441\u043E\u043C \u0441\u0438\u043C\u0432\u043E\u043B\u0456\u0437\u0443\u0454 \u043E\u0431\u0456\u0442\u043D\u0438\u0446\u044E \u043D\u0435\u043D\u0430\u0441\u0438\u043B\u044C\u0441\u0442\u0432\u0430 \u041D\u0430\u043F\u0438\u0441 \u0432\u0441\u0435\u0440\u0435\u0434\u0438\u043D\u0456 \u043A\u043E\u043B\u0435\u0441\u0430 - \u0430\u0445\u0456\u043C\u0441\u0430 \u0424\u0430\u0439\u043B:Ranakpur-templejpg \u0425\u0440\u0430\u043C \u0434\u0436\u0430\u0439\u043D\u0456\u0432 \u0432 \u0420\u0430\u043D\u0430\u043A\u043F\u0443\u0440\u0456, \u0420\u0430\u0434\u0436\u0430\u0441\u0442\u0445\u0430\u043D, \u0406\u043D\u0434\u0456\u044F \u0414\u0436\u0430\u0439\u043D\u0456\u0301\u0437\u043C \u2014 \u0440\u0435\u043B\u0456\u0433\u0456\u0439\u043D\u043E-\u0444\u0456\u043B\u043E\u0441\u043E\u0444\u0441\u044C\u043A\u0435 \u0432\u0447\u0435\u043D\u043D\u044F, \u0449\u043E \u0432\u0438\u043D\u0438\u043A\u043B\u043E \u0432 \u0406\u043D\u0434\u0456\u0457 \u043F\u0440\u0438\u0431\u043B\u0438\u0437\u043D\u043E \u0432 VI \u0441\u0442\u043E\u043B\u0456\u0442\u0442\u0456 \u0434\u043E \u043D \u0435 \u041F\u043E\u0448\u0438\u0440\u0435\u043D\u0435 \u0432 \u0441\u0443\u0447\u0430\u0441\u043D\u0456\u0439 \u0406\u043D\u0434\u0456\u0457 \u0442\u0430 \u0428\u0440\u0456-\u041B\u0430\u043D\u0446\u0456"@uk ,
		"\u0424\u0430\u0439\u043B:Jain hand. svg \u0421\u0442\u0438\u043B\u0438\u0437\u043E\u0432\u0430\u043D\u043D\u044B\u0439 \u0441\u0438\u043C\u0432\u043E\u043B \u0434\u0436\u0430\u0439\u043D\u0438\u0437\u043C\u0430 \u0414\u0436\u0430\u0439\u043D\u0438\u0301\u0437\u043C \u2014 \u0440\u0435\u043B\u0438\u0433\u0438\u043E\u0437\u043D\u043E-\u0444\u0438\u043B\u043E\u0441\u043E\u0444\u0441\u043A\u043E\u0435 \u0443\u0447\u0435\u043D\u0438\u0435, \u0432\u043E\u0437\u043D\u0438\u043A\u0448\u0435\u0435 \u0432 \u0418\u043D\u0434\u0438\u0438 \u043F\u0440\u0438\u0431\u043B\u0438\u0437\u0438\u0442\u0435\u043B\u044C\u043D\u043E \u0432 VI \u0432\u0435\u043A\u0435 \u0434\u043E \u043D. \u044D. \u041E\u0441\u043D\u043E\u0432\u0430\u0442\u0435\u043B\u044C - \u0412\u0430\u0440\u0434\u0445\u0430\u043C\u0430\u043D\u0430 \u0438\u043B\u0438 \u0414\u0436\u0438\u043D\u0430 \u041C\u0430\u0445\u0430\u0432\u0438\u0440\u0430. \u041D\u0430\u0441\u0447\u0438\u0442\u044B\u0432\u0430\u0435\u0442 \u043F\u0440\u0438\u043C\u0435\u0440\u043D\u043E 8 \u043C\u043B\u043D \u043F\u0440\u0438\u0432\u0435\u0440\u0436\u0435\u043D\u0446\u0435\u0432, \u0438\u0437 \u043A\u043E\u0442\u043E\u0440\u044B\u0445 4 \u043C\u043B\u043D \u0432 \u0418\u043D\u0434\u0438\u0438."@ru ,
		"O jainismo ou jinismo \u00E9 uma das religi\u00F5es mais antigas da \u00CDndia, juntamente com o hindu\u00EDsmo e o budismo, compartilhando com este \u00FAltimo a aus\u00EAncia da necessidade de Deus como criador ou figura central. Considera-se que a sua origem antecede o Bramanismo, embora seja mais prov\u00E1vel que tenha surgido na sua forma actual no s\u00E9culo V a.C. , em resultado da ac\u00E7\u00E3o religiosa do Mahavira. Vista durante algum tempo pelos investigadores