@prefix dbpprop:	<http://dbpedia.org/property/> .
@prefix dbpedia:	<http://dbpedia.org/resource/> .
dbpedia:Clavichord	dbpprop:name	"Clavichord"@en .
@prefix owl:	<http://www.w3.org/2002/07/owl#> .
dbpedia:Clavichord	owl:sameAs	<http://rdf.freebase.com/ns/guid.9202a8c04000641f8000000000010f78> .
@prefix foaf:	<http://xmlns.com/foaf/0.1/> .
@prefix ns4:	<http://en.wikipedia.org/wiki/> .
dbpedia:Clavichord	foaf:page	ns4:Clavichord ;
	dbpprop:reference	<http://www.metmuseum.org/works_of_art/collection_database/musical_instruments/clavichord/objectview.aspx?page=1&sort=0&sortdir=asc&keyword=clavichord&fp=1&dd1=18&dd2=0&vw=1&collID=18&OID=180015702&vT=1> ,
		<http://www.bcs.nildram.co.uk/> ,
		<http://www.bostonclavichord.org/> ,
		<http://bach.tuning.googlepages.com/> ,
		<http://www.jaredcarter.com/poems/8/> ,
		<http://www.metmuseum.org/toah/hd/cris/ho_1986.239.htm> ,
		<http://assets.cambridge.org/97805216/19899/excerpt/9780521619899_excerpt.pdf> ,
		<http://heinrich-schuetz-haus.de/instrumente_schuetzzeit/clavichord.php> ,
		<http://www.harpsichord-sd.com/clavichord/> ,
		<http://www.metmuseum.org/works_of_art/collection_database/musical_instruments/clavichord_john_christopher_jesse/objectview.aspx?page=1&sort=0&sortdir=asc&keyword=clavichord&fp=1&dd1=18&dd2=0&vw=1&collID=18&OID=180013539&vT=1> ,
		<http://www.fmil.org/5docu/docu-clavecins.html> .
@prefix rdfs:	<http://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#> .
dbpedia:Clavichord	rdfs:label	"Klavikord"@hu ,
		"Clavichord"@en ,
		"Klawikord"@pl ,
		"Klavikordi"@fi ,
		"Klavikord"@no ,
		"Clavic\u00F3rdio"@pt ,
		"Clavicordio"@es ,
		"Klavichord"@cs ,
		"\u041A\u043B\u0430\u0432\u0438\u043A\u043E\u0440\u0434"@ru ,
		"Clavicordi"@ca ,
		"Clavicordo"@it ,
		"\u7FFC\u7434"@zh ,
		"Klavichord"@nl ,
		"Clavichord"@de ,
		"Klavikord"@sv ,
		"Clavicorde"@fr ,
		"\u30AF\u30E9\u30F4\u30A3\u30B3\u30FC\u30C9"@ja .
@prefix dbpedia-owl:	<http://dbpedia.org/ontology/> .
dbpedia:Clavichord	dbpedia-owl:thumbnail	<http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/29/Hillclavichord.jpg/200px-Hillclavichord.jpg> ;
	dbpprop:abstract	"Das Clavichord ist ein Tasteninstrument aus der Familie der Chordophone. Der Tonumfang des Clavichords betrug anfangs zweieinhalb bis drei Oktaven, seit Mitte des 16. Jahrhunderts etwa vier, in der Sp\u00E4tzeit f\u00FCnf Oktaven und mehr."@de ,
		"Il clavicordo o clavicordio \u00E8 uno strumento musicale abbastanza vicino al clavicembalo sia per quanto riguarda la costruzione, sia per l'aspetto generale, ma ne differisce per il meccanismo."@it ,
		"Klavikordi pienikokoinen, hyvin hiljainen historiallinen eurooppalainen kosketinsoitin. Se keksittiin 1300-luvulla ja sit\u00E4 valmistettiin viel\u00E4 1840-luvulle asti. Klavikordi on er\u00E4s pianoa edelt\u00E4v\u00E4 kosketinsoitin, jonka piano my\u00F6hemmin lopulta syrj\u00E4ytti. Klavikordia suositeltiin sen monien hyvien ominaisuuksien vuoksi harjoitussoittimeksi niin cembalisteille kuin urkureillekin. Klavikordia soittamalla oppii hienostuneen soittotavan, soitin on helppo huoltaa ja lis\u00E4ksi edullinen ja pieni\u00E4\u00E4ninen. Klavikordin vivahteikkaan soinnin ansiosta sit\u00E4 alettiin 1700-luvulla arvostaa muutoinkin kuin harjoitussoittimena. Se on ainoa akustinen kosketinsoitin, joka kykenee vibratoon. Vanhojen esikuvien mukaisia klavikordeja ryhdyttiin rakentamaan j\u00E4lleen 1900-luvun j\u00E4lkipuoliskolla. Suomessa klavikordeja ovat rakentaneet mm. Pentti Pelto, Henk van Schevikhofen sek\u00E4 Pekka Vapaavuori."@fi ,
		"A klavikord (r\u00E9giesen clavichord) billenty\u0171s kordofon hangszer, a zongora egyik el\u0151dj\u00E9nek tekinthet\u0151. A h\u00FArok megsz\u00F3laltat\u00E1sa a csembal\u00F3t\u00F3l elt\u00E9r\u0151en, ahol penget\u00E9ssel, a zongor\u00E1hoz csaknem hasonl\u00F3an kis kalap\u00E1csok seg\u00EDts\u00E9g\u00E9vel a h\u00FArok meg\u00FCt\u00E9s\u00E9vel t\u00F6rt\u00E9nik. A hangszer neve a billenty\u0171zet (claves) \u00E9s a h\u00FArozat (chorda) elnevez\u00E9s\u00E9b\u0151l ered."@hu ,
