About: John Gielgud

An Entity of Type: person, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Sir Arthur John Gielgud, OM, CH (/ˈɡiːlɡʊd/; 14 April 1904 – 21 May 2000) was an English actor and theatre director whose career spanned eight decades. With Ralph Richardson and Laurence Olivier, he was one of the trinity of actors who dominated the British stage for much of the 20th century. A member of the Terry family theatrical dynasty, he gained his first paid acting work as a junior member of his cousin Phyllis Neilson-Terry's company in 1922. After studying at the Royal Academy of Dramatic Art he worked in repertory theatre and in the West End before establishing himself at the Old Vic as an exponent of Shakespeare in 1929–31.

Property Value
dbo:abstract
  • Sir Arthur John Gielgud, OM, CH, (Londres, 14 d'abril de 1904 – Aylesbury, Buckinghamshire, 21 de maig de 2000) va ser un actor anglès. Nebot d'Ellen Terry, és considerat un dels principals intèrprets del segle xx (amb Lord Olivier i Sir Ralph Richardson) del teatre britànic, i shakesperià en particular. El 1994, el Globe Theatre de Londres va ser reanomenat el Gielgud Theatre, en honor seu. (ca)
  • John Gielgud (14. dubna 1904 – 21. května 2000) byl anglický herec. Studoval na , následně působil na a v letech 1929 až 1931 na Old Vic. Později rovněž působil na Broadwayi. Později byl také divadelním režisérem. Svou první filmovou roli dostal již v roce 1924. Později hrál například ve filmech (1968), (1979) a Dračí srdce (1996). Za svou roli ve filmu Arthur získal Oscara. (cs)
  • كان السير آرثر جون غيلغد (14 أبريل 1904- 21 مايو 2000) الحاصل على وسام الاستحقاق ووسام رفقاء الشرف، ممثلًا ومخرجًا مسرحيًا إنجليزيًا، امتدت حياته المهنية لثمانية عقود. بجانب كل من رالف ريتشاردسون ولورانس أوليفيه كان واحدًا من الممثلين الثلاثة الذي سيطروا على المسرح البريطاني خلال الجزء الأكبر من القرن العشرين. وبصفته فردًا في عائلة تيري التي تعتبر بمثابة سلالة مسرحية، فقد حصل على أول عمل تمثيلي مدفوع الأجر كعضو مستجد في شركة ابنة عمه فيليس نيلسون تيري في عام 1922. بعد دراسته في الأكاديمية الملكية لفن الدراما، عمل في مسرح المرجع وفي ويست إند، قبل أن يؤسس لنفسه كممثل لأعمال شكسبير في أولد فيك في 1929–31. كان غيلغد نجمًا مسرحيًا في ويست إند وبرودواي خلال الثلاثينيات، إذ ظهر في الأعمال الجديدة والكلاسيكيات. بدأ حياة مهنية موازية كمخرج، وأسس شركته الخاصة في مسرح كوينز بلندن. اعتبره الكثيرون أفضل هامليت في عصره، وعُرف أيضًا بأدوار الكوميديا العالية مثل جون ورثينج في أهمية أن تكون جادًا. خشي غيلغد في الخمسينيات من أن تُهدد حياته المهنية بعدما أُدين وغُرّم بسبب إساءته للمثلية الجنسية، ولكن زملاءه والجمهور دعموه بإخلاص. عندما بدأت مسرحيات الطليعة تحل محل أعمال ويست إند التقليدية في نهاية الخمسينيات، لم يجد أدوارًا مسرحية مناسبة، وخلال سنوات عديدة عُرف في المسرح بعرضه الفردي لمسرحية شكسبير، عصور الإنسان. ابتداء من نهاية الستينيات، وجد مسرحيات جديدة تناسبه، كتب تلك المسرحيات مؤلفون شملوا ألان بينيت وديفيد ستوري وهارولد بينتر. لم يأخذ غيلغد السينما على محمل الجد خلال النصف الأول من حياته المهنية. على الرغم من تقديمه لأول أفلامه في 1924، ونجاحه في الرفاق الطيبون (1933) ويوليوس قيصر (1953)، لم يبدأ في امتهان الأفلام بشكل منتظم حتى بلوغه الستين من عمره. ظهر غيلغد في أكثر من 60 فيلمًا بين بيكيت (1964)، الذي حاز بسببه على أول جوائز الأوسكار لتقديمه دور لويس السابع ملك فرنسا، وحتى إليزابيث (1998). حاز على جائزة الأوسكار لأفضل ممثل مساعد بسبب تأديته لشخصية هوسبون سليط اللسان في فيلم آرثر (1981). فازت أعماله من الأفلام لاحقًا بجائزة غولدن غلوب واثنتين من جوائز الأكاديمية البريطانية للأفلام BAFTA. على الرغم من التشابه الكبير في الجوائز، حقق غيلغد تميزًا نادرًا بفوزه بجائزة أوسكار وإيمي وجرامي وتوني. كان مشهورًا منذ بداية حياته المهنية بسبب صوته وتمكنه من الشعر الشكسبيري. أذاع أكثر من مئة مسرحية في التلفاز والراديو بين عامي 1929 و 1994، وقدم تسجيلات تجارية للعديد من المسرحيات، بما في ذلك عشر مسرحيات لشكسبير. من بين درجات الشرف، حصل على درجة فارس في 1953 وسُمي مسرح غيلغد تكريمًا له. أصبح رئيسًا للأكاديمية الملكية للفن الدرامي في الفترة بين 1977 و 1989. (ar)
