@prefix dbpprop:	<http://dbpedia.org/property/> .
@prefix dbpedia:	<http://dbpedia.org/resource/> .
dbpedia:Ludwig_Wittgenstein	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Al-Farabi	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Alfred_Jules_Ayer	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Carneades	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:David_Hume	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Ernst_Mach	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Speusippus	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Heraclitus	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Hilary_Putnam	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Imre_Lakatos	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:John_Dewey	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:John_Locke	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Karl_Popper	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Maurice_Merleau-Ponty	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
<http://dbpedia.org/resource/Ren%C3%A9_Descartes>	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Saul_Kripke	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
<http://dbpedia.org/resource/S%C3%B8ren_Kierkegaard>	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology ,
		dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Thomas_Aquinas	dbpprop:subject	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Xenocrates	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:David_Kellogg_Lewis	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:John_McDowell	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Jules_Vuillemin	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:John_Frame	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Susan_Haack	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
<http://dbpedia.org/resource/Joseph_Owens_%28Redemptorist%29>	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Gila_Sher	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Gordon_Clark	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Graham_Oppy	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Isaac_Levi	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Jean-Michel_Berthelot	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
<http://dbpedia.org/resource/Worldview_%28radio_show%29>	dbpprop:otheruses4Property	dbpedia:Epistemology ;
	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Friedrich_Wilhelm_Joseph_Schelling	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Georg_Wilhelm_Friedrich_Hegel	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:George_Berkeley	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Jean-Paul_Sartre	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Duns_Scotus	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
<http://dbpedia.org/resource/Ram%C3%B3n_Xirau>	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Thomas_Reid	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
<http://dbpedia.org/resource/%C3%89tienne_Bonnot_de_Condillac>	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology ;
	dbpprop:schoolTradition	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:African_Spir	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
<http://dbpedia.org/resource/A._D._Gordon>	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Leo_Strauss	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Nikolai_Lossky	dbpprop:notableIdeas	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Wilfrid_Sellars	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Bohr	dbpprop:disambiguates	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Crispin_Wright	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
<http://dbpedia.org/resource/John_Corcoran_%28logician%29>	dbpprop:fields	dbpedia:Epistemology ;
	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Epistemologic	dbpprop:redirect	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Errol_Harris	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Giovanni_Piana	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Edmund_Husserl	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
@prefix rdf:	<http://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#> .
@prefix opencyc:	<http://sw.opencyc.org/2008/06/10/concept/> .
dbpedia:Epistemology	rdf:type	opencyc:Mx4rvVi3N5wpEbGdrcN5Y29ycA .
@prefix owl:	<http://www.w3.org/2002/07/owl#> .
@prefix ns5:	<http://sw.opencyc.org/concept/> .
dbpedia:Epistemology	owl:sameAs	ns5:Mx4rWDLsSsQzEdaAAAACs0uFOQ ,
		opencyc:Mx4rWDLsSsQzEdaAAAACs0uFOQ ,
		<http://rdf.freebase.com/ns/guid.9202a8c04000641f800000000001416b> .
@prefix foaf:	<http://xmlns.com/foaf/0.1/> .
@prefix ns7:	<http://en.wikipedia.org/wiki/> .
dbpedia:Epistemology	foaf:page	ns7:Epistemology ;
	dbpprop:reference	<http://pantheon.yale.edu/~kd47/e-page.htm> .
@prefix ns8:	<http://philpapers.org/browse/> .
dbpedia:Epistemology	dbpprop:reference	ns8:epistemology ,
		<http://plato.stanford.edu/entries/epistemology-evolutionary/> .
@prefix ns9:	<http://en.wiktionary.org/wiki/> .
dbpedia:Epistemology	dbpprop:reference	ns9:adumbrated ,
		<http://www.ditext.com/gettier/gettier.html> ,
		<http://www.lutterworth.com/lp/titles/theorykn.htm> ,
		<http://plato.stanford.edu/entries/epistemology-bayesian/> ,
		<http://www.db.dk/jni/lifeboat/> ,
		<http://pantheon.yale.edu/~kd47/What-Is-Epistemology.htm> ,
		<http://www.kfs.org/~jonathan/witt/tlph.html> ,
		<http://www.ucl.ac.uk/philosophy/LPSG/> ,
		<http://www.ucl.ac.uk/philosophy/LPSG/Ep&Meth.htm> ,
		<http://dostoevskiansmiles.blogspot.com/2008/10/justified-true-belief-and-critical.html> ,
		<http://plato.stanford.edu/entries/feminism-epistemology/> ,
		<http://plato.stanford.edu/entries/epistemology-social/> ,
		<http://plato.stanford.edu/entries/epistemology-virtue/> ,
		<http://plato.stanford.edu/entries/epistemology/> ,
		<http://home.sprynet.com/~owl1/epistemo.htm> ,
		<http://fleetwood.baylor.edu/certain_doubts/> ,
		<http://plato.stanford.edu/entries/epistemology-naturalized/> .
@prefix rdfs:	<http://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#> .
dbpedia:Epistemology	rdfs:label	"Gnoseologia"@it ,
		"Gnozeologie"@cs ,
		"Erkenntnistheorie"@de ,
		"Ismeretelm\u00E9let"@hu ,
		"Epistemoloji"@tr ,
		"Tietoteoria"@fi ,
		"Epistemology"@en ,
		"Th\u00E9orie de la connaissance"@fr ,
		"Gnoseolog\u00EDa"@es ,
		"\u042D\u043F\u0438\u0441\u0442\u0435\u043C\u043E\u043B\u043E\u0433\u0438\u044F"@ru ,
		"Kennistheorie"@nl ,
		"\u0415\u043F\u0456\u0441\u0442\u0435\u043C\u043E\u043B\u043E\u0433\u0456\u044F"@uk ,
		"Epistemologie"@ro ,
		"Epistemologia"@pt ,
		"Kunskapsteori"@sv ,
		"Epistemologia"@ca ,
		"\u8A8D\u8B58\u8AD6"@ja ,
		"Erkjennelsesteori"@no ,
		"Epistemologia"@pl ,
		"\u77E5\u8BC6\u8BBA"@zh .
@prefix dbpedia-owl:	<http://dbpedia.org/ontology/> .
