@prefix dbpprop:	<http://dbpedia.org/property/> .
@prefix dbpedia:	<http://dbpedia.org/resource/> .
dbpedia:Sioux	dbpprop:related	dbpedia:Assiniboine .
dbpedia:North-West_Rebellion	dbpprop:combatant	dbpedia:Assiniboine .
<http://dbpedia.org/resource/Assiniboine_%28disambiguation%29>	dbpprop:disambiguates	dbpedia:Assiniboine .
dbpedia:Battle_of_Cut_Knife	dbpprop:combatant	dbpedia:Assiniboine .
@prefix rdf:	<http://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#> .
@prefix opencyc:	<http://sw.opencyc.org/2008/06/10/concept/> .
dbpedia:Assiniboine	rdf:type	opencyc:Mx4rvVjoOpwpEbGdrcN5Y29ycA ,
		opencyc:Mx4rvVj8VZwpEbGdrcN5Y29ycA .
@prefix owl:	<http://www.w3.org/2002/07/owl#> .
dbpedia:Assiniboine	owl:sameAs	opencyc:Mx4rvVjsGJwpEbGdrcN5Y29ycA ,
		<http://rdf.freebase.com/ns/guid.9202a8c04000641f80000000005116d3> .
@prefix foaf:	<http://xmlns.com/foaf/0.1/> .
@prefix ns6:	<http://en.wikipedia.org/wiki/> .
dbpedia:Assiniboine	foaf:page	ns6:Assiniboine ;
	dbpprop:reference	<http://www.assiniboine.net> ,
		<http://lewisandclark.state.mt.us/assiniboine.htm> ,
		<http://www.montana.edu/wwwfpcc/tribes/> ,
		<http://www.mnsu.edu/emuseum/cultural/northamerica/assiniboine.html> .
@prefix rdfs:	<http://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#> .
dbpedia:Assiniboine	rdfs:label	"Assiniboine"@en ,
		"Assiniboine"@pt ,
		"Assiniboine"@es ,
		"Assiniboine"@de ,
		"Assiniboinowie"@pl ,
		"Assiniboin"@it ,
		"Assiniboiner"@sv ,
		"\u30A2\u30B7\u30CB\u30DC\u30A4\u30F3"@ja ,
		"Assiniboinet"@fi ,
		"Assiniboines"@fr ,
		"Assziniboinok"@hu ,
		"Assiniboine"@ca .
@prefix dbpedia-owl:	<http://dbpedia.org/ontology/> .
dbpedia:Assiniboine	dbpedia-owl:thumbnail	<http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/39/Assinniboine2.jpg/200px-Assinniboine2.jpg> ;
	dbpprop:abstract	"Az assziniboinok amerikai indi\u00E1n t\u00F6rzs, akik eredetileg az \u00E9szak-amerikai Nagy Alf\u00F6ld \u00E9szaki r\u00E9sz\u00E9ben, az Egyes\u00FClt \u00C1llamokban \u00E9s f\u0151k\u00E9pp Kanada Saskatchewan tartom\u00E1ny\u00E1nak ter\u00FClet\u00E9n \u00E9ltek. Laktak Albert\u00E1ban, Manitoba d\u00E9lnyugati r\u00E9sz\u00E9ben, Montana \u00E9szaki r\u00E9sz\u00E9ben \u00E9s \u00C9szak-Dakota nyugati ter\u00FCletein is. Elterjedten ismert indi\u00E1n t\u00F6rzs volt a 18. sz\u00E1zad v\u00E9g\u00E9n \u00E9s a 19. sz\u00E1zad elej\u00E9n. T\u00F6bb 19. sz\u00E1zadi m\u0171v\u00E9sz, p\u00E9ld\u00E1ul Karl Bodmer \u00E9s George Catlin is lefestette az assziniboinokat. \u00C9letm\u00F3dban, nyelvben \u00E9s kult\u00FAr\u00E1ban sok hasonl\u00F3s\u00E1got mutatnak a lakota szi\u00FAkkal. A nakota szi\u00FAk nakoda alcsoportj\u00E1hoz tartoz\u00F3nak tartj\u00E1k \u0151ket, akiknek \u0151sei a 16. sz\u00E1zadban szakadhattak el a nakot\u00E1kt\u00F3l. Szorosan k\u00F6thet\u0151k az albertai nakod\u00E1khoz. F\u00E1jl:Assinniboine Man Montana. jpg Assziniboin f\u00E9rfi Montan\u00E1ban, 1890 vagy 1891. A kr\u00EDk szoros sz\u00F6vets\u00E9gesei \u00E1s kereskedelmi partnerei voltak, vel\u00FCk egy\u00FCtt indultak h\u00E1bor\u00FAkba az atszin\u00E1k \u00E9s k\u00E9s\u0151bb a feketel\u00E1b\u00FAak ellen."@hu ,