  • Ο Σερ Άρθουρ Τζον Γκίλγκουντ (Sir Arthur John Gielgud, 14 Απριλίου 1904 - 21 Μαΐου 2000) ήταν Άγγλος ηθοποιός και θεατρικός σκηνοθέτης. Μαζί με τον Λώρενς Ολίβιε και τον Ραλφ Ρίτσαρντσον απετέλεσε την τριάδα των ηθοποιών που βασίλεψε στο βρετανικό θέατρο για το μεγαλύτερο μέρος του εικοστού αιώνα. (el)
  • Sir Arthur John Gielgud, OM, CH, [ˈɡiːlɡʊd] (* 14. April 1904 in Kensington, England; † 21. Mai 2000 in , England) war ein britischer Schauspieler und Regisseur. Er gilt als einer der herausragendsten englischen Theaterdarsteller des 20. Jahrhunderts. Auch als Filmschauspieler konnte Gielgud über Jahrzehnte Erfolge verzeichnen; 1982 gewann er den Oscar als bester Nebendarsteller für Arthur – Kein Kind von Traurigkeit. Gielgud ist einer der wenigen Künstler, die Emmy, Grammy, Oscar und Tony Award gewonnen haben. (de)
  • John Gielgud, jaiotza-izenez Arthur John (Londres, Ingalaterra, 1904ko apirilaren 14a - Londres, 2000ko maiatzaren 21a) britainiar antzezle, zinema-zuzendari eta produktorea izan zen. (eu)
  • Sir Arthur John Gielgud, OM, CH (/ˈɡiːlɡʊd/; 14 April 1904 – 21 May 2000) was an English actor and theatre director whose career spanned eight decades. With Ralph Richardson and Laurence Olivier, he was one of the trinity of actors who dominated the British stage for much of the 20th century. A member of the Terry family theatrical dynasty, he gained his first paid acting work as a junior member of his cousin Phyllis Neilson-Terry's company in 1922. After studying at the Royal Academy of Dramatic Art he worked in repertory theatre and in the West End before establishing himself at the Old Vic as an exponent of Shakespeare in 1929–31. During the 1930s Gielgud was a stage star in the West End and on Broadway, appearing in new works and classics. He began a parallel career as a director, and set up his own company at the Queen's Theatre, London. He was regarded by many as the finest Hamlet of his era, and was also known for high comedy roles such as John Worthing in The Importance of Being Earnest. In the 1950s Gielgud feared that his career was threatened when he was convicted and fined for a homosexual offence, but his colleagues and the public supported him loyally. When avant-garde plays began to supersede traditional West End productions in the later 1950s he found no new suitable stage roles, and for several years he was best known in the theatre for his one-man Shakespeare show Ages of Man. From the late 1960s he found new plays that suited him, by authors including Alan Bennett, David Storey and Harold Pinter. During the first half of his career, Gielgud did not take the cinema seriously. Though he made his first film in 1924, and had successes with The Good Companions (1933) and Julius Caesar (1953), he did not begin a regular film career until his sixties. Gielgud appeared in more than sixty films between Becket (1964), for which he received his first Academy Award nomination for playing Louis VII of France, and Elizabeth (1998). As the acid-tongued Hobson in Arthur (1981) he won the Academy Award for Best Supporting Actor. His film work further earned him a Golden Globe Award and two BAFTAs. Although largely indifferent to awards, Gielgud had the rare distinction of winning an Oscar, an Emmy, a Grammy, and a Tony. He was famous from the start of his career for his voice and his mastery of Shakespearean verse. He broadcast more than a hundred radio and television dramas between 1929 and 1994, and made commercial recordings of many plays, including ten of Shakespeare's. Among his honours, he was knighted in 1953 and the Gielgud Theatre was named after him. From 1977 to 1989, he was president of the Royal Academy of Dramatic Art. (en)