ocidentais como uma seita do hindu\u00EDsmo ou uma heresia do budismo, devido \u00E0 partilha de elementos comuns com estas religi\u00F5es, o jainismo \u00E9 contudo um fen\u00F3meno original. Ao contr\u00E1rio do budismo, o jainismo nunca teve um esp\u00EDrito mission\u00E1rio, tendo permanecido na \u00CDndia, onde os jainas constituem hoje cerca de quatro milh\u00F5es de crentes. Pequenas comunidades jainas existem tamb\u00E9m na Am\u00E9rica do Norte e na Europa, em resultado de movimentos migrat\u00F3rios. A palavra jainismo tem as suas origens no verbo s\u00E2nscrito jin que significa \"conquistador\". Os seus adeptos devem combater, atrav\u00E9s de uma s\u00E9rie de est\u00E1gios, as paix\u00F5es de modo a alcan\u00E7ar a liberta\u00E7\u00E3o do mundo. Sua vis\u00E3o b\u00E1sica \u00E9 dualista. A mat\u00E9ria e a m\u00F4nada vital ou jiva s\u00E3o de natureza distinta, e durante sua vida o ser vivente (seja humano ou animal) tinge sua m\u00F4nada como resultado de suas a\u00E7\u00F5es. Para se purificar, esta religi\u00E3o prop\u00F5e um extremo ascetismo e o colocar em pr\u00E1tica da doutrina da n\u00E3o-viol\u00EAncia ou ahimsa."@pt ,
		"F\u00E1jl:Jina. jpg Dzsina \u00E1br\u00E1zol\u00E1sa, \u00C9Ny-India, 15. szd. , zs\u00EDrk\u0151 A dzsainizmus egy \u0151si vall\u00E1s \u00E9s filoz\u00F3fia, ami m\u00E1r az \u00EDrott t\u00F6rt\u00E9nelem kezdetekor l\u00E9tezett, m\u00E1r az indusv\u00F6lgyi civiliz\u00E1ci\u00F3b\u00F3l (ie. 3000-1500) megmaradt leletekben is megtal\u00E1lhat\u00F3. V\u00E9gleges alakj\u00E1t Mahavira herceg tan\u00EDt\u00E1saib\u00F3l nyerte. A dzsainizmus mag\u00E1t \u00F6r\u00F6kk\u00E9val\u00F3 \u00E9s univerz\u00E1lis igazs\u00E1gok gy\u0171jtem\u00E9ny\u00E9nek tartja, amiket az emberis\u00E9g id\u0151nk\u00E9nt elfelejt, de \u00FAjra \u00E9s \u00FAjra visszat\u00E9rnek a megvil\u00E1gosodott vagy mindentud\u00F3v\u00E1 v\u00E1lt emberek tan\u00EDt\u00E1sain kereszt\u00FCl."@hu ,
		"El jainisme \u00E9s una religi\u00F3 o cam\u00ED espiritual molt antiga que va viure una forta embranzida al segle VI aC, amb Vardhamana Jnatiputra o Nataputta Mahavira, dit Jina (victori\u00F3s), d'on prov\u00E9 el mot \"jainisme\". Es tracta d'una religi\u00F3 nastika (no teista) i no reconeix l'autoritat dels textos Veda ni dels brahmans. T\u00E9 uns quatre milions de creients, principalment a l'\u00CDndia, sent la setena en nombre de fidels entre les religions de l'\u00CDndia (un 0,4% de la poblaci\u00F3). En l'actualitat, el jainisme \u00E9s present a l'\u00CDndia oriental, centre occidental i meridional. Assoleix una gran influ\u00E8ncia en tots els \u00E0mbits especialment en el cultural. En l'aspecte pol\u00EDtic \u00E9s remarcable que Ghandi era un simpatitzant d'aquesta religi\u00F3."@ca ,
		"Der Jainismus, auch Jinismus (Sanskrit, \u091C\u0948\u0928, m. , Jaina,, Anh\u00E4nger des Jina) ist eine in Indien beheimatete Religion, die etwa im 6./5. Jahrhundert v. Chr. entstanden ist. Ein historisch fassbarer Gr\u00FCnder ist Mahavira (um 599\u2013527 v. Chr). Dem Jainismus geh\u00F6rten 2001/02 etwa 4,4 Millionen Gl\u00E4ubige an, davon etwa 4,2 Millionen in Indien."@de ,
