About: Acid

An Entity of Type: music genre, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

An acid is a molecule or ion capable of either donating a proton (i.e. hydrogen ion, H+), known as a Brønsted–Lowry acid, or forming a covalent bond with an electron pair, known as a Lewis acid. The first category of acids are the proton donors, or Brønsted–Lowry acids. In the special case of aqueous solutions, proton donors form the hydronium ion H3O+ and are known as Arrhenius acids. Brønsted and Lowry generalized the Arrhenius theory to include non-aqueous solvents. A Brønsted or Arrhenius acid usually contains a hydrogen atom bonded to a chemical structure that is still energetically favorable after loss of H+.

Property Value
dbo:abstract
  • Un àcid (del llatí acidus, 'agre') és considerat tradicionalment com qualsevol compost químic que, quan es dissol en aigua, produeix una solució amb una activitat de catió oxidani o oxoni, , major que l'aigua pura, és a dir, un pH menor que 7. Això s'aproxima a la definició moderna de Johannes Nicolaus Brønsted i Thomas Martin Lowry, que van definir de manera independent un àcid com un compost que dona un catió hidrogen (H+) a un altre compost (denominat base). Alguns exemples comuns són l'àcid acètic (al vinagre), l'àcid clorhídric (al salfumant i als sucs gàstrics), l'àcid acetilsalicílic (a l'aspirina) o l'àcid sulfúric (usat en bateries d'automòbil). Els sistemes àcid/base es diferencien de les reaccions redox en el fet que, en aquestes últimes, hi ha un canvi en l'estat d'oxidació. Els àcids poden existir en forma de sòlids, líquids o gasos segons de la temperatura, i també poden existir com a substàncies pures o en solució. Les substàncies químiques que tenen la propietat d'un àcid es denominen àcides. (ca)
  • Kyseliny jsou chemické látky, jejichž molekuly ve vodě disociují na vodíkové kationty a anionty kyseliny. Kyselost, řidčeji označovaná termínem acidita, se měří například lakmusovým papírkem. (cs)
  • الحمض هو أي مركب كيميائي يكون عند انحلاله في الماء قادراً على تحرير أيونات الهيدروجين (البروتونات)، والتي يرمز لها بذرات هيدروجين ذات شحنة موجبة واحدة أو +1. و هناك كثير من الأحماض توجد بصورة طبيعية، و بعضها ضروري للحياة. فحمض الهيدروكلوريك (HCl) على سبيل المثال يتم إنتاجه في المعدة و يعين على الهضم. و تُستخدم الأحماض كذلك و بصورةٍ واسعةٍ في الصناعة، وهي جزء من عددٍ ضخم من الأطعمة والمشروبات. وعلى كل حال، فإنّ كثيراً من الأحماض سامّة، و بإمكان الأحماض القويّة أن تسبب حروقاً حادة. (ar)
  • An acid is a molecule or ion capable of either donating a proton (i.e. hydrogen ion, H+), known as a Brønsted–Lowry acid, or forming a covalent bond with an electron pair, known as a Lewis acid. The first category of acids are the proton donors, or Brønsted–Lowry acids. In the special case of aqueous solutions, proton donors form the hydronium ion H3O+ and are known as Arrhenius acids. Brønsted and Lowry generalized the Arrhenius theory to include non-aqueous solvents. A Brønsted or Arrhenius acid usually contains a hydrogen atom bonded to a chemical structure that is still energetically favorable after loss of H+. Aqueous Arrhenius acids have characteristic properties that provide a practical description of an acid. Acids form aqueous solutions