@prefix rdf:	<http://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#> .
@prefix ns1:	<http://dbpedia.org/class/yago/> .
<http://dbpedia.org/resource/35_mm_film>	rdf:type	ns1:FilmFormats ,
		ns1:MovieFilmFormats .
@prefix owl:	<http://www.w3.org/2002/07/owl#> .
<http://dbpedia.org/resource/35_mm_film>	owl:sameAs	<http://rdf.freebase.com/ns/guid.9202a8c04000641f800000000005c026> .
@prefix foaf:	<http://xmlns.com/foaf/0.1/> .
<http://dbpedia.org/resource/35_mm_film>	foaf:page	<http://en.wikipedia.org/wiki/35_mm_film> .
@prefix dbpprop:	<http://dbpedia.org/property/> .
<http://dbpedia.org/resource/35_mm_film>	dbpprop:reference	<http://www.kodak.com/US/en/motion/> ,
		<http://www.fujifilm.com/products/motion_picture/index.html> ,
		<http://www.cinetech.com/html/stocktimeline.html> ,
		<http://www.widescreenmuseum.com/> .
@prefix rdfs:	<http://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#> .
<http://dbpedia.org/resource/35_mm_film>	rdfs:label	"35 mm film"@en ,
		"35 mm"@pt ,
		"Kinofilmi"@fi ,
		"35 millimetri"@it ,
		"35mm\u30D5\u30A3\u30EB\u30E0"@ja ,
		"35 mm-es film"@hu ,
		"35-mm-Film"@de ,
		"Format 35 mm"@fr ,
		"35mm-film"@no ,
		"35 mm"@tr ,
		"Ta\u015Bma filmowa 35 mm"@pl ,
		"Pel\u00EDcula de 35 mm"@es ,
		"35 mm film"@sv ,
		"35 mm-film"@nl .
@prefix dbpedia-owl:	<http://dbpedia.org/ontology/> .
<http://dbpedia.org/resource/35_mm_film>	dbpedia-owl:thumbnail	<http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cc/Anamorphic-digital_sound.jpg/200px-Anamorphic-digital_sound.jpg> ;
	dbpprop:abstract	"Kinofilmi on yleisin k\u00E4ytetty filmityyppi sek\u00E4 valo- ett\u00E4 elokuvauksessa. Kinofilmin leveys on 35 mm ja valokuvausk\u00E4yt\u00F6ss\u00E4 k\u00E4ytetty formaattikoodi 135. Valokuvausk\u00E4yt\u00F6ss\u00E4 filmille tallentuvan kuvan koko on yleens\u00E4 36 mm \u00D7 24 mm, elokuvausk\u00E4yt\u00F6ss\u00E4 k\u00E4ytet\u00E4\u00E4n pienemp\u00E4\u00E4 ruutukokoa. Filmin kummassakin reunassa on leve\u00E4 rei'itetty alue. Nykyisin yleisin k\u00E4ytetty kinofilmityyppi on v\u00E4rinegatiivifilmi, josta tehd\u00E4\u00E4n valokuvausk\u00E4yt\u00F6ss\u00E4 yleens\u00E4 10 cm \u00D7 15 cm:n kokoiset paperikuvat (ns. kymppikuvat). Yleinen t\u00E4t\u00E4 suurempi koko on 13 cm \u00D7 18 cm. 35 mm leve\u00E4 filmi kehitettiin vuonna 1892 elokuvak\u00E4ytt\u00F6\u00F6n, mist\u00E4 nimitys \"kinofilmi\". Valokuvausk\u00E4ytt\u00F6\u00F6n kinofilmi valjastettiin 1913, kun Leica alkoi k\u00E4ytt\u00E4\u00E4 elokuvafilmi\u00E4 tavallisen keskikoon korvaavassa kinofilmikamerassa. Kinokoko alkoi yleisty\u00E4 hitaasti 1930-luvulta alkaen. Valokuvausk\u00E4yt\u00F6ss\u00E4 digitaalitekniikka on ohittanut kinofilmin suosiossa, mutta elokuvapuolella kinofilmi on edelleen vallitseva formaatti niin kuvauksessa kuin esityskopioissakin."@fi ,
		"35mm\u30D5\u30A3\u30EB\u30E0(35mm film)\u306F\u3001\u5199\u771F\u7528\u30FB\u6620\u753B\u7528\u306E\u4E21\u65B9\u3067\u5E83\u304F\u4F7F\u308F\u308C\u3066\u3044\u308B\u30D5\u30A3\u30EB\u30E0\u306E\u4EE3\u8868\u7684\u306A\u898F\u683C\u3067\u3042\u308B\u3002 1892\u5E74\u306B\u30B8\u30E7\u30FC\u30B8\u30FB\u30A4\u30FC\u30B9\u30C8\u30DE\u30F3\u304B\u3089\u4F9B\u7D66\u3055\u308C\u305FFilm stock\u3092\u30A6\u30A3\u30EA\u30A2\u30E0\u30FBK\u30FBL\u30FB\u30C7\u30A3\u30AF\u30BD\u30F3\u3068\u30C8\u30FC\u30DE\u30B9\u30FB\u30A8\u30B8\u30BD\u30F3\u304C\u767A\u660E\u3057\u3066\u4EE5\u6765\u3001\u76F8\u5BFE\u7684\u306A\u5909\u5316\u304C\u898B\u3089\u308C\u306A\u3044\u3002 \u540D\u524D\u306E\u7531\u6765\u306F\u3001\u5199\u771F\u7528\u30D5\u30A3\u30EB\u30E0\u306E\u5E45\u304C35mm(\u7D041 3/8 \u30A4\u30F3\u30C1)\u3067\u3042\u308B\u3053\u3068\u304B\u3089\u304D\u3066\u3044\u308B \u3002 \u6A19\u6E96\u7684\u306A\u6620\u753B\u7528negative pulldown(\u30B7\u30F3\u30B0\u30EB\u30FB\u30D5\u30EC\u30FC\u30E0\u30D5\u30A9\u30FC\u30DE\u30C3\u30C8)\u306F\u3001\u4E21\u5074\u306E\u30D5\u30EC\u30FC\u30E0\u306B4\u3064\u305A\u3064\u7A74\u304C\u958B\u3044\u3066\u304A\u308A\u30011\u30D5\u30A3\u30FC\u30C8\u306B\u3064\u304D\u30D5\u30EC\u30FC\u30E0\u304C16\u500B\u3042\u308B\u3002(\u5C1A\u5199\u771F\u752835mm\u30D5\u30A3\u30EB\u30E0\u306E\u7A74\u306F8\u3064\u3067\u3042\u308B) 