@prefix rdf:	<http://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#> .
@prefix dbpedia:	<http://dbpedia.org/resource/> .
dbpedia:Athanasian_Creed	rdf:type	<http://dbpedia.org/class/yago/ChristianConfessions,CreedsAndStatementsOfFaith> .
@prefix ns2:	<http://dbpedia.org/class/yago/> .
dbpedia:Athanasian_Creed	rdf:type	ns2:ChristianTexts .
@prefix owl:	<http://www.w3.org/2002/07/owl#> .
dbpedia:Athanasian_Creed	owl:sameAs	<http://rdf.freebase.com/ns/guid.9202a8c04000641f8000000000007958> .
@prefix ns4:	<http://umbel.org/umbel/ne/wikipedia/> .
dbpedia:Athanasian_Creed	owl:sameAs	ns4:Athanasian_Creed .
@prefix foaf:	<http://xmlns.com/foaf/0.1/> .
@prefix ns6:	<http://en.wikipedia.org/wiki/> .
dbpedia:Athanasian_Creed	foaf:page	ns6:Athanasian_Creed .
@prefix dbpprop:	<http://dbpedia.org/property/> .
dbpedia:Athanasian_Creed	dbpprop:reference	<http://www.fordham.edu/halsall/source/quicumque.html> ,
		<http://www.elca.org/What-We-Believe/Statements-of-Belief/The-Athanasian-Creed.aspx> ,
		<http://www.wlsessays.net/node/1236> ,
		<http://www.ccel.org/ccel/schaff/creeds2.iv.i.iv.html> .
@prefix rdfs:	<http://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#> .
dbpedia:Athanasian_Creed	rdfs:label	"Symbole d'Athanase"@fr ,
		"Athanasisches Glaubensbekenntnis"@de ,
		"Athanasianska trosbek\u00E4nnelsen"@sv ,
		"\u0410\u0444\u0430\u043D\u0430\u0441\u044C\u0435\u0432\u0441\u043A\u0438\u0439 \u0441\u0438\u043C\u0432\u043E\u043B \u0432\u0435\u0440\u044B"@ru ,
		"Vyzn\u00E1n\u00ED Quicumque"@cs ,
		"S\u00EDmbolo Quicumque"@es ,
		"Den athanasianske trosbekjennelse"@no ,
		"\u0410\u0444\u0430\u043D\u0430\u0441\u0456\u0457\u0432\u0441\u044C\u043A\u0438\u0439 \u0441\u0438\u043C\u0432\u043E\u043B \u0432\u0456\u0440\u0438"@uk ,
		"Simbolul atanasian"@ro ,
		"Geloofsbelijdenis van Athanasius"@nl ,
		"Athanasioksen uskontunnustus"@fi ,
		"Athanasian Creed"@en ,
		"Credo de Atan\u00E1sio"@pt ,
		"\u963F\u5854\u62FF\u4FEE\u4FE1\u7D93"@zh ,
		"Simbolo Atanasiano"@it .
@prefix dbpedia-owl:	<http://dbpedia.org/ontology/> .
dbpedia:Athanasian_Creed	dbpedia-owl:thumbnail	<http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4b/Athanasius_I.jpg/200px-Athanasius_I.jpg> ;
	dbpprop:abstract	"O Credo de Atan\u00E1sio, subscrito pelos tr\u00EAs principais ramos do Cristianismo (Cat\u00F3licos Romanos, Cat\u00F3licos Ortodoxos e Protestantes) \u00E9 geralmente atribu\u00EDdo a Atan\u00E1sio de Alexandria, Bispo de Alexandria, embora alguns estudiosos do assunto confiram a ele data posterior. Sua forma final teria sido alcan\u00E7ada, segundo estes, apenas no s\u00E9culo VIII. O texto grego mais antigo deste credo prov\u00E9m de um serm\u00E3o de Ces\u00E1rio, no in\u00EDcio do s\u00E9culo VI. O credo de Atan\u00E1sio, com quarenta artigos, \u00E9 um tanto longo para um credo, mas \u00E9 considerado por Archibald A. Hogde \"um majestoso e \u00FAnico monumento da f\u00E9 imut\u00E1vel de toda a igreja quanto aos grandes mist\u00E9rios da divindade, da Trindade de pessoas em um s\u00F3 Deus e da dualidade de naturezas de um \u00FAnico Cristo.\""@pt ,
		"De Geloofsbelijdenis van Athanasius is een uiteenzetting van de christelijke leer die traditioneel wordt toegeschreven aan Athanasius (295-373), aartsbisschop van Alexandri\u00EB. De belijdenis is bedoeld om het arianisme te bestrijden, zoals ook Athanasius dat deed. Maar de meeste geschiedkundigen zijn het er tegenwoordig over eens dat Athanasius niet de auteur kan zijn, omdat de tekst oorspronkelijk in het Latijn is geschreven en niet in het Grieks. De belijdenis is wellicht in de tweede helft van de vijfde eeuw ontstaan in Spanje of Zuid-Frankrijk. Haar theologie is sterk verwant aan die in de geschriften van westerse theologen, in het bijzonder die van Ambrosius van Milaan. In de liturgie werd deze belijdenis opgelezen bij de zondagse priem in de westerse kerk; zij wordt niet gebruikt in de oosterse kerk."@nl ,
		"Den athanasianske trosbekjennelse, er en tidlig kristen trosbekjennelse. Etter tradisjonen skulle kirkefaren Athanasius av Alexandria, erkebiskop i det 4. hundre\u00E5ret, ha v\u00E6rt den f\u00F8rste til \u00E5 formulere trosbekjennelsen, men det er i dag enighet om at den m\u00E5 v\u00E6re nyere, og at Athanasius ikke kan v\u00E6re opphavsmannen. Den f\u00F8rste kjente siteringen av trosbekjennelsen er av en biskop i det sydlige Gallia, Caesarius av Arles (virket som forfatter ca. 520-42). Den er utrykkelig omtalt p\u00E5 et konsil i Autun i Burgund i 670. Den har brodd mot arianismen og den presiserer l\u00E6ren om den hellige treenighet og l\u00E6ren om inkarnasjonen. Den athanasianske trosbekjennelse er holdt som et dogmatisk skrift i mange vestlige kirker, herunder Den romersk-katolske kirke, Den anglikanske kirke og de evangelisk-lutherske . I \u00F8stkirken og i de reformerte kirkene ble denne trosbekjennelsen ikke brukt. Sammen med den apostoliske trosbekjennelse og den nikenske trosbekjennelse er denne regnet blant de tre oldkirkelige trosbekjennelser, og slik er den og, sammen med Den augsburgske bekjennelse og Luthers lille katekisme en del av Den norske kirke sine bekjennelsesskrift."@no ,
		"Das so genannte Athanasische Glaubensbekenntnis nach dem lateinischen Anfang (Quicumque vult salvus esse) auch Quicumque genannt, geh\u00F6rt zusammen mit dem Apostolischen Glaubensbekenntnis und dem Nic\u00E4no-Konstantinopolitanum zu den drei in den Westkirchen weit verbreiteten \u00F6kumenischen Glaubensbekenntnissen. Im Lauf des 13. Jahrhunderts wurde das Athanasianische Glaubensbekenntnis von der r\u00F6misch-katholischen Kirche dem Apostolischen und dem Niz\u00E4nischen Glaubensbekenntnis in seiner Dignit\u00E4t gleichgestellt."@de ,
