An Entity of Type: chemical compound, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

In chemistry, there are three definitions in common use of the word base, known as Arrhenius bases, Brønsted bases, and Lewis bases. All definitions agree that bases are substances that react with acids, as originally proposed by G.-F. Rouelle in the mid-18th century. Some other definitions of both bases and acids have been proposed in the past, but are not commonly used today.

Property Value
dbo:abstract
  • في الكيمياء، القاعدة هي أي مركب كيميائي يمكنه الاتحاد مع أيونات الهيدروجين. بمعنى اخر هو عنصر أو مركب مانح إلكترون أو أكثر. عندما يتفاعل قاعدة مع حمض فهما يتعادلان كيميائيا وينتجان مركبا جديدا وربما ماء. فنقول تعادلت القاعدة مع الحمض. تتفاعل القواعد مع الأحماض فتكوّن ملحاً وماء. ويحتوي محلول القاعدة المائي على أيونات الهيدروكسيد (OH−) السالبة الشحنة. من صفات القواعد أنها صابونية الملمس وتنقسم القواعد إلى ثلاث أقسام وهم:- * أكاسيد أو هيدروكسيدات فلزات لا تذوب في الماء مثل أكسيد النحاس (CuO) وأكسيد الحديدوز (FeO) وكلوريد الحديديك (FeCl3)، * أكاسيد وهيدروكسيدات فلزات تذوب في الماء مثل هيدروكسيد الصوديوم (NaOH) وهيدروكسيد البوتاسيوم (KOH)و أكسيد الصوديوم (Na2O)و أكسيد البوتاسيوم (K2O) ويسمى هذا القسم أو النوع باسم القلويات، * مواد ليست بأكاسيد ولا هيدروكسيدات ولكن لها نفس الخواص التي تميز القواعد مثل كربونات الصوديوم وكربونات البوتاسيوم وبيكربونات الصوديوم وبيكربونات البوتاسيوم. تعد الصودا الكاوية أو هيدروكسيد الصوديوم NaOH أحد أهم القلويات و أقواها نظرا لخصائص الصوديوم. فيستخدم هيدروكسيد الصوديوم في المختبرات الكيميائية للكشف عن مركبات أخرى وفي التحليل الكيميائي. ويدخل في كثير من الصناعات مثل صناعة الصابون وصناعة النسيج وتحضير مركب كربونات الصوديوم (Na2CO3) المستخدم في إزالة عسر الماء. كما يمكن استخدامها في التمييز بين المشتقات القاعدية في الأملاح مثل أملاح كلوريد الحديد وكبريتات النحاس وأملاح الأمونيوم، حيث إما أن يترسب راسب لونه مميز من هيدروكسيد الفلز الذي لا يذوب في الماء، أو يتصاعد غاز مميز برائحه كما في حال أملاح الأمونيوم حيث يتصاعد غاز الأمونيا (النشادر) ذو الرائحة النفاذة. كما أنها كسائر القواعد تتفاعل مع الأحماض حيث يتحد أيون الهيدروكسيد السالب منها مع أيون الهيدروجين الموجب من الحمض ويتكون الماء وهو ما يعرف بتفاعل التعادل وبذلك تختفى خواص الحمض والقاعدة، حيث تتحد طبقا للمعادلة: H(aq)+OH(aq) <==> H2O مكونة الماء، وهو متعادل. ومن القواعد الأخرى هيدروكسيد الكالسيوم Ca(OH)2 الذي يستخدم في تكليس الجدران كما يستخدم في صناعة الأسمنت؛ ومحلول النشادر (هيدروكسيد الأمونيوم) الذي يستخدم في صناعة الأسمدة الكيماوية. (ar)
  • En química, una base és una substància que pot absorbir ions hidrogen (protons, H+) del medi o, d'una manera més general, cedir parells d'electrons. A una base soluble se l'anomena àlcali si conté i cedeix ions hidròxid (OH-) quantitativament. La teoria de Brønsted i Lowry defineix les bases com acceptants de protons (ions hidrogen), mentre que la teoria de Lewis, més general, defineix les bases com a cedents de parells d'electrons, cosa que permet que s'hi incloguin altres àcids de Lewis a part dels protons. La teoria d'Arrhenius defineix les bases com anions hidròxid, la qual cosa només és estrictament aplicable als àlcalis. En aigua, si se n'altera l'equilibri d'autoionització, les bases donen solucions amb una activitat química dels ions hidrogen menor que en aigua pura; per exemple, dissolent una base en aigua s'obté un pH més elevat que 7 en condicions estàndard. Un exemple clar de base és l'hidròxid de potassi (KOH), que prové de la reacció química KOH → OH− + K+ (en dissolució aquosa); també és un exemple de base l'amoníac. Els òxids metàl·lics, els hidròxids i, especialment, els alcòxids són bàsics, i els contraanions dels àcids febles són bases febles. Les bases es poden entendre com l'oposat químic dels àcids. La reacció entre un àcid i una base s'anomena neutralització. Les bases i els àcids són vists com a contraris perquè l'efecte d'un àcid és incrementar la concentració en aigua dels ions oxidani o oxoni (H₃O+), mentre que l'efecte de les bases és justament fer-la decréixer. Les bases i els àcids se solen trobar en dissolucions aquoses; les solucions aquoses bàsiques reaccionen amb solucions aquoses àcides per produir aigua i sals, les quals se separen en els seus ions components. Si la dissolució aquosa és una solució saturada respecte a un solut donat, qualsevol sal addicional d'aquest tipus present a la solució formarà un precipitat. Per a mesurar la basicitat d'un medi aquós s'utilitza el concepte de pOH, que es complementa amb el de pH de tal manera que pH + pOH = 14. De totes maneres, l'ús de pH està generalitzat tant per a àcids com per a bases. (ca)