		"The Assiniboine, also known by the Ojibwe name Asiniibwaan \"Stone Sioux\", and the Cree as Asin\u00EEpw\u00E2t are a Siouan Native American/First Nations people originally from the Northern Great Plains of the United States and Canada, centered in present-day Saskatchewan; they also populated parts of Alberta, southwestern Manitoba, northern Montana and western North Dakota. They were well known throughout much of the late 1700s and early 1800s. Images of Assiniboine people were painted by such 19th century artists as Karl Bodmer and George Catlin. The Assiniboine have many similarities to the Lakota Sioux in lifestyle, language, and cultural habits, and are considered part of the Nakoda sub-group of the Nakota Sioux. It is believed that the Assiniboine broke away from Yanktonai Nakota in the 16th century. They are also closely linked to the Stoney First Nations people of Alberta - who are also Siouan people who use a Nakodan variant of the Sioux language. The Assiniboine were close allies and trading partners of the Cree, engaging in wars against the Atsina alongside them, and later fighting the Blackfeet. A Plains people, they generally went no further north than the North Saskatchewan River and purchased a great deal of European trade goods through Cree middlemen from the Hudson's Bay Company. The life style of this group was semi-nomadic, and they would follow the herds of bison during the warmer months. They did a considerable amount of trading with European traders, and worked with the Mandan, Hidatsa, and Arikara tribes, and that factor is strongly attached to their life style. Though their description of the group was not all together favorable, the tribe's existence was noted in the journals of Lewis and Clark on their return journey from Fort Clatsop down the Missouri River. They had heard rumors that this was a ferocious group, and hoped to avoid contact with them. They did not see any of these people, and were not able to prove those rumors. The names by which the Assiniboine are usually known are not derived from the way they refer to themselves. As a Siouan people, they traditionally thought of themselves to themselves as the Hohe Nakota. With the widespread adoption of English, however, many simply use the English name consistently. Assiniboine, however, is a word that English borrowed from French, which in turn took it from the Ojibwe word asinii-bwaan, meaning stone Sioux as well as the Cree term asin\u00EEpw\u00E2t. In the same way, Assnipwan comes from the word asin\u012Bpw\u0101t in the western Cree dialects, from asiniy - \"stone\" - and pw\u0101ta - \"Sioux\". Early French traders in the west were often familiar with Algonquian languages, and many Cree or Ojibwe words for other western Canadian peoples were adopted into French in the early colonial era, and thence into English. They were referred with the name \"stone\" because they cooked with primarily stones. They would drop hot stones into water, causing the water to boil, which would cook the meat. Today, a substantial number of Assiniboine people live jointly with several branches of the Sioux people on the Fort Peck Indian Reservation in northeastern Montana, and with the Gros Ventre people on the Fort Belknap Indian Reservation in north central Montana. Canada Steamship Lines paid tribute to them by naming one of their new ships CSL Assiniboine."@en ,