19\u4E16\u7D00\u5F8C\u534A\u304B\u308920\u4E16\u7D00\u521D\u982D\u306B\u304B\u3051\u306613mm\uFF5E75mm(0.51\u30A4\u30F3\u30C1\uFF5E2.95\u30A4\u30F3\u30C1)\u306E\u30D5\u30A3\u30EB\u30E0\u304C\u975E\u5E38\u306B\u591A\u304F\u306E\u30AB\u30E1\u30E9\u3084\u305D\u308C\u3068\u306F\u5225\u306B\u958B\u767A\u3055\u308C\u305F\u6620\u5199\u6A5F\u306A\u3069\u306B\u4F7F\u308F\u308C\u305F\u3002 1909\u5E74\u306B35mm\u306E\u30D5\u30A3\u30EB\u30E0\u304C\u56FD\u969B\u898F\u683C\u306B\u8A8D\u5B9A\u3055\u308C\u305F\u4E0A \u3001\u4ED6\u306E\u30B5\u30A4\u30BA\u306E\u30D5\u30A3\u30EB\u30E0\u3084\u76EE\u65B0\u3057\u3044\u30D5\u30A3\u30EB\u30E0\u3068\u306E\u7AF6\u4E89\u306B\u52DD\u3063\u3066\u3001\u5199\u771F\u7528\u3084\u6620\u753B\u7528\u306E\u30D5\u30A3\u30EB\u30E0\u898F\u683C\u3068\u3057\u3066\u5B58\u5728\u3057\u3066\u3044\u308B\u306E\u306F\u300135mm\u3068\u3044\u3046\u5927\u304D\u3055\u304Cfilm stock\u4EE3\u3068\u8A18\u9332\u3055\u308C\u305F\u6620\u50CF\u306E\u54C1\u8CEA\u306E\u9AD8\u3055\u304C\u3064\u308A\u3042\u3063\u305F\u3001\u3088\u3044\u3082\u306E\u3060\u3063\u305F\u304B\u3089\u3067\u3042\u308B\u3002 35mm\u30D5\u30A3\u30EB\u30E0\u306E\u666E\u904D\u6027\u306F\u3001\u305F\u3060\u306E\u6620\u753B\u7528\u30D5\u30A3\u30EB\u30E0\u898F\u683C\u3060\u3063\u305F35mm\u30D5\u30A3\u30EB\u30E0\u3092\u4E16\u754C\u4E2D\u307B\u307C\u5168\u3066\u306E\u6620\u753B\u9928\u3067\u4E0A\u6620\u3067\u304D\u308B\u30D3\u30C7\u30AA\u3084\u6620\u753B\u3092\u751F\u307F\u51FA\u305B\u308B\u3082\u306E\u306B\u3057\u3066\u3044\u308B\u3002 \u3053\u306E\u898F\u683C\u306F\u975E\u5E38\u306B\u878D\u901A\u304C\u5229\u304D\u3001100\u5E74\u524D\u304B\u3089\u6620\u50CF\u306B\u97F3\u3084\u8272\u304C\u52A0\u3048\u3089\u308C\u3066\u304D\u305F\u308A\u3001\u3088\u308A\u5B89\u5168\u306AFilm base\u3092\u3064\u304F\u308B\u305F\u3081\u306B\u30C7\u30B6\u30A4\u30F3\u304C\u5909\u66F4\u3055\u308C\u305F\u308A\u3001\u30EF\u30A4\u30C9\u30B9\u30AF\u30EA\u30FC\u30F3\u3067\u898B\u305F\u3044\u3068\u3044\u3046\u8981\u671B\u306B\u3053\u305F\u3048\u305F\u308A\u3057\u306A\u304C\u3089\u3001\u5168\u3066\u306E\u30D5\u30EC\u30FC\u30E0\u3067\u306A\u3044\u30A8\u30EA\u30A2\u306B\u304D\u3061\u3093\u3068\u30C7\u30B8\u30BF\u30EB\u97F3\u6E90\u306E\u30C7\u30FC\u30BF\u3092\u7D50\u5408\u3055\u305B\u3066\u304D\u3066\u3044\u308B\u300221\u4E16\u7D00\u521D\u982D\u304B\u3089\u30A4\u30FC\u30B9\u30C8\u30DE\u30F3\u30FB\u30B3\u30C0\u30C3\u30AF\u3068\u5BCC\u58EB\u5199\u771F\u30D5\u30A3\u30EB\u30E0\u306F\u6620\u753B\u752835mm\u30D5\u30A3\u30EB\u30E0\u306E\u88FD\u9020\u3092\u8907\u5360\u3057\u3066\u304D\u3066\u3044\u308B\u3002"@ja ,
		"35 mm \u00E9 uma bitola cinematogr\u00E1fica. Foi a bitola criada por George Eastman em 1889, a princ\u00EDpio para fotografia fixa, mas em seguida utilizada tamb\u00E9m nas primeiras experi\u00EAncias de cinema. Os primeiros filmes rodados pelos irm\u00E3os Lumi\u00E9re, em 1895, foram j\u00E1 realizados em 35 mm, apesar de as caracter\u00EDsticas de perfura\u00E7\u00E3o da bitola s\u00F3 terem sido definitivamente padronizadas em 1899. Mais tarde, em 1927, o filme 35 mm foi adaptado para receber som \u00F3ptico. Tanto no per\u00EDodo do cinema mudo quanto ap\u00F3s a introdu\u00E7\u00E3o do som, a bitola 35 mm foi o padr\u00E3o para produ\u00E7\u00F5es profissionais no mundo todo, com rar\u00EDssimas excep\u00E7\u00F5es. Ainda hoje (2007), mesmo com o avan\u00E7o da tecnologia digital, o filme de 35 mm continua sendo a bitola mais utilizada no cinema do mundo inteiro, tanto na filmagem quanto na proje\u00E7\u00E3o. \u00C9 tamb\u00E9m ainda muito utilizado para capta\u00E7\u00E3o de imagem nos sectores de publicidade e videoclipes na maioria dos pa\u00EDses, e em muitos telefilmes e s\u00E9ries para TV, especialmente nos Estados Unidos."@pt ,
		"35-mm-Film (Normalfilm, Kleinbildfilm, KB-Film) ist ein Filmformat, bei dem der Filmstreifen 35 mm breit ist. Urspr\u00FCnglich ausschlie\u00DFlich f\u00FCr das Einfangen von Bewegtbildern verwendet wurde es erst sp\u00E4ter als praktisches Fotoformat entdeckt. So entstand die Kleinbildfotografie, die sich vor allem auf dem Sektor der Reportagefotografie schnell etablierte; es handelt sich dabei um das in der Fotografie am meisten verwendete Filmformat in der Konfektionierung als 135er. Inzwischen wurde das einst marktbeherrschende 35-mm-Format von digitalen Produktionsmethoden in der Standbildfotografie weitgehend verdr\u00E4ngt, auch beim Kinofilm finden digitale Kinokameras mittlerweile zunehmende Verbreitung."@de ,