		"Klawikord - najstarszy instrument klawiszowy strunowy, wynaleziony w XIV wieku. Struny wprawiane s\u0105 w drgania za pomoc\u0105 tangent\u00F3w (listewek), kt\u00F3re naciskaj\u0105 i dziel\u0105 struny po przyci\u015Bni\u0119ciu klawiszy. Powoduje to, \u017Ce d\u017Awi\u0119k wydawany przez klawikord jest bardzo cichy. Klawikord jest znacznie mniejszy od klawesynu, ma te\u017C tylko jedn\u0105 klawiatur\u0119 o zakresie 4 oktaw. Kolejna r\u00F3\u017Cnica w stosunku do klawesynu to spos\u00F3b wydobywania d\u017Awi\u0119ku. Struny klawesynu s\u0105 szarpane, co daje niepor\u00F3wnywaln\u0105 do klawikordu, ostrzejsz\u0105 barw\u0119 d\u017Awi\u0119ku oraz brak mo\u017Cliwo\u015Bci gradacji dynamicznej w zale\u017Cno\u015Bci od si\u0142y uderzenia w klawisz. Struny klawikordu s\u0105 uderzane przez tangenty bezpo\u015Brednio za pomoc\u0105 dwuramiennej d\u017Awigni klawiszowej, przez co otrzymuje si\u0119 barw\u0119 nadzwyczaj delikatn\u0105, ale przez to s\u0142ab\u0105 dynamicznie, za to z mo\u017Cliwo\u015Bci\u0105 sta\u0142ej kontroli nat\u0119\u017Cenia d\u017Awi\u0119ku w funkcji si\u0142y uderzenia w klawisz. Pochodz\u0105cy od staro\u017Cytnego monochordu, klawikord rozpowszechni\u0142 si\u0119 w I po\u0142owie XVI wieku, ale wskutek ograniczonych mo\u017Cliwo\u015Bci muzycznych oraz niskiego nat\u0119\u017Cenia d\u017Awi\u0119ku zawsze pozostawa\u0142 w cieniu klawesynu i generalnie s\u0142u\u017Cy\u0142 jako instrument do \u0107wicze\u0144. Pod koniec XVIII wieku ceniony by\u0142 wysoko za swe mo\u017Cliwo\u015Bci dynamizacyjne, a tak\u017Ce dzi\u0119ki szczeg\u00F3lnym mo\u017Cliwo\u015Bciom wibracyjnym. Wielkimi mi\u0142o\u015Bnikami klawikordu byli Johann Sebastian Bach i jego syn Carl Philipp Emanuel Bach."@pl ,
		"Klavichord je strunn\u00FD kl\u00E1vesov\u00FD hudebn\u00ED n\u00E1stroj evropsk\u00E9ho p\u016Fvodu. Vyu\u017E\u00EDv\u00E1n byl zejm\u00E9na od pozdn\u00EDho st\u0159edov\u011Bku a\u017E po obdob\u00ED klasicismu. \u0160irok\u00E9 uplatn\u011Bn\u00ED na\u0161el jako n\u00E1stroj k v\u00FDuce hry a tak\u00E9 jako pom\u016Fcka p\u0159i komponov\u00E1n\u00ED. Je p\u0159edch\u016Fdcem klav\u00EDru."@cs ,
		"El clavicordi \u00E9s un instrument musical europeu de teclat, de corda percudida. Les tecles del clavicordi s\u00F3n sencilles palanques que quats s' emfonsa una d' elles percuteix la corda amb una petita pua de metall insertada a l' extrem contrari de la tecla. Aquesta pua determina la jubilaci\u00F3 de la corda al dividir-la a la seva longitud. La longitut entre el pont i la pua determina l'altura del so. L' int\u00E8rpret pot fer un petit vibrato realitzant un efecte amb el dit, pronunciat en Alemany com \"bebung\". Fa variar la for\u00E7a amb qu\u00E8 es mant\u00E9 apretada la tecla mentre la pua troba el contacte amb la corda. Quan el martell abandona la corda aquesta deixa de sonar i t\u00E9 una curva d' extinci\u00F3 r\u00E0pida. El clavicordi posseeix resposta al tacte segons la for\u00E7a de l' atac varia l' intensitat, encara que aquesta sempre sigui d\u00E8bil. A partir del mecanisme del clavicordi, que permet tocat amb les diferents din\u00E0miques entre el piano (suau), i el forte (fort), els Italians van crear el Pianoforte, que va despa\u00E7ar als seus dos antecessors, el clavicordi i al Clavic\u00E8mbal."@ca ,
		"Clavic\u00F3rdio \u00E9 um instrumento musical conhecido desde a antig\u00FCidade. Toca-se com os dedos por meio de teclas. O clavic\u00F3rdio possui uma propriedade \u00FAnica, nessa fam\u00EDlia de instrumentos, que \u00E9 a de permitir diferentes nuances de toque. A desvantagem \u00E9 que isso reduz a pot\u00EAncia sonora, limitando seu uso apenas a ambientes pequenos e, basicamente, para ser executado solo."@pt ,
		"The clavichord is a European stringed keyboard instrument known from the late Medieval, through the Renaissance, Baroque and Classical eras. Historically, it was widely used as a practice instrument and as an aid to composition. The clavichord produces sound by striking brass or iron strings with small metal blades called tangents. Vibrations are transmitted through the bridge(s) to the soundboard. The name is derived from the Latin word clavis, meaning \"key\" (associated with more common clavus, meaning \"nail, rod, etc. \") and chorda (from Greek \u03C7\u03BF\u03C1\u03B4\u03AE) meaning \"string, especially of a musical instrument\"."@en ,