		"Assiniboinowie (zwani r\u00F3wnie\u017C Assiniboin, Assiniboine, Stonies, Stony, Nakoda) \u2013 Indianie Ameryki P\u00F3\u0142nocnej z Wielkich R\u00F3wnin kanadyjskich, w czasach swej \u015Bwietno\u015Bci zamieszkiwali na zach\u00F3d od jeziora Winnipeg. Byli sprzymierzeni z Kri. Uprawiali my\u015Blistwo, handlowali sk\u00F3rami. Stracili znaczenie w XIX wieku wskutek licznych epidemii. Pos\u0142uguj\u0105 si\u0119 j\u0119zykiem assiniboine"@pl ,
		"Die Assiniboine sind ein Indianer-Stamm Nordamerikas. Sie sprechen eine Sioux-Sprache, die sehr nah mit dem Idiom der Yanktonai-Sioux verwandt ist, von denen sie sich vor 1640 abspalteten. Das Wort Assiniboine stammt vom Anishinabe-Wort Asiniibwaan und bedeutet ungef\u00E4hr \"Jene, die auf Steinen braten\". Sich selbst nannten die Assiniboine Nakoda/Nakota (Verb\u00FCndete, Alliierte) und in Kanada hei\u00DFen sie Stoney. Vor der Unterwerfung durch die Wei\u00DFen lebten die Assiniboine in Kanada westlich des Lake Winnipeg in den T\u00E4lern des Saskatchewan Rivers und des Assiniboine Rivers sowie im heutigen Bundesstaat Montana in den USA. Die Assiniboine waren eng mit den Cree verb\u00FCndet, mit denen sie gemeinsam fast st\u00E4ndig im Krieg gegen die Dakota und Blackfoot lagen."@de ,
		"Els assiniboine s\u00F3n una tribu de parla hoka-sioux, el nom del qual prov\u00E9 del chippewa Assinipuatak (d'usin \"pedra\" i upwawa \"coure\"), \"els qui cuinen amb pedres\". Tamb\u00E9 anomenats Puataka de les planures o b\u00E9 Stoney Indians. Es dividien en dos grups: Plains i Mountains. Eren els Hohe dels lakota."@ca ,
		"Assiniboinet olivat siouxien kielikunnan nakotan murretta puhuva intiaanikansa. He asuivat 1600-luvulla Ontarion ja Minnesotan rajalla sijaitsevan Rainy Laken mets\u00E4alueilla, mutta siirtyiv\u00E4t kyseisen vuosisadan keskivaiheilla l\u00E4nnemm\u00E4ksi. Ensin Manitobaan Lake of the Woodsin alueille ja my\u00F6hemmin Saskatchewaniin. Assiniboinien on sanottu viel\u00E4 1600-luvun alussa olleen osa suurta yanktonai-siouxien kansaa, mutta heid\u00E4n oma suullinen perim\u00E4tietonsa ei tue t\u00E4t\u00E4 v\u00E4itett\u00E4, vaan kertoo heid\u00E4n kansansa historian alkaneen jo kauan sitten ennen valkoisen miehen tuloa. . Nimi assiniboine oli ojibway-intiaanien antama ja merkitsi \"kivill\u00E4 keitt\u00E4ji\u00E4\". Nimi viittasi heid\u00E4n tapaansa valmistaa ruokaa, jossa kuumia kivi\u00E4 pidettiin syv\u00E4ss\u00E4 kuopassa ja annettiin ruoan hautua kivien p\u00E4\u00E4ll\u00E4. N\u00E4in tehdyss\u00E4 maauunissa saatiin kypsytetyksi erinomaisia aterioita. Assiniboinien omakielinen nimi Nakodabi tarkoitti \"Yst\u00E4v\u00E4llist\u00E4 kansaa\". Sukulaisuussuhteistaan huolimatta assiniboineit ja siouxit olivat katkeria vihamiehi\u00E4. Liikkuessaan Kanadassa l\u00E4hell\u00E4 Hudson Bay Companyn kauppa-asemia yst\u00E4vystyiv\u00E4t assiniboinet pohjoisten metsien kulkijoiden creitten kanssa, jotka olivat algonkinien kieliryhm\u00E4\u00E4 ja olivat avanneet tuottoisat kauppasuhteet eurooppalaisten maahanmuuttajien kanssa. T\u00E4st\u00E4 eteenp\u00E4in creet ja assiniboinet yhdistiv\u00E4t l\u00E4hes kahden vuosisadan ajan voimansa taistellakseen yhdess\u00E4 pohjoisilla ja l\u00E4ntisill\u00E4 tasangoilla muita preerioitten heimoja vastaan. Siouxien lis\u00E4ksi eritoten mustajalat, gros ventret, cheyennet ja arikarat on mainittu assiniboinien vihollisiksi."@fi ,