		"El jainismo es una religi\u00F3n de la India, fundada en el siglo VI a. C. por Mah\u0101v\u012Bra. Se trata de una religi\u00F3n nastika (no te\u00EDsta) y no reconoce la autoridad de los textos Vedas ni de los brahmanes. En la actualidad, el jainismo est\u00E1 presente en la India oriental, centro occidental y meridional. Se calculan aproximadamente unos cuatro millones de fieles jainistas, siendo la s\u00E9ptima en n\u00FAmero de fieles entre las religiones de la India (un 0,4% de la poblaci\u00F3n)."@es ,
		"Jainism is an ancient dharmic religion from India that prescribes a path of non-violence for all forms of living beings in this world. Its philosophy and practice relies mainly on self effort in progressing the soul on the spiritual ladder to divine consciousness. Any soul which has conquered its own inner enemies and achieved the state of supreme being is called jina (Conqueror or Victor). Jainism is the path to achieve this state. Jainism is often referred to as Jain Dharma (\u091C\u0948\u0928 \u0927\u0930\u094D\u092E) or Shraman Dharma or the religion of Nirgantha by ancient texts. Jainism was revived by a lineage of 24 enlightened ascetics called tirthankaras culminating with Parshva (9th century BCE) and Mahavira (6th century BCE). In the modern world, it is a small but influential religious minority with as many as 4.9 million followers in India, and successful growing immigrant communities in North America, Western Europe, the Far East, Australia and elsewhere. Jains have sustained the ancient Shraman (\u0936\u094D\u0930\u092E\u0923) or ascetic religion and have significantly influenced other religious, ethical, political and economic spheres in India. Jains have an ancient tradition of scholarship and have the highest degree of literacy in India. ; Jain libraries are the oldest in the country."@en ,
		"\u8006\u90A3\u6559\uFF08Jainism\uFF09\uFF0C\u662F\u8D77\u6E90\u4E8E\u53E4\u5370\u5EA6\u7684\u53E4\u8001\u5B97\u6559\u4E4B\u4E00\uFF0C\u6709\u5176\u72EC\u7ACB\u7684\u4FE1\u4EF0\u548C\u54F2\u5B66\u3002\u59CB\u5275\u4EBA\u70BA\u7B29\u99C4\u6469\u90A3\uFF08Vardhamana\uFF09\uFF0C\u524D599\u5E74\u2014\u524D527\u5E74\uFF09\uFF0C\u4ED6\u65E9\u65BC\u4F5B\u6559\u7684\u59CB\u5275\u4EBA\u91CA\u8FE6\u725F\u5C3C\u51FA\u751F\uFF0C\u8006\u90A3\u6559\u7684\u4E2D\u5FC3\u6559\u7FA9\u4E3B\u8981\u7531\u4ED6\u5EFA\u7ACB\u3002"@zh ,
		"Jainalaisuus on hindulaisuuden pohjalta syntynyt kaiken el\u00E4v\u00E4n kunnioittamista korostava intialainen uskonto. Jainalaisuus on ateistinen uskonto, jonka mukaan ei ole olemassa mit\u00E4\u00E4n korkeampaa voimaa, jonka puoleen ihmiset voisivat k\u00E4\u00E4nty\u00E4. Se on pienimpi\u00E4 ns. maailmanuskonnoista, ja sen kannattajia on (l\u00E4hteest\u00E4 riippuen) 3\u20146 miljoonaa, joista suurin osa asuu Intiassa. Jainalaisuus perustuu suurelta osin Mahaviran opetuksiin. Jainalaiset kuitenkin uskovat, ett\u00E4 ennen Mahaviraa on ollut 23 suurta opettajaa eli tirthankara, ja siis Mahavira oli 24. tirthankara."@fi ,