dbpedia:Epistemology	dbpedia-owl:thumbnail	<http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2b/Classical-Definition-of-Kno.svg/200px-Classical-Definition-of-Kno.svg.png> ;
	dbpprop:abstract	"\u8A8D\u8B58\u8AD6\uFF08\u306B\u3093\u3057\u304D\u308D\u3093\u3001Epistemology\uFF09\u306F\u54F2\u5B66\u306E\u4E00\u90E8\u9580\u3067\u3042\u308B\u3002\u77E5\u8B58\u8AD6\u3068\u3082\u547C\u3070\u308C\u308B\u3002\u8A9E\u6E90\u306F\u30AE\u30EA\u30B7\u30E3\u8A9E\u306E \u00E9pist\u00E9m\u00EA + logos \u3002\u771F\u7406\u3084\u77E5\u8B58\u306E\u6027\u8CEA\u30FB\u8D77\u6E90\u30FB\u7BC4\u56F2\uFF08\u4EBA\u304C\u7406\u89E3\u3067\u304D\u308B\u9650\u754C\u306A\u3069\uFF09\u306B\u3064\u3044\u3066\u8003\u5BDF\u3059\u308B\u3002\u65E5\u672C\u3067\u306F\u8A8D\u8B58\u306E\u8A33\u8A9E\u304B\u3089\u304B\u3001\u4EBA\u30FB\u4EBA\u9593\u3092\u8003\u616E\u3057\u305F\u5834\u5408\u3092\u4E3B\u306B\u6271\u3046\u304C\u3001\u306A\u304A\u3001\u30D5\u30E9\u30F3\u30B9\u3067\u306F\u30A8\u30D4\u30B9\u30C6\u30E2\u30ED\u30B8\u30FC\uFF08\u00C9pist\u00E9mologie\uFF09\u3068\u3044\u3046\u5206\u91CE\u304C\u3042\u308B\u304C\u3001\u3053\u308C\u306F\u8A8D\u8B58\u8AD6\u3092\u8868\u3059\u308F\u3051\u3067\u306F\u306A\u304F\u3001\u3080\u3057\u308D20\u4E16\u7D00\u306B\u30D5\u30E9\u30F3\u30B9\u3067\u751F\u307E\u308C\u305F\u79D1\u5B66\u54F2\u5B66\u306E\u4E00\u3064\u306E\u65B9\u6CD5\u8AD6\u306A\u3044\u3057\u7406\u8AD6\u3067\u3042\u308A\u3001\u65E5\u672C\u8A9E\u3067\u306F\u79D1\u5B66\u8A8D\u8B58\u8AD6\u3068\u3082\u8A33\u3055\u308C\u308B\u3002"@ja ,
		"Gnoseologie (z \u0159eck\u00E9ho \u03B3\u03BD\u1FF6\u03C3\u03B9\u03C2 gn\u00F3sis pozn\u00E1n\u00ED + \u03BB\u03CC\u03B3\u03BF\u03C2 logos slovo, \u0159e\u010D), v anglosask\u00E9 literatu\u0159e obvykle epistemologie (z \u0159ec. \u03AD\u03C0\u03B9\u03C3\u03C4\u03AE\u03BC\u03B7 epist\u00E9m\u00E9 znalost, schopnost) \u010Di noetika (z \u0159ec. \u03BD\u03BF\u03AE\u03BC\u03B1 no\u00E9ma my\u0161lenka) je filozofick\u00E1 disciplina, kter\u00E1 zkoum\u00E1 lidsk\u00E9 pozn\u00E1n\u00ED, jeho vznik, proces a p\u0159edm\u011Bt."@cs ,
		"Tietoteoria on filosofian osa-alue, jossa tutkitaan k\u00E4sitteellisin, filosofisin menetelmin tietoa koskevia yleisi\u00E4 kysymyksi\u00E4, kuten tiedon mahdollisuutta, luonnetta, alkuper\u00E4\u00E4 ja rajoja sek\u00E4 k\u00E4sitysten tai teorioiden oikeutusta yleens\u00E4. Toisin sanoen: mit\u00E4 voimme tiet\u00E4\u00E4 ja miten? Tieteenfilosofia luetaan joskus tietoteorian osa-alueeksi. Tietoteoriaan liittyvi\u00E4 suuntauksia ovat muun muassa rationalismi, empirismi, skeptisismi, pragmatismi ja agnostismi."@fi ,
		"Erkjennelsesteori eller epistemologi (fra gresk \u03B5\u03C0\u03B9\u03C3\u03C4\u03AE\u03BC\u03B7, \u00ABvitenskap\u00BB og \u03BB\u03CC\u03B3\u03BF\u03C2, \u00ABfornuft\u00BB) er l\u00E6ren om viten og erkjennelse. Den er en av de filosofiske grunndisiplinene der sentrale temaer er opphavet til og gyldigheten av v\u00E5r kunnskap. Epistemologi kan ogs\u00E5 oversettes som sannhetskunnskap i betydningen sikker kunnskap. Tradisjonelt er det bare matematikk som kan betraktes som eksakt, men if\u00F8lge moderne fenomenologi kan alle vitenskaper fremstilles logisk og eksakt. Den mest kjente erkjennelsesfilosofen er Descartes som f\u00F8rst fremsatte bevis for v\u00E5r eksistens. Han tvilte ikke p\u00E5 at verden var virkelig slik som mennesket oppfattet med sine sanser. \u00ABJe pense, donc je suis\u00BB -. Dette uttrykket kan utvides om alt vi sanser som bevis for v\u00E5r eksistens."@no ,
		"Az ismeretelm\u00E9let (m\u00E1s n\u00E9ven episztemol\u00F3gia) a megismer\u00E9s felt\u00E9teleit, hat\u00E1rait kutat\u00F3 tudom\u00E1ny. A megismer\u00E9s m\u00F3dszereit pr\u00F3b\u00E1lja meghat\u00E1rozni, a tudom\u00E1nyok alapjaival foglalkozik. Azt szeretn\u00E9 meghat\u00E1rozni, hogy mi a tud\u00E1s, illetve, hogy mi a tud\u00E1s megszerz\u00E9s\u00E9nek legbiztons\u00E1gosabb \u00FAtja. T\u00E9m\u00E1j\u00E1ba a megismer\u00E9s szubjektuma \u00E9s objektuma egyar\u00E1nt beletartozik."@hu ,
		"\u77E5\u8BC6\u8BBA\u662F\u63A2\u8BA8\u77E5\u8BC6\u7684\u672C\u8D28\u3001\u8D77\u6E90\u548C\u8303\u56F4\u7684\u4E00\u4E2A\u54F2\u5B66\u5206\u652F\u3002\u76EE\u524D\u77E5\u8BC6\u8BBA\u548C\u8BA4\u8BC6\u8BBA\u4E4B\u95F4\u7684\u5173\u7CFB\u5B58\u5728\u4E89\u8BAE\uFF0C\u6709\u4EBA\u8BA4\u4E3A\u5B83\u4EEC\u662F\u540C\u4E00\u4E2A\u6982\u5FF5\uFF0C\u800C\u4E5F\u6709\u4EBA\u8BA4\u4E3A\u5B83\u4EEC\u5176\u5B9E\u662F\u5B58\u5728\u4E00\u4E9B\u5BC6\u5207\u8054\u7CFB\u7684\u4E24\u4E2A\u4E0D\u540C\u6982\u5FF5\u3002"@zh ,
		"Die Erkenntnistheorie oder Epistemologie ist eines der fach\u00FCbergreifenden Diskussionsfelder der Philosophie, befasst mit der Frage, wie Wissen zustande kommt, welche Erkenntnisprozesse denkbar sind, sowie mit den eingehenderen Fragen, wie begr\u00FCndet angebliches Wissen unter diesen Voraussetzungen ist, und woran man erkennt, dass es tats\u00E4chlich mit Erkenntnis angeboten wird. Von Interesse ist hier vor allem, welche Art von Zweifel an welcher Art von Wissen grunds\u00E4tzlich bestehen kann. K\u00F6nnen wir die Existenz materieller Gegenst\u00E4nde beweisen? Ist ein Satz wie \u201Edu sollst nicht t\u00F6ten\u201C auf \u00E4hnliche Weise \u201Ewahr\u201C wie eine Beobachtung aus der Astrophysik? Gibt es einen Beweis f\u00FCr die Existenz eines transzendenten Bereichs von Dingen, die sich der sinnlichen Wahrnehmung entziehen? Konkrete Wissensbest\u00E4nde werden hier (wie im Folgenden) oft nur als Beispiele benutzt, um an ihnen grunds\u00E4tzliche Annahmen zu diskutieren. \u00DCberlegungen der Erkenntnistheorie setzen sich mit g\u00E4ngigen Wissensbest\u00E4nden auseinander, mit Theorie der Wissenschaften (hierzu der eingehendere Artikel Wissenschaftstheorie), den benachbarten Feldern der Philosophie sowie mit der eigenen erkenntnistheoretischen Diskussion. Sie entwickeln gesellschaftliche Sprengkraft, wo immer sie Aussagen angeblich grundlegender Wahrheit in Frage stellen. Es ist zum Teil eine Leistung der philosophischen Erkenntnistheorie, die naturwissenschaftliche Erkenntnis neben der theologischen f\u00FCr valide, wenn nicht universeller erkl\u00E4rt zu haben. Durchbr\u00FCchen in den Naturwissenschaften wie etwa der Relativit\u00E4tstheorie gingen erkenntnistheoretische Erw\u00E4gungen voraus. Aktuelle Fragen wissenschaftlicher Forschung sind noch immer zentral erkenntnistheoretisch: K\u00F6nnen Computer \u00FCbersetzen, falls sie Sprache nicht wirklich mit einem eigenen Bewusstsein verstehen k\u00F6nnen? K\u00F6nnen sie denken und Bewusstsein entwickeln. Die Antworten h\u00E4ngen von grunds\u00E4tzlichen Fragen der Erkenntnistheorie ab: Was ist Wissen? Woran erkenne ich, dass jemand mit Wissen \u00FCber Gegenst\u00E4nde spricht, mit Erkenntnis?"@de ,