		"35mm-film er det filmformatet som er mest vanlig i bruk b\u00E5de for stillfotografi og spillefilmer, og er relativt uforandret fra den gangen det ble introdusert i 1889 av Thomas Edison. Den fotografiske filmen blir kuttet i striper som er 35 mm brede \u2013 derav navnet. Det er seks perforeringer per tomme langs begge sidene. Formatet ble i begynnelsen kalt Edison-st\u00F8rrelse. De flate perforeringene ble introdusert av Bell &amp; Howell rundt 1900, som er den samme den dag idag for negativ film. Kodak-Standard-perforeringer ble introdusert ca 10 \u00E5r senere for bruk i projeksjon. En variant utviklet av br\u00F8drene Lumi\u00E8re brukte en enkelt sirkul\u00E6r perforering i midten av filmen mellom bilderuter. Filmformatet ble introdusert i stillfotografien s\u00E5 tidlig som i 1913 (kjent som Tourist Multiple) men ble f\u00F8rst popul\u00E6r med lanseringen av Leica-kameraet, konstruert av Oscar Barnack. I normal stillfotografi blir filmen, med Kodak Standard-perforeringer, brukt horisontalt, hvor hver bilderute har et bildeformat p\u00E5 2:3, en st\u00F8rrelse p\u00E5 24 x 36 mm. Se ellers 135-film-artikkelen. I det konvensjonelle spillefilmformatet er bilderutene fire perforeringer h\u00F8ye, med et bildeformat p\u00E5 1,37. Stillkameraer i 35mm og VistaVision-filmformatet bruker en horisontal bilderute som er 8 perforeringer bred. Dette f\u00F8rer til et bredere bildeformat p\u00E5 3:2 og et mer detaljert bilde, siden mer av filmnegativen blir brukt per bilderute. Det mye brukte anamorfiske bredformatet bruker en lignenende 4-perf bilderute, men en anamorfotisk linse blir brukt b\u00E5de p\u00E5 kameraet og projektoren for \u00E5 produsere et bredere bilde, idag med et bildeformat p\u00E5 omtrent 2,39 (men tidligere 2,35 inntil 1970). Bildet som blir lagret p\u00E5 filmtrykket er presset sammen horisontalt. De fleste filmer idag blir filmet og projisert ved \u00E5 bruke 4-perf-formatet, men kutter av toppen og bunnen av bilderuten for et bredt bildeformat p\u00E5 1,85 eller 1,66. I TV-produksjon, hvor det er un\u00F8dvendig \u00E5 holde seg kompatibel med 35mm-projektorer blir et 3-perf-format vanligvis brukt, som gir et 16:9-format brukt av HDTV og reduserer bruken av film med 25%. 3-perf er ogs\u00E5 vanlig i bruk med Super 35mm-filmkameraer som krever et mellomledd uansett, og blir mer og mer brukt som et mellomledd for digitale overf\u00F8ringer for \u00E5 gjennomf\u00F8re optisk forminsking eller forst\u00F8rring i et mellomleddsopptrykk. N\u00E5r lyd ble introdusert i kinoene, etter noen fors\u00F8k med \u00E5 bruke synkroniserte platespiller osv. , begynte man \u00E5 lagre lyden optisk direkte p\u00E5 filmen. Dette analoge lydsporet tar opp en liten stripe p\u00E5 venstresiden av bildeomr\u00E5det. Film-bildest\u00F8rrelsen p\u00E5 stumfilmer var 1 x 0,75 tommer som ga et bildeformat p\u00E5 4:3 eller 1,33:1. I 1928 ble bredden og h\u00F8yden p\u00E5 bildet redusert, som ga et bildeformat p\u00E5 1,37:1 (kjent som standard eller Academy-format av Academy of Motion Picture Arts and Sciences. Den uventede suksessen til Cinerama-bredformatet f\u00F8rte til en stor oppblomstring i filmformat-innovasjoner b\u00E5de fra studioer og enkeltmennesker som \u00F8nsket \u00E5 utnytte publikums ettersp\u00F8rsm\u00E5l etter bredformatbilder av h\u00F8yere kvalitet og til en lavere pris. Blant de mest suksessrike av disse var CinemaScope, den f\u00F8rste anamorfiske filmteknologien som slo igjennom, og maskering hvor ikke-anamorfiske filmer ble utvidet til bredformat ved \u00E5 maskere ut deler av Academy-bilderuten.. Den flate bildeformat er idag 1,85:1 i de fleste land, men noen europeiske land foretrekker 1,66:1-formatet. P\u00E5 1950- og 1960-tallet kom det en rekke nyskapende teknikker som Vistavision, Superscope, Technirama og Techniscope, de fleste av disse ble til slutt faset ut. Nye digitale lydspor introdusert siden 1990-tallet inkluderer Dolby Digital, som blir lagret mellom perforeringene; SDDS, lagret i to striper langs ytterkantene, og DTS, hvor lyd-dataene blir lagret p\u00E5 en separat CD langs som blir synkronisert av et tidskode-spor lagret p\u00E5 filmen rett til h\u00F8yre for det analoge lydsporet og