		"Le ja\u00EFnisme, ou jinisme, du sanskrit Jina \u00AB vainqueur \u00BB, est une religion (en pr\u00E9cisant que le mot religion se traduit en Inde par dharma, un mot largement polys\u00E9mique qui signifie autant \u00AB foi \u00BB, \u00AB religion \u00BB, \u00AB vertu \u00BB que \u00AB devoir \u00BB, \u00AB nature propre \u00BB, \u00AB bonne action \u00BB... ), un chemin spirituel qui insiste sur les concepts d'ahimsa (non-violence) et de karma et qui met l'accent sur l'asc\u00E9tisme. Il ne commence pas, \u00E0 l'image du bouddhisme, comme un mouvement de r\u00E9forme \u00E0 l'int\u00E9rieur de l'hindouisme, car c'est une religion traditionnelle qui vient de la plus haute antiquit\u00E9, mais devient une religion d'importance au cours du VI si\u00E8cle av. J. -C.. Avec seulement 4 millions de croyants, le ja\u00EFnisme est la plus petite des 10 religions principales du monde, mais en Inde, les ja\u00EFns sont surrepr\u00E9sent\u00E9s dans les secteurs \u00E9conomique et politique. C'est la rigueur avec laquelle les adeptes suivent les pr\u00E9ceptes du ja\u00EFnisme, et l'\u00E9thique qui en d\u00E9coule, qui leur a donn\u00E9 une surrepr\u00E9sentation dans les milieux politiques et des affaires au sein de la communaut\u00E9 indienne. Le temple d'Anvers \u00E0 Wilrijk est le plus grand temple ja\u00EFn \u00E9rig\u00E9 en dehors de l'Inde. Il a \u00E9t\u00E9 enti\u00E8rement financ\u00E9 par les riches familles indiennes ja\u00EFnes actives dans le commerce diamantaire anversois. Il existe d'autres temples ja\u00EFns en dehors de l'Inde, notamment en Grande-Bretagne et aux \u00C9tats-Unis."@fr ,
		"Jainizm, Cainizm veya Caynizm, geleneksel anlamda Jain Dharma (\u091C\u0948\u0928 \u0927\u0930\u094D\u092E) olarak bilinen G\u00FCney Asya k\u00F6kenli din ve felsefe. Bug\u00FCn modern Hindistan'da az\u0131nl\u0131k olmakla beraber ABD, Bat\u0131 Avrupa ve Afrika'da b\u00FCy\u00FCyen topluluklar halinde varl\u0131\u011F\u0131n\u0131 s\u00FCrd\u00FCrmektedir. Jainistler h\u00E2l\u00E2 antik \u015Eraman'\u0131 (\u0936\u094D\u0930\u092E\u0923) - bir t\u00FCr sofu (\u00E7ileci) gelenek - devam ettirmektedirler. Ruhani \u00F6zg\u00FCrl\u00FCk ve kurtulu\u015F kavram\u0131 temelinde kurulmu\u015F olan Jainizm t\u00FCm canl\u0131lar\u0131n e\u015Fit oldu\u011Funu ve \u00F6zellikle \u015Fiddet kar\u015F\u0131tl\u0131\u011F\u0131n\u0131 savunur. \u00D6zdenetim (\u0935\u094D\u0930\u0924, vrata) Jainlerin mok\u015Fa, Keval Gnan, veya ruhun ger\u00E7ek do\u011Fas\u0131n\u0131n anla\u015F\u0131lmas\u0131na giden yoldur. Jainizm, yakla\u015F\u0131k M. \u00D6. 500 y\u0131llar\u0131nda Hindistan'da ba\u015Flam\u0131\u015Ft\u0131r. Kurucusu, Nataputta Vardamana ya da di\u011Fer ad\u0131yla Mahavir`dir (veya Mahavira, Manavira). Kutsal metinleri, Jain Agamalar\u0131 Sidantalar'd\u0131r. Bunlar\u0131n d\u0131\u015F\u0131nda ba\u015Fka klasik dini metinler de bulunmaktad\u0131r."@tr ;