		"Il Simbolo Atanasiano (Quicumque vult) \u00E8 un simbolo della fede che prende questo nome perch\u00E9 attribuito dalla tradizione cristiana a Sant'Atanasio, arcivescovo di Alessandria d'Egitto. \u00C8 significativo soprattutto per la dottrina trinitaria, che esso esprime in maniera forte per combattere l'arianesimo. Nella liturgia della Chiesa occidentale era recitato nell'ufficio domenicale di prima La Chiesa orientale invece non l'ha mai usato. \u00C8 stato tramandato in greco e in latino. La maggioranza dei critici ritiene che sia stato scritto originariamente in latino e non in greco; e non nel IV secolo, ma almeno un secolo pi\u00F9 tardi. La teologia che ne traspare \u00E8 molto vicina a quella di sant'Ambrogio da Milano. I critici attuali non si accordano sull'attribuzione: Karl K\u00FCnstle lo attribuisce a un vescovo spagnolo antipriscillanista; L. G. Morin lo ritiene opera del secolo VI, probabilmente di San Martino di Braga; H. Brewer lo attribuisce a sant'Ambrogio; J. Stiglmayr lo ritiene di San Fulgenzio di Ruspe."@it ,
		"The Athanasian Creed (Quicumque vult) is a Christian statement of belief, focusing on Trinitarian doctrine and Christology. The Latin name of the creed, Quicumque vult, is taken from the opening words \"Whosoever wishes. \" The Athanasian Creed has been used by Christian churches since the sixth century of the common era. It is the first creed in which the equality of the three persons of the Trinity is explicitly stated, and differs from the Nicene and Apostles' Creeds in the inclusion of anathemas, or condemnations of those who disagree with the Creed. Widely accepted among Western Christians, including the Roman Catholic Church,Anglican communion the Lutheran Church, and liturgical Protestants, the Athanasian Creed has been used in public worship more and more infrequently in recent years. The creed only gained limited and occasional acceptance among Eastern Christians."@en ,
		"\u0410\u0444\u0430\u043D\u0430\u0441\u0456\u0457\u0432\u0441\u044C\u043A\u0438\u0439 \u0441\u0438\u043C\u0432\u043E\u043B \u0432\u0456\u0440\u0438 \u2014 \u0441\u0442\u0430\u0440\u043E\u0434\u0430\u0432\u043D\u0456\u0439 \u0445\u0440\u0438\u0441\u0442\u0438\u044F\u043D\u0441\u044C\u043A\u0438\u0439 \u0441\u0438\u043C\u0432\u043E\u043B \u0432\u0456\u0440\u0438. \u0422\u0440\u0430\u0434\u0438\u0446\u0456\u0439\u043D\u043E \u043F\u0440\u0438\u043F\u0438\u0441\u0443\u0454\u0442\u044C\u0441\u044F \u0441\u0432. \u0410\u0444\u0430\u043D\u0430\u0441\u0456\u044E \u0410\u043B\u0435\u043A\u0441\u0430\u043D\u0434\u0440\u0456\u0439\u0441\u044C\u043A\u043E\u043C\u0443, \u0449\u043E \u0436\u0438\u0432 \u0443 IV \u0441\u0442\u043E\u043B\u0456\u0442\u0442\u0456. \u041E\u0434\u043D\u0430\u043A \u0431\u0456\u043B\u044C\u0448\u0456\u0441\u0442\u044C \u0456\u0441\u0442\u043E\u0440\u0438\u043A\u0456\u0432 \u0434\u0443\u043C\u0430\u0454, \u0449\u043E \u0432\u0456\u043D \u0431\u0443\u0432 \u0441\u043A\u043B\u0430\u0434\u0435\u043D\u0438\u0439 \u043D\u0430 \u043F\u043E\u0447\u0430\u0442\u043A\u0443 V \u0441\u0442\u043E\u043B\u0456\u0442\u0442\u044F, \u0434\u043E \u0442\u043E\u0433\u043E \u0436 \u043B\u0430\u0442\u0438\u043D\u043E\u044E, \u0430 \u043D\u0435 \u0433\u0440\u0435\u0446\u044C\u043A\u043E\u044E \u043C\u043E\u0432\u043E\u044E. \u0421\u0435\u0440\u0435\u0434 \u0456\u043C\u043E\u0432\u0456\u0440\u043D\u0438\u0445 \u0430\u0432\u0442\u043E\u0440\u0456\u0432 \u0446\u044C\u043E\u0433\u043E \u0441\u0438\u043C\u0432\u043E\u043B\u0443 \u0432\u0456\u0440\u0438 \u043D\u0430\u0437\u0438\u0432\u0430\u044E\u0442\u044C \u0441\u0432. \u0410\u043C\u0432\u0440\u043E\u0441\u0456\u044F \u041C\u0435\u0434\u0456\u043E\u043B\u0430\u043D\u0441\u044C\u043A\u043E\u0433\u043E, \u0441\u0432. \u0410\u0432\u0433\u0443\u0441\u0442\u0438\u043D\u0430, \u0441\u0432. \u0412\u0456\u043D\u0441\u0435\u043D\u0442\u0430 \u041B\u0435\u0440\u0438\u043D\u0441\u044C\u043A\u043E\u0433\u043E. \u0421\u0438\u043C\u0432\u043E\u043B \u043C\u0456\u0441\u0442\u0438\u0442\u044C \u0441\u043F\u0440\u043E\u0441\u0442\u0443\u0432\u0430\u043D\u043D\u044F \u0447\u0438\u0441\u043B\u0435\u043D\u043D\u0438\u0445 \u0454\u0440\u0435\u0441\u0435\u0439 \u043F\u0435\u0440\u0448\u0438\u0445 \u0441\u0442\u043E\u043B\u0456\u0442\u044C \u0445\u0440\u0438\u0441\u0442\u0438\u044F\u043D\u0441\u0442\u0432\u0430, \u0433\u043E\u043B\u043E\u0432\u043D\u0438\u043C \u0447\u0438\u043D\u043E\u043C \u0430\u0440\u0456\u0430\u043D\u0441\u0442\u0432\u0430 \u0439 \u043D\u0435\u0441\u0442\u043E\u0440\u0456\u0430\u043D\u0441\u0442\u0432\u0430. \u0423 \u0442\u0435\u043A\u0441\u0442 \u0441\u0438\u043C\u0432\u043E\u043B\u0443 \u0432\u0445\u043E\u0434\u0438\u0442\u044C filioque, \u0449\u043E \u0434\u043E\u0432\u043E\u0434\u0438\u0442\u044C \u0439\u043E\u0433\u043E \u043F\u043E\u044F\u0432\u0443 \u0432 \u0417\u0430\u0445\u0456\u0434\u043D\u0456\u0439 \u0446\u0435\u0440\u043A\u0432\u0456 \u0432\u0436\u0435 \u0432 V \u0441\u0442\u043E\u043B\u0456\u0442\u0442\u0456. \u0422\u0435\u043A\u0441\u0442 \u0430\u0444\u0430\u043D\u0430\u0441\u0456\u0457\u0432\u0441\u044C\u043A\u043E\u0433\u043E \u0441\u0438\u043C\u0432\u043E\u043B\u0443 \u0432\u0456\u0440\u0438 \u0432\u0438\u043A\u043E\u0440\u0438\u0441\u0442\u043E\u0432\u0443\u0454\u0442\u044C\u0441\u044F \u0432 \u0431\u043E\u0433\u043E\u0441\u043B\u0443\u0436\u0456\u043D\u043D\u0456 \u0420\u0438\u043C\u043E-\u043A\u0430\u0442\u043E\u043B\u0438\u0446\u044C\u043A\u043E\u0457 \u0446\u0435\u0440\u043A\u0432\u0438 \u0443 \u0441\u043A\u043B\u0430\u0434\u0456 \u041B\u0438\u0442\u0443\u0440\u0433\u0456\u0457 \u0413\u043E\u0434\u0438\u043D. \u041A\u0440\u0456\u043C \u0442\u043E\u0433\u043E \u0439\u043E\u0433\u043E \u0432\u0438\u043A\u043E\u0440\u0438\u0441\u0442\u0430\u044E\u0442\u044C \u0443 \u0431\u043E\u0433\u043E\u0441\u043B\u0443\u0436\u0456\u043D\u043D\u044F\u0445 \u0430\u043D\u0433\u043B\u0456\u043A\u0430\u043D\u0438. \u0412 \u043F\u0440\u0430\u0432\u043E\u0441\u043B\u0430\u0432\u043D\u0456\u0439 \u0446\u0435\u0440\u043A\u0432\u0456 \u0430\u0444\u0430\u043D\u0430\u0441\u0456\u0457\u0432\u0441\u044C\u043A\u0438\u0439 \u0441\u0438\u043C\u0432\u043E\u043B \u0432\u0456\u0440\u0438 \u043D\u0435 \u0432\u0438\u043A\u043E\u0440\u0438\u0441\u0442\u043E\u0432\u0443\u0454\u0442\u044C\u0441\u044F."@uk ,