		"Kennistheorie of epistemologie, ook wel kentheorie of kennisleer genaamd, is de tak van de filosofie die de aard, oorsprong en reikwijdte van kennis en het weten onderzoekt. Centraal bij epistemologie staat de vraag die de mens zich stelt: \"Wat kan ik weten?\""@nl ,
		"Epistemologia (\u03B5 \u03C0 \u03B9 \u03C3 \u03C4 \u03B5 \u03BC \u03B5 \u00EEn limba elin\u0103 se pronun\u0163\u0103 episteme) - este teoria cunoa\u015Fterii \u015Ftiin\u0163ifice. Este o ramur\u0103 a filozofiei care se ocup\u0103 cu originile, natura \u015Fi scopurile, metodele \u015Fi mijloacele cunoa\u015Fterii de tip \u015Ftiin\u0163ific. Epistemologia are la baz\u0103 dou\u0103 \u00EEntreb\u0103ri: Ce este cunoa\u015Fterea \u015Ftiin\u0163ific\u0103?, Cum este posibil\u0103 cunoa\u015Fterea \u015Ftiin\u0163ific\u0103?"@ro ,
		"La th\u00E9orie de la connaissance, ou philosophie de la connaissance, parfois assimil\u00E9e \u00E0 l'\u00E9pist\u00E9mologie, est la partie de la philosophie qui \u00E9tudie la nature, les origines, les contenus, les moyens et les limites de la connaissance, en particulier de la connaissance humaine. Une grande partie des travaux qui rel\u00E8vent de cette discipline sont consacr\u00E9s \u00E0 l'analyse de la connaissance, c'est-\u00E0-dire \u00E0 la d\u00E9termination de ses conditions n\u00E9cessaires et suffisantes. Il s'agit plus pr\u00E9cis\u00E9ment d'\u00E9tablir quelles relations entretient la connaissance avec la croyance et la v\u00E9rit\u00E9, et quelles proc\u00E9dures de justification permettent de distinguer une simple croyance vraie (qui peut l'\u00EAtre par accident) d'une v\u00E9ritable connaissance. Une partie de cet article porte sur la th\u00E9orie analytique de la connaissance, discipline philosophique qui s'est pour l'essentiel d\u00E9velopp\u00E9e dans le monde anglophone. Le monde germanique, de par l'apport anglo-saxon a repris les r\u00E9sultats analytique pour les r\u00E9unir dans une th\u00E9orie globalisante. Le passage est tr\u00E8s distinct de Locke, Berkeley, Hume \u00E0 Kant pour l'analytique. Fichte op\u00E8re le renversement avec sa \"Doctrine des sciences\" imposant ainsi le d\u00E9part d'une conception qui ne se veut pas seulement analytique mais unifiante. Ceci sera beaucoup d\u00E9velopp\u00E9 par Schelling et Hegel."@fr ,
		"Epistemologia ou teoria do conhecimento (do grego \u1F10\u03C0\u03B9\u03C3\u03C4\u03AE\u03BC\u03B7, ci\u00EAncia, conhecimento; \u03BB\u03CC\u03B3\u03BF\u03C2 logos], discurso) \u00E9 um ramo da Filosofia que trata dos problemas filos\u00F3ficos relacionados \u00E0 cren\u00E7a e ao conhecimento. A epistemologia estuda a origem, a estrutura, os m\u00E9todos e a validade do conhecimento (da\u00ED tamb\u00E9m se designar por filosofia do conhecimento). Ela se relaciona ainda com a metaf\u00EDsica, a l\u00F3gica e o empirismo, uma vez que avalia a consist\u00EAncia l\u00F3gica da teoria e sua coes\u00E3o fatual, sendo assim a principal dentre as vertentes da filosofia (\u00E9 considerada a \"corregedoria\" da ci\u00EAncia). Sua problematiza\u00E7\u00E3o compreende a quest\u00E3o da possibilidade do conhecimento: Ser\u00E1 que o ser humano conseguir\u00E1 algum dia atingir realmente o conhecimento total e genu\u00EDno, fazendo-nos oscilar entre uma resposta dogm\u00E1tica ou empirista? Outra quest\u00E3o abrange os limites do conhecimento: Haver\u00E1 realmente a distin\u00E7\u00E3o entre o mundo cognosc\u00EDvel e o mundo incognosc\u00EDvel? E finalmente, a quest\u00E3o sobre a origem do conhecimento: Por quais faculdades atingimos o conhecimento? Haver\u00E1 conhecimento certo e seguro em alguma concep\u00E7\u00E3o a priori? H\u00E1 ainda outras quest\u00F5es relativas ao conhecimento, como a apostasia da ci\u00EAncia de seu verdadeiro sentido e sua aproxima\u00E7\u00E3o a outras formas de aprendizado com estruturas il\u00F3gicas e irracionais: O senso comum, a filosofia e a ci\u00EAncia, no mais das vezes, d\u00E3o um car\u00E1ter universal ao contingente, tornando-o dogm\u00E1tico. Assim, a ci\u00EAncia, que sempre julgou-se detentora \u00FAnica do saber, v\u00EA-se inserida em seu coexistente princ\u00EDpio de contradi\u00E7\u00E3o."@pt ,
		"L'epistemologia (del grec \"epist\u00EAm\u00E9\", i \"logos\", tamb\u00E9 anomenada gnoseolog\u00EDa i en certs contextos teoria del coneixement, \u00E9s la disciplina de la filosofia que s'ocupa del coneixement i de les seves limitacions. En particular, intenta respondre les seg\u00FCents preguntes: \"Qu\u00E8 \u00E9s el coneixement?\", \"Com adquirim el coneixement?\", \"Qu\u00E8 sap la gent?\", \"Com sabem que sabem alguna cosa?\", \"Per qu\u00E8 sabem que sabem alguna cosa?\" Gran part del debat en aquest camp s'ha centrat en analitzar la naturalesa del coneixement i com es relaciona amb nocions similars, com ara veritat, creen\u00E7a i justificaci\u00F3. Tamb\u00E9 tracta amb les formes de produir el coneixement, aix\u00ED com de l'escepticisme cap al coneixement."@ca ,
		"Epistemoloji, bilginin do\u011Fas\u0131, kapsam\u0131 ve kayna\u011F\u0131 ile ilgilenen felsefe dal\u0131d\u0131r. Bilgi felsefesi olarak da adland\u0131r\u0131lmaktad\u0131r. \u0130lk \u00E7a\u011Flarda Thales gibi filozoflar metafizik ile ilgileniyorlard\u0131. Evrenin salt maddesinin bulunmas\u0131 temel bir ama\u00E7 olmu\u015Ftu. Ama bu konularda herkesin vard\u0131\u011F\u0131 farkl\u0131 fikirler, fikirler aras\u0131ndaki \u00E7eli\u015Fkiler filozoflar\u0131n insana, dolay\u0131s\u0131yla ak\u0131l ve bilgiye y\u00F6nelmesine yol a\u00E7t\u0131. Bu da insan\u0131n bilgilerinin do\u011Frulu\u011Funun sorgulanmas\u0131na neden oldu. B\u00F6ylece bilgi felsefesi do\u011Fmu\u015F oldu. Terimler de\u011Fi\u015Fiktir: episteme, bilgi ve gnosis, bilim ve logos, \u00F6\u011Freti kelimelerinden epistemoloji, bilgibilim ve gnoseoloji, bilginin bilgisi terimleri; bilgikuram\u0131 (theory of knowledge) anlam\u0131nda kullan\u0131l\u0131r, bazen philosophy of knowledge, bilgi felsefesi olur. Bilginin do\u011Fas\u0131n\u0131, kaynaklar\u0131n\u0131, k\u00F6kenlerini, de\u011Ferini ara\u015Ft\u0131r\u0131r. Bilgisizli\u011Fin ne oldu\u011Funu ara\u015Ft\u0131ran bilgi dal\u0131na agnoioloji denir. Bilgisizlik \u00F6rt\u00FCs\u00FC kavram\u0131yla cehaletbilimi ilgilenmektedir. Platon'un bilgi nazariyesinin (kuram\u0131n\u0131n) yetersizli\u011Fi 1963'de Edmund Gettier taraf\u0131ndan kan\u0131tlanm\u0131\u015Ft\u0131r. Ayn\u0131 d\u00F6nemde Michel Foucault, bilginin kaz\u0131bilimini, bilgi ve iktidar bi\u00E7imlerini ara\u015Ft\u0131rm\u0131\u015Ft\u0131r."@tr ,