	rdfs:comment	"Le ja\u00EFnisme, ou jinisme, du sanskrit Jina \u00AB vainqueur \u00BB, est une religion (en pr\u00E9cisant que le mot religion se traduit en Inde par dharma, un mot largement polys\u00E9mique qui signifie autant \u00AB foi \u00BB, \u00AB religion \u00BB, \u00AB vertu \u00BB que \u00AB devoir \u00BB, \u00AB nature propre \u00BB, \u00AB bonne action \u00BB... ), un chemin spirituel qui insiste sur les concepts d'ahimsa (non-violence) et de karma et qui met l'accent sur l'asc\u00E9tisme."@fr ,
		"Jainismen er en religion som har sitt utspring i India. Den har ikke oppn\u00E5dd s\u00E5 stor utbredelse som buddhismen og sikhismen. Religionen slik den er i dag skriver seg tilbake til Vardhamana Mahavira, som levde p\u00E5 500-tallet f.k. Det hevdes imidlertid at den har r\u00F8tter enda lenger tilbake. De fleste av dens omkring 6 000 000 tilhengere bor i India. De fleste bor i Gujarat (Kathiawarhalv\u00F8ya) og Rajasthan i vest og Karnataka i s\u00F8r, med et viktig senter i Sravana Belgola."@no ,
		"Jainizm, Cainizm veya Caynizm, geleneksel anlamda Jain Dharma (\u091C\u0948\u0928 \u0927\u0930\u094D\u092E) olarak bilinen G\u00FCney Asya k\u00F6kenli din ve felsefe. Bug\u00FCn modern Hindistan'da az\u0131nl\u0131k olmakla beraber ABD, Bat\u0131 Avrupa ve Afrika'da b\u00FCy\u00FCyen topluluklar halinde varl\u0131\u011F\u0131n\u0131 s\u00FCrd\u00FCrmektedir. Jainistler h\u00E2l\u00E2 antik \u015Eraman'\u0131 (\u0936\u094D\u0930\u092E\u0923) - bir t\u00FCr sofu (\u00E7ileci) gelenek - devam ettirmektedirler."@tr ,
		"D\u017Cinizm - nonteistyczny system filozoficzny i religijny kt\u00F3ry powsta\u0142 w Indiach oko\u0142o VI wieku p.n.e. w reakcji na silnie zrytualizowany braminizm. Za tw\u00F3rc\u0119 tej religii uwa\u017Cany jest Par\u015Bwa \u017Cyj\u0105cy w VIII w. p.n.e. , znacz\u0105co zreformowa\u0142 j\u0105 jednak Wardhamana Mahawira, kt\u00F3ry stworzy\u0142 zbi\u00F3r zasad reguluj\u0105cych \u017Cycie wyznawc\u00F3w d\u017Cinizmu."@pl ,
		""@uk ,
		"Il giainismo (o jainismo), tradizionalmente noto come Jaina Dharma, \u00E8 un'antica religione inizialmente documentata come una fede a s\u00E9 stante e una filosofia. \u00C8 basata sugli insegnamenti di Mahavira. Secondo la dottrina, la filosofia giainista \u00E8 un modo di comprendere e codificare le verit\u00E0 eterne e universali che occasionalmente si manifestavano fra l'umanit\u00E0 e che pi\u00F9 tardi riapparirono negli insegnamenti degli uomini che avevano raggiunto l'illuminazione o onniscienza (Keval Gnan)."@it ,
		"F\u00E1jl:Jina. jpg Dzsina \u00E1br\u00E1zol\u00E1sa, \u00C9Ny-India, 15. szd. , zs\u00EDrk\u0151 A dzsainizmus egy \u0151si vall\u00E1s \u00E9s filoz\u00F3fia, ami m\u00E1r az \u00EDrott t\u00F6rt\u00E9nelem kezdetekor l\u00E9tezett, m\u00E1r az indusv\u00F6lgyi civiliz\u00E1ci\u00F3b\u00F3l (ie. 3000-1500) megmaradt leletekben is megtal\u00E1lhat\u00F3. V\u00E9gleges alakj\u00E1t Mahavira herceg tan\u00EDt\u00E1saib\u00F3l nyerte."@hu ,