		"Simbolul atanasian sau crezul sf\u00E2ntului Atanasiu e una din cele trei m\u0103rturisiri de credin\u0163\u0103 cre\u015Ftine. Se presupune c\u0103 ar fi fost compus de sf\u00E2ntul Atanasiu cel Mare."@ro ,
		"Athanasioksen uskontunnustus on yksi kolmesta ns. vanhan kirkon uskontunnustuksesta, joissa Raamatun keskeinen oppi kootaan tiivistettyyn muotoon. Siin\u00E4 miss\u00E4 Apostolinen uskontunnustus keskittyy uskoon ja evankeliumiin ja Nikean uskontunnustus Jumalan tekoihin, Athanasioksen tunnustus kertoo, kuka Jumala on, millainen h\u00E4n on. Athanasioksen tunnustus on nimetty piispa Athanasioksen mukaan, joka oli vanhan kirkon opettaja ja Aleksandrian piispa. Tunnustus on kuitenkin l\u00E4ntist\u00E4 alkuper\u00E4\u00E4 ja alkukielelt\u00E4\u00E4n latinaa. Todenn\u00E4k\u00F6isimmin tunnustus on laadittu 400- luvun lopulla tai 500-luvun alussa nykyisen Etel\u00E4-Ranskan alueella. Tunnustuksessa haluttiin erityisesti tehd\u00E4 rajanvetoa presbyteeri Areioksen oppiin, jossa Raamatun opetus Jumalan kolminaisuudesta ja Kristuksen kahdesta luonnosta asetettiin kyseenalaiseksi. T\u00E4m\u00E4 sopii hyvin tilanteeseen, jossa katolisuus joutui m\u00E4\u00E4rittelem\u00E4\u00E4n itse\u00E4\u00E4n areiolaisten germaanivalloittajien vaikutusta vastaan."@fi ,
		"Vyzn\u00E1n\u00ED Quicumque, zvan\u00E9 t\u00E9\u017E Atan\u00E1\u0161ovo vyzn\u00E1n\u00ED v\u00EDry je jedn\u00EDm ze \u010Dty\u0159 vyzn\u00E1n\u00ED v\u00EDry katolick\u00E9 c\u00EDrkve, jim\u017E p\u0159ipisuje tato c\u00EDrkev autoritu. Jeho autorstv\u00ED bylo tradi\u010Dn\u011B p\u0159ipisov\u00E1no sv. Atan\u00E1\u0161i z Alexandrie, proto by spr\u00E1vn\u011Bj\u0161\u00ED n\u00E1zev byl Pseudo-Atan\u00E1\u0161ovo vyzn\u00E1n\u00ED v\u00EDry. Ve v\u00FDchodn\u00EDch c\u00EDrkv\u00EDch v\u0161ak z\u016Fstalo toto vyzn\u00E1n\u00ED nezn\u00E1m\u00E9 a\u017E do 12. stolet\u00ED, a proto je Atan\u00E1\u0161ovo autorstv\u00ED velmi nepravd\u011Bpodobn\u00E9. Mezi p\u0159edpokl\u00E1dan\u00FDmi jm\u00E9ny autora tohoto vyzn\u00E1n\u00ED jsou sv. Ambro\u017E, av\u0161ak pro toto tvrzen\u00ED neexistuj\u00ED dostate\u010Dn\u00E9 d\u016Fvody. V sou\u010Dasn\u00E9 dob\u011B se m\u00E1 za to, \u017Ee vyzn\u00E1n\u00ED vzniklo v Galii v 5. stolet\u00ED. Roku 1940 byla nalezena ztracen\u00E1 Excerpta sv. Vincence z Lerina, jejich\u017E jazyk je n\u00E1padn\u011B podobn\u00FD jazyku tohoto vyzn\u00E1n\u00ED; z toho d\u016Fvodu pr\u00E1v\u011B sv. Vincenc, autor dodnes uzn\u00E1van\u00E9ho krit\u00E9ria katolicity . Nejstar\u0161\u00ED zn\u00E1m\u00FD p\u0159epis tohoto vyzn\u00E1n\u00ED poch\u00E1z\u00ED z p\u0159edmluvy sb\u00EDrky homili\u00ED Caesaria z Arles. Tento symbol \u010Dili vyzn\u00E1n\u00ED v\u00EDry obsahuje kr\u00E1tk\u00FD a jasn\u00FD popis c\u00EDrkevn\u00ED nauky o Trojici a vt\u011Blen\u00ED a obsahuje t\u00E9\u017E aluzi na dal\u0161\u00ED c\u00EDrkevn\u00ED dogmata. Na rozd\u00EDl od ostatn\u00EDch vyzn\u00E1n\u00ED v\u00EDry se zam\u011B\u0159uje Quicumque pr\u00E1v\u011B na tyto dv\u011B z\u00E1kladn\u00ED nauky k\u0159es\u0165anstv\u00ED, toti\u017E trojici osob v Bohu a bo\u017Eskou p\u0159irozenost Je\u017E\u00ED\u0161e Krista. Vyzn\u00E1n\u00ED Quicumque bylo a\u017E do ned\u00E1vna sou\u010D\u00E1st\u00ED modlitby brevi\u00E1\u0159e a z\u016Fst\u00E1v\u00E1 (krom\u011B katolick\u00E9 c\u00EDrkve) respektov\u00E1no t\u00E9\u017E nap\u0159. v anglik\u00E1nsk\u00E9 c\u00EDrkvi."@cs ,
		"\u963F\u5854\u62FF\u4FEE\u4FE1\u7D93\uFF08\u6216\u8B6F\u4E9E\u5927\u7D0D\u897F\u4FE1\u7D93\u3001\u4E9E\u4ED6\u62FF\u4FEE\u4FE1\u7D93\u3001\u4E9E\u5927\u7D0D\u4FEE\u4FE1\u7D93\u3001\u4E9E\u5927\u90A3\u897F\u70CF\u65AF\u4FE1\u7D93\u3001\u4E9E\u9054\u7D0D\u4FEE\u4FE1\u7D93\u3001\u963F\u5854\u7D0D\u4FEE\u65AF\u4FE1\u7D93\uFF1B\u53C8\u7A31\u5F97\u6551\u7D93\uFF09\uFF0C\u662F\u50B3\u7D71\u57FA\u7763\u6559\u7684\u4FE1\u7D93\u4E4B\u4E00\uFF0C\u9664\u6709\u62C9\u4E01\u6587\u7248\u672C\u5916\uFF0C\u5C1A\u6709\u5E0C\u81D8\u6587\u7248\u672C\u3002\u3002 \u636E\u8BF4\u6B64\u4FE1\u7ECF\u662F\u51FA\u81EA\u963F\u5854\u62FF\u4FEE\uFF084\u4E16\u7D00\uFF09\u4E4B\u624B\uFF0C\u56E0\u800C\u6781\u5177\u6743\u5A01\u6027\u3002\u73FE\u4EE3\u5927\u591A\u6578\u7684\u8056\u7D93\u7814\u7A76\u5B78\u8005\u8A8D\u70BA\u6B64\u53E4\u4FE1\u7D93\u6700\u65E9\u66FE\u5728\u516C\u5143\u4E94\u4E16\u7EAA\u6D41\u50B3\u65BC\u9AD8\u76E7(Gaul)\u5357\u90E8\u7684\u62C9\u4E01\u6559\u4F1A\u4E2D\uFF0C\u4F46\u5B8C\u6574\u7684\u5219\u898B\u65BC9\u4E16\u7D00\u3002\u572817\u4E16\u7D00\u65F6\uFF0C\u7F57\u9A6C\u5929\u4E3B\u6559\u5B66\u8005Voss\u5DF2\u5BA3\u79F0\u6B64\u4FE1\u7ECF\u5E76\u975E\u51FA\u4E8E\u963F\u5854\u62FF\u4FEE\u4E4B\u624B\uFF0C\u800C\u6587\u4E2D\u66F4\u672A\u4F7F\u7528\u963F\u5854\u62FF\u4FEE\u6700\u4E3A\u5F3A\u8C03\u7684\u300C\u672C\u4F53\u76F8\u540C\u300D\uFF08Homoousia\uFF09\u4E00\u8BCD\u3002\u81EA\u6B64\u6B64\u4FE1\u7ECF\u4E4B\u4F5C\u8005\u5DF3\u65E0\u4EBA\u786E\u77E5\u3002\u800C\u8FD1\u4EE3\u5B78\u8005\u51F1\u5229(J.N.D. Kelly)\u8A8D\u70BA\u6B64\u4FE1\u7D93\u53CD\u6620\u4E86\u95DC\u65BC\u57FA\u7763\u8AD6\u5230\u5E95\u662F\u4E8C\u4F4D\u4E00\u9AD4\u3001\u4E00\u4F4D\u4E00\u9AD4\u3001\u4E8C\u4F4D\u4E8C\u9AD4\u7B49\u7684\u722D\u8AD6\uFF0C\u6545\u61C9\u662F\u91DD\u5C0D\u6D85\u65AF\u591A\u7559\u4E3B\u7FA9\u800C\u4F5C\u7684\uFF0C\u5176\u8457\u4F5C\u5E74\u4EE3\u61C9\u5728428\u5E74\u4E4B\u5F8C\uFF0C\u4E0D\u662F\u963F\u5854\u62FF\u4FEE\u7DE8\u7E82\u7684\uFF0C\u53EA\u662F\u85C9\u7531\u4ED6\u7684\u76DB\u540D\u800C\u8A02\u7684\u540D\u7A31\u3002 \u963F\u5854\u62FF\u4FEE\u4FE1\u7D93\u5167\uFF0C\u6839\u64DA\u4EE5\u524D\u7684\u4FE1\u7D93\u52A0\u5165\u5967\u53E4\u65AF\u4E01\u7B49\u6559\u7236\u7684\u89C0\u9EDE\uFF0C\u5373\u662F\u8056\u9748\u4E0D\u50C5\u662F\u51FA\u65BC\u8056\u7236\uFF0C\u4E5F\u51FA\u81EA\u8056\u5B50\uFF0C\u4E5F\u5C31\u662F\u6240\u8B02\u7684\u8056\u9748\u300C\u96D9\u51FA\u8AAA\u300D\u3002 \u6B64\u4FE1\u7ECF\u4EE5\u8BD7\u4F53\u5199\u6210\uFF0C\u5171\u56DB\u5341\u53E5\u6559\u6761\uFF0C\u53EF\u5206\u4E24\u90E8\u4EFD\uFF1A \u7B2C\u4E00\u90E8\u4EFD \u4EE5\u4E09\u4F4D\u4E00\u4F53\u4E3A\u4E3B\u9898\uFF0C\u662F\u4F9D\u636E\u5965\u53E4\u65AF\u4E01\u7684\u795E\u5B66\u5199\u6210\u3002 \u7B2C\u4E8C\u90E8\u4EFD \u5F3A\u8C03\u57FA\u7763\u7684\u795E\u4EBA\u4E8C\u6027\uFF0C\u9053\u6210\u8089\u8EAB\u53CA\u6551\u8D4E\u3002 \u6B64\u4FE1\u7D93\u5728\u4E00\u958B\u982D\u3001\u7B2C\u4E00\u500B\u90E8\u4EFD\u53CA\u7B2C\u4E8C\u500B\u90E8\u4EFD\u5747\u63D0\u53CA\u300C\u5492\u8A5B\u300D\uFF1A\u51E1\u4EBA\u6B32\u5F97\u6551\uFF0C\u7B2C\u4E00\u6B65\u9700\u6301\u5B88\u5927\u516C\u6559\u6703\u4FE1\u4EF0\uFF0C\u51E1\u662F\u5B88\u5F97\u4E0D\u5B8C\u5168\u53CA\u4E0D\u6B63\u78BA\u7684\uFF0C\u5747\u6703\u6C38\u9060\u6C89\u6DEA\u3002"@zh ,
		"Den athanasianska trosbek\u00E4nnelsens ursprung \u00E4r ok\u00E4nt. Den f\u00F6rsta referensen h\u00E4rtill g\u00F6rs vid ett kyrkom\u00F6te 670. Det f\u00F6refaller dock klart att kyrkofadern Athanasius inte har med denna trosbek\u00E4nnelse att g\u00F6ra. H\u00E4r \u00E5terges trosbek\u00E4nnelsen i svensk \u00F6vers\u00E4ttning fr\u00E5n \"Svenska kyrkans bek\u00E4nnelseskrifter\", 1957. Den ing\u00E5r i romersk-katolska, lutherska och anglikanska l\u00E4roframst\u00E4llningar, men inte av reformerta kyrkor. Den grekisk-ortodoxa och andra ortodoxa kyrkor l\u00E5ter den ofta vara tryckt i sina gudstj\u00E4nstb\u00F6cker (utan filioque), men den anv\u00E4nds inte i det bysantinska gudstj\u00E4nstlivet. Den romersk-katolska kyrkan anv\u00E4nde den l\u00E4nge vid firandet av Prim p\u00E5 s\u00F6ndagar, men primen avskaffades vid de liturgiska reformerna 1970. Anglikanska kyrkor anv\u00E4nder den i ottes\u00E5ngen vid h\u00F6gtidliga tillf\u00E4llen, men antalet \u00E5rliga tillf\u00E4llen varierar mellan olika medlemskyrkor i den anglikanska kyrkogemenskapen. I lutherska kyrkor anv\u00E4nds den inte liturgiskt, endast som en l\u00E4rosammanfattning. Denna trosbek\u00E4nnelse, som \u00E4r en av de tre fornkristna huvudsymbola, har udden riktad mot arianismen. Den inneh\u00E5ller preciseringar av treenighetsl\u00E4ran och inkarnationen. Var och en, som vill bliva salig, m\u00E5ste f\u00F6rst av allt hava den allm\u00E4nneliga kristna tron. Men den, som icke bevarar den of\u00F6r\u00E4ndrad och of\u00F6rfalskad, g\u00E5r med s\u00E4kerhet evigt f\u00F6rlorad. Men detta \u00E4r den allm\u00E4nneliga kristna tron, att vi dyrka en enda Gud i tre personer och tre personer i en enda gudom, i det att vi varken sammanblanda personerna eller s\u00F6ndra det gudomliga v\u00E4sendet. En \u00E4r n\u00E4mligen Faderns person, en annan Sonens och \u00E5ter en annan den Helige Andes. Men Faderns och Sonens och den Helige Andes gudom \u00E4r en enda, lika i \u00E4ra och lika i evigt majest\u00E4t. S\u00E5dan Fadern \u00E4r, s\u00E5dan \u00E4r Sonen och s\u00E5dan \u00E4ven den Helige Ande. Oskapad \u00E4r Fadern, oskapad Sonen och oskapad den Helige Ande. Om\u00E4tlig \u00E4r Fadern, om\u00E4tlig Sonen och om\u00E4tlig den Helige Ande. Evig \u00E4r Fadern, evig Sonen och evig den Helige Ande, och likv\u00E4l icke tre eviga, utan en enda evig, s\u00E5som icke heller tre oskapade eller tre om\u00E4tliga, utan en enda oskapad och en enda om\u00E4tlig. Sammalunda \u00E4r Fadern allsm\u00E4ktig, Sonen allsm\u00E4ktig och den Helige Ande allsm\u00E4ktig, och likv\u00E4l icke tre allsm\u00E4ktiga, utan en enda allsm\u00E4ktig. S\u00E5 \u00E4r Fadern Gud, Sonen Gud och den Helige Ande Gud, och likv\u00E4l icke tre Gudar, utan en enda Gud. S\u00E5 \u00E4r Fadern Herre, Sonen Herre och den Helige Ande Herre, och likv\u00E4l icke tre Herrar, utan en enda Herre. Ty s\u00E5som vi av den kristna sanningen n\u00F6dgas att bek\u00E4nna varje person f\u00F6r sig b\u00E5de s\u00E5som Gud och Herre, s\u00E5 f\u00F6rhindras vi av den katolska* kristna tron att n\u00E4mna tre Gudar eller Herrar. Fadern \u00E4r av ingen gjord eller skapad eller f\u00F6dd. Sonen \u00E4r av Fadern allena - icke gjord eller skapad - utan f\u00F6dd. Den Helige Ande \u00E4r av Fadern och Sonen - icke gjord eller skapad eller f\u00F6dd - utan utg\u00E5ende. D\u00E4rf\u00F6r \u00E4r det en enda Fader, icke tre F\u00E4der, en enda Son, icke tre s\u00F6ner och en enda Helig Ande, icke tre Heliga Andar. Och bland dessa tre personer \u00E4r ingen den f\u00F6rste eller den siste, ingen den st\u00F6rste eller den minste, utan alla tre personerna \u00E4ro sinsemellan lika eviga och lika stora, s\u00E5 att i allt, s\u00E5som ovan sagts, de tre personerna b\u00F6ra dyrkas i en gudom och den enda gudomen i de tre personerna. Den, som vill bliva salig, han skall t\u00E4nka s\u00E5 om de tre personerna i gudomen. Men det \u00E4r f\u00F6r den eviga saligheten n\u00F6dv\u00E4ndigt att \u00E4ven fast tro, att v\u00E5r Herre Jesus Kristus har blivit k\u00F6tt. S\u00E5 \u00E4r det en r\u00E4tt tro att vi tro och bek\u00E4nna, att v\u00E5r Herre Jesus Kristus, Guds Son, \u00E4r i lika m\u00E5n Gud och m\u00E4nniska. Gud \u00E4r han s\u00E5som f\u00F6dd av Faderns v\u00E4sen f\u00F6re all tid, och m\u00E4nniska \u00E4r han s\u00E5som f\u00F6dd av moderns v\u00E4sen i tiden. Helt och fullt Gud och helt och fullt m\u00E4nniska med f\u00F6rnuftig sj\u00E4l och m\u00E4nsklig kropp. J\u00E4mlik Fadern efter den gudomliga naturen, ringare \u00E4n Fadern efter den m\u00E4nskliga naturen. Och ehuru han \u00E4r Gud och m\u00E4nniska, \u00E4r han likv\u00E4l icke tv\u00E5, utan en enda Kristus. Men en enda \u00E4r han, icke s\u00E5 att den gudomliga naturen f\u00F6rvandlats till m\u00E4nsklig, utan s\u00E5 att den m\u00E4nskliga naturen antagits av Gud. En enda \u00E4r han, icke s\u00E5 att naturerna sammanblandats, utan s\u00E5 att personen bildar enheten. Ty liksom den f\u00F6rnuftiga sj\u00E4len och kroppen bilda en enda m\u00E4nniska, s\u00E5 utg\u00F6ra Gud och m\u00E4nniska en enda Kristus, vilken har lidit f\u00F6r v\u00E5r fr\u00E4lsnings skull, nedstigit till d\u00F6dsriket, uppst\u00E5tt fr\u00E5n de d\u00F6da, uppstigit till himlarna, sitter p\u00E5 Faderns h\u00F6gra sida och skall d\u00E4rifr\u00E5n igenkomma till att d\u00F6ma levande och d\u00F6da. Vid hans tillkommelse hava alla m\u00E4nniskor att uppst\u00E5 med sina kroppar, och de skola avl\u00E4gga r\u00E4kenskap f\u00F6r sina g\u00E4rningar: Och de som gjort gott skola ing\u00E5 i det eviga livet och de som gjort ont i den eviga elden. Detta \u00E4r den katolska* kristna tron; den som icke troget och fast tror den, kan icke bliva salig. (*) Protestanter anv\u00E4nder h\u00E4r ordet \"allm\u00E4nneliga\" vilket \u00E4r den svenska betydelsen av det ursprungligen grekiska ordet katolik men utan den senares koppling till Romersk-katolska kyrkan."@sv ,
		"Le symbole d'Athanase, est aussi appel\u00E9 Quicumque, de son premier mot, pour \u00E9viter la mention d'Athanase qui n'en est pas l'auteur mais \u00E0 qui il fut attribu\u00E9 en domaine latin d\u00E8s le VIe si\u00E8cle et tout au long du Moyen \u00C2ge. Un grand nombre de raisons emp\u00EAchent nettement une telle attribution, d'autant que saint Athanase \u00E9tait r\u00E9solument oppos\u00E9 \u00E0 tout symbole autre que celui de Nic\u00E9e, si bien qu'il semble impossible qu'il se soit contredit au point d'en \u00E9crire lui-m\u00EAme un autre. Le nom d'Athanase ne signifiait d'ailleurs pas qu'il en fut l'auteur, mais que le symbole exprime la foi d'Athanase, champion de l'orthodoxie. Le texte fut probablement compos\u00E9 en latin au VIe si\u00E8cle en Gaule m\u00E9ridoniale. Il est inconnu des Eglises orthodoxes d'Orient. Il fut utilis\u00E9 par les latins lors de la querelle entre les catholiques et orthodoxes autour du filioque au IXe si\u00E8cle. L'\u00C9glise romaine l'a connu d\u00E8s le IXe si\u00E8cle, mais il ne p\u00E9n\u00E9tra que plus tard dans l'office romain. La premi\u00E8re mention qui en est connue se trouve dans une lettre d'Augustin d'Hippone. De la Gaule, il rayonne dans les pays voisins, en Espagne, en Afrique; au VIIIe si\u00E8cle, Boniface l'introduit en Allemagne comme chant d'\u00E9glise; il est connu en Angleterre. Hayton, d'abord abb\u00E9 de Reichenau, puis \u00E9v\u00EAque de B\u00E2le, en impose la r\u00E9citation chaque dimanche \u00E0 prime, et Anskar, \u00E9v\u00EAque de Br\u00EAme, recommande en mourant de le chanter. Au Xe et au XIe si\u00E8cles, il n'est pas r\u00E9cit\u00E9 seulement le dimanche, mais tous les jours dans les \u00E9glises de Gaules. La conception trinitaire qui y est expos\u00E9e est fortement augustinienne."@fr ,
		"\u0410\u0444\u0430\u043D\u0430\u0301\u0441\u044C\u0435\u0432\u0441\u043A\u0438\u0439 \u0441\u0438\u0301\u043C\u0432\u043E\u043B \u0432\u0435\u0301\u0440\u044B\u00A0\u2014 \u0434\u0440\u0435\u0432\u043D\u0438\u0439 \u0445\u0440\u0438\u0441\u0442\u0438\u0430\u043D\u0441\u043A\u0438\u0439 \u0441\u0438\u043C\u0432\u043E\u043B \u0432\u0435\u0440\u044B. \u0422\u0440\u0430\u0434\u0438\u0446\u0438\u043E\u043D\u043D\u043E \u043F\u0440\u0438\u043F\u0438\u0441\u044B\u0432\u0430\u0435\u0442\u0441\u044F \u0441\u0432. \u0410\u0444\u0430\u043D\u0430\u0441\u0438\u044E \u0410\u043B\u0435\u043A\u0441\u0430\u043D\u0434\u0440\u0438\u0439\u0441\u043A\u043E\u043C\u0443, \u0436\u0438\u0432\u0448\u0435\u043C\u0443 \u0432 IV \u0432\u0435\u043A\u0435, \u043E\u0434\u043D\u0430\u043A\u043E \u0431\u043E\u043B\u044C\u0448\u0438\u043D\u0441\u0442\u0432\u043E \u0438\u0441\u0442\u043E\u0440\u0438\u043A\u043E\u0432 \u043F\u043E\u043B\u0430\u0433\u0430\u0435\u0442, \u0447\u0442\u043E \u043E\u043D \u0431\u044B\u043B \u0441\u043E\u0441\u0442\u0430\u0432\u043B\u0435\u043D \u0432 \u043D\u0430\u0447\u0430\u043B\u0435 V \u0432\u0435\u043A\u0430, \u043A \u0442\u043E\u043C\u0443 \u0436\u0435 \u043D\u0430 \u043B\u0430\u0442\u044B\u043D\u0438, \u0430 \u043D\u0435 \u043D\u0430 \u0433\u0440\u0435\u0447\u0435\u0441\u043A\u043E\u043C. \u041D\u0430\u0438\u0431\u043E\u043B\u0435\u0435 \u0432\u0435\u0440\u043E\u044F\u0442\u043D\u044B\u0435 \u0430\u0432\u0442\u043E\u0440\u044B \u0441\u0438\u043C\u0432\u043E\u043B\u0430\u00A0\u2014 \u0441\u0432. \u0410\u043C\u0432\u0440\u043E\u0441\u0438\u0439 \u041C\u0435\u0434\u0438\u043E\u043B\u0430\u043D\u0441\u043A\u0438\u0439, \u0441\u0432. \u0410\u0432\u0433\u0443\u0441\u0442\u0438\u043D, \u0441\u0432. \u0412\u0438\u043A\u0435\u043D\u0442\u0438\u0439 \u041B\u0435\u0440\u0438\u043D\u0441\u043A\u0438\u0439. \u0421\u0438\u043C\u0432\u043E\u043B \u0441\u043E\u0434\u0435\u0440\u0436\u0438\u0442 \u043E\u043F\u0440\u043E\u0432\u0435\u0440\u0436\u0435\u043D\u0438\u0435 \u043C\u043D\u043E\u0433\u043E\u0447\u0438\u0441\u043B\u0435\u043D\u043D\u044B\u0445 \u0435\u0440\u0435\u0441\u0435\u0439 \u043F\u0435\u0440\u0432\u044B\u0445 \u0432\u0435\u043A\u043E\u0432 \u0445\u0440\u0438\u0441\u0442\u0438\u0430\u043D\u0441\u0442\u0432\u0430, \u0433\u043B\u0430\u0432\u043D\u044B\u043C \u043E\u0431\u0440\u0430\u0437\u043E\u043C \u0430\u0440\u0438\u0430\u043D\u0441\u0442\u0432\u0430 \u0438 \u043D\u0435\u0441\u0442\u043E\u0440\u0438\u0430\u043D\u0441\u0442\u0432\u0430. \u0412 \u0442\u0435\u043A\u0441\u0442 \u0441\u0438\u043C\u0432\u043E\u043B\u0430 \u0432\u0445\u043E\u0434\u0438\u0442 \u0444\u0438\u043B\u0438\u043E\u043A\u0432\u0435, \u0447\u0442\u043E \u0434\u043E\u043A\u0430\u0437\u044B\u0432\u0430\u0435\u0442 \u0435\u0433\u043E \u043F\u043E\u044F\u0432\u043B\u0435\u043D\u0438\u0435 \u0432 \u0417\u0430\u043F\u0430\u0434\u043D\u043E\u0439 \u0446\u0435\u0440\u043A\u0432\u0438 \u0443\u0436\u0435 \u0432 V \u0432\u0435\u043A\u0435. \u0422\u0435\u043A\u0441\u0442 \u0430\u0444\u0430\u043D\u0430\u0441\u044C\u0435\u0432\u0441\u043A\u043E\u0433\u043E \u0441\u0438\u043C\u0432\u043E\u043B\u0430 \u0432\u0435\u0440\u044B \u0438\u0441\u043F\u043E\u043B\u044C\u0437\u0443\u0435\u0442\u0441\u044F \u0432 \u0431\u043E\u0433\u043E\u0441\u043B\u0443\u0436\u0435\u043D\u0438\u0438 \u0440\u0438\u043C\u0441\u043A\u043E-\u043A\u0430\u0442\u043E\u043B\u0438\u0447\u0435\u0441\u043A\u043E\u0439 \u0446\u0435\u0440\u043A\u0432\u0438 \u0432 \u0441\u043E\u0441\u0442\u0430\u0432\u0435 \u041B\u0438\u0442\u0443\u0440\u0433\u0438\u0438 \u0427\u0430\u0441\u043E\u0432. \u041A\u0440\u043E\u043C\u0435 \u0442\u043E\u0433\u043E \u0435\u0433\u043E \u0438\u0441\u043F\u043E\u043B\u044C\u0437\u0443\u044E\u0442 \u0432 \u0431\u043E\u0433\u043E\u0441\u043B\u0443\u0436\u0435\u043D\u0438\u044F\u0445 \u0430\u043D\u0433\u043B\u0438\u043A\u0430\u043D\u0435 \u0438 \u043B\u044E\u0442\u0435\u0440\u0430\u043D\u0435. \u0412 \u043F\u0440\u0430\u0432\u043E\u0441\u043B\u0430\u0432\u043D\u043E\u0439 \u0446\u0435\u0440\u043A\u0432\u0438 \u0430\u0444\u0430\u043D\u0430\u0441\u044C\u0435\u0432\u0441\u043A\u0438\u0439 \u0441\u0438\u043C\u0432\u043E\u043B \u0432\u0435\u0440\u044B \u043D\u0435 \u0438\u0441\u043F\u043E\u043B\u044C\u0437\u0443\u0435\u0442\u0441\u044F."@ru ,
		"El S\u00EDmbolo Quicumque es un Credo que tambi\u00E9n se ha denominado S\u00EDmbolo Atanasiano por haber sido atribuido durante toda la Edad Media al obispo de Alejandr\u00EDa San Atanasio. A pesar de no haber sido confeccionado por ning\u00FAn Concilio ecum\u00E9nico, \u00ABde hecho, este S\u00EDmbolo alcanz\u00F3 tanta autoridad en la Iglesia, tanto occidental como oriental, que entr\u00F3 en el uso lit\u00FArgico y ha de tenerse por verdadera definici\u00F3n de fe\u00BB (Denz. 39). Recibe este nombre de la palabra por la que comienza. La atribuci\u00F3n a San Atanasio parece que data del siglo VII y se mantuvo sin discusi\u00F3n hasta el XVII; hoy d\u00EDa esta atribuci\u00F3n est\u00E1 abandonada. De las dos versiones que poseemos, la latina, conservada en un manuscrito del siglo VIII es la original, mientras la griega es una traducci\u00F3n; sobre este punto la unanimidad de la cr\u00EDtica es absoluta. En cambio hay dudas sobre el lugar, fecha y autor. La zona de m\u00E1s temprana influencia de este S\u00EDmbolo fue la Galia meridional y m\u00E1s concretamente los alrededores de Arl\u00E9s; J. Madoz se inclina por el Monasterio de L\u00E9rins como m\u00E1s probable cuna de este escrito. De aqu\u00ED se extendi\u00F3 su influjo por Espa\u00F1a y por todo el imperio carolingio (se conserva un documento de Autun, del a\u00F1o 670, obligando a los cl\u00E9rigos a aprenderlo de memoria). La fecha de composici\u00F3n ha de encontrarse entre el 542, fecha de la muerte de San Ces\u00E1reo de Arl\u00E9s, quien nos testimonia su existencia, y el 434-440, fecha de composici\u00F3n de los Excerpta Vincentii Lirinensis (descubiertos en 1940 y que contienen f\u00F3rmulas que pueden tenerse como fuente inmediata del Quicumque). En cuanto al autor, los cr\u00EDticos siguen sin decidirse claramente por ninguno; cuentan con m\u00E1s partidarios San Vicente de L\u00E9rins y San Ambrosio de Mil\u00E1n; pero tambi\u00E9n ha sido atribuido a San Ces\u00E1reo de Arl\u00E9s, Fulgencio de Ruspe, Nicetas de Ramesiana (\u2020 416), San Hilario de Poitiers, Honorato de Arl\u00E9s (\u2020 429), San Hilario de Arl\u00E9s (\u2020 449), San Mart\u00EDn de Braga, San Eusebio de Vercelli y otros. Contiene dos ciclos bien diferenciados: el trinitario y el cristol\u00F3gico. Refleja el desarrollo teol\u00F3gico que corresponde al Concilio de Calcedonia. La naturaleza divina se expresa por el t\u00E9rmino substancia y se emplea persona para designar a las de la Trinidad; no se usa el t\u00E9rmino hypostasis. La procesi\u00F3n del Esp\u00EDritu Santo se predica del Padre y del Hijo (\u00ABa Patre el Filio\u00BB). La fe en la Encarnaci\u00F3n se expresa por medio de proposiciones claras que resaltan tanto la divinidad como la humanidad de