  • Sir Arthur John Gielgud, né le 14 avril 1904 à Londres (Angleterre) et mort le 21 mai 2000 à Wotton Underwood (Angleterre), est un acteur britannique. Il est considéré comme l’un des plus grands interprètes (avec Lord Laurence Olivier) du théâtre britannique, et shakespearien en particulier. En 1994, le Globe Theatre de Londres a été renommé le Gielgud Theatre en son honneur. Outre sa carrière sur les planches, il a également tenu de nombreux rôles au cinéma. (fr)
  • Arthur John Gielgud OM CH (South Kensington, Londres; 14 de abril de 1904-Wotton House, Buckinghamshire; 21 de mayo de 2000) fue un actor y director de teatro británico, cuya carrera abarcó ocho décadas. Junto a Ralph Richardson y Laurence Olivier, fue uno de los tres actores que dominaron la escena teatral británica durante gran parte del siglo XX. Miembro de la dinastía teatral de la familia Terry, consiguió su primer trabajo remunerado como figurante en la compañía de su prima Phyllis Neilson-Terry en 1922. Tras finalizar sus estudios en la Real Academia de Arte Dramático trabajó como actor de teatro de repertorio y en el West End antes de establecerse en el Old Vic como intérprete de Shakespeare entre 1929-1931. Durante la década de 1930 fue una estrella teatral en el West End y en Broadway, representando papeles tanto en nuevas obras como en clásicos. Paralelamente inició una carrera como director y estableció su propia compañía en el Queen's Theatre de Londres. Fue considerado por muchos como el mejor intérprete de Hamlet de su época, y también fue conocido por sus papeles en obras de alta comedia como el de John Worthing en La importancia de llamarse Ernesto. En la década de 1950 temió que su carrera se viera amenazada cuando fue condenado y multado por un delito homosexual, pero recibió el apoyo de sus colegas y el público. Cuando las obras de teatro experimental empezaron a reemplazar las producciones tradicionales del West End en los años 1950, no encontró nuevos papeles escénicos que considerara adecuados y durante varios años fue conocido en el teatro sobre todo por su representación como único actor interpretando monólogos de obras de Shakespeare The Ages of Man. A partir de la década de 1960 encontró nuevas obras de su gusto, de autores como Alan Bennett, David Storey y Harold Pinter. Durante la primera mitad de su carrera no se tomó el cine en serio. Aunque actuó en su primera película en 1924 y tuvo éxitos con Compañeros de fatigas (The Good Companions, 1933) y Julio César (1953), no inició una carrera regular como actor de cine hasta los años 1960. Apareció en más de sesenta películas entre Becket (1964), por la que recibió su primera nominación a los Premios Óscar por su interpretación de Luis VII de Francia, y Elizabeth (1998). Como el mordaz Hobson en Arthur (1981) ganó el Óscar al mejor actor de reparto. Su trabajo cinematográfico le valió un Globo de Oro y dos BAFTA. Aunque en gran medida indiferente a los premios, Gielgud tuvo la rara distinción de ganar un Oscar, un Emmy, un Grammy y un Tony. Desde los inicios de su carrera fue famoso por su voz y su dominio del verso . Participó en más de cien dramas radiofónicos y de televisión entre 1929 y 1994, e hizo grabaciones comerciales de muchas obras, entre ellas diez de Shakespeare. Entre sus honores y distinciones figuran la de ser nombrado caballero en 1953 y el Teatro Gielgud del West End recibió ese nombre en 1994 en su honor. De 1977 a 1989 fue presidente de la Real Academia de Arte Dramático. (es)