  • Zásady (báze nebo alkálie, řecky βάσις) jsou chemické látky schopné poutat protony (kationty vodíku H+). Definice kyselin a zásad se v historii měnila. I v současnosti existuje několik teorií. Podle Brønstedovy teorie je zásada látka přijímající při reakci vodíkový kationt (proton), podle Arrheniovy teorie je zásada látka odštěpující hydroxidový aniont (OH−) a nejnovější popis je podle Lewise, který říká, že zásada je při chemické reakci donor (dárce) elektronů. (cs)
  • Στη Χημεία, βάσεις είναι οι χημικές ενώσεις που αντιδρούν με οξέα, σχηματίζοντας άλατα. Οι κλασικές βάσεις, σε υδατικά διαλύματα είναι γλοιώδεις στην υφή, έχουν στυπτική γεύση, αλλάζουν το χρώμα οξεοβασικών δεικτών, καταλύουν κάποιες χημικές αντιδράσεις που ευνοούνται από αλκαλικά περιβάλλοντα, δέχονται και εξουδετερώνουν πρωτόνια (δηλαδή υδρογονοκατιόντα, H+), προερχόμενα από κάθε δότη πρωτονίων, τα οποία μερικώς ή ολικώς αντικαθιστούν με ανιόντα υδροξυλίου (ΟΗ-). Παραδείγματα βάσεων αποτελούν τα υδροξείδια των αλκαλιμετάλλων και των αλκαλικών γαιών, δηλαδή ενώσεις όπως το υδροξείδιο του νατρίου (NaOH) ή το υδροξείδιο του ασβεστίου [Ca(OH)2]. Οι ενώσεις που παράγουν ανιόντα υδροξυλίου σε υδατικά διαλύματα ταξινομούνται ως «βάσεις κατ' Αρρένιους». Το οξεοβασικό πρότυπο κατ' Αρρένιους δεν εξηγεί τις βασικές ιδιότητες ορισμένων ενώσεων, όπως η αμμωνία (ΝΗ3) και οι οργανικές αμίνες (RNH2). Αυτές οι ενώσεις (αμμωνία, αμίνες και άλλες παρόμοιες), όμως, μπορεί να μην παρέχουν άμεσα ανιόντα υδροξυλίου, αν διαλυθούν σε νερό, αλλά αντιδρούν με το τελευταίο (δηλαδή το νερό), δεσμεύοντας πρωτόνια από αυτό, σχηματίζοντας κατιόντα αμμωνίου (NH4+) και αυξάνοντας τη συγκέντρωση των ανιόντων υδροξυλίου. Η αμμωνία και άλλες βάσεις με ανάλογη συμπεριφορά, που δεσμεύοντας πρωτόνια από άλλα χημικά είδη, το κάνουν διαθέτοντας ένα (τουλάχιστον) μονήρες ζεύγος ηλεκτρονίων. Οι ενώσεις που δεσμεύουν πρωτόνια από άλλα χημικά είδη ταξινομούνται ως «βάσεις κατά Μπρόνστεντ - ». Τέλος υπάρχει και η γενικότερη όλων οξεοβασική θεωρία, που ορίζει οξέα και βάσεις κατά Λιούις, σύμφωνα με την οποία «βάσεις είναι οι χημικές ουσίες που είναι δότες ζεύγους ηλεκτρονίων». Στο ίδιο το νερό υπάρχει μια αυτοϊονισμού του. Οι (υδατοδιαλυτές) βάσεις δίνουν υδατικά διαλύματα στα οποία η συγκέντρωση και επομένως η δραστικότητα των κατιόντων υδρογόνου είναι μικρότερη σε σύγκριση με αυτήν στο χημικά καθαρό νερό. Πιο συγκεκριμένα, τα υδατικά διαλύματα βάσεων έχουν pH>7,0, όπου το 7,0 είναι το pH του χημικά καθαρού νερού. Κάποια μεταλλικά οξείδια, υδροξείδια και ιδιαίτερα τα είναι βασικά. Επίσης, τα συζυγή ανιόντας ασθενών οξέων είναι ασθενείς βάσεις. Οι βάσεις μπορεί να θεωρηθεί ότι είναι τα χημικά αντίθετα των οξέων. Ωστόσο, πρέπει να ληφθεί υπόψη ότι ακόμη και κάποια ισχυρά οξέα είναι δυνατό να δράσουν, υπό κάποιες συνθήκες, και ως βάσεις. Οι βάσεις και τα οξέα θεωρούνται συχνά ως αντίθετα είδη, γιατί το αποτέλεσμα της δράσης ενός οξέος σε υδατικό του διάλυμα είναι να αυξήσει τη συγκέντρωση των κατιόντων υδροξωνίου (H3O+), ενώ οι βάσεις αντιστοίχως τείνουν να μειώνουν αυτήν τη συγκέντρωση. Η αντίδραση ανάμεσα σε ένα οξύ και σε μία βάση ονομάζεται «εξουδετέρωση». Σε μια κλασική αντίδραση εξουδετέρωσης, ένα υδατικό διάλυμα βάσης αντιδρά με ένα υδατικό διάλυμα οξέος, συμπαράγοντας άλας και νερό. Αν το υδατικό διάλυμα γίνει κορεσμένο ως προς το αναφερόμενο άλας, τότε κάθε επιπλέον ποσότητα του άλατος καθιζάνει. (el)