Cristo (\u00ABperfectus Deus, perfectus homo; ex anima rationalis el humana carne subsistens\u00BB). En una proposici\u00F3n t\u00EDpicamente occidental se llama a Cristo \u00ABigual al Padre seg\u00FAn la divinidad y menor que el Padre seg\u00FAn la humanidad\u00BB. Se excluye el monofisismo, condenando toda conversi\u00F3n o confusi\u00F3n de naturalezas en Cristo y afirmando la asunci\u00F3n de la humanidad por la divinidad y la unidad de la persona. El S\u00EDmbolo concluye confesando los misteria carnis Christi (pasi\u00F3n y muerte, descenso a los infiernos, Resurrecci\u00F3n, Ascensi\u00F3n, entronizaci\u00F3n a la diestra del Padre), la segunda venida de Jes\u00FAs, la resurrecci\u00F3n final de los hombres \u00ABcum corporibus suis\u00BB y la sanci\u00F3n, seg\u00FAn sus obras, con la \u00ABvida eterna\u00BB o el \u00ABfuego eterno\u00BB. Entr\u00F3 en el uso lit\u00FArgico muy pronto. Consta que en el siglo IX se usaba en Alemania en la liturgia eucar\u00EDstica recit\u00E1ndose despu\u00E9s de la homil\u00EDa. M\u00E1s tarde se introdujo en el Oficio de Prima. En la liturgia romana ha formado parte del Oficio com\u00FAn de Prima de las Dominicas despu\u00E9s de Epifan\u00EDa y despu\u00E9s de Pentecost\u00E9s. Desde 1955 se ha limitado su uso al domingo de la Sant\u00EDsima Trinidad. Los te\u00F3logos orientales aceptaron el Quicumque rechazando \u00FAnicamente su valor de testimonio en apoyo del Filioque, que consideraban una interpolaci\u00F3n posterior. Se ha usado en la liturgia rusa desde el siglo XVIII y se adopt\u00F3 en la griega en 1780."@es ;
	rdfs:comment	"Simbolul atanasian sau crezul sf\u00E2ntului Atanasiu e una din cele trei m\u0103rturisiri de credin\u0163\u0103 cre\u015Ftine. Se presupune c\u0103 ar fi fost compus de sf\u00E2ntul Atanasiu cel Mare."@ro ,
		"Den athanasianska trosbek\u00E4nnelsens ursprung \u00E4r ok\u00E4nt. Den f\u00F6rsta referensen h\u00E4rtill g\u00F6rs vid ett kyrkom\u00F6te 670. Det f\u00F6refaller dock klart att kyrkofadern Athanasius inte har med denna trosbek\u00E4nnelse att g\u00F6ra. H\u00E4r \u00E5terges trosbek\u00E4nnelsen i svensk \u00F6vers\u00E4ttning fr\u00E5n \"Svenska kyrkans bek\u00E4nnelseskrifter\", 1957. Den ing\u00E5r i romersk-katolska, lutherska och anglikanska l\u00E4roframst\u00E4llningar, men inte av reformerta kyrkor."@sv ,
		"Vyzn\u00E1n\u00ED Quicumque, zvan\u00E9 t\u00E9\u017E Atan\u00E1\u0161ovo vyzn\u00E1n\u00ED v\u00EDry je jedn\u00EDm ze \u010Dty\u0159 vyzn\u00E1n\u00ED v\u00EDry katolick\u00E9 c\u00EDrkve, jim\u017E p\u0159ipisuje tato c\u00EDrkev autoritu. Jeho autorstv\u00ED bylo tradi\u010Dn\u011B p\u0159ipisov\u00E1no sv. Atan\u00E1\u0161i z Alexandrie, proto by spr\u00E1vn\u011Bj\u0161\u00ED n\u00E1zev byl Pseudo-Atan\u00E1\u0161ovo vyzn\u00E1n\u00ED v\u00EDry. Ve v\u00FDchodn\u00EDch c\u00EDrkv\u00EDch v\u0161ak z\u016Fstalo toto vyzn\u00E1n\u00ED nezn\u00E1m\u00E9 a\u017E do 12. stolet\u00ED, a proto je Atan\u00E1\u0161ovo autorstv\u00ED velmi nepravd\u011Bpodobn\u00E9."@cs ,
		""@zh ,
		"De Geloofsbelijdenis van Athanasius is een uiteenzetting van de christelijke leer die traditioneel wordt toegeschreven aan Athanasius (295-373), aartsbisschop van Alexandri\u00EB. De belijdenis is bedoeld om het arianisme te bestrijden, zoals ook Athanasius dat deed. Maar de meeste geschiedkundigen zijn het er tegenwoordig over eens dat Athanasius niet de auteur kan zijn, omdat de tekst oorspronkelijk in het Latijn is geschreven en niet in het Grieks."@nl ,
		"O Credo de Atan\u00E1sio, subscrito pelos tr\u00EAs principais ramos do Cristianismo (Cat\u00F3licos Romanos, Cat\u00F3licos Ortodoxos e Protestantes) \u00E9 geralmente atribu\u00EDdo a Atan\u00E1sio de Alexandria, Bispo de Alexandria, embora alguns estudiosos do assunto confiram a ele data posterior. Sua forma final teria sido alcan\u00E7ada, segundo estes, apenas no s\u00E9culo VIII. O texto grego mais antigo deste credo prov\u00E9m de um serm\u00E3o de Ces\u00E1rio, no in\u00EDcio do s\u00E9culo VI."@pt ,
		"\u0410\u0444\u0430\u043D\u0430\u0441\u0456\u0457\u0432\u0441\u044C\u043A\u0438\u0439 \u0441\u0438\u043C\u0432\u043E\u043B \u0432\u0456\u0440\u0438 \u2014 \u0441\u0442\u0430\u0440\u043E\u0434\u0430\u0432\u043D\u0456\u0439 \u0445\u0440\u0438\u0441\u0442\u0438\u044F\u043D\u0441\u044C\u043A\u0438\u0439 \u0441\u0438\u043C\u0432\u043E\u043B \u0432\u0456\u0440\u0438. \u0422\u0440\u0430\u0434\u0438\u0446\u0456\u0439\u043D\u043E \u043F\u0440\u0438\u043F\u0438\u0441\u0443\u0454\u0442\u044C\u0441\u044F \u0441\u0432. \u0410\u0444\u0430\u043D\u0430\u0441\u0456\u044E \u0410\u043B\u0435\u043A\u0441\u0430\u043D\u0434\u0440\u0456\u0439\u0441\u044C\u043A\u043E\u043C\u0443, \u0449\u043E \u0436\u0438\u0432 \u0443 IV \u0441\u0442\u043E\u043B\u0456\u0442\u0442\u0456. \u041E\u0434\u043D\u0430\u043A \u0431\u0456\u043B\u044C\u0448\u0456\u0441\u0442\u044C \u0456\u0441\u0442\u043E\u0440\u0438\u043A\u0456\u0432 \u0434\u0443\u043C\u0430\u0454, \u0449\u043E \u0432\u0456\u043D \u0431\u0443\u0432 \u0441\u043A\u043B\u0430\u0434\u0435\u043D\u0438\u0439 \u043D\u0430 \u043F\u043E\u0447\u0430\u0442\u043A\u0443 V \u0441\u0442\u043E\u043B\u0456\u0442\u0442\u044F, \u0434\u043E \u0442\u043E\u0433\u043E \u0436 \u043B\u0430\u0442\u0438\u043D\u043E\u044E, \u0430 \u043D\u0435 \u0433\u0440\u0435\u0446\u044C\u043A\u043E\u044E \u043C\u043E\u0432\u043E\u044E."@uk ,