  • B'aisteoir Sasanach é Sir Arthur John Gielgud (14 Aibreán 1904 – 21 Bealtaine 2000). (ga)
  • Sir Arthur John Gielgud (14 April 1904 – 21 Mei 2000) atau lebih dikenal dengan Sir John Gielgud merupakan seorang aktor berkebangsaan Inggris. Dia dilahirkan dengan nama Arthur John Gielgud di South Kensington, London. Dia berkarier di dunia film sejak tahun 1936. (in)
  • サー・ジョン・ギールグッド(Sir John Gielgud OM, 1904年4月14日 - 2000年5月21日)は、イギリスの映画・舞台俳優、演出家。ロンドン出身。重厚かつ緻密な演劇スタイルは歴史劇で広く生かされ、ハリウッド映画やブロードウェイでも活躍。1981年には、『ミスター・アーサー』でアカデミー助演男優賞を受賞した。 (ja)
  • 아서 존 길구드 경(영어: Sir Arthur John Gielgud, OM, CH, 1904년 4월 14일 ~ 2000년 5월 21일)은 영국의 배우이자 연극 감독이다. 19세기 최대의 여자 배우 엘런 테리, 영국 현대연극의 아버지라 불리는 고든 크레이그 등을 배출한 연극 가문에서 태어난 그는 18세 때 올드빅에서 데뷔했다. 1932년 고든 데비어트 작 《보르도의 리처드》(Richard of Bordeaux)를 연출 · 주연하여 대성공을 거두고 영국 상업극의 수준을 유럽 수준에까지 이끌어 올렸다. 그 후에도 뛰어난 연출을 계속 보여 주어 영국 굴지의 연출가로 성장하였다. 그의 연출은 희곡의 내재적 가치를 발굴하는 데 역점을 두었으며, 연출가로서 성공한 것 이상으로 배우로서도 성공하여 고전에서 현대에 이르기까지, 비극에서 희극까지 폭넓은 연기력을 과시했다. 데이비드 스토리의 《집》(Home)에서의 뛰어난 연기로 1972년 퓰리처상을 받았다.1975년에는 해럴드 핀터의 《무인지대》(No Man's Land)에 출연, 그 해의 최우수연기자로 뽑히기도 하였다. (ko)
  • Arthur John Gielgud (South Kensington (Londen), 14 april 1904 - Wotton Underwood (Engeland), 21 mei 2000) was een Engels toneel- en filmacteur. Hij wordt door velen beschouwd als een van de grootste acteurs van zijn tijd. Hij is vooral bekend om zijn vele rollen in stukken van Shakespeare. Zijn vruchtbare carrière van toneelacteur en -regisseur overspande zeventig jaar (1921-1990). (nl)
  • John Gielgud, OM, CH (właśc. Sir Arthur John Gielgud; ur. 14 kwietnia 1904 w Londynie, zm. 21 maja 2000 w Wotton Underwood) – angielski aktor teatralny i filmowy. Na scenie teatralnej i na planie filmowym spędził 60 lat. Zagrał główne role w największych szekspirowskich spektaklach. (pl)
  • Sir Arthur John Gielgud (Kensington, 14 aprile 1904 – Wotton Underwood, 21 maggio 2000) è stato un attore britannico. Tra i film da lui interpretati: Giulio Cesare (1953), Il caro estinto (1965), Falstaff (1966), Providence (1977), Arturo (1981, per il quale vinse l'Oscar come miglior attore non protagonista nel 1982), Barbablù, Barbablù (1987), L'ultima tempesta (1991), Shine (1996). (it)
  • Sir John Gielgud, född 14 april 1904 i South Kensington i London, död 21 maj 2000 i Wotton Underwood nära Aylesbury i Buckinghamshire, var en brittisk skådespelare och teaterdirektör vars karriär sträckte sig över åtta decennier. Tillsammans med Ralph Richardson och Laurence Olivier var Gielgud del i trion av skådespelare som dominerade den brittiska scenen under stora delar av 1900-talet. Som medlem av teaterdynastin Terry på sin moders sida, fick han sitt första betalda engagemang vid teatersällskap 1922. Efter att ha studerat vid Royal Academy of Dramatic Art arbetade han i West End innan han etablerade sig på Old Vic 1929-1931. Under 1930-talet var Gielgud teaterstjärna i West End och på Broadway, där han uppträdde i såväl nya verk som i klassiker. Han påbörjade en parallell karriär som regissör och inrättade sitt eget sällskap på i London. Han var känd för sina Hamlet-tolkningar, men också för komediroller som John Worthing i Mister Ernest. När avantgardepjäser började ersätta traditionella West End-produktioner under 1950-talets senare del fann han inte längre några nya lämpliga scenroller och blev istället känd inom teatern för sin enmansshow The Ages of Man. Från slutet av 1960-talet hittade han åter nya pjäser som passade honom, av författare som Alan Bennett, David Storey och Harold Pinter. Under den första halvan av sin karriär tog Gielgud inte filmen på allvar. Trots att han gjorde sin första film redan 