		"Los Assiniboine, conocidos por el nombre Ojibwe del Asiniibwaan \"Stone Sioux\", son un pueblo amerindio/First Nations naturales del Norte del territorio de las Grandes Llanuras de Am\u00E9rica del Norte, espec\u00EDficamente en la actual Montana y partes de Saskatchewan, Alberta y el sudoeste de Manitoba cerca de la frontera de Estados Unidos y Canad\u00E1. Fueron muy conocidos a finales del siglo XVII y principios del siglo XVIII. Artistas del siglo XIX retrataron a la gente Assiniboine, como Karl Bodmer o George Catlin. Los Assiniboine tienen muchas similitudes con los Lakota (Sioux) respecto al estilo de vida, ling\u00FC\u00EDstica, y h\u00E1bitos culturales, y se les considera como una tribu de los \"Nakoda\" o divisi\u00F3n del centro de los Lakota. Se cree que los Assiniboine se desligaron de otras tribus Lakota en el siglo XVII. Est\u00E1n estrechamente relacionados con la Primera Naci\u00F3n Stoney, naturales de Alberta - que tambi\u00E9n son Sioux que usan una variante Nakoda del idioma Sioux. Fueron grandes aliados y socios comerciales de los Cree, participando en guerras contra los Atsina junto a ellos, y luego luchando contra los Pies negros. Como gentes de las Llanuras que eran, generalmente no se mov\u00EDan m\u00E1s al norte del r\u00EDo North Saskatchewan, realizando un notable intercambio de bienes de intercambio europeos a trav\u00E9s de los intermediarios Cree de la Compa\u00F1\u00EDa de la Bah\u00EDa de Hudson. El estilo de vida de este grupo era semi-n\u00F3mada, y segu\u00EDan a las manadas de bisontes durante los meses m\u00E1s c\u00E1lidos. Realizaban una considerable cantidad de intercambio con los comerciantes europeos, y trabajaban con las tribus Mandan, Hidatsa y Arikara, y ese factor est\u00E1 ampliamente presente en su estilo de vida. Aunque su descripci\u00F3n de grupo no era en su conjunto favorable, la existencia de la tribu fue mencionada en los diarios de la Expedici\u00F3n de Lewis y Clark a su vuelta del viaje desde el Fuerte Clatsop en la parte baja del R\u00EDo Misisipi. Los expedicionarios escucharon rumores de que este era un grupo feroz, y ten\u00EDan la esperanza de no encontrarse con ellos. No vieron ninguna se\u00F1al de estas gentes, y por tanto no pudieron contrastar estos rumores. Los nombres por los que los Assiniboine son normalmente conocidos no est\u00E1n derivados de la manera en que se designaban ellos mismos. Como Sioux que eran, se apodaban tradicionalmente a s\u00ED mismos como los Hohe Nakota. No obstante, con la extensa adopci\u00F3n del ingl\u00E9s, muchos simplemente usaban el nombre en ingl\u00E9s. Sin embargo la palabra Assiniboine es un vocablo tomado del franc\u00E9s, que a su vez se tom\u00F3 de la palabra ojikwe asinii-bwaan (\u140A\u14EF\u14C3\u1446\u14D0), que significa Sioux de piedra/piedra Sioux (en ingl\u00E9s, stone Sioux). De igual manera, Assnipwan viene de la palabra asin\u012Bpw\u0101t (\u140A\u14EF\u14C3\u1447\u1466) en el dialecto cree del oeste, de asiniy (\u140A\u14EF\u14C2\u1540) - \"piedra\" - y pw\u0101ta (\u1447\u1455) - \"Sioux\". Los primeros comerciantes franceses en el oeste eran a menudo conocedores de las lenguas algonquinas, y muchas palabras Cree o Ojibwe de otros pueblos canadieses fueron adoptadas por los franceses en los albores de la \u00E9poca colonial, y de ah\u00ED al ingl\u00E9s."@es ,