til venstre for bilderuten. Fordi alle disse lydspor-systemene befinner seg p\u00E5 ulike deler av filmen kan en film inneholde alle sammen og bli spilt p\u00E5 alle mulige kinoer uavhengig av hvilke lydsystemer som er installert. Den optiske spor-teknologien har ogs\u00E5 endret seg; idag er alle distribut\u00F8rer og kinoer i ferd med \u00E5 fase over til cyan-fargede optiske lydspor istedet for sort-hvitt . Det krever installasjon av en r\u00F8d laser eller LED foto-sensor, som er bakoverkompatibel med eldre spor. Anything Else var den f\u00F8rste filmen som kun ble sluppet med cyan-spor. Overgangen antas \u00E5 v\u00E6re fullf\u00F8rt en gang rundt 2007 og har allerede funnet sted i de fleste kinoer."@no ,
		"Ta\u015Bma filmowa 35 mm - najcz\u0119\u015Bciej u\u017Cywany format materia\u0142u filmowego wykorzystywanego zar\u00F3wno w fotografii jak i kinematografii. Ta\u015Bma tego standardu zosta\u0142a opracowana w 1892 przez Williama Dicksona oraz Thomasa Edisona na podstawie dostarczonego przez George'a Eastmana materia\u0142u fotograficznego i jest wykorzystywana do dzisiaj w prawie niezmienionej formie. Materia\u0142 \u015Bwiat\u0142oczu\u0142y, z kt\u00F3rego wytwarza si\u0119 ta\u015Bm\u0119 ma posta\u0107 pask\u00F3w o szeroko\u015Bci 35 mm, sk\u0105d wywodzi si\u0119 nazwa standardu, perforowanych na obu brzegach. Jako standard perforacji wybrano po 4 otwory na jeden cykl obrazu (pojedyncz\u0105 klatk\u0119) rozmieszczone po obu stronach ta\u015Bmy filmowej, co dawa\u0142o 16 klatek na stop\u0119 d\u0142ugo\u015Bci ta\u015Bmy (negatywy fotograficzne posiadaj\u0105 zazwyczaj po 8 otwor\u00F3w perforacji na klatk\u0119). Na prze\u0142omie XIX i XX wieku wykorzystywano ta\u015Bmy filmowe o bardzo r\u00F3\u017Cnych szeroko\u015Bciach, kt\u00F3re opracowywano niezale\u017Cnie, a ich szeroko\u015B\u0107 wynosi\u0142a od 13 do 75 mm (od 0,51 do 2,95 cala). W 1909 ostatecznie ustalono, \u017Ce 35 mm b\u0119dzie standardem szeroko\u015Bci ta\u015Bmy filmowej i pozosta\u0142 on podstawowym rozmiarem zar\u00F3wno do rejestracji jak i odtwarzania film\u00F3w mimo tego, \u017Ce z biegiem lat pojawia\u0142y si\u0119 w\u0119\u017Csze i szersze rodzaje ta\u015Bm filmowych. Rozmiar 35 mm uznano za optymalny mi\u0119dzy kosztem materia\u0142u filmowego a oferowanej przez niego jako\u015Bci obrazu. Wszechobecno\u015B\u0107 projektor\u00F3w na 35 milimetrow\u0105 ta\u015Bm\u0119 w kinach spowodowa\u0142a, \u017Ce jest to obecnie jedyny tak powszechny standard projekcji film\u00F3w na \u015Bwiecie. Standard ten na przestrzeni stu lat dowi\u00F3d\u0142 swej uniwersalno\u015Bci, b\u0119d\u0105c wielokrotnie modyfikowanym w celu do\u0142\u0105czenia \u015Bcie\u017Cek d\u017Awi\u0119kowych, zmiany materia\u0142u bazowego na niepalny, dodania kolor\u00F3w, przystosowania do rejestracji obraz\u00F3w panoramicznych wielu standard\u00F3w, oraz zapisu d\u017Awi\u0119ku cyfrowego na prawie ca\u0142ej niezaj\u0119tej przez obraz powierzchni ta\u015Bmy. Od pocz\u0105tku istnienia do chwili obecnej wy\u0142\u0105czno\u015B\u0107 na produkcj\u0119 ta\u015Bm filmowych standardu 35 mm maj\u0105 firmy Eastman Kodak i Fujifilm."@pl ,
		"La pel\u00EDcula de 35 mm es el formato de negativo o pel\u00EDcula fotogr\u00E1fica m\u00E1s utilizado, tanto en cine como en fotograf\u00EDa, que pervive pr\u00E1cticamente sin cambios desde su introducci\u00F3n en 1892 por William Dickson y Thomas Edison, que usaron material fotogr\u00E1fico proporcionado por George Eastman. Su nombre viene de que el negativo es cortado en tiras que miden 35 mil\u00EDmetros de ancho y seg\u00FAn la norma, debe llevar cuatro perforaciones por cuadro o fotograma en ambos lados, para que la pel\u00EDcula se reproduzca a 24 fotogramas por segundo. Una gran variedad de calibres, en su mayor\u00EDa patentados, fueron usados en numerosas c\u00E1maras y sistemas de proyecci\u00F3n desarrollados independientemente a finales del Siglo XIX y a principios del Siglo XX, desde los 13 mm a los 75 mm. La pel\u00EDcula de 35 mm fue finalmente reconocida como la medida est\u00E1ndar internacional en 1909 y se ha mantenido largamente como el formato de pel\u00EDcula dominante para la creaci\u00F3n y proyecci\u00F3n de im\u00E1genes, a pesar de las amenazas de calibres m\u00E1s