		"Le symbole d'Athanase, est aussi appel\u00E9 Quicumque, de son premier mot, pour \u00E9viter la mention d'Athanase qui n'en est pas l'auteur mais \u00E0 qui il fut attribu\u00E9 en domaine latin d\u00E8s le VIe si\u00E8cle et tout au long du Moyen \u00C2ge. Un grand nombre de raisons emp\u00EAchent nettement une telle attribution, d'autant que saint Athanase \u00E9tait r\u00E9solument oppos\u00E9 \u00E0 tout symbole autre que celui de Nic\u00E9e, si bien qu'il semble impossible qu'il se soit contredit au point d'en \u00E9crire lui-m\u00EAme un autre."@fr ,
		"Das so genannte Athanasische Glaubensbekenntnis nach dem lateinischen Anfang (Quicumque vult salvus esse) auch Quicumque genannt, geh\u00F6rt zusammen mit dem Apostolischen Glaubensbekenntnis und dem Nic\u00E4no-Konstantinopolitanum zu den drei in den Westkirchen weit verbreiteten \u00F6kumenischen Glaubensbekenntnissen. Im Lauf des 13."@de ,
		"Athanasioksen uskontunnustus on yksi kolmesta ns. vanhan kirkon uskontunnustuksesta, joissa Raamatun keskeinen oppi kootaan tiivistettyyn muotoon. Siin\u00E4 miss\u00E4 Apostolinen uskontunnustus keskittyy uskoon ja evankeliumiin ja Nikean uskontunnustus Jumalan tekoihin, Athanasioksen tunnustus kertoo, kuka Jumala on, millainen h\u00E4n on. Athanasioksen tunnustus on nimetty piispa Athanasioksen mukaan, joka oli vanhan kirkon opettaja ja Aleksandrian piispa."@fi ,
		"Il Simbolo Atanasiano (Quicumque vult) \u00E8 un simbolo della fede che prende questo nome perch\u00E9 attribuito dalla tradizione cristiana a Sant'Atanasio, arcivescovo di Alessandria d'Egitto. \u00C8 significativo soprattutto per la dottrina trinitaria, che esso esprime in maniera forte per combattere l'arianesimo. Nella liturgia della Chiesa occidentale era recitato nell'ufficio domenicale di prima La Chiesa orientale invece non l'ha mai usato. \u00C8 stato tramandato in greco e in latino."@it ,
		"The Athanasian Creed (Quicumque vult) is a Christian statement of belief, focusing on Trinitarian doctrine and Christology. The Latin name of the creed, Quicumque vult, is taken from the opening words \"Whosoever wishes. \" The Athanasian Creed has been used by Christian churches since the sixth century of the common era."@en ,
		"Den athanasianske trosbekjennelse, er en tidlig kristen trosbekjennelse. Etter tradisjonen skulle kirkefaren Athanasius av Alexandria, erkebiskop i det 4. hundre\u00E5ret, ha v\u00E6rt den f\u00F8rste til \u00E5 formulere trosbekjennelsen, men det er i dag enighet om at den m\u00E5 v\u00E6re nyere, og at Athanasius ikke kan v\u00E6re opphavsmannen. Den f\u00F8rste kjente siteringen av trosbekjennelsen er av en biskop i det sydlige Gallia, Caesarius av Arles (virket som forfatter ca. 520-42)."@no ,
		"El S\u00EDmbolo Quicumque es un Credo que tambi\u00E9n se ha denominado S\u00EDmbolo Atanasiano por haber sido atribuido durante toda la Edad Media al obispo de Alejandr\u00EDa San Atanasio. A pesar de no haber sido confeccionado por ning\u00FAn Concilio ecum\u00E9nico, \u00ABde hecho, este S\u00EDmbolo alcanz\u00F3 tanta autoridad en la Iglesia, tanto occidental como oriental, que entr\u00F3 en el uso lit\u00FArgico y ha de tenerse por verdadera definici\u00F3n de fe\u00BB (Denz. 39). Recibe este nombre de la palabra por la que comienza."@es ,
		"\u0410\u0444\u0430\u043D\u0430\u0301\u0441\u044C\u0435\u0432\u0441\u043A\u0438\u0439 \u0441\u0438\u0301\u043C\u0432\u043E\u043B \u0432\u0435\u0301\u0440\u044B\u00A0\u2014 \u0434\u0440\u0435\u0432\u043D\u0438\u0439 \u0445\u0440\u0438\u0441\u0442\u0438\u0430\u043D\u0441\u043A\u0438\u0439 \u0441\u0438\u043C\u0432\u043E\u043B \u0432\u0435\u0440\u044B. \u0422\u0440\u0430\u0434\u0438\u0446\u0438\u043E\u043D\u043D\u043E \u043F\u0440\u0438\u043F\u0438\u0441\u044B\u0432\u0430\u0435\u0442\u0441\u044F \u0441\u0432. \u0410\u0444\u0430\u043D\u0430\u0441\u0438\u044E \u0410\u043B\u0435\u043A\u0441\u0430\u043D\u0434\u0440\u0438\u0439\u0441\u043A\u043E\u043C\u0443, \u0436\u0438\u0432\u0448\u0435\u043C\u0443 \u0432 IV \u0432\u0435\u043A\u0435, \u043E\u0434\u043D\u0430\u043A\u043E \u0431\u043E\u043B\u044C\u0448\u0438\u043D\u0441\u0442\u0432\u043E \u0438\u0441\u0442\u043E\u0440\u0438\u043A\u043E\u0432 \u043F\u043E\u043B\u0430\u0433\u0430\u0435\u0442, \u0447\u0442\u043E \u043E\u043D \u0431\u044B\u043B \u0441\u043E\u0441\u0442\u0430\u0432\u043B\u0435\u043D \u0432 \u043D\u0430\u0447\u0430\u043B\u0435 V \u0432\u0435\u043A\u0430, \u043A \u0442\u043E\u043C\u0443 \u0436\u0435 \u043D\u0430 \u043B\u0430\u0442\u044B\u043D\u0438, \u0430 \u043D\u0435 \u043D\u0430 \u0433\u0440\u0435\u0447\u0435\u0441\u043A\u043E\u043C."@ru ;
	foaf:depiction	<http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/4/4b/Athanasius_I.jpg> .
@prefix skos:	<http://www.w3.org/2004/02/skos/core#> .
dbpedia:Athanasian_Creed	skos:subject	<http://dbpedia.org/resource/Category:5th-century_Christian_texts> .
@prefix ns11:	<http://dbpedia.org/resource/Category:> .
dbpedia:Athanasian_Creed	skos:subject	ns11:Latin_texts ,
		ns11:Book_of_Concord ,
		ns11:Trinitarianism ,
		<http://dbpedia.org/resource/Category:Christian_confessions%2C_creeds_and_statements_of_faith> .
@prefix ns12:	<http://www4.wiwiss.fu-berlin.de/flickrwrappr/photos/> .
dbpedia:Athanasian_Creed	dbpprop:hasPhotoCollection	ns12:Athanasian_Creed .
<http://dbpedia.org/resource/Creed_%28disambiguation%29>	dbpprop:disambiguates	dbpedia:Athanasian_Creed .
dbpedia:Quicumque_Vult	dbpprop:redirect	dbpedia:Athanasian_Creed .
dbpedia:Quicunque_Vult	dbpprop:redirect	dbpedia:Athanasian_Creed .
dbpedia:Athanasian_creed	dbpprop:redirect	dbpedia:Athanasian_Creed .
dbpedia:Athenasian_Creed	dbpprop:redirect	dbpedia:Athanasian_Creed .
@prefix yago:	<http://mpii.de/yago/resource/> .
yago:Athanasian_Creed	owl:sameAs	dbpedia:Athanasian_Creed .