		"Het ja\u00EFnisme, dat traditioneel als jain dharma bekend staat, is een oude Indiase religie die sinds vroege tijden als onafhankelijk geloof en filosofie geldt. Het belangrijkste geschrift is de Tattvartha Sutra. Ja\u00EFnisme is van begin af belangrijk geweest voor de Indiase cultuur en had invloed op de Indiase filosofie, kunst, architectuur, wetenschappen en politiek en heeft ook bijgedragen tot het geweldloze Indiase onafhankelijkheidstreven van Mahatma Gandhi."@nl ,
		"Jainalaisuus on hindulaisuuden pohjalta syntynyt kaiken el\u00E4v\u00E4n kunnioittamista korostava intialainen uskonto. Jainalaisuus on ateistinen uskonto, jonka mukaan ei ole olemassa mit\u00E4\u00E4n korkeampaa voimaa, jonka puoleen ihmiset voisivat k\u00E4\u00E4nty\u00E4. Se on pienimpi\u00E4 ns. maailmanuskonnoista, ja sen kannattajia on (l\u00E4hteest\u00E4 riippuen) 3\u20146 miljoonaa, joista suurin osa asuu Intiassa. Jainalaisuus perustuu suurelta osin Mahaviran opetuksiin."@fi ,
		"O jainismo ou jinismo \u00E9 uma das religi\u00F5es mais antigas da \u00CDndia, juntamente com o hindu\u00EDsmo e o budismo, compartilhando com este \u00FAltimo a aus\u00EAncia da necessidade de Deus como criador ou figura central. Considera-se que a sua origem antecede o Bramanismo, embora seja mais prov\u00E1vel que tenha surgido na sua forma actual no s\u00E9culo V a.C. , em resultado da ac\u00E7\u00E3o religiosa do Mahavira."@pt ,
		"\u8006\u90A3\u6559\uFF08Jainism\uFF09\uFF0C\u662F\u8D77\u6E90\u4E8E\u53E4\u5370\u5EA6\u7684\u53E4\u8001\u5B97\u6559\u4E4B\u4E00\uFF0C\u6709\u5176\u72EC\u7ACB\u7684\u4FE1\u4EF0\u548C\u54F2\u5B66\u3002\u59CB\u5275\u4EBA\u70BA\u7B29\u99C4\u6469\u90A3\uFF08Vardhamana\uFF09\uFF0C\u524D599\u5E74\u2014\u524D527\u5E74\uFF09\uFF0C\u4ED6\u65E9\u65BC\u4F5B\u6559\u7684\u59CB\u5275\u4EBA\u91CA\u8FE6\u725F\u5C3C\u51FA\u751F\uFF0C\u8006\u90A3\u6559\u7684\u4E2D\u5FC3\u6559\u7FA9\u4E3B\u8981\u7531\u4ED6\u5EFA\u7ACB\u3002"@zh ,
		""@ro ,
		"El jainismo es una religi\u00F3n de la India, fundada en el siglo VI a. C. por Mah\u0101v\u012Bra. Se trata de una religi\u00F3n nastika (no te\u00EDsta) y no reconoce la autoridad de los textos Vedas ni de los brahmanes. En la actualidad, el jainismo est\u00E1 presente en la India oriental, centro occidental y meridional. Se calculan aproximadamente unos cuatro millones de fieles jainistas, siendo la s\u00E9ptima en n\u00FAmero de fieles entre las religiones de la India (un 0,4% de la poblaci\u00F3n)."@es ,
		"Der Jainismus, auch Jinismus (Sanskrit, \u091C\u0948\u0928, m. , Jaina,, Anh\u00E4nger des Jina) ist eine in Indien beheimatete Religion, die etwa im 6./5. Jahrhundert v. Chr. entstanden ist. Ein historisch fassbarer Gr\u00FCnder ist Mahavira (um 599\u2013527 v. Chr). Dem Jainismus geh\u00F6rten 2001/02 etwa 4,4 Millionen Gl\u00E4ubige an, davon etwa 4,2 Millionen in Indien."@de ,