peque\u00F1os y m\u00E1s grandes, y de formatos novedosos, porque su tama\u00F1o permite una relativamente buena relaci\u00F3n entre el costo del material fotogr\u00E1fico y la calidad de la imagen capturada. Adicionalmente, la amplia disponibilidad de los proyectores de 35 mm en las salas comerciales hace que sea el \u00FAnico formato de pel\u00EDcula que puede ser reproducido en casi cualquier cine en el mundo. Este calibre es extraordinariamente vers\u00E1til en sus aplicaciones. En los \u00FAltimos cien a\u00F1os, se ha modificado para incluir sonido, redise\u00F1ado para crear una base de la pel\u00EDcula m\u00E1s segura, formulado para capturar color, ha contenido multitud de formatos de pantalla ancha (\"widescreen\") e incorporado informaci\u00F3n de sonido digital en casi todas sus \u00E1reas que no tienen marcos. Desde el comienzo del Siglo XXI, la fabricaci\u00F3n de la pel\u00EDcula de 35 mm se ha vuelto un duopolio entre Eastman Kodak y Fujifilm."@es ,
		"Il 35 millimetri \u00E8 il pi\u00F9 diffuso formato cinematografico standard per negativi e positivi da proiezione. La pellicola viene proiettata ad una velocit\u00E0 costante di 24 fotogrammi al secondo, e un metro lineare di pellicola contiene 52 fotogrammi: la pellicola di un normale film di un'ora e mezzo \u00E8 lunga pi\u00F9 di 2,5 km."@it ,
		"F\u00E1jl:35mm film with digital soundtrack. jpg 35 mm-es filmkocka A 35 mm-es film a szabv\u00E1nyos filmm\u00E9ret, a 35 mm sz\u00E9les filmcs\u00EDk k\u00E9t sz\u00E9l\u00E9n h\u00FCvelykenk\u00E9nt 4-4 lyuk szolg\u00E1l a film tov\u00E1bb\u00EDt\u00E1s\u00E1ra. Ilyen filmet Thomas Alva Edison haszn\u00E1lt el\u0151sz\u00F6r az \u00E1ltala feltal\u00E1lt mozg\u00F3k\u00E9pes kamer\u00E1hoz. A legt\u00F6bb mai professzion\u00E1lis kamera \u00E9s vet\u00EDt\u0151 ilyen filmet haszn\u00E1l, amelyet f\u00FCgg\u0151legesen vezetnek kereszt\u00FCl rajtuk."@hu ,
		"35 mm film \u00E4r ett filmformat som inf\u00F6rdes av Edison och har varit standardformat f\u00F6r biograffilm sedan 1909. Sedan 1970-talet visas i princip alla biograffilmer i n\u00E5got vidfilmsformat. Vidfilm \u00E4r ben\u00E4mningen p\u00E5 filmsystem som ger bredare projektionsbild \u00E4n TV:ns 1,33:1 (Normalbild) och p\u00E5 s\u00E5 s\u00E4tt b\u00E4ttre efterliknar \u00F6gats seende. Man skiljer p\u00E5 anamorfiska och icke-anamorfiska system. Icke-anamorfisk vidfilm har sidf\u00F6rh\u00E5llande p\u00E5 1,66:1 (europeiskt VF) till 1,85:1 (amerikanskt VF) medan anamorfisk vidfilm (Cinemascope m.m. ) har sidf\u00F6rh\u00E5llandet 2,35:1. N\u00E4r man producerar en film i Cinemascope anv\u00E4nds speciella anamorfot-objektiv vilket \u00E5terger motivet hoptr\u00E4ngt i sidled. Vid projektion \u00E5terst\u00E4lls bilden till de ursprungliga proportionerna med samma sorts objektiv och formatet blir d\u00E5 2,35:1."@sv ,
		"35 mm-film is een standaardfilm waar vanaf de pionierstijd van de film tot heden de meeste commerci\u00EBle speelfilms op zijn gefilmd. 35 mm film is dezelfde soort film als de film die voor kleinbeeldfotocamera's wordt gebruikt."@nl ,
		"Le format 35 mm est un standard de pellicule photographique d'une largeur de 35 millim\u00E8tres. Cr\u00E9\u00E9 \u00E0 l\u2019origine pour le cin\u00E9ma, il a \u00E9t\u00E9 introduit par la suite en photographie argentique sous le code 135. Il reste relativement inchang\u00E9 depuis son introduction en 1892 par William Dickson et Thomas Edison. Le d\u00E9filement standard pour le cin\u00E9ma est de quatre perforations par image, soit environ 53 images par m\u00E8tre. Une grande diversit\u00E9 de standards de largeur, en g\u00E9n\u00E9ral brevet\u00E9s, a \u00E9t\u00E9 utilis\u00E9 pour les nombreux syst\u00E8mes de prise de vues et de projection invent\u00E9s ind\u00E9pendamment \u00E0 la fin du XIX si\u00E8cle et au d\u00E9but du XX si\u00E8cle, de 13 mm \u00E0 75 mm. Le 35 mm a \u00E9t\u00E9 d\u00E9sign\u00E9 comme standard international en 1909 et est rest\u00E9 de loin le format dominant, gr\u00E2ce au bon compromis offert entre la qualit\u00E9 de l'image captur\u00E9e et le co\u00FBt de la pellicule. L'omnipr\u00E9sence du 35 mm en fait le seul format de l'industrie du cin\u00E9ma, argentique ou num\u00E9rique, \u00E0 pouvoir \u00EAtre projet\u00E9 dans la quasi-totalit\u00E9 des cin\u00E9mas du monde. Le 35 mm s'est affirm\u00E9 tr\u00E8s flexible dans ses applications. En un si\u00E8cle, on a pu y incorporer du son, rendre le support non inflammable, changer la composition pour capter la couleur, accommoder un grand nombre de formats de projection larges, incorporer du son num\u00E9rique dans presque tous les espaces non occup\u00E9s par l'image. Depuis le d\u00E9but du XXI si\u00E8cle, Eastman Kodak et Fujifilm se partagent le march\u00E9 de la fabrication de la pellicule de cin\u00E9ma."@fr ,