with a sour taste, can turn blue litmus red, and react with bases and certain metals (like calcium) to form salts. The word acid is derived from the Latin acidus, meaning 'sour'. An aqueous solution of an acid has a pH less than 7 and is colloquially also referred to as "acid" (as in "dissolved in acid"), while the strict definition refers only to the solute. A lower pH means a higher acidity, and thus a higher concentration of positive hydrogen ions in the solution. Chemicals or substances having the property of an acid are said to be acidic. Common aqueous acids include hydrochloric acid (a solution of hydrogen chloride that is found in gastric acid in the stomach and activates digestive enzymes), acetic acid (vinegar is a dilute aqueous solution of this liquid), sulfuric acid (used in car batteries), and citric acid (found in citrus fruits). As these examples show, acids (in the colloquial sense) can be solutions or pure substances, and can be derived from acids (in the strict sense) that are solids, liquids, or gases. Strong acids and some concentrated weak acids are corrosive, but there are exceptions such as carboranes and boric acid. The second category of acids are Lewis acids, which form a covalent bond with an electron pair. An example is boron trifluoride (BF3), whose boron atom has a vacant orbital that can form a covalent bond by sharing a lone pair of electrons on an atom in a base, for example the nitrogen atom in ammonia (NH3). Lewis considered this as a generalization of the Brønsted definition, so that an acid is a chemical species that accepts electron pairs either directly or by releasing protons (H+) into the solution, which then accept electron pairs. Hydrogen chloride, acetic acid, and most other Brønsted–Lowry acids cannot form a covalent bond with an electron pair, however, and are therefore not Lewis acids. Conversely, many Lewis acids are not Arrhenius or Brønsted–Lowry acids. In modern terminology, an acid is implicitly a Brønsted acid and not a Lewis acid, since chemists almost always refer to a Lewis acid explicitly as a Lewis acid. (en)
  • Τα οξέα (από την λατινική λέξη acidus, που σημαίνει «ξινό») είναι ένα σύνολο χημικών ουσιών που εμφανίζει ένα σύνολο κοινών ιδιοτήτων, γνωστών ως «όξινος χαρακτήρας» ή «όξινη αντίδραση». Οι πιο χαρακτηριστικές από αυτές είναι η όξινη γεύση, η ικανότητα να αλλάζουν το χρώμα οξεοβασικών δεικτών, όπως το βάμμα ηλιοτροπίου, που αλλάζει χρώμα από μπλε σε κόκκινο, παρουσία οξέων. Επίσης, τα οξέα έχουν την ικανότητα να αντιδρούν με βάσεις, ανθρακικά άλατα και ορισμένα μέταλλα, όπως το ασβέστιο, σχηματίζοντας άλατα. Τα υδατικά διαλύματα των οξέων έχουν pH < 7. Ένα χαμηλότερο pH, σημαίνει μια υψηλότερη οξύτητα, και έτσι μια υψηλότερη συγκέντρωση στο διάλυμα. Οι χημικές ουσίες που έχουν «όξινο χαρακτήρα», δηλαδή ιδιότητες οξέων, λέγονται «όξινες». Συνηθισμένα παραδείγματα οξέων περιλαμβάνουν το υδροχλωρικό οξύ, ένα διάλυμα υδροχλωρίου, το οποίο βρίσκεται στο γαστρικό οξύ, που βρίσκεται στο στομάχι και ενεργοποιεί ορισμένα , το αιθανικό οξύ, με το γνωστό ξίδι να αποτελεί αραιό διάλυμα αυτού του υγρού, το θειικό οξύ, που χρησιμοποιήθηκε σε , και το τρυγικό οξύ, ένα στερεό οξύ που χρησιμοποιείται στην και στη ζαχαροπλαστική. Αυτά