		"Assiniboiner (\"stensiouxer\") \u00E4r en algonkinspr\u00E5kig ben\u00E4mning p\u00E5 en siouxtalande nordamerikansk indianstam. Sj\u00E4lva kallar de sig Nakhoda (\"allians av v\u00E4nner\") men Ojibwa-stammens ben\u00E4mning p\u00E5 dem (egentligen Asiniibwaan) \u00E4r den som vanligen anv\u00E4nds i litteraturen. Tidigare ans\u00E5g man att stammen uppkommit genom utbrytning fr\u00E5n n\u00E5gon av de egentliga siouxstammarna. De spr\u00E5kliga och kulturella likheterna f\u00F6rmenades vara s\u00E5 stora att utbrytningen m\u00E5ste ha skett senast p\u00E5 1600-talet, eftersom Assiniboinerna n\u00E4mns som en stam omkring 1640, och att den mest sannolika siouxgruppen var Yankton, eller m\u00F6jligen Lakota. Nyare forskning har dock visat att den del av de i Kanada bosatta assiniboinerna som kallas Stoney och de tre huvudgrupperna inom sioux inte kan kommunicera spr\u00E5kligt flytande med varandra, vilket antyder att den spr\u00E5kliga sl\u00E4ktskapen mellan dem och Yankton inte alls \u00E4r lika n\u00E4ra som till exempel mellan Yankton och Lakota som kan kommunicera utan n\u00E5gra som helst problem. Den h\u00E4r spr\u00E5kliga skillnaden har f\u00F6ranlett en del att b\u00F6rja betrakta stoneyindianerna som en separat stam som inte ska r\u00E4knas till assiniboinerna. Spr\u00E5kforskningen anser dock att skillnaden \u00E4r framf\u00F6r allt talspr\u00E5klig och inte st\u00F6rre \u00E4n att det \u00E4r rimligare att betrakta de tv\u00E5 som dialektvarianter av samma spr\u00E5k. Att de setts som samma folk verkar r\u00E4tt klart. Namnet \"Stoney\" verkar vara helt enkelt vara en \u00F6vers\u00E4ttning till engelska av \"Asiniibwaan\". Assiniboinernas existens blev k\u00E4nd f\u00F6r de vita redan omkring 1640 och i slutet av 1700-talet l\u00E5g deras huvudomr\u00E5de mellan White Earth River och Mouse River, d\u00E4r de slagit sig ner lockade av n\u00E4rheten till Hudson Bay-kompaniets handelsstation vid den plats d\u00E4r Mouse River flyter samman med Assiniboine River. Assiniboiner var dock nomader redan vid tiden f\u00F6r den f\u00F6rsta kontakten med de vita och r\u00F6rde sig inom ett omr\u00E5de som p\u00E5 ett ungef\u00E4r omfattar delstaten Montana i USA och stora delar av de kanadensiska provinserna Saskatchewan, Alberta och Manitoba. Genom sin r\u00F6rlighet och kontakterna med vita handelsm\u00E4n blev Assiniboinerna n\u00E5got av pr\u00E4riens handelsresande och fungerade i likhet med Kr\u00E5kindianerna ofta som mellanh\u00E4nder vid l\u00E5ngv\u00E4ga aff\u00E4rstransaktioner mellan \u00F6st och v\u00E4st. De hade rykte om sig att vara ovanligt fientliga mot bes\u00F6kare och Lewis och Clarks expedition f\u00F6rs\u00F6kte d\u00E4rf\u00F6r undvika deras omr\u00E5de 1804. N\u00E5got