		"35 mm foto\u011Fraf\u00E7\u0131l\u0131k ve sinemada yayg\u0131n olarak kullan\u0131lan temel film \u00F6l\u00E7\u00FCs\u00FCd\u00FCr. George Eastman taraf\u0131ndan tedarik edilen ham filmi kullanarak, William Dickson ve Thomas Edison'un 1892'de icat etti\u011Fi 35 mm film, o zamandan bu yana nerdeyse hi\u00E7 de\u011Fi\u015Fmeden kalm\u0131\u015Ft\u0131r. 35 mm, ad\u0131n\u0131 filmin 35 mm (yakla\u015F\u0131k 1 3/8 in\u00E7) geni\u015Fli\u011Findeki \u015Feritler halinde kesilmesinden alm\u0131\u015Ft\u0131r. Her kademi 16 kare yapan standart negatif diren\u00E7in her iki kenar boyunca her karede d\u00F6rt deli\u011Fi olur. \u00C7o\u011Funlukla tescilli \u00F6l\u00E7\u00FClerin \u00E7e\u015Fitli geni\u015Fli\u011Fi farkl\u0131 say\u0131da kamera ve ge\u00E7 19 y\u00FCzy\u0131l ve erken 20 y\u00FCzy\u0131l \u00E7evresinde icat edilmi\u015F g\u00F6sterim sistemleri taraf\u0131ndan 13mm den 75mm kadar de\u011Fi\u015Ferek kullan\u0131lm\u0131\u015Ft\u0131r. Sonunda 35mm 1909'da uluslararas\u0131 standart \u00F6l\u00E7\u00FC olarak kabul edilmi\u015Ftir ve g\u00F6r\u00FCnt\u00FC g\u00F6sterimi ve yarat\u0131l\u0131\u015Flar\u0131n\u0131n her ikisi i\u00E7in hakim film \u00F6l\u00E7\u00FCs\u00FC olarak kalm\u0131\u015Ft\u0131r. Geni\u015F ve k\u00FC\u00E7\u00FCk \u00F6l\u00E7\u00FClerinin her ikisinin ve tuhaf bi\u00E7imlerin tehditlerine ra\u011Fmen \u00F6m\u00FCrleri uzun oldu, \u00E7\u00FCnk\u00FC bu \u00F6l\u00E7\u00FC yakalanmam\u0131\u015F g\u00F6r\u00FCnt\u00FClerin iyi \u00F6zelli\u011Fi (Good Quality) ve film stoklar\u0131n\u0131n masraf\u0131 aras\u0131nda olduk\u00E7a iyi bir al\u0131\u015Fveri\u015Fe izin verir. Ayr\u0131ca ticari film tiyatrolar\u0131ndaki 35mm film g\u00F6stericilerinin her yerde mevcut olmas\u0131; 35 mm'yi sadece hareketli g\u00F6r\u00FCnt\u00FC bi\u00E7imleri, film veya video ve d\u00FCnyan\u0131n hemen hemen t\u00FCm sinemalar\u0131nda oynat\u0131labilir hale getirdi. \u00D6l\u00E7\u00FC kullan\u0131m\u0131 ola\u011Fan \u00FCst\u00FC bir bi\u00E7imde \u00E7ok y\u00F6nl\u00FCd\u00FCr. Ge\u00E7en y\u00FCz y\u0131llar i\u00E7inde, i\u00E7erdi\u011Fi sese g\u00F6re de\u011Fi\u015Ftirilmi\u015Ftir, bir g\u00FCvenli film temeli yarat\u0131m\u0131 i\u00E7in tekrar tasarlanm\u0131\u015Ft\u0131r, yakalanan renkler i\u00E7in folm\u00FCle edilmi\u015Ftir, geni\u015F ekran bi\u00E7imlerinin bir grubuna yer tedarik edilmi\u015Ftir, ve karesiz b\u00F6lgesinin ya\u015Fla\u015F\u0131k olarak t\u00FCm\u00FCn\u00FCn i\u00E7ine ses verisi kat\u0131l\u0131r. 21. y\u00FCzy\u0131l\u0131n ba\u015F\u0131ndan beri 35mm'in hareketli resim filmlerinin \u00FCretimi Eastman Kodak ve Fuji film ikilisinindir."@tr ,
		"35 mm film is the basic [[film gauge most commonly used for both still [[photography and [[motion pictures, and remains relatively unchanged since its introduction in 1892 by [[William Dickson (film pioneer)|William Dickson and [[Thomas Edison, using [[film stock supplied by [[George Eastman. The [[photographic film is cut into strips 35 millimeters (about 1 3/8 inches) wide \u2014 hence the name. The standard [[negative pulldown for movies (\"single-frame\" format) is four [[film perforations|perforations per [[Film frame|frame along both edges, which makes for exactly 16 frames per foot (for stills, the standard frame is eight perforations). A wide variety of largely proprietary gauges were used by the numerous camera and projection systems invented independently in the late 19th century and early 20th century, ranging from 13 mm to 75 mm (0.51&ndash;2.95 in). 