  • Als Basen (zu altgriechisch βάσις basis, deutsch ‚Grundlage‘) werden in der Chemie mit enger Definition Verbindungen bezeichnet, die in wässriger Lösung in der Lage sind, Hydroxidionen (OH−) zu bilden und somit den pH-Wert einer Lösung zu erhöhen. Hydroxidionen sind chemische Verbindungen, die Protonen von einer Säure unter Bildung eines Wassermoleküls übernehmen können. Eine Base ist damit das Gegenstück zu einer Säure und vermag diese zu neutralisieren. Daneben bestehen weitere Definitionen des Begriffs von Basen verschiedener Säure-Base-Konzepte für wesentlich breitere Paletten von chemischen Reaktionen, die über jene von Hydroxidionen in Wasser hinausreichen können. Besonders bedeutsam sind die Konzepte nach Lewis (Lewis-Base und Lewis-Säure) und das nach Pearson, der von harten und weichen Säuren und Basen spricht (HSAB-Konzept). (de)
  • In chemistry, there are three definitions in common use of the word base, known as Arrhenius bases, Brønsted bases, and Lewis bases. All definitions agree that bases are substances that react with acids, as originally proposed by G.-F. Rouelle in the mid-18th century. In 1884, Svante Arrhenius proposed that a base is a substance which dissociates in aqueous solution to form Hydroxide ions OH−. These ions can react with hydrogen ions (H+ according to Arrhenius) from the dissociation of acids to form water in an acid–base reaction. A base was therefore a metal hydroxide such as NaOH or Ca(OH)2. Such aqueous hydroxide solutions were also described by certain characteristic properties. They are slippery to the touch, can taste bitter and change the color of pH indicators (e.g., turn red litmus paper blue). In water, by altering the autoionization equilibrium, bases yield solutions in which the hydrogen ion activity is lower than it is in pure water, i.e., the water has a pH higher than 7.0 at standard conditions. A soluble base is called an alkali if it contains and releases OH− ions quantitatively. Metal oxides, hydroxides, and especially alkoxides are basic, and conjugate bases of weak acids are weak bases. Bases and acids are seen as chemical opposites because the effect of an acid is to increase the hydronium (H3O+) concentration in water, whereas bases reduce this concentration. A reaction between aqueous solutions of an acid and a base is called neutralization, producing a solution of water and a salt in which the salt separates into its component ions. If the aqueous solution is saturated with a given salt solute, any additional such salt precipitates out of the solution. In the more general Brønsted–Lowry acid–base theory (1923), a base is a substance that can accept hydrogen cations (H+)—otherwise known as protons. This does include aqueous hydroxides since OH− does react with H+ to form water, so that Arrhenius bases are a subset of Brønsted bases. However, there are also other Brønsted bases which accept protons, such as aqueous solutions of ammonia (NH3) or its organic derivatives (amines). These bases do not contain a hydroxide ion but nevertheless react with water, resulting in an increase in the concentration of hydroxide ion. Also, some non-aqueous solvents contain Brønsted bases which react with solvated protons. For example in liquid ammonia, NH2− is the basic ion species which accepts protons from NH4+, the acidic species in this solvent. G. N. Lewis realized that water, ammonia, and other bases can form a bond with a proton due to the unshared pair of electrons that the bases possess. In the Lewis theory, a base is an electron pair donor which can share a pair of electrons with an electron acceptor which is described as a Lewis acid. The Lewis theory is more general than the Brønsted model because the Lewis acid is not necessarily a proton, but can be another molecule (or ion) with a vacant low-lying orbital which can accept a pair of electrons. One notable example is boron trifluoride (BF3). Some other definitions of both bases and acids have been proposed in the past, but are not commonly used today. (en)