		"Jainism is an ancient dharmic religion from India that prescribes a path of non-violence for all forms of living beings in this world. Its philosophy and practice relies mainly on self effort in progressing the soul on the spiritual ladder to divine consciousness. Any soul which has conquered its own inner enemies and achieved the state of supreme being is called jina (Conqueror or Victor). Jainism is the path to achieve this state."@en ,
		"D\u017Einismus, n\u011Bkdy t\u00E9\u017E d\u017Eainismus je neortodoxn\u00ED syst\u00E9m indick\u00E9 filosofie, kter\u00FD vznikl jako reakce na hinduismus a jeho kastovn\u00ED syst\u00E9m. Zakladatelem d\u017Einismu byl v 5. st. p\u0159.n.l. Vardham\u00E1na Mah\u00E1v\u00EDra (v d\u00E9van\u00E1gar\u00ED \u0935\u0930\u094D\u0927\u092E\u093E\u0928 \u092E\u0939\u093E\u0935\u0940\u0930), p\u0159ezd\u00EDvan\u00FD D\u017Eaina (v d\u00E9van\u00E1gar\u00ED \u091C\u0948\u0928 a v \u010Desk\u00E9m p\u0159ekladu Velk\u00FD hrdina nebo v\u00EDt\u011Bz)."@cs ,
		"El jainisme \u00E9s una religi\u00F3 o cam\u00ED espiritual molt antiga que va viure una forta embranzida al segle VI aC, amb Vardhamana Jnatiputra o Nataputta Mahavira, dit Jina (victori\u00F3s), d'on prov\u00E9 el mot \"jainisme\". Es tracta d'una religi\u00F3 nastika (no teista) i no reconeix l'autoritat dels textos Veda ni dels brahmans. T\u00E9 uns quatre milions de creients, principalment a l'\u00CDndia, sent la setena en nombre de fidels entre les religions de l'\u00CDndia (un 0,4% de la poblaci\u00F3)."@ca ,
		""@ja ,
		"Jainismen \u00E4r en av de \u00E4ldsta religioner som uppstod i indien. Jainister tror p\u00E5 existensen av transcendenta och heliga sj\u00E4lar med potentialen att uppn\u00E5 gudliknande medvetande. En sj\u00E4l som har er\u00F6vrat sina egna inre fiender och uppn\u00E5tt stadiet av h\u00F6gre existens kallas f\u00F6r jina (er\u00F6vrare eller segrare). Jainismen \u00E4r v\u00E4gen f\u00F6r att uppn\u00E5 detta stadium."@sv ,
		"\u0424\u0430\u0439\u043B:Jain hand. svg \u0421\u0442\u0438\u043B\u0438\u0437\u043E\u0432\u0430\u043D\u043D\u044B\u0439 \u0441\u0438\u043C\u0432\u043E\u043B \u0434\u0436\u0430\u0439\u043D\u0438\u0437\u043C\u0430 \u0414\u0436\u0430\u0439\u043D\u0438\u0301\u0437\u043C \u2014 \u0440\u0435\u043B\u0438\u0433\u0438\u043E\u0437\u043D\u043E-\u0444\u0438\u043B\u043E\u0441\u043E\u0444\u0441\u043A\u043E\u0435 \u0443\u0447\u0435\u043D\u0438\u0435, \u0432\u043E\u0437\u043D\u0438\u043A\u0448\u0435\u0435 \u0432 \u0418\u043D\u0434\u0438\u0438 \u043F\u0440\u0438\u0431\u043B\u0438\u0437\u0438\u0442\u0435\u043B\u044C\u043D\u043E \u0432 VI \u0432\u0435\u043A\u0435 \u0434\u043E \u043D. \u044D. \u041E\u0441\u043D\u043E\u0432\u0430\u0442\u0435\u043B\u044C - \u0412\u0430\u0440\u0434\u0445\u0430\u043C\u0430\u043D\u0430 \u0438\u043B\u0438 \u0414\u0436\u0438\u043D\u0430 \u041C\u0430\u0445\u0430\u0432\u0438\u0440\u0430. \u041D\u0430\u0441\u0447\u0438\u0442\u044B\u0432\u0430\u0435\u0442 \u043F\u0440\u0438\u043C\u0435\u0440\u043D\u043E 8 \u043C\u043B\u043D \u043F\u0440\u0438\u0432\u0435\u0440\u0436\u0435\u043D\u0446\u0435\u0432, \u0438\u0437 \u043A\u043E\u0442\u043E\u0440\u044B\u0445 4 \u043C\u043B\u043D \u0432 \u0418\u043D\u0434\u0438\u0438."@ru .