35 mm was eventually recognized as the international standard gauge in 1909, and has remained by far the dominant film gauge for image origination and projection despite threats from smaller and larger gauges, and from novel formats, because its size allows for a relatively good tradeoff between the cost of the [[film stock and the quality of the images captured. The ubiquity of 35 mm [[movie projectors in commercial [[movie theaters makes it the only motion picture format, film or video, that can be played in almost any cinema in the world. The gauge is remarkably versatile in application. In the past one hundred years, it has been modified to include sound, redesigned to create a safer [[film base, formulated to capture color, has accommodated a bevy of widescreen formats, and has incorporated digital sound data into nearly all of its non-frame areas. Since the beginning of the 21st century, [[Eastman Kodak and [[Fujifilm have held a [[duopoly in the manufacture of 35 mm motion picture film."@en ;
	rdfs:comment	"35 mm foto\u011Fraf\u00E7\u0131l\u0131k ve sinemada yayg\u0131n olarak kullan\u0131lan temel film \u00F6l\u00E7\u00FCs\u00FCd\u00FCr. George Eastman taraf\u0131ndan tedarik edilen ham filmi kullanarak, William Dickson ve Thomas Edison'un 1892'de icat etti\u011Fi 35 mm film, o zamandan bu yana nerdeyse hi\u00E7 de\u011Fi\u015Fmeden kalm\u0131\u015Ft\u0131r. 35 mm, ad\u0131n\u0131 filmin 35 mm (yakla\u015F\u0131k 1 3/8 in\u00E7) geni\u015Fli\u011Findeki \u015Feritler halinde kesilmesinden alm\u0131\u015Ft\u0131r."@tr ,
		"35 mm film is the basic [[film gauge most commonly used for both still [[photography and [[motion pictures, and remains relatively unchanged since its introduction in 1892 by [[William Dickson (film pioneer)|William Dickson and [[Thomas Edison, using [[film stock supplied by [[George Eastman. The [[photographic film is cut into strips 35 millimeters (about 1 3/8 inches) wide \u2014 hence the name."@en ,
		"Ta\u015Bma filmowa 35 mm - najcz\u0119\u015Bciej u\u017Cywany format materia\u0142u filmowego wykorzystywanego zar\u00F3wno w fotografii jak i kinematografii. Ta\u015Bma tego standardu zosta\u0142a opracowana w 1892 przez Williama Dicksona oraz Thomasa Edisona na podstawie dostarczonego przez George'a Eastmana materia\u0142u fotograficznego i jest wykorzystywana do dzisiaj w prawie niezmienionej formie."@pl ,
		"La pel\u00EDcula de 35 mm es el formato de negativo o pel\u00EDcula fotogr\u00E1fica m\u00E1s utilizado, tanto en cine como en fotograf\u00EDa, que pervive pr\u00E1cticamente sin cambios desde su introducci\u00F3n en 1892 por William Dickson y Thomas Edison, que usaron material fotogr\u00E1fico proporcionado por George Eastman."@es ,
		"35 mm-film is een standaardfilm waar vanaf de pionierstijd van de film tot heden de meeste commerci\u00EBle speelfilms op zijn gefilmd. 35 mm film is dezelfde soort film als de film die voor kleinbeeldfotocamera's wordt gebruikt."@nl ,
		""@ja ,
		"35 mm film \u00E4r ett filmformat som inf\u00F6rdes av Edison och har varit standardformat f\u00F6r biograffilm sedan 1909. Sedan 1970-talet visas i princip alla biograffilmer i n\u00E5got vidfilmsformat. Vidfilm \u00E4r ben\u00E4mningen p\u00E5 filmsystem som ger bredare projektionsbild \u00E4n TV:ns 1,33:1 (Normalbild) och p\u00E5 s\u00E5 s\u00E4tt b\u00E4ttre efterliknar \u00F6gats seende. Man skiljer p\u00E5 anamorfiska och icke-anamorfiska system."@sv ,
		"35 mm \u00E9 uma bitola cinematogr\u00E1fica. Foi a bitola criada por George Eastman em 1889, a princ\u00EDpio para fotografia fixa, mas em seguida utilizada tamb\u00E9m nas primeiras experi\u00EAncias de cinema. Os primeiros filmes rodados pelos irm\u00E3os Lumi\u00E9re, em 1895, foram j\u00E1 realizados em 35 mm, apesar de as caracter\u00EDsticas de perfura\u00E7\u00E3o da bitola s\u00F3 terem sido definitivamente padronizadas em 1899. Mais tarde, em 1927, o filme 35 mm foi adaptado para receber som \u00F3ptico."@pt ,
		"Kinofilmi on yleisin k\u00E4ytetty filmityyppi sek\u00E4 valo- ett\u00E4 elokuvauksessa. Kinofilmin leveys on 35 mm ja valokuvausk\u00E4yt\u00F6ss\u00E4 k\u00E4ytetty formaattikoodi 135. Valokuvausk\u00E4yt\u00F6ss\u00E4 filmille tallentuvan kuvan koko on yleens\u00E4 36 mm \u00D7 24 mm, elokuvausk\u00E4yt\u00F6ss\u00E4 k\u00E4ytet\u00E4\u00E4n pienemp\u00E4\u00E4 ruutukokoa. Filmin kummassakin reunassa on leve\u00E4 rei'itetty alue."@fi ,