		"\u0415\u043F\u0456\u0441\u0442\u0435\u043C\u043E\u043B\u043E\u0433\u0456\u044F (\u0433\u0440\u0435\u0446. \u03B5\u03C0\u03B9\u03C3\u03C4\u03AE\u03BC\u03B7 \u2014 \u0437\u043D\u0430\u043D\u043D\u044F, \u03BB\u03CC\u03B3\u03BF\u03C2 \u2014 \u0432\u0447\u0435\u043D\u043D\u044F) \u2014 \u0444\u0456\u043B\u043E\u0441\u043E\u0444\u0441\u044C\u043A\u043E-\u043C\u0435\u0442\u043E\u0434\u043E\u043B\u043E\u0433\u0456\u0447\u043D\u0430 \u0434\u0438\u0441\u0446\u0438\u043F\u043B\u0456\u043D\u0430, \u0443 \u044F\u043A\u0456\u0439 \u0434\u043E\u0441\u043B\u0456\u0434\u0436\u0443\u0454\u0442\u044C\u0441\u044F \u0437\u043D\u0430\u043D\u043D\u044F \u044F\u043A \u0442\u0430\u043A\u0435, \u0439\u043E\u0433\u043E \u0431\u0443\u0434\u043E\u0432\u0430, \u0441\u0442\u0440\u0443\u043A\u0442\u0443\u0440\u0430, \u0444\u0443\u043D\u043A\u0446\u0456\u043E\u043D\u0443\u0432\u0430\u043D\u043D\u044F \u0456 \u0440\u043E\u0437\u0432\u0438\u0442\u043E\u043A. \u0422\u0435\u0440\u043C\u0456\u043D \u0432\u0432\u0435\u0434\u0435\u043D\u0438\u0439 \u0456 \u0430\u043A\u0442\u0438\u0432\u043D\u043E \u0437\u0430\u0441\u0442\u043E\u0441\u043E\u0432\u0443\u0432\u0430\u0432\u0441\u044F \u0443 \u0430\u043D\u0433\u043B\u043E-\u0430\u043C\u0435\u0440\u0438\u043A\u0430\u043D\u0441\u044C\u043A\u0456\u0439 \u0444\u0456\u043B\u043E\u0441\u043E\u0444\u0456\u0457 XX \u0441\u0442. \u0422\u0440\u0430\u0434\u0438\u0446\u0456\u0439\u043D\u043E \u043E\u0442\u043E\u0442\u043E\u0436\u043D\u044E\u0454\u0442\u044C\u0441\u044F \u0437 \u0442\u0435\u043E\u0440\u0456\u0454\u044E \u043F\u0456\u0437\u043D\u0430\u043D\u043D\u044F. \u041E\u0434\u043D\u0430\u043A \u0443 \u043D\u0435\u043A\u043B\u0430\u0441\u0438\u0447\u043D\u0456\u0439 \u0444\u0456\u043B\u043E\u0441\u043E\u0444\u0456\u0457 \u043C\u043E\u0436\u0435 \u0431\u0443\u0442\u0438 \u0437\u0430\u0444\u0456\u043A\u0441\u043E\u0432\u0430\u043D\u0430 \u0442\u0435\u043D\u0434\u0435\u043D\u0446\u0456\u044F \u0434\u043E \u0440\u043E\u0437\u0440\u0456\u0437\u043D\u0435\u043D\u043D\u044F \u0435\u043F\u0456\u0441\u0442\u0435\u043C\u043E\u043B\u043E\u0433\u0456\u0457 \u0456 \u0433\u043D\u043E\u0441\u0435\u043E\u043B\u043E\u0433\u0456\u0457, \u0449\u043E \u0491\u0440\u0443\u043D\u0442\u0443\u0454\u0442\u044C\u0441\u044F \u043D\u0430 \u0432\u0438\u0445\u0456\u0434\u043D\u0438\u0445 \u043A\u0430\u0442\u0435\u0433\u043E\u0440\u0456\u0430\u043B\u044C\u043D\u0438\u0445 \u043E\u043F\u043E\u0437\u0438\u0446\u0456\u044F\u0445. \u042F\u043A\u0449\u043E \u0433\u043D\u043E\u0441\u0435\u043E\u043B\u043E\u0433\u0456\u044F \u0440\u043E\u0437\u0433\u043E\u0440\u0442\u0430\u0454 \u0441\u0432\u043E\u0457 \u0443\u044F\u0432\u043B\u0435\u043D\u043D\u044F \u043D\u0430\u0432\u043A\u043E\u043B\u043E \u043E\u043F\u043E\u0437\u0438\u0446\u0456\u0457 \u00AB\u0441\u0443\u0431'\u0454\u043A\u0442 - \u043E\u0431'\u0454\u043A\u0442\u00BB, \u0442\u043E \u0434\u043B\u044F \u0435\u043F\u0456\u0441\u0442\u0435\u043C\u043E\u043B\u043E\u0433\u0456\u0457 \u0431\u0430\u0437\u043E\u0432\u043E\u044E \u0454 \u043E\u043F\u043E\u0437\u0438\u0446\u0456\u044F \u00AB\u043E\u0431'\u0454\u043A\u0442 \u2014 \u0437\u043D\u0430\u043D\u043D\u044F\u00BB. \u0415\u043F\u0456\u0441\u0442\u0435\u043C\u043E\u043B\u043E\u0433\u0438 \u0432\u0438\u0445\u043E\u0434\u044F\u0442\u044C \u043D\u0435 \u0437 \u00AB\u0433\u043D\u043E\u0441\u0435\u043E\u043B\u043E\u0433\u0456\u0447\u043D\u043E\u0433\u043E \u0441\u0443\u0431'\u0454\u043A\u0442\u0430\u00BB, \u0449\u043E \u0437\u0434\u0456\u0439\u0441\u043D\u044E\u0454 \u043F\u0456\u0437\u043D\u0430\u043D\u043D\u044F, \u0430 \u0441\u043A\u043E\u0440\u0456\u0448\u0435 \u0437 \u043E\u0431'\u0454\u043A\u0442\u0438\u0432\u043D\u0438\u0445 \u0441\u0442\u0440\u0443\u043A\u0442\u0443\u0440 \u0441\u0430\u043C\u043E\u0433\u043E \u0437\u043D\u0430\u043D\u043D\u044F. \u041E\u0441\u043D\u043E\u0432\u043D\u0456 \u0435\u043F\u0456\u0441\u0442\u0435\u043C\u043E\u043B\u043E\u0433\u0456\u0447\u043D\u0456 \u043F\u0440\u043E\u0431\u043B\u0435\u043C\u0438: \u042F\u043A \u0443\u043B\u0430\u0448\u0442\u043E\u0432\u0430\u043D\u0435 \u0437\u043D\u0430\u043D\u043D\u044F? \u042F\u043A\u0456 \u043C\u0435\u0445\u0430\u043D\u0456\u0437\u043C\u0438 \u0439\u043E\u0433\u043E \u043E\u0431'\u0454\u043A\u0442\u0438\u0432\u0430\u0446\u0456\u0457 \u0456 \u0440\u0435\u0430\u043B\u0456\u0437\u0430\u0446\u0456\u0457 \u0432 \u043D\u0430\u0443\u043A\u043E\u0432\u043E-\u0442\u0435\u043E\u0440\u0435\u0442\u0438\u0447\u043D\u0456\u0439 \u0456 \u043F\u0440\u0430\u043A\u0442\u0438\u0447\u043D\u0456\u0439 \u0434\u0456\u044F\u043B\u044C\u043D\u043E\u0441\u0442\u0456? \u042F\u043A\u0456 \u0431\u0443\u0432\u0430\u044E\u0442\u044C \u0442\u0438\u043F\u0438 \u0437\u043D\u0430\u043D\u044C? \u042F\u043A\u0456 \u0437\u0430\u0433\u0430\u043B\u044C\u043D\u0456 \u0437\u0430\u043A\u043E\u043D\u0438 \u00AB\u0436\u0438\u0442\u0442\u044F\u00BB, \u0437\u043C\u0456\u043D\u0438 \u0456 \u0440\u043E\u0437\u0432\u0438\u0442\u043A\u0443 \u0437\u043D\u0430\u043D\u044C? \u041F\u0440\u0438 \u0446\u044C\u043E\u043C\u0443, \u043C\u0435\u0445\u0430\u043D\u0456\u0437\u043C \u0441\u0432\u0456\u0434\u043E\u043C\u043E\u0441\u0442\u0456, \u0449\u043E \u0431\u0435\u0440\u0435 \u0443\u0447\u0430\u0441\u0442\u044C \u0443 \u043F\u0440\u043E\u0446\u0435\u0441\u0456 \u043F\u0456\u0437\u043D\u0430\u043D\u043D\u044F, \u0432\u0440\u0430\u0445\u043E\u0432\u0443\u0454\u0442\u044C\u0441\u044F \u043E\u043F\u043E\u0441\u0435\u0440\u0435\u0434\u043A\u043E\u0432\u0430\u043D\u043E, \u0447\u0435\u0440\u0435\u0437 \u043D\u0430\u044F\u0432\u043D\u0456\u0441\u0442\u044C \u0443 \u0437\u043D\u0430\u043D\u043D\u0456 \u0456\u043D\u0442\u0435\u043D\u0446\u0456\u043E\u043D\u0430\u043B\u044C\u043D\u0438\u0445 \u0437\u0432'\u044F\u0437\u043A\u0456\u0432 (\u043D\u043E\u043C\u0456\u043D\u0430\u0446\u0456\u0457, \u0440\u0435\u0444\u0435\u0440\u0435\u043D\u0446\u0456\u0457, \u0437\u043D\u0430\u0447\u0435\u043D\u043D\u044F \u0442\u0430 \u0456\u043D). \u041E\u0431'\u0454\u043A\u0442 \u043F\u0440\u0438 \u0446\u044C\u043E\u043C\u0443 \u043C\u043E\u0436\u0435 \u0440\u043E\u0437\u0433\u043B\u044F\u0434\u0430\u0442\u0438\u0441\u044F \u044F\u043A \u0435\u043B\u0435\u043C\u0435\u043D\u0442 \u0443 \u0441\u0442\u0440\u0443\u043A\u0442\u0443\u0440\u0456 \u0441\u0430\u043C\u043E\u0433\u043E \u0437\u043D\u0430\u043D\u043D\u044F (\u0456\u0434\u0435\u0430\u043B\u044C\u043D\u0438\u0439 \u043E\u0431'\u0454\u043A\u0442) \u0430\u0431\u043E \u044F\u043A \u043C\u0430\u0442\u0435\u0440\u0456\u0430\u043B\u044C\u043D\u0430 \u0434\u0456\u0439\u0441\u043D\u0456\u0441\u0442\u044C \u0432\u0456\u0434\u043D\u0435\u0441\u0435\u043D\u043D\u044F \u0437\u043D\u0430\u043D\u044C (\u0440\u0435\u0430\u043B\u044C\u043D\u0456\u0441\u0442\u044C)."@uk ,