  • Bazo en kemio estas ĉefe pripensata kiel substanco, kiu povas akcepti protonojn (atomojn de hidrogeno). La koncepto rilatas al la teorio de Brønsted kaj Lowry pri acidoj kaj bazoj. Laŭ iom restriktita koncepto, kiel bazo estas konsiderata iu ajn kemia kombinaĵo kiu, kiam solvita en akvo, donas solvon kun pH-valoro pli granda ol 7,0. Bazoj estas la malo de acidoj. Kemia reakcio inter acido kaj bazo estas nomata . Bazoj kaj acidoj estas konsiderataj kiel malaj inter si, ĉar la reakcio inter la du rezultigas salan solvon kaj akvon. Konataj bazoj estas: * kalcia karbonato (CaCO3) * kalia hidroksido (KOH) * magnezia hidroksido (Mg(OH)2) * natria hidroksido (NaOH) * natro (Na2CO3) * En biologio gravas la nukleaj bazoj (nitrogenaj bazoj), gravaj konsistigiloj de DNA. Kelkaj substancoj povas depende de la medio efiki jen kiel bazoj, jen kiel acidoj. Ili nomiĝas (baz-acid-)amfoteraj. (eo)
  • Una base o álcali (del árabe: al-qaly القلي ,القالي, 'ceniza') es una sustancia que presenta propiedades alcalinas. En primera aproximación sustancia que en disolución acuosa aporta iones al medio.​ Un ejemplo claro es el hidróxido de potasio, de fórmula KOH: Los conceptos de base y ácido son contrapuestos. Para medir la basicidad (o alcalinidad) de un medio acuoso se utiliza el concepto de pOH, que se complementa con el de pH, de forma tal que , ( en CNPT es igual a . Por este motivo, está generalizado el uso de pH tanto para ácidos como para bases.​​ (es)
  • Kimikan, base bat protoiak onar ditzakeen edozein substantzia da. Definizio hau azidoei eta baseei buruzko finkatutakoa da. Haatik, badaude baseen beste definizio batzuk, hala nola elektroi-bikoteen emaileak direla (Lewis), hidroxido anioien iturri direla (Arrhenius) edo, zentzu zabalean, uretan disolbatzen direnean 7.0ko baliotik gorako pH-a daukaten disoluzioak sortzen dituzten substantziak direla. Base arrunten adibide dira, esaterako, sodio hidroxidoa eta amoniakoa. Basearen kontzeptua kimikari frantziarrak sortu zuen 1754an. Likido hegazkorrak ziren azidoak (adibidez, azido azetikoa) substantzia jakin batzuekin nahastean gatz solido bihurtzen zirela ikusi zuen. Substantzia hauek gatza eratzeko basea (oinarria) zirela erabaki zuen. Hain zuzen, hortik datorkio izena. Baseak, kimikoki, azidoen kontrakoak dira. Azido baten eta base baten arteko erreakzioari neutralizazio deritzo. Azidoek -ioiaren (H3O+) kontzentrazioa handitzen dute, eta baseek txikitu egiten dute. Baseek eta azidoek elkarrekin erreakzionatzean, ura eta gatzak (edo beren disoluzioak) ekoizten dituzte. (eu)
  • Tugann na ceimiceoirí bun ar na comhdhúile ceimiceacha atá in ann na haigéid a mhaolú is a neodrú. An chomhdhúil ar féidir léi páirt an bhuin a dhéanamh sna himoibriúcháin cheimiceacha, deirtear go bhfuil sí bunata. Sa chiall is bunúsaí, is bun í an chomhdhúil ar féidir léi an t-ian hidrigine H+ a ghlacadh chuici ón aigéad sa tuaslagán uisce. Tá an tuiscint seo bunaithe ar theoiric Brønsted agus Lowry faoi na bunanna agus na haigéid, ach is féidir an coincheap a chiallú ar dhóigheanna eile fós. De réir theoiric Arrhenius, is ionann bun agus comhdhúil atá in ann iain hiodrocsaíde OH- a chruthú sa tuaslagán uisce. Ón taobh eile de, tugann teoiric bun ar an móilín nó ar an adamh a bhfuil leictreondís shaor aige, ionas gur féidir leis nasc ceimiceach a cheangal d'adamh, d'ian nó de mhóilín eile a bhfuil leictreondís de dhíth air. (ga)
  • Definisi umum dari basa adalah senyawa kimia yang menyerap ion hidronium ketika dilarutkan dalam air. Basa adalah lawan dari asam, yaitu ditujukan untuk unsur/senyawa kimia yang memiliki pH lebih dari 7.Kostik merupakan istilah yang digunakan untuk basa kuat. Basa dapat dibagi menjadi basa kuat dan basa lemah. Kekuatan basa sangat bergantung pada kemampuan basa tersebut melepaskan ion OH dalam larutan dan konsentrasi larutan basa tersebut. (in)