senare bes\u00F6kare (1830-talet) som George Catlin och Karl Bodmer fick dock inga problem n\u00E4r de bes\u00F6kte stammen. F\u00F6rmodligen var den inte helt sanningsenliga informationen avsedd att h\u00E5lla borta eventuella konkurrenter till de brittiska handelsstationer som vid den tiden fanns vid Assiniboine River. Trots den spr\u00E5kliga och kulturella sl\u00E4ktskapen stod assiniboinerna inte p\u00E5 s\u00E4rskilt v\u00E4nskaplig fot med de egentliga siouxerna, utan var i st\u00E4llet n\u00E4ra allierade med Cree-stammen. Assiniboinernas spr\u00E5k hotas i dag av utd\u00F6ende. Omkring 200 talare \u00E5terst\u00E5r, de flesta \u00E5lderstigna."@sv ,
		"\u30A2\u30B7\u30CB\u30DC\u30A4\u30F3\u65CF\uFF08Assiniboine\uFF09\u3068\u306F\u30A2\u30E1\u30EA\u30AB\u5317\u90E8\u304B\u3089\u30AB\u30CA\u30C0\u5357\u90E8\u306B\u304B\u3051\u3066\u5148\u4F4F\u3059\u308B\u30A4\u30F3\u30C7\u30A3\u30A2\u30F3\u90E8\u65CF\u3067\u3042\u308B\u3002\u300C\u30A2\u30B7\u30CB\u30DC\u30A4\u30F3\u300D\u306F\u3001\u30C1\u30C3\u30DA\u30EF\u65CF\u306E\u8A00\u8449\u3067\u300C\u71B1\u3057\u305F\u77F3\u3067\u8ABF\u7406\u3092\u3059\u308B\u8005\u305F\u3061\u300D\u3068\u3044\u3046\u610F\u5473\u3002"@ja ,
		"Os Assiniboine, conhecidos pelo nome oj\u00EDbue de Asiniibwaan \"Stone Sioux\", s\u00E3o um povo amer\u00EDndio/First Nations naturais do Norte do territ\u00F3rio das Grandes Plan\u00EDcies da Am\u00E9rica do Norte, especificamente na atual Montana e partes de Saskatchewan, Alberta e sudoeste de Manitoba perto da fronteira dos Estados Unidos e Canad\u00E1. Eram muito conhecidos no final do s\u00E9culo XVII e in\u00EDcio do XVIII. Foram pintados retratos de pessoas assiniboine por artistas do s\u00E9culo XIX como Karl Bodmer e George Catlin. Os assiniboine possuem muita semelhan\u00E7a com os Lakota (Sioux) com rela\u00E7\u00E3o ao estilo de vida, ling\u00FC\u00EDstica, e h\u00E1bitos culturais, e s\u00E3o considerados como uma tribo dos \"Nakoda\" ou divis\u00E3o do centro dos Lakota. Acredita-se que os assiniboine separaram-se das outras tribos Lakota no s\u00E9culo XVII."@pt ,
		"Gli Assiniboin sono una trib\u00F9 di Nativi Americani, diffusa originariamente nel North Dakota settentrionale e Montana nordorientale. Il ramo settentrionale (dei Canadian Assiniboin, Stoney o Nakoda) era diffuso nel Saskatchewan lungo il fiume Assiniboine, termine usato talvolta per denominare la trib\u00F9 stessa. Oggi sopravvivono entrambi i gruppi tribali, ma il pi\u00F9 numeroso \u00E8 quello canadese. . Chiamano s\u00E9 stessi Hohe (ribelli), con l'appellativo che fu dato loro dai Sioux dai quali si erano anticamente distaccati."@it ,
		"Les Assiniboines ou Assiniboins sont une tribu am\u00E9rindienne d'Am\u00E9rique du Nord, qui font partie des Nakotas (Yanktonais, Sioux Yankton) et dont la langue appartient \u00E0 la branche dakota du groupe linguistique siouan. Avant le xvii si\u00E8cle, ils migr\u00E8rent vers le nord-ouest, plus pr\u00E9cis\u00E9ment vers la r\u00E9gion du lac Winnipeg, ensuite, ils s'install\u00E8rent pr\u00E8s des parties sup\u00E9rieures des rivi\u00E8res Saskatchewan et Missouri."@fr ;