		"\u7FFC\u7434\uFF0C\u66FE\u7D93\u76DB\u884C\u65BC\u6B50\u6D32\u7684\u9375\u76E4\u6A02\u5668\u3001\u64CA\u5F26\u6A02\u5668\u3002\u73B0\u4EE3\u94A2\u7434\u53D1\u660E\u4EE5\u524D\uFF0C\u662F\u6B27\u6D32\u97F3\u4E50\u751F\u6D3B\u4E2D\u666E\u904D\u4F7F\u7528\u7684\u952E\u76D8\u7C7B\u4E50\u5668\u3002 \u7FFC\u7434\u7684\u5916\u5F62\u662F\u4E00\u4E2A\u5E26\u6709\u952E\u76D8\u7684\u957F\u65B9\u5F62\u76D2\u5B50\uFF0C\u5185\u90E8\u5C06\u4E00\u7EC4\u7434\u5F26\u7528\u7434\u9A6C\u6A2A\u62C9\u4E8E\u5171\u9E23\u7BB1\u4E0A\uFF0C\u7434\u8EAB\u7684\u5DE6\u4E0B\u4FA7\u88C5\u6709\u4E00\u5957\u952E\u76D8\uFF0C\u952E\u76D8\u901A\u8FC7\u4E00\u7EC4\u673A\u68B0\u88C5\u7F6E\u8FDE\u63A5\u4E00\u7EC4\u88C5\u6709\u91D1\u5C5E\u5934\u7684\u952E\u5B50\u3002\u6309\u52A8\u7434\u952E\uFF0C\u952E\u5B50\u62AC\u8D77\u51FB\u6253\u7434\u5F26\u53D1\u51FA\u58F0\u97F3\u3002 \u7FFC\u7434\u7684\u97F3\u8272\u751C\u7F8E\u4F18\u96C5\uFF0C\u5BCC\u6709\u97F5\u5473\uFF0C\u53EF\u4EE5\u5BF9\u6F14\u594F\u8005\u7684\u529B\u5EA6\u53D8\u5316\u4F5C\u51FA\u5C0F\u5E45\u5EA6\u7684\u53CD\u5E94\u3002 \u7FFC\u7434\u7684\u7F3A\u70B9\u662F\u97F3\u91CF\u592A\u5C0F\uFF0C\u56E0\u4E3A\u673A\u68B0\u7ED3\u6784\u7684\u9650\u5236\uFF0C\u4E5F\u4E0D\u80FD\u6F14\u594F\u5FEB\u901F\u548C\u8282\u594F\u590D\u6742\u7684\u4E50\u53E5\uFF0C\u53EA\u9002\u5408\u5728\u5BB6\u5EAD\u548C\u5C0F\u578B\u6F14\u594F\u4F1A\u4E0A\u4F7F\u7528\u3002 \u7FFC\u7434\u540E\u6765\u6E10\u6E10\u5730\u88AB\u94A2\u7434\u6240\u53D6\u4EE3\u3002"@zh ,
		"\u30AF\u30E9\u30F4\u30A3\u30B3\u30FC\u30C9\u306F\u30E8\u30FC\u30ED\u30C3\u30D1\u306E\u9375\u76E4\u697D\u5668\u3002\u30AA\u30EB\u30AC\u30F3\u3084\u30C1\u30A7\u30F3\u30D0\u30ED\u3001\u30D4\u30A2\u30CE\u306A\u3069\u3068\u4E26\u884C\u3057\u3066\u300116\u4E16\u7D00\u304B\u308918\u4E16\u7D00\u306B\u304B\u3051\u3066\u5E83\u304F\u4F7F\u7528\u3055\u308C\u305F\u3002"@ja ,
		"Klavikordet \u00E4r en enklare typ av klaverinstrument, vilken troligen utvecklades ur monokordet. Str\u00E4ngarna l\u00F6per v\u00E5gr\u00E4tt och vinkelr\u00E4tt mot tangenterna. Varje tangent har en metalltunga, som sl\u00E5s mot str\u00E4ngen d\u00E5 tangenten trycks ned. Samtidigt som tungan sl\u00E5r an tonen, fungerar den ocks\u00E5 som stall och f\u00F6rkortar str\u00E4ngen till \u00F6nskad ton; den del av str\u00E4ngen som inte ska klinga \u00E4r omvirad med ett tygband eller liknande. S\u00E5 l\u00E4nge tangenten h\u00E5lls nedtryckt \u00E4r metalltungan i kontakt med str\u00E4ngen. Detta kan ge upphov till flera effekter d\u00E5 tonen fortfarande kan p\u00E5verkas efter anslaget; med f\u00F6r\u00E4ndring av trycket p\u00E5 den anslagna tangenten kan man \u00E5stadkomma ett vibrato och i viss m\u00E5n kan man \u00E4ven f\u00E5 till diminuendon och crescendon. Tungans dubbelkarakt\u00E4r g\u00F6r att man kan anv\u00E4nda samma str\u00E4ng till flera toner genom att placera tungorna p\u00E5 olika st\u00E4llen l\u00E4ngs den, s\u00E5 l\u00E4nge inte den del av str\u00E4ngen som \u00E4r p\u00E5 fel sida tungan och inte omvirad blir f\u00F6r l\u00E5ng. Ett klavikord med s\u00E5lunda inbesparade str\u00E4ngar (f\u00F6r toner man \u00E4nd\u00E5 s\u00E4llan spelade samtidigt) kallas bundet och var det vanliga fram till 1700-talet ungef\u00E4r, d\u00E5 man b\u00F6rjade uppskatta s\u00E5dana uttrycksfulla dissonanser som man beh\u00F6ver ett obundet klavikord till. Konstruktionen g\u00F6r klavikordet till ett tonsvagt instrument som l\u00E4mpar sig b\u00E4st f\u00F6r hemmamusicerande. D\u00E4r var det \u00E5 andra sidan det vanliga klaverinstrumentet \u00E4nda tills pianot slog igenom; cembalon var ett dyrare och sv\u00E5rsk\u00F6tt instrument f\u00F6r stora salar. I Sverige var det vanligen klavikordet man \u00E5syftade med ordet klaver. De flesta klavikord har formen av en avl\u00E5ng tr\u00E4l\u00E5da med uppf\u00E4llbart lock och klaviaturen l\u00E4ngs ena l\u00E5ngsidan, avsedd att l\u00E4ggas p\u00E5 ett bord eller en l\u00E4tt bock, i storlek ungef\u00E4r som en vanlig modern synt. S\u00E4rskilt i Sverige byggde man dock mot slutet av 1700-talet st\u00F6rre klavikord, som till det yttre liknade den tidens cembali och fortepianon, och som var s\u00E5 pass tonstarka att de m\u00F6jligen bidrog till att pianot slog igenom l\u00E5ngsammare i Sverige \u00E4n p\u00E5 kontinenten. Klavikordet hade sin storhetstid under den s\u00E5 kallade \"k\u00E4nslosamma epoken\" (samtida med den mer k\u00E4nda \"galanta stilen\") under 1700-talets f\u00F6rra h\u00E4lft; i Sverige \u00E4ven under den gustavianska tiden."@sv ,