  • Une base est un produit chimique qui, à l'inverse d'un acide, est capable de capturer un ou plusieurs protons ou, réciproquement, de fournir des électrons. Un milieu riche en bases est dit basique ou alcalin. Il existe différents modèles chimiques pour expliquer le comportement des bases. La réaction chimique d'un acide et d'une base donne un sel et de l'eau. C'est un produit caustique, qui peut provoquer des brûlures. Les bases les plus connues sont la chaux vive, l'ammoniaque et la soude. (fr)
  • ( 이 문서는 산-염기의 염기에 관한 것입니다. 다른 뜻에 대해서는 핵염기 문서를 참고하십시오.) 염기(鹽基, base)는 수용액에서 수산화 이온을 내거나 수소 이온을 흡수하는 물질을 말한다. 흔히 알칼리라고 부르며 산에 대응되는 물질로 서로 중화반응을 일으켜 염과 물을 만든다. (ko)
  • In chimica, secondo l'accezione più comune, il termine base identifica sostanze generalmente caustiche e corrosive, capaci di intaccare i tessuti organici e di far virare al blu una cartina al tornasole. Esempi di sostanze basiche sono l'ammoniaca, la soda caustica e i più comuni tipi di sapone. Un indice della forza di una base, funzione della sua natura e della sua concentrazione, è il pH. Va osservato che le definizioni di base e acido hanno subìto diverse modifiche nel tempo, partendo da un approccio empirico e sperimentale fino alle più recenti definizioni, sempre più generali, legate al modello molecolare a orbitali. Di seguito vengono elencate le definizioni più diffuse in ordine cronologico. (it)
  • Een base of loog – ook wel alkali genoemd – is een substantie die eigenschappen heeft, tegengesteld aan een zuur. De mate waarin een in water opgeloste stof basisch is, wordt aangegeven met de pH-waarde: 7 is neutraal, hogere waarden zijn basisch, lagere waarden dan 7 zijn zuur. (nl)
  • 塩基(えんき、英: base)は、化学において、酸と対になってはたらく物質のこと。 (ja)
  • Inom kemin är baser en grupp kemiska föreningar med i allmänhet lutaktig smak, som har förmågan att uppta vätejoner varvid de i en vattenlösning ger ett pH-värde över 7, eller mer allmänt, ge bort elektronpar. En sådan lösning kallas basisk, eller alkalisk. Starka baser är frätande. Baser som är lösliga kallas alkalier om de innehåller och släpper ifrån sig hydroxidjoner (OH–) kvantitativt. Styrkan av en bas kan relateras till dess baskonstant. Olika teorier för syra-basreaktioner har definierat baser på olika sätt. Den äldsta Arrhenius-teorin definierar baser som hydroxidjongivare, vilket bara går att applicera på alkalier. Enligt Brønsted–Lowry-definitionen är en bas en protonacceptor (vätejonsacceptor), medan Lewis mer allmänna teori definierar baser som elektronparsdonatorer, också kallade nukleofiler. (Lewis definition innebär att också andra ämnen än protoner kan räknas som syror.) Baser kan ses som den kemiska motsatsen till syror. En reaktion mellan en syra och en bas kallas för neutralisation, framför allt i äldre teorier, medan Brønsted-Lowry-teorin föredrar att tala om protolys eller protonöverföring. Baser och syror ses som motsatser eftersom en syras effekt är att öka koncentrationen av oxoniumjoner (H3O+) i vatten, medan baser minskar koncentrationen. Baser och syror finns vanligtvis i vattenlösningar. Dessa lösningar av baser reagerar med vattenlösningar av syror och skapar därmed vatten och salter i lösningarna. I dessa är salterna separerade i sina jonkomponenter. Exempel på vanliga baser är natriumhydroxid och ammoniak. Metalloxider, hydroxider och speciellt alkoxider är basiska och motanjoner av svaga syror är svaga baser. En bas kan tillsammans med en korresponderande syra (ett syra-baspar) bilda ett buffertsystem. (sv)
  • Zasady – jedna z podstawowych obok kwasów i soli grup związków chemicznych. Wodne roztwory silnych zasad nieorganicznych są nazywane ługami (np. ług sodowy). Istnieją trzy różne definicje tej grupy związków: (pl)
  • Осно́ви — це складні речовини, утворені металічним елементом та гідроксидними групами (OH). (uk)