		"35-mm-Film (Normalfilm, Kleinbildfilm, KB-Film) ist ein Filmformat, bei dem der Filmstreifen 35 mm breit ist. Urspr\u00FCnglich ausschlie\u00DFlich f\u00FCr das Einfangen von Bewegtbildern verwendet wurde es erst sp\u00E4ter als praktisches Fotoformat entdeckt. So entstand die Kleinbildfotografie, die sich vor allem auf dem Sektor der Reportagefotografie schnell etablierte; es handelt sich dabei um das in der Fotografie am meisten verwendete Filmformat in der Konfektionierung als 135er."@de ,
		"Il 35 millimetri \u00E8 il pi\u00F9 diffuso formato cinematografico standard per negativi e positivi da proiezione. La pellicola viene proiettata ad una velocit\u00E0 costante di 24 fotogrammi al secondo, e un metro lineare di pellicola contiene 52 fotogrammi: la pellicola di un normale film di un'ora e mezzo \u00E8 lunga pi\u00F9 di 2,5 km."@it ,
		"35mm-film er det filmformatet som er mest vanlig i bruk b\u00E5de for stillfotografi og spillefilmer, og er relativt uforandret fra den gangen det ble introdusert i 1889 av Thomas Edison. Den fotografiske filmen blir kuttet i striper som er 35 mm brede \u2013 derav navnet. Det er seks perforeringer per tomme langs begge sidene. Formatet ble i begynnelsen kalt Edison-st\u00F8rrelse. De flate perforeringene ble introdusert av Bell &amp; Howell rundt 1900, som er den samme den dag idag for negativ film."@no ,
		"Le format 35 mm est un standard de pellicule photographique d'une largeur de 35 millim\u00E8tres. Cr\u00E9\u00E9 \u00E0 l\u2019origine pour le cin\u00E9ma, il a \u00E9t\u00E9 introduit par la suite en photographie argentique sous le code 135. Il reste relativement inchang\u00E9 depuis son introduction en 1892 par William Dickson et Thomas Edison. Le d\u00E9filement standard pour le cin\u00E9ma est de quatre perforations par image, soit environ 53 images par m\u00E8tre."@fr ,
		"F\u00E1jl:35mm film with digital soundtrack. jpg 35 mm-es filmkocka A 35 mm-es film a szabv\u00E1nyos filmm\u00E9ret, a 35 mm sz\u00E9les filmcs\u00EDk k\u00E9t sz\u00E9l\u00E9n h\u00FCvelykenk\u00E9nt 4-4 lyuk szolg\u00E1l a film tov\u00E1bb\u00EDt\u00E1s\u00E1ra. Ilyen filmet Thomas Alva Edison haszn\u00E1lt el\u0151sz\u00F6r az \u00E1ltala feltal\u00E1lt mozg\u00F3k\u00E9pes kamer\u00E1hoz. A legt\u00F6bb mai professzion\u00E1lis kamera \u00E9s vet\u00EDt\u0151 ilyen filmet haszn\u00E1l, amelyet f\u00FCgg\u0151legesen vezetnek kereszt\u00FCl rajtuk."@hu ;
	foaf:depiction	<http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/c/cc/Anamorphic-digital_sound.jpg> .
@prefix skos:	<http://www.w3.org/2004/02/skos/core#> .
@prefix ns8:	<http://dbpedia.org/resource/Category:> .
<http://dbpedia.org/resource/35_mm_film>	skos:subject	ns8:Movie_film_formats ,
		ns8:Film_and_video_technology .
@prefix ns9:	<http://dbpedia.org/resource/Template:> .
<http://dbpedia.org/resource/35_mm_film>	dbpprop:wikiPageUsesTemplate	ns9:mergeto ,
		ns9:pdflink ,
		ns9:otheruses4 ;
	dbpprop:date	"February 2007"@en ;
	dbpprop:otheruses4Property	"135 film"@en ,
		"the use of 35 mm film in movies"@en ,
		"information on its use in still photography"@en ;
	dbpprop:pdflinkProperty	152 ,
		<http://www.dyetracks.org/FJI_Sept04.pdf> .
@prefix ns10:	<http://dbpedia.org/resource/35_mm_film/> .
<http://dbpedia.org/resource/35_mm_film>	dbpprop:relatedInstance	ns10:convert3 ,
		ns10:convert4 ,
		ns10:convert5 ,
		ns10:convert1 ,
		ns10:convert2 ;
	dbpprop:hasPhotoCollection	<http://www4.wiwiss.fu-berlin.de/flickrwrappr/photos/35_mm_film> .
@prefix dbpedia:	<http://dbpedia.org/resource/> .
dbpedia:Kodachrome	dbpprop:format	<http://dbpedia.org/resource/35_mm_film> .
dbpedia:Arriflex_435	dbpprop:gauge	<http://dbpedia.org/resource/35_mm_film> .
dbpedia:Arriflex_535	dbpprop:gauge	<http://dbpedia.org/resource/35_mm_film> .
dbpedia:Moviecam_Compact	dbpprop:gauge	<http://dbpedia.org/resource/35_mm_film> .
dbpedia:Arricam	dbpprop:gauge	<http://dbpedia.org/resource/35_mm_film> .
dbpedia:Moviecam_SL	dbpprop:gauge	<http://dbpedia.org/resource/35_mm_film> .
<http://dbpedia.org/resource/35mm_film>	dbpprop:redirect	<http://dbpedia.org/resource/35_mm_film> ,
		<http://dbpedia.org/resource/35_mm_film> ,
		<http://dbpedia.org/resource/35_mm_film> ,
		<http://dbpedia.org/resource/35_mm_film> ,
		<http://dbpedia.org/resource/35_mm_film> ;
	owl:sameAs	<http://dbpedia.org/resource/35_mm_film> .