		"El clavicordio es un instrumento musical europeo de teclado, de cuerda percutida y sonido muy quedo. Este instrumento no se debe confundir con el clave (harpsichord, clavec\u00EDn, clavic\u00E9mbalo, clavic\u00EDmbano), la espineta o el virginal. Las teclas del clavicordio son simples palancas; cuando se hunde una de ellas se percute la cuerda con una peque\u00F1a p\u00FAa de metal (\"tangente\") insertada en el extremo contrario de la tecla. Esta tangente determina la afinaci\u00F3n (tono) de la cuerda al dividirla en su longitud. La longitud de la cuerda entre el puente y la tangente determina la altura (afinaci\u00F3n) del sonido. Una de las dos partes de la cuerda dividida no suena porque est\u00E1 en contacto con una faja de fieltro agudo. El int\u00E9rprete puede hacer un peque\u00F1o vibrato (r\u00E1pida y casi imperceptible variaci\u00F3n de la afinaci\u00F3n) realizando un efecto con el dedo, llamado en alem\u00E1n Bebung ('temblor'): hace variar la fuerza con que mantiene apretada la tecla mientras la tangente se encuentra en contacto con la cuerda. Cuando el martillo abandona la cuerda, \u00E9sta deja de sonar y tiene una curva de extinci\u00F3n r\u00E1pida. El clavicordio \u2014a diferencia del clave\u2014 posee \"respuesta al tacto\" (touch response): seg\u00FAn la fuerza del ataque se puede variar la intensidad, aunque \u00E9sta siempre ser\u00E1 muy d\u00E9bil. A partir del mecanismo del clavicordio \u2014que permite tocar con diferentes din\u00E1micas entre el piano (suave) y el forte (fuerte)\u2014, los italianos crearon el pianoforte que desplaz\u00F3 a sus dos antecesores: el clavicordio y el clave. Como las cuerdas vibran desde el puente s\u00F3lo hasta donde se aplic\u00F3 el martillo, se pueden asignar varias teclas con sus respectivos martillos a la misma cuerda (como en el monocordio). A este sistema se le llama \"clavicordio trasteado\" (fretted clavichord). Esta t\u00E9cnica simplifica la construcci\u00F3n (debido a que se requieren menos cuerdas) pero limita las habilidades del instrumento ya que en cada cuerda s\u00F3lo se puede ejecutar una altura a la vez. Por eso era muy raro que se le asignaran m\u00E1s de dos notas a cada cuerda. Generalmente para compartir una misma cuerda se eleg\u00EDan pares de notas que en esa \u00E9poca nunca se o\u00EDan juntas (por ejemplo el do y el do#, en su defecto se prefer\u00EDa el trino, es decir, variaci\u00F3n muy r\u00E1pida de la nota). Aunque casi cualquier m\u00FAsica escrita para clave, piano u \u00F3rgano se puede tocar con clavicordio, su sonido es demasiado tenue como para tocar en conjuntos de c\u00E1mara. Carl Philipp Emmanuel Bach (el hijo de Johann Sebastian Bach) fue un gran compositor de obras para clavicordio. El clavinet \u2014que se usaba en la m\u00FAsica funk y en el rock desde los a\u00F1os cincuenta\u2014 era b\u00E1sicamente un clavicordio el\u00E9ctrico que utilizaba una c\u00E1psula magn\u00E9tica para generar una se\u00F1al el\u00E9ctrica amplificable."@es ,
		"Klavikord er et klaviaturinstrument som klinger ved at metallstifter opp\u00E5 enden av tastene blir presset mot strengene."@no ,
		"Le clavicorde est un instrument de musique qui remonte au tympanon m\u00E9di\u00E9val; c'est le pr\u00E9d\u00E9cesseur du piano-forte qui lui-m\u00EAme engendra le piano moderne. Le plan s'apparente \u00E0 celui du virginal. Les claviers jusqu'\u00E0 la pratique du piano-forte furent les clavecins, l'orgue et le clavicorde . Le clavicorde est construit sur un fond rigide, la table d'harmonie n'occupe que la partie droite de l'instrument, si bien que l'on peut voir le clavier \u00E0 travers les cordes. Dans le clavicorde les cordes sont frapp\u00E9es par une pi\u00E8ce m\u00E9tallique appel\u00E9e \u00AB tangente \u00BB, selon un m\u00E9canisme beaucoup plus \u00E9l\u00E9mentaire que celui du piano-forte et encore plus que celui du piano moderne. Quand la tangente frappe la corde, elle s\u00E9pare la corde en deux parties : l'une libre, vibrante, dont la fr\u00E9quence \u2014 hauteur de la note \u2014 d\u00E9pend de la longueur entre l'extr\u00E9mit\u00E9 et la tangente (cr\u00E9ation d'un n\u0153ud de vibration), l'autre \u00E9touff\u00E9e par une bande de feutre plac\u00E9e \u00E0 demeure \u2014 il n'y a donc pas d'\u00E9touffoir mobile comme sur un piano. La continuit\u00E9 entre le doigt de l'instrumentiste et la tangente permet un certain vibrato. Les clavicordes dits \u00AB li\u00E9s \u00BB utilisent cette propri\u00E9t\u00E9 