		"La teor\u00EDa del conocimiento, tambi\u00E9n denominada gnoseolog\u00EDa (del griego \u03B3\u03BD\u03C9\u03C3\u03B9\u03C2, gnosis, \"conocimiento\" o \"facultad de conocer\", y \u03BB\u03CC\u03B3\u03BF\u03C2, logos, \"razonamiento\" o \"discurso\"), es una disciplina filos\u00F3fica que busca determinar el alcance, la naturaleza y el origen del conocimiento. En el mundo de habla hispana es usual usar para el estudio del conocimiento la expresi\u00F3n \"teor\u00EDa del conocimiento\", o la palabra gnoseolog\u00EDa, que actualmente tiende a caer en desuso. En el de habla inglesa se estila \"epistemolog\u00EDa\", que en espa\u00F1ol, como t\u00E9rmino filos\u00F3fico m\u00E1s bien se reserva para lo que podr\u00EDa considerarse como \"conocimiento cient\u00EDfico\", o \"teor\u00EDa de la ciencia\". El conocimiento en cuanto problema es uno de los centrales de la filosof\u00EDa y su consideraci\u00F3n se inicia ya con la filosof\u00EDa misma, especialmente en Plat\u00F3n. Es obvio que otras disciplinas tambi\u00E9n se ocupan del conocimiento, pero desde otros puntos de vista. La psicolog\u00EDa lo hace encarando los aspectos de la vida mental que en el conocer est\u00E1n impl\u00EDcitos. La l\u00F3gica tambi\u00E9n se ocupa del tema, pero sus miras est\u00E1n puestas en la correcci\u00F3n o incorrecci\u00F3n del razonamiento o argumentaci\u00F3n, y no en la relaci\u00F3n entre el conocimiento y el objeto del mismo. La ontolog\u00EDa, a su vez, tambi\u00E9n se ocupa de gnoseolog\u00EDa, pero atendiendo al objeto, a la naturaleza de los objetos del conocer, a su clasificaci\u00F3n en reales o ideales (matem\u00E1tica y l\u00F3gica)."@es ,
		"La gnoseologia - dal greco \"gn\u00F2sis\" (\"conoscenza\") e \"l\u00F2gos\" (\"discorso\") - chiamata anche teoria della conoscenza, \u00E8 quella branca della filosofia che si occupa dello studio della conoscenza. In particolare, cos\u00EC come si \u00E8 consolidata nell'et\u00E0 moderna, la gnoseologia si occupa dell'analisi dei fondamenti, dei limiti e della validit\u00E0 della conoscenza umana, intesa essenzialmente come relazione tra soggetto conoscente e oggetto conosciuto. \u00C8 bene precisare che nell'ambito della cultura anglosassone la teoria della conoscenza \u00E8 chiamata anche e soprattutto epistemology, laddove in Italia con il termine epistemologia si designa essenzialmente quella branca della gnoseologia che si occupa della conoscenza scientifica o, in un senso ancora pi\u00F9 specifico, la filosofia della scienza."@it ,
		"Epistemologia (od gr. \u1F10\u03C0\u03B9\u03C3\u03C4\u03AE\u03BC\u03B7, episteme \u2013 \u201Ewiedza; umiej\u0119tno\u015B\u0107, zrozumienie\u201D; \u03BB\u03CC\u03B3\u03BF\u03C2, logos \u2013 \u201Enauka; my\u015Bl\u201D) teoria poznania lub gnoseologia \u2013 dzia\u0142 filozofii zajmuj\u0105cy si\u0119 relacjami mi\u0119dzy poznawaniem, poznaniem a rzeczywisto\u015Bci\u0105. Epistemologia rozwa\u017Ca natur\u0119 takich poj\u0119\u0107 jak: prawda, przekonanie, s\u0105d, spostrzeganie, wiedza czy uzasadnienie."@pl ,
		"Epistemology (from Greek ' - episteme-, \"knowledge, science\" + ', \"logos\") or theory of knowledge is the branch of philosophy concerned with the nature and scope (limitations) of knowledge. It addresses the questions: What is knowledge? How is knowledge acquired? What do people know? How do we know what we know? Much of the debate in this field has focused on analyzing the nature of knowledge and how it relates to similar notions such as truth, belief, and justification. It also deals with the means of production of knowledge, as well as skepticism about different knowledge claims. The term was introduced into English by the Scottish philosopher James Frederick Ferrier (1808\u20131864)."@en ,
		"\u0413\u043D\u043E\u0441\u0435\u043E\u043B\u043E\u0301\u0433\u0438\u044F; \u044D\u043F\u0438\u0441\u0442\u0435\u043C\u043E\u043B\u043E\u0301\u0433\u0438\u044F\u00A0\u2014 \u0442\u0435\u043E\u0440\u0438\u044F \u041F\u043E\u0437\u043D\u0430\u043D\u0438\u0435 (\u0444\u0438\u043B\u043E\u0441\u043E\u0444\u0438\u044F)\u043F\u043E\u0437\u043D\u0430\u043D\u0438\u044F, \u0440\u0430\u0437\u0434\u0435\u043B \u0444\u0438\u043B\u043E\u0441\u043E\u0444\u0438\u044F\u0444\u0438\u043B\u043E\u0441\u043E\u0444\u0438\u0438. \u0422\u0435\u0440\u043C\u0438\u043D \u00AB\u0433\u043D\u043E\u0441\u0435\u043E\u043B\u043E\u0433\u0438\u044F\u00BB \u0431\u044B\u043B \u0432\u0432\u0435\u0434\u0451\u043D \u0438 \u0430\u043A\u0442\u0438\u0432\u043D\u043E \u043F\u0440\u0438\u043C\u0435\u043D\u044F\u043B\u0441\u044F \u0432 \u041D\u0435\u043C\u0435\u0446\u043A\u0430\u044F \u0444\u0438\u043B\u043E\u0441\u043E\u0444\u0438\u044F\u043D\u0435\u043C\u0435\u0446\u043A\u043E\u0439 \u0444\u0438\u043B\u043E\u0441\u043E\u0444\u0438\u0438 XVIII \u0432\u0435\u043A\u0430; \u00AB\u044D\u043F\u0438\u0441\u0442\u0435\u043C\u043E\u043B\u043E\u0433\u0438\u044F\u00BB \u0431\u044B\u043B \u0432\u0432\u0435\u0434\u0451\u043D \u0438 \u0430\u043A\u0442\u0438\u0432\u043D\u043E \u043F\u0440\u0438\u043C\u0435\u043D\u044F\u043B\u0441\u044F \u0432 \u0430\u043D\u0433\u043B\u043E-\u0430\u043C\u0435\u0440\u0438\u043A\u0430\u043D\u0441\u043A\u043E\u0439 \u0444\u0438\u043B\u043E\u0441\u043E\u0444\u0438\u0438 XX\u00A0\u0432. \u0412 \u0440\u0443\u0441\u0441\u043A\u043E\u0439 \u0444\u0438\u043B\u043E\u0441\u043E\u0444\u0438\u0438 \u0432 XIX \u0438 1-\u0439 \u043F\u043E\u043B\u043E\u0432\u0438\u043D\u044B XX\u00A0\u0432. \u043F\u0440\u0435\u043E\u0431\u043B\u0430\u0434\u0430\u043B \u043F\u0435\u0440\u0432\u044B\u0439 \u0442\u0435\u0440\u043C\u0438\u043D, \u0430 \u0441\u043E 2-\u0439 \u043F\u043E\u043B\u043E\u0432\u0438\u043D\u044B XX\u00A0\u0432. \u043D\u0430\u0447\u0430\u043B \u043F\u0440\u0435\u043E\u0431\u043B\u0430\u0434\u0430\u0442\u044C \u0438 \u0441\u0435\u0439\u0447\u0430\u0441 \u043F\u0440\u0435\u043E\u0431\u043B\u0430\u0434\u0430\u0435\u0442 \u0432\u0442\u043E\u0440\u043E\u0439. \u0422\u0435\u0440\u043C\u0438\u043D \u00AB\u044D\u043F\u0438\u0441\u0442\u0435\u043C\u043E\u043B\u043E\u0433\u0438\u044F\u00BB \u0431\u043E\u043B\u0435\u0435 \u0443\u0437\u043A\u0438\u0439, \u0447\u0435\u043C \u00AB\u0433\u043D\u043E\u0441\u0435\u043E\u043B\u043E\u0433\u0438\u044F\u00BB: \u044D\u043F\u0438\u0441\u0442\u0435\u043C\u043E\u043B\u043E\u0433\u0438\u044F \u0440\u0430\u0441\u0441\u043C\u0430\u0442\u0440\u0438\u0432\u0430\u0435\u0442 \u0441\u0442\u0440\u043E\u0433\u043E \u043D\u0430\u0443\u0447\u043D\u043E\u0435 \u043F\u043E\u0437\u043D\u0430\u043D\u0438\u0435."@ru ,