  • Основание — химическое соединение, способное образовывать ковалентную связь с протоном (основание Брёнстеда) либо с вакантной орбиталью другого химического соединения (основание Льюиса). В узком смысле под основаниями понимают осно́вные гидроксиды — сложные вещества, при диссоциации которых в водных растворах отщепляется только один вид анионов — гидроксид-ионы OH−. Частным случаем оснований являются щёлочи — гидроксиды щелочных, щелочноземельных металлов, а также некоторых других элементов, например, таллия. Реакции оснований с кислотами называют реакциями нейтрализации. (ru)
  • Uma base (também chamada de álcali), de acordo com a química clássica, é qualquer substância que libera única e exclusivamente o ânion OH– (íons hidroxila ou oxidrila) em solução aquosa. Soluções com estas propriedades dizem-se básicas ou alcalinas. As bases possuem baixas concentrações de íons H+, sendo considerado base as soluções que têm, a 25 °C, pH acima de 7. Também conduzem corrente elétrica, assim como os ácidos. Possuem sabor adstringente que “amarra” a boca, ou seja, diminui a salivação (ou popularmente, cica) e são empregadas como produtos de limpeza, medicamentos (antiácidos) entre outros. Muitas bases, como o hidróxido de magnésio (leite de magnésia) são fracas e não trazem danos. Outras como o hidróxido de sódio (NaOH ou soda cáustica) são corrosivas e sua manipulação deve ser feita com cuidado. (pt)
  • 鹽基或鹼基,有時也稱做鹼(儘管「鹼」具有多種意義)。這是根據布仑斯惕-劳里學說關於酸和鹽基的部份,鹽基可以簡單想像成吸收質子的物質。額外的定義包括提供孤立電子對(由吉爾伯特·路易斯提出),以及是氫氧根離子的來源(由阿伦尼乌斯提出)。這三種定義下,鹽基都是會和酸反應的物質,符合纪尧姆-弗朗索瓦·鲁埃勒在18世紀中提出的概念。 阿伦尼乌斯鹽基可以影響水的自電离化学平衡,讓氫離子的活性度比在純水中要低,因此,在標準狀態 下的pH值會大於7.0。可溶於水的鹽基若含有OH−,且會釋放相當量的OH−離子,即為碱。氧化物、氫氧化物、醇盐都是碱性,而弱酸的共軛酸鹼對也是較弱的鹽基。酸和鹽基的化學作用恰好相反,酸會增加水中的水合氢离子(H3O+)濃度,鹽基則會減少水合氢离子濃度。酸和鹽基在水溶液中的反應稱為中和反应,會產生水以及盐。若水溶液已經飽和,就會有盐類的沉淀。 (zh)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 140459 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 26604 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1124506270 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • Zásady (báze nebo alkálie, řecky βάσις) jsou chemické látky schopné poutat protony (kationty vodíku H+). Definice kyselin a zásad se v historii měnila. I v současnosti existuje několik teorií. Podle Brønstedovy teorie je zásada látka přijímající při reakci vodíkový kationt (proton), podle Arrheniovy teorie je zásada látka odštěpující hydroxidový aniont (OH−) a nejnovější popis je podle Lewise, který říká, že zásada je při chemické reakci donor (dárce) elektronů. (cs)
  • Una base o álcali (del árabe: al-qaly القلي ,القالي, 'ceniza') es una sustancia que presenta propiedades alcalinas. En primera aproximación sustancia que en disolución acuosa aporta iones al medio.​ Un ejemplo claro es el hidróxido de potasio, de fórmula KOH: Los conceptos de base y ácido son contrapuestos. Para medir la basicidad (o alcalinidad) de un medio acuoso se utiliza el concepto de pOH, que se complementa con el de pH, de forma tal que , ( en CNPT es igual a . Por este motivo, está generalizado el uso de pH tanto para ácidos como para bases.​​ (es)
  • Definisi umum dari basa adalah senyawa kimia yang menyerap ion hidronium ketika dilarutkan dalam air. Basa adalah lawan dari asam, yaitu ditujukan untuk unsur/senyawa kimia yang memiliki pH lebih dari 7.Kostik merupakan istilah yang digunakan untuk basa kuat. Basa dapat dibagi menjadi basa kuat dan basa lemah. Kekuatan basa sangat bergantung pada kemampuan basa tersebut melepaskan ion OH dalam larutan dan konsentrasi larutan basa tersebut. (in)
  • Une base est un produit chimique qui, à l'inverse d'un acide, est capable de capturer un ou plusieurs protons ou, réciproquement, de fournir des électrons. Un milieu riche en bases est dit basique ou alcalin. Il existe différents modèles chimiques pour expliquer le comportement des bases. La réaction chimique d'un acide et d'une base donne un sel et de l'eau. C'est un produit caustique, qui peut provoquer des brûlures. Les bases les plus connues sont la chaux vive, l'ammoniaque et la soude. (fr)
  • ( 이 문서는 산-염기의 염기에 관한 것입니다. 다른 뜻에 대해서는 핵염기 문서를 참고하십시오.) 염기(鹽基, base)는 수용액에서 수산화 이온을 내거나 수소 이온을 흡수하는 물질을 말한다. 흔히 알칼리라고 부르며 산에 대응되는 물질로 서로 중화반응을 일으켜 염과 물을 만든다. (ko)