pour faire produire plusieurs sons diff\u00E9rents, mais non simultan\u00E9s par une corde unique \u2014 \u00E0 la mani\u00E8re d'une guitare. Ils demandent une technique de jeu beaucoup plus sp\u00E9cifique que les clavicordes \u00AB non li\u00E9s \u00BB o\u00F9 il y a une corde par son \u00E9missible et dont la technique demande autant de nettet\u00E9 que sur un clavecin. Le clavicorde \u00E9met un son tr\u00E8s discret et il est donc uniquement un instrument d'\u00E9tude, et non de concert \u2014 on peut encore voir celui de Mozart dans sa maison de Salzbourg. Son r\u00E9pertoire est celui du clavecin, dans la limite des possibilit\u00E9s techniques du clavier unique et de son \u00E9tendue \u2014 quelques octaves seulement. Les clavicordes sont construits par les facteurs de clavecins. Les premiers clavicordes apparaissent \u00E0 la fin du Moyen \u00C2ge. Leur ancien nom est manichordion. Leur fabrication cesse au d\u00E9but du XIX si\u00E8cle, avant de reprendre au d\u00E9but du XX si\u00E8cle, pour r\u00E9pondre au besoin de renouveau dans la pratique de la musique ancienne. Dans les ann\u00E9es 1950, un mod\u00E8le de piano \u00E9lectrique inspir\u00E9 du clavicorde a \u00E9t\u00E9 invent\u00E9; il s'agit du Clavinet. Ce clavier n'a pas de caisse de r\u00E9sonance, les cordes sont m\u00E9talliques et leurs vibrations amplifi\u00E9es \u00E0 l'aide de capteurs \u00E9lectromagn\u00E9tiques."@fr ,
		"Een klavichord is een klein klavierinstrument uit Europa dat tot de snaarinstrumenten wordt gerekend. Het speelde vooral in de kamermuziek uit de 17e en 18e eeuw een grote rol. De klank is erg zacht, en lijkt wel wat op die van een luit. Daarom wordt het klavichord vaak gebruikt als solo-instrument, en dan voornamelijk als huisinstrument."@nl ,
		"\u041A\u043B\u0430\u0432\u0438\u043A\u043E\u0301\u0440\u0434 (clavichord, \u043E\u0442 \u043B\u0430\u0442. clavis \u2014 \u00AB\u043A\u043B\u044E\u0447\u00BB \u0438 \u0433\u0440\u0435\u0447. \u03C7\u03BF\u03C1\u03B4\u03B7 \u2014 \u00AB\u0441\u0442\u0440\u0443\u043D\u0430\u00BB) \u2014 \u043D\u0435\u0431\u043E\u043B\u044C\u0448\u043E\u0439 \u0441\u0442\u0430\u0440\u0438\u043D\u043D\u044B\u0439 \u043A\u043B\u0430\u0432\u0438\u0448\u043D\u044B\u0439 \u0441\u0442\u0440\u0443\u043D\u043D\u044B\u0439 \u0443\u0434\u0430\u0440\u043D\u043E-\u0437\u0430\u0436\u0438\u043C\u043D\u043E\u0439 \u043C\u0443\u0437\u044B\u043A\u0430\u043B\u044C\u043D\u044B\u0439 \u0438\u043D\u0441\u0442\u0440\u0443\u043C\u0435\u043D\u0442, \u043E\u0434\u0438\u043D \u0438\u0437 \u043F\u0440\u0435\u0434\u0448\u0435\u0441\u0442\u0432\u0435\u043D\u043D\u0438\u043A\u043E\u0432 \u0444\u043E\u0440\u0442\u0435\u043F\u0438\u0430\u043D\u043E. \u0417\u0432\u0443\u043A \u043D\u0430 \u043A\u043B\u0430\u0432\u0438\u043A\u043E\u0440\u0434\u0435 \u0438\u0437\u0432\u043B\u0435\u043A\u0430\u0435\u0442\u0441\u044F \u043F\u0440\u0438 \u043F\u043E\u043C\u043E\u0449\u0438 \u043C\u0435\u0442\u0430\u043B\u043B\u0438\u0447\u0435\u0441\u043A\u0438\u0445 \u0448\u0442\u0438\u0444\u0442\u043E\u0432 \u0441 \u043F\u043B\u043E\u0441\u043A\u043E\u0439 \u0433\u043E\u043B\u043E\u0432\u043A\u043E\u0439 \u2014 \u0442\u0430\u043D\u0433\u0435\u043D\u043E\u0442\u043E\u0432. \u0414\u0438\u0430\u043F\u0430\u0437\u043E\u043D \u043A\u043B\u0430\u0432\u0438\u043A\u043E\u0440\u0434\u0430 \u043C\u0435\u043D\u044F\u043B\u0441\u044F \u0441\u043E \u0432\u0440\u0435\u043C\u0435\u043D\u0435\u043C. \u0422\u0430\u043A, \u0438\u0437\u043D\u0430\u0447\u0430\u043B\u044C\u043D\u043E, \u043E\u043D \u0441\u043E\u0441\u0442\u0430\u0432\u043B\u044F\u043B \u0434\u0432\u0435 \u0441 \u043F\u043E\u043B\u043E\u0432\u0438\u043D\u043E\u0439 \u043E\u043A\u0442\u0430\u0432\u044B, \u0441 \u0441\u0435\u0440\u0435\u0434\u0438\u043D\u044B XVI \u0432\u0435\u043A\u0430 \u2014 \u0443\u0432\u0435\u043B\u0438\u0447\u0438\u043B\u0441\u044F \u0434\u043E \u0447\u0435\u0442\u044B\u0440\u0451\u0445, \u0430 \u0432 \u0434\u0430\u043B\u044C\u043D\u0435\u0439\u0448\u0435\u043C \u0440\u0430\u0432\u043D\u044F\u043B\u0441\u044F \u0443\u0436\u0435 \u043F\u044F\u0442\u0438 \u043E\u043A\u0442\u0430\u0432\u0430\u043C. \u041A\u043B\u0430\u0432\u0438\u043A\u043E\u0440\u0434 \u044F\u0432\u043B\u044F\u0435\u0442\u0441\u044F \u043E\u0434\u043D\u0438\u043C \u0438\u0437 \u0441\u0442\u0430\u0440\u0435\u0439\u0448\u0438\u0445 \u043A\u043B\u0430\u0432\u0438\u0448\u043D\u044B\u0445 \u0438\u043D\u0441\u0442\u0440\u0443\u043C\u0435\u043D\u0442\u043E\u0432 \u0438 \u043F\u0440\u043E\u0438\u0441\u0445\u043E\u0434\u0438\u0442 \u043E\u0442 \u0434\u0440\u0435\u0432\u043D\u0435\u0433\u043E \u043C\u043E\u043D\u043E\u0445\u043E\u0440\u0434\u0430. \u0412\u043F\u0435\u0440\u0432\u044B\u0435 \u043D\u0430\u0437\u0432\u0430\u043D\u0438\u0435 \u00AB\u043A\u043B\u0430\u0432\u0438\u043A\u043E\u0440\u0434\u00BB \u0443\u043F\u043E\u043C\u0438\u043D\u0430\u0435\u0442\u0441\u044F \u0432 \u0434\u043E\u043A\u0443\u043C\u0435\u043D\u0442\u0430\u0445 1396 \u0433\u043E\u0434\u0430, \u0430 \u0441\u0430\u043C\u044B\u0439 \u0441\u0442\u0430\u0440\u044B\u0439 \u0441\u043E\u0445\u0440\u0430\u043D\u0438\u0432\u0448\u0438\u0439\u0441\u044F \u0438\u043D\u0441\u0442\u0440\u0443\u043C\u0435\u043D\u0442 \u0431\u044B\u043B \u0441\u043E\u0437\u0434\u0430\u043D \u0432 1543 \u0433\u043E\u0434\u0443 \u0414\u043E\u043C\u0435\u043D\u0438\u043A\u043E\u043C \u041F\u0438\u0437\u0430\u043D\u0441\u043A\u0438\u043C (Domenicus Pisaurensis) \u0438 \u043D\u0430\u0445\u043E\u0434\u0438\u0442\u0441\u044F \u0441\u0435\u0439\u0447\u0430\u0441 \u0432 \u041B\u0435\u0439\u043F\u0446\u0438\u0433\u0441\u043A\u043E\u043C \u043C\u0443\u0437\u0435\u0435 \u043C\u0443\u0437\u044B\u043A\u0430\u043B\u044C\u043D\u044B\u0445 \u0438\u043D\u0441\u0442\u0440\u0443\u043C\u0435\u043D\u0442\u043E\u0432. \u041D\u0430\u0438\u0431\u043E\u043B\u044C\u0448\u0435\u0433\u043E \u0440\u0430\u0441\u0446\u0432\u0435\u0442\u0430 \u043A\u043B\u0430\u0432\u0438\u043A\u043E\u0440\u0434\u043D\u0430\u044F \u043C\u0443\u0437\u044B\u043A\u0430 \u0434\u043E\u0441\u0442\u0438\u0433\u043B\u0430 \u0432 XVII\u2014XVIII \u0432\u0432. , \u043F\u043E\u0441\u043B\u0435 \u0447\u0435\u0433\u043E, \u0441 \u043F\u0440\u0438\u0445\u043E\u0434\u043E\u043C \u0432 \u043C\u0438\u0440 \u0444\u043E\u0440\u0442\u0435\u043F\u0438\u0430\u043D\u043E, \u043F\u043E\u0441\u0442\u0435\u043F\u0435\u043D\u043D\u043E \u0441\u043E\u0448\u043B\u0430 \u0441 \u043C\u0438\u0440\u043E\u0432\u044B\u0445 \u0441\u0446\u0435\u043D. \u0414\u043B\u044F \u043A\u043B\u0430\u0432\u0438\u043A\u043E\u0440\u0434\u0430 \u0441\u043E\u0437\u0434\u0430\u0432\u0430\u043B\u0438 \u043F\u0440\u043E\u0438\u0437\u0432\u0435\u0434\u0435\u043D\u0438\u044F \u0442\u0430\u043A\u0438\u0435 \u0432\u0435\u043B\u0438\u043A\u0438\u0435 \u043A\u043E\u043C\u043F\u043E\u0437\u0438\u0442\u043E\u0440\u044B, \u043A\u0430\u043A \u0418. \u0421. \u0411\u0430\u0445, \u0435\u0433\u043E \u0441\u044B\u043D \u041A. \u0424. \u042D. \u0411\u0430\u0445, \u0412. \u0410. \u041C\u043E\u0446\u0430\u0440\u0442 \u0438 \u0434\u0430\u0436\u0435 \u041B. \u0432\u0430\u043D \u0411\u0435\u0442\u0445\u043E\u0432\u0435\u043D (\u0445\u043E\u0442\u044F \u0432\u043E \u0432\u0440\u0435\u043C\u0435\u043D\u0430 \u043F\u043E\u0441\u043B\u0435\u0434\u043D\u0435\u0433\u043E \u0432 \u043C\u043E\u0434\u0443 \u0432\u0441\u0451 \u0441\u0442\u0440\u0435\u043C\u0438\u0442\u0435\u043B\u044C\u043D\u0435\u0439 \u0432\u0445\u043E\u0434\u0438\u043B\u043E \u0444\u043E\u0440\u0442\u0435\u043F\u0438\u0430\u043D\u043E, \u0438\u043D\u0441\u0442\u0440\u0443\u043C\u0435\u043D\u0442, \u043A\u043E\u0442\u043E\u0440\u044B\u0439 \u0411\u0435\u0442\u0445\u043E\u0432\u0435\u043D\u0443 \u043E\u0447\u0435\u043D\u044C \u043D\u0440\u0430\u0432\u0438\u043B\u0441\u044F). \u0424\u0430\u0439\u043B:Clavichord gebunden Funktion. JPG (A/B)\u043A\u043B\u0430\u0432\u0438\u0448\u0438; (1A/1B) \u0442\u0430\u043D\u0433\u0435\u043D\u0442\u044B (\u043C\u0435\u0442\u0430\u043B\u043B\u0438\u0447\u0435\u0441\u043A\u0438\u0435); (2A/2B) \u043A\u043B\u0430\u0432\u0438\u0448\u0438; (3) \u0441\u0442\u0440\u0443\u043D\u0430 (\u0442\u043E\u0447\u043D\u0435\u0435 \u0435\u0451 \u0437\u0432\u0443\u0447\u0430\u0449\u0430\u044F \u0447\u0430\u0441\u0442\u044C \u043F\u0440\u0438 \u0443\u0434\u0430\u0440\u0435 \u0442\u0430\u043D\u0433\u0435\u043D\u0442\u0430); (4) \u0440\u0435\u0437\u043E\u043D\u0430\u043D\u0441\u043D\u0430\u044F \u0434\u0435\u043A\u0430; (5) \u043A\u043E\u043B\u043E\u043A; (6) \u0434\u0435\u043C\u043F\u0444\u0435\u0440"@ru ;