	rdfs:comment	"Gli Assiniboin sono una trib\u00F9 di Nativi Americani, diffusa originariamente nel North Dakota settentrionale e Montana nordorientale. Il ramo settentrionale (dei Canadian Assiniboin, Stoney o Nakoda) era diffuso nel Saskatchewan lungo il fiume Assiniboine, termine usato talvolta per denominare la trib\u00F9 stessa. Oggi sopravvivono entrambi i gruppi tribali, ma il pi\u00F9 numeroso \u00E8 quello canadese. ."@it ,
		"Assiniboiner (\"stensiouxer\") \u00E4r en algonkinspr\u00E5kig ben\u00E4mning p\u00E5 en siouxtalande nordamerikansk indianstam. Sj\u00E4lva kallar de sig Nakhoda (\"allians av v\u00E4nner\") men Ojibwa-stammens ben\u00E4mning p\u00E5 dem (egentligen Asiniibwaan) \u00E4r den som vanligen anv\u00E4nds i litteraturen. Tidigare ans\u00E5g man att stammen uppkommit genom utbrytning fr\u00E5n n\u00E5gon av de egentliga siouxstammarna."@sv ,
		"Les Assiniboines ou Assiniboins sont une tribu am\u00E9rindienne d'Am\u00E9rique du Nord, qui font partie des Nakotas (Yanktonais, Sioux Yankton) et dont la langue appartient \u00E0 la branche dakota du groupe linguistique siouan. Avant le xvii si\u00E8cle, ils migr\u00E8rent vers le nord-ouest, plus pr\u00E9cis\u00E9ment vers la r\u00E9gion du lac Winnipeg, ensuite, ils s'install\u00E8rent pr\u00E8s des parties sup\u00E9rieures des rivi\u00E8res Saskatchewan et Missouri."@fr ,
		"\u30A2\u30B7\u30CB\u30DC\u30A4\u30F3\u65CF\uFF08Assiniboine\uFF09\u3068\u306F\u30A2\u30E1\u30EA\u30AB\u5317\u90E8\u304B\u3089\u30AB\u30CA\u30C0\u5357\u90E8\u306B\u304B\u3051\u3066\u5148\u4F4F\u3059\u308B\u30A4\u30F3\u30C7\u30A3\u30A2\u30F3\u90E8\u65CF\u3067\u3042\u308B\u3002\u300C\u30A2\u30B7\u30CB\u30DC\u30A4\u30F3\u300D\u306F\u3001\u30C1\u30C3\u30DA\u30EF\u65CF\u306E\u8A00\u8449\u3067\u300C\u71B1\u3057\u305F\u77F3\u3067\u8ABF\u7406\u3092\u3059\u308B\u8005\u305F\u3061\u300D\u3068\u3044\u3046\u610F\u5473\u3002"@ja ,
		"Los Assiniboine, conocidos por el nombre Ojibwe del Asiniibwaan \"Stone Sioux\", son un pueblo amerindio/First Nations naturales del Norte del territorio de las Grandes Llanuras de Am\u00E9rica del Norte, espec\u00EDficamente en la actual Montana y partes de Saskatchewan, Alberta y el sudoeste de Manitoba cerca de la frontera de Estados Unidos y Canad\u00E1. Fueron muy conocidos a finales del siglo XVII y principios del siglo XVIII."@es ,
		"Assiniboinet olivat siouxien kielikunnan nakotan murretta puhuva intiaanikansa. He asuivat 1600-luvulla Ontarion ja Minnesotan rajalla sijaitsevan Rainy Laken mets\u00E4alueilla, mutta siirtyiv\u00E4t kyseisen vuosisadan keskivaiheilla l\u00E4nnemm\u00E4ksi. Ensin Manitobaan Lake of the Woodsin alueille ja my\u00F6hemmin Saskatchewaniin."@fi ,
		"Os Assiniboine, conhecidos pelo nome oj\u00EDbue de Asiniibwaan \"Stone Sioux\", s\u00E3o um povo amer\u00EDndio/First Nations naturais do Norte do territ\u00F3rio das Grandes Plan\u00EDcies da Am\u00E9rica do Norte, especificamente na atual Montana e partes de Saskatchewan, Alberta e sudoeste de Manitoba perto da fronteira dos Estados Unidos e Canad\u00E1. Eram muito conhecidos no final do s\u00E9culo XVII e in\u00EDcio do XVIII."@pt ,