  • Een base of loog – ook wel alkali genoemd – is een substantie die eigenschappen heeft, tegengesteld aan een zuur. De mate waarin een in water opgeloste stof basisch is, wordt aangegeven met de pH-waarde: 7 is neutraal, hogere waarden zijn basisch, lagere waarden dan 7 zijn zuur. (nl)
  • 塩基(えんき、英: base)は、化学において、酸と対になってはたらく物質のこと。 (ja)
  • Zasady – jedna z podstawowych obok kwasów i soli grup związków chemicznych. Wodne roztwory silnych zasad nieorganicznych są nazywane ługami (np. ług sodowy). Istnieją trzy różne definicje tej grupy związków: (pl)
  • Осно́ви — це складні речовини, утворені металічним елементом та гідроксидними групами (OH). (uk)
  • Основание — химическое соединение, способное образовывать ковалентную связь с протоном (основание Брёнстеда) либо с вакантной орбиталью другого химического соединения (основание Льюиса). В узком смысле под основаниями понимают осно́вные гидроксиды — сложные вещества, при диссоциации которых в водных растворах отщепляется только один вид анионов — гидроксид-ионы OH−. Частным случаем оснований являются щёлочи — гидроксиды щелочных, щелочноземельных металлов, а также некоторых других элементов, например, таллия. Реакции оснований с кислотами называют реакциями нейтрализации. (ru)
  • 鹽基或鹼基,有時也稱做鹼(儘管「鹼」具有多種意義)。這是根據布仑斯惕-劳里學說關於酸和鹽基的部份,鹽基可以簡單想像成吸收質子的物質。額外的定義包括提供孤立電子對(由吉爾伯特·路易斯提出),以及是氫氧根離子的來源(由阿伦尼乌斯提出)。這三種定義下,鹽基都是會和酸反應的物質,符合纪尧姆-弗朗索瓦·鲁埃勒在18世紀中提出的概念。 阿伦尼乌斯鹽基可以影響水的自電离化学平衡,讓氫離子的活性度比在純水中要低,因此,在標準狀態 下的pH值會大於7.0。可溶於水的鹽基若含有OH−,且會釋放相當量的OH−離子,即為碱。氧化物、氫氧化物、醇盐都是碱性,而弱酸的共軛酸鹼對也是較弱的鹽基。酸和鹽基的化學作用恰好相反,酸會增加水中的水合氢离子(H3O+)濃度,鹽基則會減少水合氢离子濃度。酸和鹽基在水溶液中的反應稱為中和反应,會產生水以及盐。若水溶液已經飽和,就會有盐類的沉淀。 (zh)
  • في الكيمياء، القاعدة هي أي مركب كيميائي يمكنه الاتحاد مع أيونات الهيدروجين. بمعنى اخر هو عنصر أو مركب مانح إلكترون أو أكثر. عندما يتفاعل قاعدة مع حمض فهما يتعادلان كيميائيا وينتجان مركبا جديدا وربما ماء. فنقول تعادلت القاعدة مع الحمض. تتفاعل القواعد مع الأحماض فتكوّن ملحاً وماء. ويحتوي محلول القاعدة المائي على أيونات الهيدروكسيد (OH−) السالبة الشحنة. من صفات القواعد أنها صابونية الملمس وتنقسم القواعد إلى ثلاث أقسام وهم:- H(aq)+OH(aq) <==> H2O مكونة الماء، وهو متعادل. (ar)
  • En química, una base és una substància que pot absorbir ions hidrogen (protons, H+) del medi o, d'una manera més general, cedir parells d'electrons. A una base soluble se l'anomena àlcali si conté i cedeix ions hidròxid (OH-) quantitativament. La teoria de Brønsted i Lowry defineix les bases com acceptants de protons (ions hidrogen), mentre que la teoria de Lewis, més general, defineix les bases com a cedents de parells d'electrons, cosa que permet que s'hi incloguin altres àcids de Lewis a part dels protons. (ca)
  • Στη Χημεία, βάσεις είναι οι χημικές ενώσεις που αντιδρούν με οξέα, σχηματίζοντας άλατα. Οι κλασικές βάσεις, σε υδατικά διαλύματα είναι γλοιώδεις στην υφή, έχουν στυπτική γεύση, αλλάζουν το χρώμα οξεοβασικών δεικτών, καταλύουν κάποιες χημικές αντιδράσεις που ευνοούνται από αλκαλικά περιβάλλοντα, δέχονται και εξουδετερώνουν πρωτόνια (δηλαδή υδρογονοκατιόντα, H+), προερχόμενα από κάθε δότη πρωτονίων, τα οποία μερικώς ή ολικώς αντικαθιστούν με ανιόντα υδροξυλίου (ΟΗ-). Παραδείγματα βάσεων αποτελούν τα υδροξείδια των αλκαλιμετάλλων και των αλκαλικών γαιών, δηλαδή ενώσεις όπως το υδροξείδιο του νατρίου (NaOH) ή το υδροξείδιο του ασβεστίου [Ca(OH)2]. (el)
  • Als Basen (zu altgriechisch βάσις basis, deutsch ‚Grundlage‘) werden in der Chemie mit enger Definition Verbindungen bezeichnet, die in wässriger Lösung in der Lage sind, Hydroxidionen (OH−) zu bilden und somit den pH-Wert einer Lösung zu erhöhen. Hydroxidionen sind chemische Verbindungen, die Protonen von einer Säure unter Bildung eines Wassermoleküls übernehmen können. Eine Base ist damit das Gegenstück zu einer Säure und vermag diese zu neutralisieren. (de)
  • In chemistry, there are three definitions in common use of the word base, known as Arrhenius bases, Brønsted bases, and Lewis bases. All definitions agree that bases are substances that react with acids, as originally proposed by G.-F. Rouelle in the mid-18th century. Some other definitions of both bases and acids have been proposed in the past, but are not commonly used today. (en)