@prefix skos:	<http://www.w3.org/2004/02/skos/core#> .
@prefix ns9:	<http://dbpedia.org/resource/Category:> .
dbpedia:Jainism	skos:subject	ns9:Religions_that_require_vegetarianism ,
		ns9:Transtheism ,
		ns9:Jainism ,
		ns9:Dharmic_religion_portals .
@prefix ns10:	<http://dbpedia.org/resource/Template:> .
dbpedia:Jainism	dbpprop:wikiPageUsesTemplate	ns10:see_also ,
		ns10:redirect4 ;
	dbpprop:seeAlsoProperty	"Mahavir"@en ,
		"Jainism and Islam"@en ,
		"Buddhism and Jainism"@en ,
		"Jainism and Sikhism"@en ,
		"Parsva"@en ;
	dbpprop:redirect4Property	"Jaina"@en ,
		"Jain"@en .
@prefix ns11:	<http://www4.wiwiss.fu-berlin.de/flickrwrappr/photos/> .
dbpedia:Jainism	dbpprop:hasPhotoCollection	ns11:Jainism .
dbpedia:Chalukya_dynasty	dbpprop:religion	dbpedia:Jainism .
dbpedia:Agrawal	dbpprop:rels	dbpedia:Jainism .
dbpedia:Bhavsar	dbpprop:religions	dbpedia:Jainism .
dbpedia:Bihari_people	dbpprop:rels	dbpedia:Jainism .
dbpedia:Dravidian_peoples	dbpprop:religions	dbpedia:Jainism .
dbpedia:Indo-Canadians	dbpprop:rels	dbpedia:Jainism .
dbpedia:Rajasthani_people	dbpprop:religions	dbpedia:Jainism .
dbpedia:Tulu_Jains	dbpprop:religions	dbpedia:Jainism .
dbpedia:Western_Ganga_Dynasty	dbpprop:religion	dbpedia:Jainism .
dbpedia:Jainism_and_Terapanth	dbpprop:redirect	dbpedia:Jainism .
dbpedia:Jane_religion	dbpprop:redirect	dbpedia:Jainism .
dbpedia:Shramana_Dharma	dbpprop:redirect	dbpedia:Jainism .
dbpedia:Punjabi_Banias	dbpprop:religions	dbpedia:Jainism .
dbpedia:Jain	dbpprop:redirect	dbpedia:Jainism .
dbpedia:Jaina_Dharma	dbpprop:redirect	dbpedia:Jainism .
dbpedia:Jaini	dbpprop:redirect	dbpedia:Jainism .
dbpedia:Punjabi_diaspora	dbpprop:rels	dbpedia:Jainism .
dbpedia:South_Asians_in_Hong_Kong	dbpprop:rels	dbpedia:Jainism .
dbpedia:Jainist	dbpprop:redirect	dbpedia:Jainism .
dbpedia:Janeism	dbpprop:redirect	dbpedia:Jainism .
dbpedia:Nigantha	dbpprop:redirect	dbpedia:Jainism .
dbpedia:Shraman_Dharma	dbpprop:redirect	dbpedia:Jainism .
dbpedia:Tamil_Canadian	dbpprop:rels	dbpedia:Jainism .
dbpedia:Tuluva	dbpprop:religions	dbpedia:Jainism .
dbpedia:Jain_Dharma	dbpprop:redirect	dbpedia:Jainism .
dbpedia:Jain_dharma	dbpprop:redirect	dbpedia:Jainism .
dbpedia:Jain_religion	dbpprop:redirect	dbpedia:Jainism .
dbpedia:Jainas	dbpprop:redirect	dbpedia:Jainism .
dbpedia:Janism	dbpprop:redirect	dbpedia:Jainism .
<http://dbpedia.org/resource/%E0%A4%9C%E0%A5%88%E0%A4%A8_%E0%A4%A7%E0%A4%B0%E0%A5%8D%E0%A4%AE>	dbpprop:redirect	dbpedia:Jainism .