	rdfs:comment	"\u041A\u043B\u0430\u0432\u0438\u043A\u043E\u0301\u0440\u0434 (clavichord, \u043E\u0442 \u043B\u0430\u0442. clavis \u2014 \u00AB\u043A\u043B\u044E\u0447\u00BB \u0438 \u0433\u0440\u0435\u0447. \u03C7\u03BF\u03C1\u03B4\u03B7 \u2014 \u00AB\u0441\u0442\u0440\u0443\u043D\u0430\u00BB) \u2014 \u043D\u0435\u0431\u043E\u043B\u044C\u0448\u043E\u0439 \u0441\u0442\u0430\u0440\u0438\u043D\u043D\u044B\u0439 \u043A\u043B\u0430\u0432\u0438\u0448\u043D\u044B\u0439 \u0441\u0442\u0440\u0443\u043D\u043D\u044B\u0439 \u0443\u0434\u0430\u0440\u043D\u043E-\u0437\u0430\u0436\u0438\u043C\u043D\u043E\u0439 \u043C\u0443\u0437\u044B\u043A\u0430\u043B\u044C\u043D\u044B\u0439 \u0438\u043D\u0441\u0442\u0440\u0443\u043C\u0435\u043D\u0442, \u043E\u0434\u0438\u043D \u0438\u0437 \u043F\u0440\u0435\u0434\u0448\u0435\u0441\u0442\u0432\u0435\u043D\u043D\u0438\u043A\u043E\u0432 \u0444\u043E\u0440\u0442\u0435\u043F\u0438\u0430\u043D\u043E."@ru ,
		"Klavichord je strunn\u00FD kl\u00E1vesov\u00FD hudebn\u00ED n\u00E1stroj evropsk\u00E9ho p\u016Fvodu. Vyu\u017E\u00EDv\u00E1n byl zejm\u00E9na od pozdn\u00EDho st\u0159edov\u011Bku a\u017E po obdob\u00ED klasicismu. \u0160irok\u00E9 uplatn\u011Bn\u00ED na\u0161el jako n\u00E1stroj k v\u00FDuce hry a tak\u00E9 jako pom\u016Fcka p\u0159i komponov\u00E1n\u00ED. Je p\u0159edch\u016Fdcem klav\u00EDru."@cs ,
		"A klavikord (r\u00E9giesen clavichord) billenty\u0171s kordofon hangszer, a zongora egyik el\u0151dj\u00E9nek tekinthet\u0151. A h\u00FArok megsz\u00F3laltat\u00E1sa a csembal\u00F3t\u00F3l elt\u00E9r\u0151en, ahol penget\u00E9ssel, a zongor\u00E1hoz csaknem hasonl\u00F3an kis kalap\u00E1csok seg\u00EDts\u00E9g\u00E9vel a h\u00FArok meg\u00FCt\u00E9s\u00E9vel t\u00F6rt\u00E9nik. A hangszer neve a billenty\u0171zet (claves) \u00E9s a h\u00FArozat (chorda) elnevez\u00E9s\u00E9b\u0151l ered."@hu ,
		"Klavikordet \u00E4r en enklare typ av klaverinstrument, vilken troligen utvecklades ur monokordet. Str\u00E4ngarna l\u00F6per v\u00E5gr\u00E4tt och vinkelr\u00E4tt mot tangenterna. Varje tangent har en metalltunga, som sl\u00E5s mot str\u00E4ngen d\u00E5 tangenten trycks ned. Samtidigt som tungan sl\u00E5r an tonen, fungerar den ocks\u00E5 som stall och f\u00F6rkortar str\u00E4ngen till \u00F6nskad ton; den del av str\u00E4ngen som inte ska klinga \u00E4r omvirad med ett tygband eller liknande."@sv ,
		"\u30AF\u30E9\u30F4\u30A3\u30B3\u30FC\u30C9\u306F\u30E8\u30FC\u30ED\u30C3\u30D1\u306E\u9375\u76E4\u697D\u5668\u3002\u30AA\u30EB\u30AC\u30F3\u3084\u30C1\u30A7\u30F3\u30D0\u30ED\u3001\u30D4\u30A2\u30CE\u306A\u3069\u3068\u4E26\u884C\u3057\u3066\u300116\u4E16\u7D00\u304B\u308918\u4E16\u7D00\u306B\u304B\u3051\u3066\u5E83\u304F\u4F7F\u7528\u3055\u308C\u305F\u3002"@ja ,
		"Klavikord er et klaviaturinstrument som klinger ved at metallstifter opp\u00E5 enden av tastene blir presset mot strengene."@no ,
		"Een klavichord is een klein klavierinstrument uit Europa dat tot de snaarinstrumenten wordt gerekend. Het speelde vooral in de kamermuziek uit de 17e en 18e eeuw een grote rol. De klank is erg zacht, en lijkt wel wat op die van een luit. Daarom wordt het klavichord vaak gebruikt als solo-instrument, en dan voornamelijk als huisinstrument."@nl ,
		"Clavic\u00F3rdio \u00E9 um instrumento musical conhecido desde a antig\u00FCidade. Toca-se com os dedos por meio de teclas. O clavic\u00F3rdio possui uma propriedade \u00FAnica, nessa fam\u00EDlia de instrumentos, que \u00E9 a de permitir diferentes nuances de toque. A desvantagem \u00E9 que isso reduz a pot\u00EAncia sonora, limitando seu uso apenas a ambientes pequenos e, basicamente, para ser executado solo."@pt ,
		"El clavicordio es un instrumento musical europeo de teclado, de cuerda percutida y sonido muy quedo. Este instrumento no se debe confundir con el clave (harpsichord, clavec\u00EDn, clavic\u00E9mbalo, clavic\u00EDmbano), la espineta o el virginal. Las teclas del clavicordio son simples palancas; cuando se hunde una de ellas se percute la cuerda con una peque\u00F1a p\u00FAa de metal (\"tangente\") insertada en el extremo contrario de la tecla."@es ,
		"Klavikordi pienikokoinen, hyvin hiljainen historiallinen eurooppalainen kosketinsoitin. Se keksittiin 1300-luvulla ja sit\u00E4 valmistettiin viel\u00E4 1840-luvulle asti. Klavikordi on er\u00E4s pianoa edelt\u00E4v\u00E4 kosketinsoitin, jonka piano my\u00F6hemmin lopulta syrj\u00E4ytti. Klavikordia suositeltiin sen monien hyvien ominaisuuksien vuoksi harjoitussoittimeksi niin cembalisteille kuin urkureillekin."@fi ,