  • Bazo en kemio estas ĉefe pripensata kiel substanco, kiu povas akcepti protonojn (atomojn de hidrogeno). La koncepto rilatas al la teorio de Brønsted kaj Lowry pri acidoj kaj bazoj. Laŭ iom restriktita koncepto, kiel bazo estas konsiderata iu ajn kemia kombinaĵo kiu, kiam solvita en akvo, donas solvon kun pH-valoro pli granda ol 7,0. Bazoj estas la malo de acidoj. Kemia reakcio inter acido kaj bazo estas nomata . Bazoj kaj acidoj estas konsiderataj kiel malaj inter si, ĉar la reakcio inter la du rezultigas salan solvon kaj akvon. Konataj bazoj estas: (eo)
  • Kimikan, base bat protoiak onar ditzakeen edozein substantzia da. Definizio hau azidoei eta baseei buruzko finkatutakoa da. Haatik, badaude baseen beste definizio batzuk, hala nola elektroi-bikoteen emaileak direla (Lewis), hidroxido anioien iturri direla (Arrhenius) edo, zentzu zabalean, uretan disolbatzen direnean 7.0ko baliotik gorako pH-a daukaten disoluzioak sortzen dituzten substantziak direla. Base arrunten adibide dira, esaterako, sodio hidroxidoa eta amoniakoa. (eu)
  • Tugann na ceimiceoirí bun ar na comhdhúile ceimiceacha atá in ann na haigéid a mhaolú is a neodrú. An chomhdhúil ar féidir léi páirt an bhuin a dhéanamh sna himoibriúcháin cheimiceacha, deirtear go bhfuil sí bunata. Sa chiall is bunúsaí, is bun í an chomhdhúil ar féidir léi an t-ian hidrigine H+ a ghlacadh chuici ón aigéad sa tuaslagán uisce. Tá an tuiscint seo bunaithe ar theoiric Brønsted agus Lowry faoi na bunanna agus na haigéid, ach is féidir an coincheap a chiallú ar dhóigheanna eile fós. De réir theoiric Arrhenius, is ionann bun agus comhdhúil atá in ann iain hiodrocsaíde OH- a chruthú sa tuaslagán uisce. Ón taobh eile de, tugann teoiric bun ar an móilín nó ar an adamh a bhfuil leictreondís shaor aige, ionas gur féidir leis nasc ceimiceach a cheangal d'adamh, d'ian nó de mhóilín ei (ga)
  • In chimica, secondo l'accezione più comune, il termine base identifica sostanze generalmente caustiche e corrosive, capaci di intaccare i tessuti organici e di far virare al blu una cartina al tornasole. Esempi di sostanze basiche sono l'ammoniaca, la soda caustica e i più comuni tipi di sapone. Un indice della forza di una base, funzione della sua natura e della sua concentrazione, è il pH. (it)
  • Uma base (também chamada de álcali), de acordo com a química clássica, é qualquer substância que libera única e exclusivamente o ânion OH– (íons hidroxila ou oxidrila) em solução aquosa. Soluções com estas propriedades dizem-se básicas ou alcalinas. As bases possuem baixas concentrações de íons H+, sendo considerado base as soluções que têm, a 25 °C, pH acima de 7. Também conduzem corrente elétrica, assim como os ácidos. (pt)
  • Inom kemin är baser en grupp kemiska föreningar med i allmänhet lutaktig smak, som har förmågan att uppta vätejoner varvid de i en vattenlösning ger ett pH-värde över 7, eller mer allmänt, ge bort elektronpar. En sådan lösning kallas basisk, eller alkalisk. Starka baser är frätande. Baser som är lösliga kallas alkalier om de innehåller och släpper ifrån sig hydroxidjoner (OH–) kvantitativt. Styrkan av en bas kan relateras till dess baskonstant. (sv)
rdfs:label
  • قاعدة (كيمياء) (ar)
  • Base química (ca)
  • Zásady (chemie) (cs)
  • Basen (Chemie) (de)
  • Βάση (el)
  • Bazo (kemio) (eo)
  • Base (chemistry) (en)
  • Base (química) (es)
  • Base (eu)
  • Bun (ceimic) (ga)
  • Basa (in)
  • Base (chimica) (it)
  • Base (chimie) (fr)
  • 염기 (ko)
  • Base (scheikunde) (nl)
  • 塩基 (ja)
  • Zasady (pl)
  • Base (química) (pt)
  • Основание (химия) (ru)
  • Bas (kemi) (sv)
  • 鹽基 (zh)
  • Основи (хімія) (uk)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:ingredient of
is dbo:knownFor of
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:knownFor of
is owl:differentFrom of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License