		"Kunskapsteori eller epistemologi \u00E4r l\u00E4ran om kunskap. Ordet epistemologi kommer av grekiskans episteme \"kunskap\", \"l\u00E4rande\" och logia \"l\u00E4ra\", av logos \"ord\". Med \"kunskap\" menas n\u00E4stan alltid propositionell kunskap, det vill s\u00E4ga kunskap som kan uttryckas i formen \"A vet att p\" d\u00E4r A \u00E4r en person och p en proposition. En f\u00E4rdighet, exempelvis att kunna simma, \u00E4r ocks\u00E5 en form av kunskap. Att k\u00E4nna en person eller en plats \u00E4r \u00E4ven det kunskap, men inom kunskapsteorin tenderar den propositionella kunskapen att dominera. Den traditionella synen p\u00E5 kunskap har varit att personen A vet p om och endast om (1) p \u00E4r sant, (2) A \u00E4r \u00F6vertygad om att p \u00E4r sant och (3) A har goda, tillfredsst\u00E4llande eller tvingande sk\u00E4l f\u00F6r att tro att p \u00E4r sant. Dessa \u00E4r allts\u00E5 tre n\u00F6dv\u00E4ndiga krav p\u00E5 allting vi kallar kunskap. Man brukar f\u00F6rkortat s\u00E4ga att kunskap \u00E4r \"sann r\u00E4ttf\u00E4rdigad tro\". Definitionen f\u00F6rdes f\u00F6rst fram av Platon men har ifr\u00E5gasatts av Gettierproblemet. Filosofins historia \u00E4r fylld av skeptiker, till exempel Pyrrhon, Descartes och David Hume. En del skeptiker vill avvisa kunskapsanspr\u00E5k och b\u00F6rjar argumentationen utifr\u00E5n det. Andra vill r\u00E4ttf\u00E4rdiga kunskapsanspr\u00E5k, men finner under v\u00E4gen fram till h\u00E5llbar kunskap m\u00E5nga kunskapsanspr\u00E5k som inte h\u00E5ller f\u00F6r pr\u00F6vning. Descartes \u00E4r ett exempel p\u00E5 en filosof som i s\u00F6kandet efter en stabil bas f\u00F6r kunskap finner m\u00E5nga skeptiska argument mot s\u00E5dant som man vanligen tar f\u00F6r sj\u00E4lvklart. D\u00E4rf\u00F6r \u00E4r Descartes en filosof som s\u00F6ker och finner fast och p\u00E5litlig kunskap men p\u00E5 samma g\u00E5ng ger m\u00E5nga skeptiska argument. P\u00E5 det s\u00E4ttet kan man s\u00E4ga att skeptiker inte bara ifr\u00E5gas\u00E4tter kunskapsanspr\u00E5k utan \u00E4ven problematiserar v\u00E5r bild av kunskap. En fr\u00E5gest\u00E4llning som gr\u00E4nsar till v\u00E4rdeteori \u00E4r fr\u00E5gan om kunskaps v\u00E4rde. Med andra ord, har exempelvis ett r\u00E5d som \u00E4r grundat p\u00E5 kunskap ett st\u00F6rre v\u00E4rde \u00E4n ett r\u00E5d som ges helt slumpm\u00E4ssigt, om b\u00E5da r\u00E5den leder till samma konsekvenser? Fr\u00E5gest\u00E4llningen g\u00E5r tillbaka till Platons dialog Menon."@sv ;
	rdfs:comment	"La th\u00E9orie de la connaissance, ou philosophie de la connaissance, parfois assimil\u00E9e \u00E0 l'\u00E9pist\u00E9mologie, est la partie de la philosophie qui \u00E9tudie la nature, les origines, les contenus, les moyens et les limites de la connaissance, en particulier de la connaissance humaine. Une grande partie des travaux qui rel\u00E8vent de cette discipline sont consacr\u00E9s \u00E0 l'analyse de la connaissance, c'est-\u00E0-dire \u00E0 la d\u00E9termination de ses conditions n\u00E9cessaires et suffisantes."@fr ,
		"L'epistemologia (del grec \"epist\u00EAm\u00E9\", i \"logos\", tamb\u00E9 anomenada gnoseolog\u00EDa i en certs contextos teoria del coneixement, \u00E9s la disciplina de la filosofia que s'ocupa del coneixement i de les seves limitacions."@ca ,
		"La teor\u00EDa del conocimiento, tambi\u00E9n denominada gnoseolog\u00EDa (del griego \u03B3\u03BD\u03C9\u03C3\u03B9\u03C2, gnosis, \"conocimiento\" o \"facultad de conocer\", y \u03BB\u03CC\u03B3\u03BF\u03C2, logos, \"razonamiento\" o \"discurso\"), es una disciplina filos\u00F3fica que busca determinar el alcance, la naturaleza y el origen del conocimiento. En el mundo de habla hispana es usual usar para el estudio del conocimiento la expresi\u00F3n \"teor\u00EDa del conocimiento\", o la palabra gnoseolog\u00EDa, que actualmente tiende a caer en desuso."@es ,
		"Epistemologia (\u03B5 \u03C0 \u03B9 \u03C3 \u03C4 \u03B5 \u03BC \u03B5 \u00EEn limba elin\u0103 se pronun\u0163\u0103 episteme) - este teoria cunoa\u015Fterii \u015Ftiin\u0163ifice. Este o ramur\u0103 a filozofiei care se ocup\u0103 cu originile, natura \u015Fi scopurile, metodele \u015Fi mijloacele cunoa\u015Fterii de tip \u015Ftiin\u0163ific. Epistemologia are la baz\u0103 dou\u0103 \u00EEntreb\u0103ri: Ce este cunoa\u015Fterea \u015Ftiin\u0163ific\u0103?, Cum este posibil\u0103 cunoa\u015Fterea \u015Ftiin\u0163ific\u0103?"@ro ,
		"\u77E5\u8BC6\u8BBA\u662F\u63A2\u8BA8\u77E5\u8BC6\u7684\u672C\u8D28\u3001\u8D77\u6E90\u548C\u8303\u56F4\u7684\u4E00\u4E2A\u54F2\u5B66\u5206\u652F\u3002\u76EE\u524D\u77E5\u8BC6\u8BBA\u548C\u8BA4\u8BC6\u8BBA\u4E4B\u95F4\u7684\u5173\u7CFB\u5B58\u5728\u4E89\u8BAE\uFF0C\u6709\u4EBA\u8BA4\u4E3A\u5B83\u4EEC\u662F\u540C\u4E00\u4E2A\u6982\u5FF5\uFF0C\u800C\u4E5F\u6709\u4EBA\u8BA4\u4E3A\u5B83\u4EEC\u5176\u5B9E\u662F\u5B58\u5728\u4E00\u4E9B\u5BC6\u5207\u8054\u7CFB\u7684\u4E24\u4E2A\u4E0D\u540C\u6982\u5FF5\u3002"@zh ,
		"Die Erkenntnistheorie oder Epistemologie ist eines der fach\u00FCbergreifenden Diskussionsfelder der Philosophie, befasst mit der Frage, wie Wissen zustande kommt, welche Erkenntnisprozesse denkbar sind, sowie mit den eingehenderen Fragen, wie begr\u00FCndet angebliches Wissen unter diesen Voraussetzungen ist, und woran man erkennt, dass es tats\u00E4chlich mit Erkenntnis angeboten wird. Von Interesse ist hier vor allem, welche Art von Zweifel an welcher Art von Wissen grunds\u00E4tzlich bestehen kann."@de ,
		"Kennistheorie of epistemologie, ook wel kentheorie of kennisleer genaamd, is de tak van de filosofie die de aard, oorsprong en reikwijdte van kennis en het weten onderzoekt. Centraal bij epistemologie staat de vraag die de mens zich stelt: \"Wat kan ik weten?\""@nl ,
		"Epistemology (from Greek ' - episteme-, \"knowledge, science\" + ', \"logos\") or theory of knowledge is the branch of philosophy concerned with the nature and scope (limitations) of knowledge. It addresses the questions: What is knowledge? How is knowledge acquired? What do people know? How do we know what we know? Much of the debate in this field has focused on analyzing the nature of knowledge and how it relates to similar notions such as truth, belief, and justification."@en ,
		"\u0415\u043F\u0456\u0441\u0442\u0435\u043C\u043E\u043B\u043E\u0433\u0456\u044F (\u0433\u0440\u0435\u0446. \u03B5\u03C0\u03B9\u03C3\u03C4\u03AE\u03BC\u03B7 \u2014 \u0437\u043D\u0430\u043D\u043D\u044F, \u03BB\u03CC\u03B3\u03BF\u03C2 \u2014 \u0432\u0447\u0435\u043D\u043D\u044F) \u2014 \u0444\u0456\u043B\u043E\u0441\u043E\u0444\u0441\u044C\u043A\u043E-\u043C\u0435\u0442\u043E\u0434\u043E\u043B\u043E\u0433\u0456\u0447\u043D\u0430 \u0434\u0438\u0441\u0446\u0438\u043F\u043B\u0456\u043D\u0430, \u0443 \u044F\u043A\u0456\u0439 \u0434\u043E\u0441\u043B\u0456\u0434\u0436\u0443\u0454\u0442\u044C\u0441\u044F \u0437\u043D\u0430\u043D\u043D\u044F \u044F\u043A \u0442\u0430\u043A\u0435, \u0439\u043E\u0433\u043E \u0431\u0443\u0434\u043E\u0432\u0430, \u0441\u0442\u0440\u0443\u043A\u0442\u0443\u0440\u0430, \u0444\u0443\u043D\u043A\u0446\u0456\u043E\u043D\u0443\u0432\u0430\u043D\u043D\u044F \u0456 \u0440\u043E\u0437\u0432\u0438\u0442\u043E\u043A. \u0422\u0435\u0440\u043C\u0456\u043D \u0432\u0432\u0435\u0434\u0435\u043D\u0438\u0439 \u0456 \u0430\u043A\u0442\u0438\u0432\u043D\u043E \u0437\u0430\u0441\u0442\u043E\u0441\u043E\u0432\u0443\u0432\u0430\u0432\u0441\u044F \u0443 \u0430\u043D\u0433\u043B\u043E-\u0430\u043C\u0435\u0440\u0438\u043A\u0430\u043D\u0441\u044C\u043A\u0456\u0439 \u0444\u0456\u043B\u043E\u0441\u043E\u0444\u0456\u0457 XX \u0441\u0442."@uk ,