1924 samt hade framgångar med The Good Companions (1933) och Julius Caesar (1953), inledde han inte i egentlig mening sin filmkarriär förrän i sextioårsåldern. Gielgud medverkade i mer än sextio filmer mellan Becket (1964), för vilken han fick sin första Oscarnominering för rollen som Ludvig VII av Frankrike och Elizabeth (1998). För rollen som Hobson, vasstungad betjänt i En brud för mycket (1981) vann han en Oscar för bästa manliga biroll. Hans har även erhållit en Golden Globe Award och två BAFTAs för sitt arbete vid filmen. Även om han varit i stort sett likgiltig inför utmärkelser, har Gielgud sällsynt nog lyckats vinna en Oscar, en Emmy, en Grammy och en Tony. Han var känd från början av sin karriär för sin röst och överlägsna skicklighet att läsa Shakespeare-vers. Gielgud medverkade i mer än hundra radio- och tv-dramasändningar mellan 1929 och 1994 och gjorde inspelningar av många pjäser, inklusive tio av Shakespeare. Han dubbades till riddare 1953 och namngavs efter honom. Från 1977 till 1989 var han president för Royal Academy of Dramatic Art. (sv)
  • Sir Arthur John Gielgud OM, OCH ( /ˈɡiːlɡʊd/; 14 de Abril de 1904 - 21 de Maio de 2000) foi um actor e director de teatro inglês cuja carreira se prolongou por oito décadas. Juntamente com Ralph Richardson e Laurence Olivier, Gielgud foi um do trio de actores que dominou os durante quase todo o século XX. Membro da , uma dinastia teatral, obteve o seu primeiro papel pago na companhia de teatro do seu primo em 1922. Depois de ter estudado na Royal Academy of Dramatic Art trabalhou em e no antes de se estabelecer no Old Vic como um dos expoentes de Shakespeare no período 1929-1931. Durante a década de 1930, Gielgud foi uma das estrelas do palco do West End e da Broadway, surgindo em clássicos e em novas peças. Gielgud deu início a uma carreira paralela como director, criando a sua própria companhia no , em Londres. Foi considerado como o melhor do seu tempo, e também era conhecido pelos seus personagens de comédia como John Worthing em The Importance of Being Earnest. Nos anos 50, Gielgud temeu que a sua carreira tivesse sido ameaçada quando foi condenado e multado por um delito de natureza homossexual, mas tanto os seus colegas como o público o apoiaram com lealdade. Quando o teatro avant-garde começou a superar as produções tradicionais do West End no final da década de 1950, Gielgud não conseguiu encontrar novos papéis para desempenhar, e por vários anos ficou conhecido no teatro pelas suas representações a solo de Shakespeare, . No do final da década de 1960, encontrou algumas peças teatrais que se adequavam ao seu estilo, de autores como , e Harold Pinter. Durante a primeira metada da sua carreira, Gielgud não levou o cinema a sério. Embora tenha feito o seu primeiro filme em 1924, e de ter tido sucesso com The Good Companions (1933) e Júlio César (1953), apenas nos seus 60 anos é que encarou a carreira cinematográfica mais a sério. Gielgud participou em mais de sessenta filmes, desde Becket (1964), recebendo a sua primeira nomeação para o Óscar pelo seu papel como Luís VII de França, e Elizabeth (1998). No papel do sarcástico Hobson em Arthur (1981), ganhou he won the Óscar de melhor actor secundário. Por todo o seu trabalho cinematográfico, recebeu Globo de Ouro e dois BAFTA. Apesar de indiferente aos prémios, Gielgud teve a rara distinção de ganhar um Óscar, um Emmy, um Grammy e um Tony. Gielgud ficou famoso, desde o início da sua carreira, pela sua voz e mestria nas obras de Shakespearean. Na rádio e na televisão, esteve em mais de uma centena de programas entre 1929 e 1994, gravando algumas das suas peças, incluindo dez de Shakespeare. Das honras recebidas, destaca-se a de cavaleiro em 1953, e o nome de um . Entre 1977 e 1989, foi presidente da Royal Academy of Dramatic Art. (pt)