		"El clavicordi \u00E9s un instrument musical europeu de teclat, de corda percudida. Les tecles del clavicordi s\u00F3n sencilles palanques que quats s' emfonsa una d' elles percuteix la corda amb una petita pua de metall insertada a l' extrem contrari de la tecla. Aquesta pua determina la jubilaci\u00F3 de la corda al dividir-la a la seva longitud. La longitut entre el pont i la pua determina l'altura del so."@ca ,
		"The clavichord is a European stringed keyboard instrument known from the late Medieval, through the Renaissance, Baroque and Classical eras. Historically, it was widely used as a practice instrument and as an aid to composition. The clavichord produces sound by striking brass or iron strings with small metal blades called tangents. Vibrations are transmitted through the bridge(s) to the soundboard."@en ,
		"Das Clavichord ist ein Tasteninstrument aus der Familie der Chordophone. Der Tonumfang des Clavichords betrug anfangs zweieinhalb bis drei Oktaven, seit Mitte des 16. Jahrhunderts etwa vier, in der Sp\u00E4tzeit f\u00FCnf Oktaven und mehr."@de ,
		"Le clavicorde est un instrument de musique qui remonte au tympanon m\u00E9di\u00E9val; c'est le pr\u00E9d\u00E9cesseur du piano-forte qui lui-m\u00EAme engendra le piano moderne. Le plan s'apparente \u00E0 celui du virginal. Les claviers jusqu'\u00E0 la pratique du piano-forte furent les clavecins, l'orgue et le clavicorde . Le clavicorde est construit sur un fond rigide, la table d'harmonie n'occupe que la partie droite de l'instrument, si bien que l'on peut voir le clavier \u00E0 travers les cordes."@fr ,
		"Klawikord - najstarszy instrument klawiszowy strunowy, wynaleziony w XIV wieku. Struny wprawiane s\u0105 w drgania za pomoc\u0105 tangent\u00F3w (listewek), kt\u00F3re naciskaj\u0105 i dziel\u0105 struny po przyci\u015Bni\u0119ciu klawiszy. Powoduje to, \u017Ce d\u017Awi\u0119k wydawany przez klawikord jest bardzo cichy. Klawikord jest znacznie mniejszy od klawesynu, ma te\u017C tylko jedn\u0105 klawiatur\u0119 o zakresie 4 oktaw. Kolejna r\u00F3\u017Cnica w stosunku do klawesynu to spos\u00F3b wydobywania d\u017Awi\u0119ku."@pl ,
		""@zh ,
		"Il clavicordo o clavicordio \u00E8 uno strumento musicale abbastanza vicino al clavicembalo sia per quanto riguarda la costruzione, sia per l'aspetto generale, ma ne differisce per il meccanismo."@it ;
	foaf:depiction	<http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/2/29/Hillclavichord.jpg> .
@prefix skos:	<http://www.w3.org/2004/02/skos/core#> .
@prefix ns8:	<http://dbpedia.org/resource/Category:> .
dbpedia:Clavichord	skos:subject	ns8:Early_musical_instruments ,
		ns8:Composite_chordophones ,
		ns8:String_instruments ,
		ns8:Keyboard_instruments .
@prefix ns9:	<http://dbpedia.org/resource/Template:> .
dbpedia:Clavichord	dbpprop:wikiPageUsesTemplate	ns9:commons ,
		ns9:infobox_instrument ;
	dbpprop:background	"keyboard"@en ;
	dbpprop:names	" it: Clavicordo"@en ;
	dbpprop:commonsProperty	"clavichords"@en ,
		"Category:Clavichords"@en ;
	dbpprop:imageCapt	"1977 clavichord by Keith Hill, op. 44 (opus 28 reworked)"@en ;
	dbpprop:developed	<http://dbpedia.org/resource/14th_century> .
@prefix ns10:	<http://dbpedia.org/resource/Clavichord/> .
dbpedia:Clavichord	dbpprop:relatedInstance	ns10:harvnb2 ,
		ns10:harvnb3 ,
		ns10:harvnb4 ,
		ns10:harvnb5 ,
		ns10:harvnb1 ,
		ns10:harvtxt1 ,
		ns10:harvtxt2 ;
	dbpprop:hornbostelSachsDesc	"Simple chordophone with  keyboard sounded by tangents"@en ;
	dbpprop:hornbostelSachs	"314.122-4-8"@en .
@prefix ns11:	<http://www4.wiwiss.fu-berlin.de/flickrwrappr/photos/> .
dbpedia:Clavichord	dbpprop:hasPhotoCollection	ns11:Clavichord .
@prefix ns12:	<http://dbpedia.org/ontology/Artist/> .
dbpedia:Guy_Sigsworth	ns12:instrument	dbpedia:Clavichord ;
	dbpedia-owl:instrument	dbpedia:Clavichord ;
	dbpprop:instrument	dbpedia:Clavichord .
dbpedia:Tori_Amos	ns12:instrument	dbpedia:Clavichord ;
	dbpedia-owl:instrument	dbpedia:Clavichord ;
	dbpprop:instrument	dbpedia:Clavichord .
dbpedia:Clavicordio	dbpprop:redirect	dbpedia:Clavichord .
dbpedia:Clav	dbpprop:disambiguates	dbpedia:Clavichord .
<http://dbpedia.org/resource/Tangent_%28clavichord%29>	dbpprop:redirect	dbpedia:Clavichord .
dbpedia:Clavinet	dbpprop:related	dbpedia:Clavichord .
dbpedia:Clavicor	dbpprop:redirect	dbpedia:Clavichord .
dbpedia:Clavichords	dbpprop:redirect	dbpedia:Clavichord .
dbpedia:Clavicord	dbpprop:redirect	dbpedia:Clavichord .
dbpedia:Manichord	dbpprop:redirect	dbpedia:Clavichord .