		"Erkjennelsesteori eller epistemologi (fra gresk \u03B5\u03C0\u03B9\u03C3\u03C4\u03AE\u03BC\u03B7, \u00ABvitenskap\u00BB og \u03BB\u03CC\u03B3\u03BF\u03C2, \u00ABfornuft\u00BB) er l\u00E6ren om viten og erkjennelse. Den er en av de filosofiske grunndisiplinene der sentrale temaer er opphavet til og gyldigheten av v\u00E5r kunnskap. Epistemologi kan ogs\u00E5 oversettes som sannhetskunnskap i betydningen sikker kunnskap. Tradisjonelt er det bare matematikk som kan betraktes som eksakt, men if\u00F8lge moderne fenomenologi kan alle vitenskaper fremstilles logisk og eksakt."@no ,
		"Epistemoloji, bilginin do\u011Fas\u0131, kapsam\u0131 ve kayna\u011F\u0131 ile ilgilenen felsefe dal\u0131d\u0131r. Bilgi felsefesi olarak da adland\u0131r\u0131lmaktad\u0131r. \u0130lk \u00E7a\u011Flarda Thales gibi filozoflar metafizik ile ilgileniyorlard\u0131. Evrenin salt maddesinin bulunmas\u0131 temel bir ama\u00E7 olmu\u015Ftu. Ama bu konularda herkesin vard\u0131\u011F\u0131 farkl\u0131 fikirler, fikirler aras\u0131ndaki \u00E7eli\u015Fkiler filozoflar\u0131n insana, dolay\u0131s\u0131yla ak\u0131l ve bilgiye y\u00F6nelmesine yol a\u00E7t\u0131."@tr ,
		"Kunskapsteori eller epistemologi \u00E4r l\u00E4ran om kunskap. Ordet epistemologi kommer av grekiskans episteme \"kunskap\", \"l\u00E4rande\" och logia \"l\u00E4ra\", av logos \"ord\". Med \"kunskap\" menas n\u00E4stan alltid propositionell kunskap, det vill s\u00E4ga kunskap som kan uttryckas i formen \"A vet att p\" d\u00E4r A \u00E4r en person och p en proposition. En f\u00E4rdighet, exempelvis att kunna simma, \u00E4r ocks\u00E5 en form av kunskap."@sv ,
		"Epistemologia ou teoria do conhecimento (do grego \u1F10\u03C0\u03B9\u03C3\u03C4\u03AE\u03BC\u03B7, ci\u00EAncia, conhecimento; \u03BB\u03CC\u03B3\u03BF\u03C2 logos], discurso) \u00E9 um ramo da Filosofia que trata dos problemas filos\u00F3ficos relacionados \u00E0 cren\u00E7a e ao conhecimento. A epistemologia estuda a origem, a estrutura, os m\u00E9todos e a validade do conhecimento (da\u00ED tamb\u00E9m se designar por filosofia do conhecimento)."@pt ,
		"La gnoseologia - dal greco \"gn\u00F2sis\" (\"conoscenza\") e \"l\u00F2gos\" (\"discorso\") - chiamata anche teoria della conoscenza, \u00E8 quella branca della filosofia che si occupa dello studio della conoscenza. In particolare, cos\u00EC come si \u00E8 consolidata nell'et\u00E0 moderna, la gnoseologia si occupa dell'analisi dei fondamenti, dei limiti e della validit\u00E0 della conoscenza umana, intesa essenzialmente come relazione tra soggetto conoscente e oggetto conosciuto."@it ,
		"Gnoseologie (z \u0159eck\u00E9ho \u03B3\u03BD\u1FF6\u03C3\u03B9\u03C2 gn\u00F3sis pozn\u00E1n\u00ED + \u03BB\u03CC\u03B3\u03BF\u03C2 logos slovo, \u0159e\u010D), v anglosask\u00E9 literatu\u0159e obvykle epistemologie (z \u0159ec. \u03AD\u03C0\u03B9\u03C3\u03C4\u03AE\u03BC\u03B7 epist\u00E9m\u00E9 znalost, schopnost) \u010Di noetika (z \u0159ec. \u03BD\u03BF\u03AE\u03BC\u03B1 no\u00E9ma my\u0161lenka) je filozofick\u00E1 disciplina, kter\u00E1 zkoum\u00E1 lidsk\u00E9 pozn\u00E1n\u00ED, jeho vznik, proces a p\u0159edm\u011Bt."@cs ,
		"Tietoteoria on filosofian osa-alue, jossa tutkitaan k\u00E4sitteellisin, filosofisin menetelmin tietoa koskevia yleisi\u00E4 kysymyksi\u00E4, kuten tiedon mahdollisuutta, luonnetta, alkuper\u00E4\u00E4 ja rajoja sek\u00E4 k\u00E4sitysten tai teorioiden oikeutusta yleens\u00E4. Toisin sanoen: mit\u00E4 voimme tiet\u00E4\u00E4 ja miten? Tieteenfilosofia luetaan joskus tietoteorian osa-alueeksi. Tietoteoriaan liittyvi\u00E4 suuntauksia ovat muun muassa rationalismi, empirismi, skeptisismi, pragmatismi ja agnostismi."@fi ,
		""@ja ,
		"Epistemologia (od gr. \u1F10\u03C0\u03B9\u03C3\u03C4\u03AE\u03BC\u03B7, episteme \u2013 \u201Ewiedza; umiej\u0119tno\u015B\u0107, zrozumienie\u201D; \u03BB\u03CC\u03B3\u03BF\u03C2, logos \u2013 \u201Enauka; my\u015Bl\u201D) teoria poznania lub gnoseologia \u2013 dzia\u0142 filozofii zajmuj\u0105cy si\u0119 relacjami mi\u0119dzy poznawaniem, poznaniem a rzeczywisto\u015Bci\u0105. Epistemologia rozwa\u017Ca natur\u0119 takich poj\u0119\u0107 jak: prawda, przekonanie, s\u0105d, spostrzeganie, wiedza czy uzasadnienie."@pl ,
		"\u0413\u043D\u043E\u0441\u0435\u043E\u043B\u043E\u0301\u0433\u0438\u044F; \u044D\u043F\u0438\u0441\u0442\u0435\u043C\u043E\u043B\u043E\u0301\u0433\u0438\u044F\u00A0\u2014 \u0442\u0435\u043E\u0440\u0438\u044F \u041F\u043E\u0437\u043D\u0430\u043D\u0438\u0435 (\u0444\u0438\u043B\u043E\u0441\u043E\u0444\u0438\u044F)\u043F\u043E\u0437\u043D\u0430\u043D\u0438\u044F, \u0440\u0430\u0437\u0434\u0435\u043B \u0444\u0438\u043B\u043E\u0441\u043E\u0444\u0438\u044F\u0444\u0438\u043B\u043E\u0441\u043E\u0444\u0438\u0438."@ru ,
		"Az ismeretelm\u00E9let (m\u00E1s n\u00E9ven episztemol\u00F3gia) a megismer\u00E9s felt\u00E9teleit, hat\u00E1rait kutat\u00F3 tudom\u00E1ny. A megismer\u00E9s m\u00F3dszereit pr\u00F3b\u00E1lja meghat\u00E1rozni, a tudom\u00E1nyok alapjaival foglalkozik. Azt szeretn\u00E9 meghat\u00E1rozni, hogy mi a tud\u00E1s, illetve, hogy mi a tud\u00E1s megszerz\u00E9s\u00E9nek legbiztons\u00E1gosabb \u00FAtja. T\u00E9m\u00E1j\u00E1ba a megismer\u00E9s szubjektuma \u00E9s objektuma egyar\u00E1nt beletartozik."@hu ;
	foaf:depiction	<http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/2/2b/Classical-Definition-of-Kno.svg> .
@prefix skos:	<http://www.w3.org/2004/02/skos/core#> .
@prefix ns13:	<http://dbpedia.org/resource/Category:> .
dbpedia:Epistemology	skos:subject	ns13:Epistemology ,
		ns13:Philosophy ,
		ns13:Branches_of_philosophy ,
		ns13:Greek_loanwords .
@prefix ns14:	<http://dbpedia.org/resource/Template:> .
dbpedia:Epistemology	dbpprop:wikiPageUsesTemplate	ns14:sep_entry ;
	dbpprop:sepEntryProperty	"Foundational Theories of Epistemic Justification"@en ,
		"justep-foundational"@en .
@prefix ns15:	<http://www4.wiwiss.fu-berlin.de/flickrwrappr/photos/> .
dbpedia:Epistemology	dbpprop:hasPhotoCollection	ns15:Epistemology .