  • А́ртур Джон Ги́лгуд (англ. Arthur John Gielgud; 14 апреля 1904, Лондон, Великобритания — 21 мая 2000, , близ Эйлсбери, там же) — британский актёр, театральный режиссёр, один из крупнейших исполнителей шекспировских ролей в истории театра. Обладатель всех основных исполнительских премий: «Оскара», «Грэмми», «Эмми», «Тони», BAFTA и «Золотого глобуса», а также японской «Императорской премии» (1994). (ru)
  • 约翰·吉尔古德爵士(英語:Sir Arthur John Gielgud,1904年4月14日-2000年5月21日),英国资深演员,导演和制片人,艺术生涯跨越八十年。擅长表演莎士比亚戏剧。 吉尔古德是为数不多的演艺圈大满贯(获得过艾美奖、格莱美奖、奥斯卡奖、托尼奖的竞赛类单元大奖)获得者。 (zh)
  • Сер Джон Гілгуд (14 квітня 1904, Лондон, Велика Британія — 21 травня 2000, Уоттон Андервуд, Велика Британія) — британський актор театру і кіно. Один з найвидатніших акторів в історії британського театру та кінематографу. (uk)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 167961 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 99690 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1124441771 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:align
  • left (en)
  • right (en)
dbp:bgcolor
  • #DCD (en)
dbp:colwidth
  • 24 (xsd:integer)
dbp:group
  • n (en)
dbp:quote
  • If your great-aunt happens to be Ellen Terry, your great-uncle Fred Terry, your cousins Gordon Craig and Phyllis Neilson-Terry, and your grandmother the greatest Shakespearean actress in all Lithuania, you are hardly likely to drift into the fish trade. (en)
  • Mr Olivier was about twenty times as much in love with Peggy Ashcroft as Mr Gielgud is. But Mr Gielgud spoke most of the poetry far better than Mr Olivier ... Yet – I must out with it – the fire of Mr Olivier's passion carried the play along as Mr Gielgud's doesn't quite. (en)
dbp:salign
  • right (en)
dbp:source
  • Gielgud on his theatrical background. (en)
  • Herbert Farjeon on the rival Romeos. (en)
dbp:title
dbp:width
  • 225 (xsd:integer)
  • 33.0
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbp:wordnet_type
dcterms:subject
gold:hypernym
schema:sameAs
rdf:type
rdfs:comment
  • Sir Arthur John Gielgud, OM, CH, (Londres, 14 d'abril de 1904 – Aylesbury, Buckinghamshire, 21 de maig de 2000) va ser un actor anglès. Nebot d'Ellen Terry, és considerat un dels principals intèrprets del segle xx (amb Lord Olivier i Sir Ralph Richardson) del teatre britànic, i shakesperià en particular. El 1994, el Globe Theatre de Londres va ser reanomenat el Gielgud Theatre, en honor seu. (ca)
  • John Gielgud (14. dubna 1904 – 21. května 2000) byl anglický herec. Studoval na , následně působil na a v letech 1929 až 1931 na Old Vic. Později rovněž působil na Broadwayi. Později byl také divadelním režisérem. Svou první filmovou roli dostal již v roce 1924. Později hrál například ve filmech (1968), (1979) a Dračí srdce (1996). Za svou roli ve filmu Arthur získal Oscara. (cs)
  • Ο Σερ Άρθουρ Τζον Γκίλγκουντ (Sir Arthur John Gielgud, 14 Απριλίου 1904 - 21 Μαΐου 2000) ήταν Άγγλος ηθοποιός και θεατρικός σκηνοθέτης. Μαζί με τον Λώρενς Ολίβιε και τον Ραλφ Ρίτσαρντσον απετέλεσε την τριάδα των ηθοποιών που βασίλεψε στο βρετανικό θέατρο για το μεγαλύτερο μέρος του εικοστού αιώνα. (el)
  • Sir Arthur John Gielgud, OM, CH, [ˈɡiːlɡʊd] (* 14. April 1904 in Kensington, England; † 21. Mai 2000 in , England) war ein britischer Schauspieler und Regisseur. Er gilt als einer der herausragendsten englischen Theaterdarsteller des 20. Jahrhunderts. Auch als Filmschauspieler konnte Gielgud über Jahrzehnte Erfolge verzeichnen; 1982 gewann er den Oscar als bester Nebendarsteller für Arthur – Kein Kind von Traurigkeit. Gielgud ist einer der wenigen Künstler, die Emmy, Grammy, Oscar und Tony Award gewonnen haben. (de)