		"Assiniboinowie (zwani r\u00F3wnie\u017C Assiniboin, Assiniboine, Stonies, Stony, Nakoda) \u2013 Indianie Ameryki P\u00F3\u0142nocnej z Wielkich R\u00F3wnin kanadyjskich, w czasach swej \u015Bwietno\u015Bci zamieszkiwali na zach\u00F3d od jeziora Winnipeg. Byli sprzymierzeni z Kri. Uprawiali my\u015Blistwo, handlowali sk\u00F3rami. Stracili znaczenie w XIX wieku wskutek licznych epidemii. Pos\u0142uguj\u0105 si\u0119 j\u0119zykiem assiniboine"@pl ,
		"Els assiniboine s\u00F3n una tribu de parla hoka-sioux, el nom del qual prov\u00E9 del chippewa Assinipuatak (d'usin \"pedra\" i upwawa \"coure\"), \"els qui cuinen amb pedres\". Tamb\u00E9 anomenats Puataka de les planures o b\u00E9 Stoney Indians. Es dividien en dos grups: Plains i Mountains. Eren els Hohe dels lakota."@ca ,
		"Die Assiniboine sind ein Indianer-Stamm Nordamerikas. Sie sprechen eine Sioux-Sprache, die sehr nah mit dem Idiom der Yanktonai-Sioux verwandt ist, von denen sie sich vor 1640 abspalteten. Das Wort Assiniboine stammt vom Anishinabe-Wort Asiniibwaan und bedeutet ungef\u00E4hr \"Jene, die auf Steinen braten\". Sich selbst nannten die Assiniboine Nakoda/Nakota (Verb\u00FCndete, Alliierte) und in Kanada hei\u00DFen sie Stoney."@de ,
		"Az assziniboinok amerikai indi\u00E1n t\u00F6rzs, akik eredetileg az \u00E9szak-amerikai Nagy Alf\u00F6ld \u00E9szaki r\u00E9sz\u00E9ben, az Egyes\u00FClt \u00C1llamokban \u00E9s f\u0151k\u00E9pp Kanada Saskatchewan tartom\u00E1ny\u00E1nak ter\u00FClet\u00E9n \u00E9ltek. Laktak Albert\u00E1ban, Manitoba d\u00E9lnyugati r\u00E9sz\u00E9ben, Montana \u00E9szaki r\u00E9sz\u00E9ben \u00E9s \u00C9szak-Dakota nyugati ter\u00FCletein is. Elterjedten ismert indi\u00E1n t\u00F6rzs volt a 18. sz\u00E1zad v\u00E9g\u00E9n \u00E9s a 19. sz\u00E1zad elej\u00E9n. T\u00F6bb 19."@hu ,
		"The Assiniboine, also known by the Ojibwe name Asiniibwaan \"Stone Sioux\", and the Cree as Asin\u00EEpw\u00E2t are a Siouan Native American/First Nations people originally from the Northern Great Plains of the United States and Canada, centered in present-day Saskatchewan; they also populated parts of Alberta, southwestern Manitoba, northern Montana and western North Dakota. They were well known throughout much of the late 1700s and early 1800s."@en ;
	foaf:depiction	<http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/3/39/Assinniboine2.jpg> .
@prefix skos:	<http://www.w3.org/2004/02/skos/core#> .
@prefix ns10:	<http://dbpedia.org/resource/Category:> .
dbpedia:Assiniboine	skos:subject	ns10:Plains_tribes ,
		ns10:Native_American_tribes_in_Montana ,
		ns10:Algonquian_ethnonyms ,
		ns10:Assiniboine .
@prefix ns11:	<http://www4.wiwiss.fu-berlin.de/flickrwrappr/photos/> .
dbpedia:Assiniboine	dbpprop:hasPhotoCollection	ns11:Assiniboine .
dbpedia:Assiniboine_and_Sioux_Tribes_of_the_Fort_Peck_Indian_Reservation	dbpprop:redirect	dbpedia:Assiniboine .
dbpedia:Assiniboines	dbpprop:redirect	dbpedia:Assiniboine .
dbpedia:Assiniboin	dbpprop:redirect	dbpedia:Assiniboine .
dbpedia:Assiniboine_Indian	dbpprop:redirect	dbpedia:Assiniboine .
dbpedia:Assiniboine_people	dbpprop:redirect	dbpedia:Assiniboine .
dbpedia:Assinaboine	dbpprop:redirect	dbpedia:Assiniboine .
dbpedia:Assiniboine_Indians	dbpprop:redirect	dbpedia:Assiniboine .
dbpedia:Assinniboines	dbpprop:redirect	dbpedia:Assiniboine .
dbpedia:Assinniboine_people	dbpprop:redirect	dbpedia:Assiniboine .