<http://dbpedia.org/resource/J%C3%BCrgen_Habermas>	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Luciano_Floridi	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Michel_Foucault	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Pierre_Duhem	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Roman_Ingarden	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:William_James	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Adam_Weishaupt	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
<http://dbpedia.org/resource/Donald_Davidson_%28philosopher%29>	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:George_Santayana	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Jaegwon_Kim	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Alvin_Plantinga	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:An_Essay_Concerning_Human_Understanding	dbpedia-owl:subject	dbpedia:Epistemology .
@prefix ns16:	<http://dbpedia.org/ontology/Book/> .
dbpedia:An_Essay_Concerning_Human_Understanding	ns16:subject	dbpedia:Epistemology ;
	dbpprop:subject	dbpedia:Epistemology .
<http://dbpedia.org/resource/Frank_P._Ramsey>	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:John_Grinder	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Pascal_Engel	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Salomon_Maimon	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Alison_Wylie	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:John_Hawthorne	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:William_Lycan	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Leonardo_Polo	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Hector_Zagal	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Jaroslav_Peregrin	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Kyle_Stanford	dbpprop:field	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Baruch_Spinoza	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Bertrand_Russell	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Aenesidemus	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:George_Edward_Moore	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:William_of_Ockham	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Hans-Georg_Gadamer	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Henri_Bergson	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Immanuel_Kant	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Ludwig_von_Mises	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Nicolas_Malebranche	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Paul_Feyerabend	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Rudolf_Carnap	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Rudolf_Steiner	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Socrates	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Walter_Benjamin	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Willard_Van_Orman_Quine	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Bas_van_Fraassen	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Karl_Leonhard_Reinhold	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Clarence_Irving_Lewis	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Ernest_Sosa	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Ferdinand_Canning_Scott_Schiller	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Joseph_Dietzgen	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Paul_Churchland	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Sandra_Harding	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Thomas_Nagel	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
<http://dbpedia.org/resource/Fernando_Gonz%C3%A1lez_%28writer%29>	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Idit_Harel_Caperton	dbpprop:field	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Miura_Baien	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
<http://dbpedia.org/resource/Robert_B._Pippin>	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology ;
	dbpprop:knownFor	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Rose_Rand	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:William_Crathorn	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Epistemic	dbpprop:redirect	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Gnoseology	dbpprop:redirect	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Philosophy_of_knowledge	dbpprop:redirect	dbpedia:Epistemology .
<http://dbpedia.org/resource/The_Black_Swan_%28Taleb_book%29>	dbpedia-owl:genre	dbpedia:Epistemology .
@prefix ns17:	<http://dbpedia.org/ontology/Work/> .
<http://dbpedia.org/resource/The_Black_Swan_%28Taleb_book%29>	ns17:genre	dbpedia:Epistemology ;
	dbpprop:genre	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Theodore_Drange	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
<http://dbpedia.org/resource/Vale_%28author%29>	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Walter_of_Bruges	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Epistemic_justification	dbpprop:redirect	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Epistemologia	dbpprop:redirect	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Epistemologist	dbpprop:redirect	dbpedia:Epistemology .
@prefix ns18:	<http://dbpedia.org/resource/Dysteleology/> .
ns18:columns-list2	dbpprop:columnsListProperty	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Rousas_John_Rushdoony	dbpprop:mainInterests	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Epistemological	dbpprop:redirect	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Epistemologists	dbpprop:redirect	dbpedia:Epistemology .
<http://dbpedia.org/resource/Knowledge%2C_Theory_of>	dbpprop:redirect	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Scientificity	dbpprop:redirect	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Vern_Poythress	dbpprop:notableIdeas	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Apistomology	dbpprop:redirect	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:EpistemOlogy	dbpprop:redirect	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Epistimology	dbpprop:redirect	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Epistomology	dbpprop:redirect	dbpedia:Epistemology .
<http://dbpedia.org/resource/Knowledge_%28philosophy%29>	dbpprop:redirect	dbpedia:Epistemology .
@prefix ns19:	<http://dbpedia.org/resource/Larrys_Text/> .
ns19:Epistemology	dbpprop:redirect	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:True_justified_belief	dbpprop:redirect	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Theory_of_Knowledge	dbpprop:redirect	dbpedia:Epistemology .
dbpedia:Theory_of_knowledge	dbpprop:redirect	dbpedia:Epistemology .