  • John Gielgud, jaiotza-izenez Arthur John (Londres, Ingalaterra, 1904ko apirilaren 14a - Londres, 2000ko maiatzaren 21a) britainiar antzezle, zinema-zuzendari eta produktorea izan zen. (eu)
  • Sir Arthur John Gielgud, né le 14 avril 1904 à Londres (Angleterre) et mort le 21 mai 2000 à Wotton Underwood (Angleterre), est un acteur britannique. Il est considéré comme l’un des plus grands interprètes (avec Lord Laurence Olivier) du théâtre britannique, et shakespearien en particulier. En 1994, le Globe Theatre de Londres a été renommé le Gielgud Theatre en son honneur. Outre sa carrière sur les planches, il a également tenu de nombreux rôles au cinéma. (fr)
  • B'aisteoir Sasanach é Sir Arthur John Gielgud (14 Aibreán 1904 – 21 Bealtaine 2000). (ga)
  • Sir Arthur John Gielgud (14 April 1904 – 21 Mei 2000) atau lebih dikenal dengan Sir John Gielgud merupakan seorang aktor berkebangsaan Inggris. Dia dilahirkan dengan nama Arthur John Gielgud di South Kensington, London. Dia berkarier di dunia film sejak tahun 1936. (in)
  • サー・ジョン・ギールグッド(Sir John Gielgud OM, 1904年4月14日 - 2000年5月21日)は、イギリスの映画・舞台俳優、演出家。ロンドン出身。重厚かつ緻密な演劇スタイルは歴史劇で広く生かされ、ハリウッド映画やブロードウェイでも活躍。1981年には、『ミスター・アーサー』でアカデミー助演男優賞を受賞した。 (ja)
  • 아서 존 길구드 경(영어: Sir Arthur John Gielgud, OM, CH, 1904년 4월 14일 ~ 2000년 5월 21일)은 영국의 배우이자 연극 감독이다. 19세기 최대의 여자 배우 엘런 테리, 영국 현대연극의 아버지라 불리는 고든 크레이그 등을 배출한 연극 가문에서 태어난 그는 18세 때 올드빅에서 데뷔했다. 1932년 고든 데비어트 작 《보르도의 리처드》(Richard of Bordeaux)를 연출 · 주연하여 대성공을 거두고 영국 상업극의 수준을 유럽 수준에까지 이끌어 올렸다. 그 후에도 뛰어난 연출을 계속 보여 주어 영국 굴지의 연출가로 성장하였다. 그의 연출은 희곡의 내재적 가치를 발굴하는 데 역점을 두었으며, 연출가로서 성공한 것 이상으로 배우로서도 성공하여 고전에서 현대에 이르기까지, 비극에서 희극까지 폭넓은 연기력을 과시했다. 데이비드 스토리의 《집》(Home)에서의 뛰어난 연기로 1972년 퓰리처상을 받았다.1975년에는 해럴드 핀터의 《무인지대》(No Man's Land)에 출연, 그 해의 최우수연기자로 뽑히기도 하였다. (ko)
  • Arthur John Gielgud (South Kensington (Londen), 14 april 1904 - Wotton Underwood (Engeland), 21 mei 2000) was een Engels toneel- en filmacteur. Hij wordt door velen beschouwd als een van de grootste acteurs van zijn tijd. Hij is vooral bekend om zijn vele rollen in stukken van Shakespeare. Zijn vruchtbare carrière van toneelacteur en -regisseur overspande zeventig jaar (1921-1990). (nl)
  • John Gielgud, OM, CH (właśc. Sir Arthur John Gielgud; ur. 14 kwietnia 1904 w Londynie, zm. 21 maja 2000 w Wotton Underwood) – angielski aktor teatralny i filmowy. Na scenie teatralnej i na planie filmowym spędził 60 lat. Zagrał główne role w największych szekspirowskich spektaklach. (pl)
  • Sir Arthur John Gielgud (Kensington, 14 aprile 1904 – Wotton Underwood, 21 maggio 2000) è stato un attore britannico. Tra i film da lui interpretati: Giulio Cesare (1953), Il caro estinto (1965), Falstaff (1966), Providence (1977), Arturo (1981, per il quale vinse l'Oscar come miglior attore non protagonista nel 1982), Barbablù, Barbablù (1987), L'ultima tempesta (1991), Shine (1996). (it)
  • А́ртур Джон Ги́лгуд (англ. Arthur John Gielgud; 14 апреля 1904, Лондон, Великобритания — 21 мая 2000, , близ Эйлсбери, там же) — британский актёр, театральный режиссёр, один из крупнейших исполнителей шекспировских ролей в истории театра. Обладатель всех основных исполнительских премий: «Оскара», «Грэмми», «Эмми», «Тони», BAFTA и «Золотого глобуса», а также японской «Императорской премии» (1994). (ru)
  • 约翰·吉尔古德爵士(英語:Sir Arthur John Gielgud,1904年4月14日-2000年5月21日),英国资深演员,导演和制片人,艺术生涯跨越八十年。擅长表演莎士比亚戏剧。 吉尔古德是为数不多的演艺圈大满贯(获得过艾美奖、格莱美奖、奥斯卡奖、托尼奖的竞赛类单元大奖)获得者。 (zh)
  • Сер Джон Гілгуд (14 квітня 1904, Лондон, Велика Британія — 21 травня 2000, Уоттон Андервуд, Велика Британія) — британський актор театру і кіно. Один з найвидатніших акторів в історії британського театру та кінематографу. (uk)
  • كان السير آرثر جون غيلغد (14 أبريل 1904- 21 مايو 2000) الحاصل على وسام الاستحقاق ووسام رفقاء الشرف، ممثلًا ومخرجًا مسرحيًا إنجليزيًا، امتدت حياته المهنية لثمانية عقود. بجانب كل من رالف ريتشاردسون ولورانس أوليفيه كان واحدًا من الممثلين الثلاثة الذي سيطروا على المسرح البريطاني خلال الجزء الأكبر من القرن العشرين. وبصفته فردًا في عائلة تيري التي تعتبر بمثابة سلالة مسرحية، فقد حصل على أول عمل تمثيلي مدفوع الأجر كعضو مستجد في شركة ابنة عمه فيليس نيلسون تيري في عام 1922. بعد دراسته في الأكاديمية الملكية لفن الدراما، عمل في مسرح المرجع وفي ويست إند، قبل أن يؤسس لنفسه كممثل لأعمال شكسبير في أولد فيك في 1929–31. (ar)
  • Sir Arthur John Gielgud, OM, CH (/ˈɡiːlɡʊd/; 14 April 1904 – 21 May 2000) was an English actor and theatre director whose career spanned eight decades. With Ralph Richardson and Laurence Olivier, he was one of the trinity of actors who dominated the British stage for much of the 20th century. A member of the Terry family theatrical dynasty, he gained his first paid acting work as a junior member of his cousin Phyllis Neilson-Terry's company in 1922. After studying at the Royal Academy of Dramatic Art he worked in repertory theatre and in the West End before establishing himself at the Old Vic as an exponent of Shakespeare in 1929–31. (en)
  • Arthur John Gielgud OM CH (South Kensington, Londres; 14 de abril de 1904-Wotton House, Buckinghamshire; 21 de mayo de 2000) fue un actor y director de teatro británico, cuya carrera abarcó ocho décadas. Junto a Ralph Richardson y Laurence Olivier, fue uno de los tres actores que dominaron la escena teatral británica durante gran parte del siglo XX. (es)
  • Sir Arthur John Gielgud OM, OCH ( /ˈɡiːlɡʊd/; 14 de Abril de 1904 - 21 de Maio de 2000) foi um actor e director de teatro inglês cuja carreira se prolongou por oito décadas. Juntamente com Ralph Richardson e Laurence Olivier, Gielgud foi um do trio de actores que dominou os durante quase todo o século XX. Membro da , uma dinastia teatral, obteve o seu primeiro papel pago na companhia de teatro do seu primo em 1922. Depois de ter estudado na Royal Academy of Dramatic Art trabalhou em e no antes de se estabelecer no Old Vic como um dos expoentes de Shakespeare no período 1929-1931. (pt)
  • Sir John Gielgud, född 14 april 1904 i South Kensington i London, död 21 maj 2000 i Wotton Underwood nära Aylesbury i Buckinghamshire, var en brittisk skådespelare och teaterdirektör vars karriär sträckte sig över åtta decennier. Tillsammans med Ralph Richardson och Laurence Olivier var Gielgud del i trion av skådespelare som dominerade den brittiska scenen under stora delar av 1900-talet. Som medlem av teaterdynastin Terry på sin moders sida, fick han sitt första betalda engagemang vid teatersällskap 1922. Efter att ha studerat vid Royal Academy of Dramatic Art arbetade han i West End innan han etablerade sig på Old Vic 1929-1931. (sv)
rdfs:label
  • John Gielgud (en)
  • جون غيلغد (ar)
  • John Gielgud (ca)
  • John Gielgud (cs)
  • John Gielgud (de)
  • Τζον Γκίλγκουντ (el)
  • John Gielgud (es)
  • John Gielgud (eu)
  • John Gielgud (ga)
  • John Gielgud (in)
  • John Gielgud (it)
  • John Gielgud (fr)
  • ジョン・ギールグッド (ja)
  • 존 길구드 (ko)
  • John Gielgud (nl)
  • John Gielgud (pl)
  • Гилгуд, Джон (ru)
  • John Gielgud (pt)
  • John Gielgud (sv)
  • Джон Гілгуд (uk)
  • 约翰·吉尔古德 (zh)
owl:sameAs
skos:exactMatch
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:narrator of
is dbo:relation of
is dbo:relative of
is dbo:starring of
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:characters of
is dbp:narrator of
is dbp:relations of
is dbp:relatives of
is dbp:starring of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License