τα παραδείγματα δείχνουν ότι τα οξέα μπορούν να είναι διαλύματα ή και καθαρές χημικές ουσίες, που μπορεί να είναι σε αέρια, υγρή ή στερεά κατάσταση. Τα και κάποια πυκνά ασθενή οξέα είναι , αλλά υπάρχουν κάποιες εξαιρέσεις, όπως τα και το βορικό οξύ. Υπάρχουν τρεις (3) συνηθισμένοι ορισμοί για τα οξέα: 1. * Ο ορισμός κατ' Αρρένιους, που ορίζει ως οξέα τα μόρια, που όταν διαλύονται στο νερό, αυξάνουν τη συγκέντρωση των υδρογονοκατιόντων (H+), ή για μεγαλύτερη ακρίβεια, αυξάνουν τη συγκέντρωση των υδροξωνίων (H3O+). 2. * Ο ορισμός κατά Μπρόνστεντ και Λόρυ, που ορίζει ως οξέα τις χημικές ουσίες που μπορούν να δράσουν ως δότες πρωτονίων. Σύμφωνα με τον ορισμό αυτό κάθε χημική ουσία που μπορεί εύκολα να αποπρωτονιωθεί μπορεί να θεωρείται ως ένα οξύ. Παραδείγματα τέτοιων ουσιών, που δεν περιλαμβάνονται στον ορισμό κατ' Αρρένιους, περιλαμβάνουν τις αλκοόλες και τις αμίνες, που περιέχουν ομάδες O-Η ή N-H. Και οι δυο ομάδες ενώσεων συμπεριφέρονται και ως οξέα και ως βάσεις κατά Μπρόνστεντ και Λόρυ, γιατί ανάλογα με τις συνθήκες μπορούν να δώσουν ή να λάβουν πρωτόνιο. 3. * Ο ορισμός κατά Λιούις, που ορίζει ως οξέα τις χημικές ουσίες που μπορούν να δράσουν ως δέκτες ζεύγους ηλεκτρονίων, για να σχηματίσουν έναν ομοιοπολικό δεσμό. Παραδείγματα τέτοιων ουσιών, που δεν περιλαμβάνονται στους υπόλοιπους δύο (2) ορισμούς οξέων περιλαμβάνουν όλα τα κατιόντα μετάλλων, και μόρια με έλλειμμα ηλεκτρονίων, όπως το τριφθοριούχο βόριο (BF3) και το (AlF3). (el)
  • Säuren sind chemische Verbindungen, die in der Lage sind, ein oder auch mehrere ihrer gebundenen H-Atome als Proton (H+) an einen Reaktionspartner zu übertragen, der für jedes zu bindende Proton ein freies Elektronenpaar zur Verfügung stellen muss.Man spricht dann von Protonenübertragungsreaktionen.Dementsprechend werden die Moleküle, die Protonen binden können, auch als Protonenakzeptoren bezeichnet.Zu bedenken bleibt, dass an unterschiedliche Atome gebundene H-Atome auch unterschiedlich leicht als Protonen abgegeben werden können. Pauschal spricht man dann von mehr oder weniger stark sauren Protonen bzw. Verbindungen. In rein wässrigen Lösungen steht als Reaktionspartner, der die Protonen aufnehmen kann, nur das Lösungsmittel Wasser zur Verfügung. Es bilden sich dann Oxonium-Ionen, die auch Hydroniumionen genannt werden (H3O+), und der pH-Wert der Lösung sinkt.Säuren reagieren mit sogenannten Basen unter Bildung von Wasser und Salzen. Eine Base ist somit das Gegenstück zu einer Säure und vermag die Säure zu neutralisieren. Im weiteren Sinn beschreiben verschiedene Säure-Base-Konzepte wesentlich breitere Paletten von chemischen Reaktionen, die weit über die bisher erwähnten Reaktionen hinausreichen können. (de)
  • Acido (ĝenerala formulo estas HA aŭ [H+A−]) difiniĝas tradicie kiel kemia kombinaĵo (molekulo aŭ jono), kiu, kiam solvita en akvo, generas solvaĵon kun hidrogena jono (protono fakte), kaj tiele kontribuas al acideco pli granda ol tiu de pura akvo, t.e. pH malpli ol 7,0. Laŭ la moderna difino de Johannes Nicolaus Brønsted kaj Martin Lowry, "acido" estas iun ajn kemiaĵo, kiu donas hidrogenan jonon (H+) al alia kombinaĵo, kiu nomiĝas "bazo". Vulgaraj ekzemploj estas aceta acido (el la vinagro), formika acido (el la formikoj) aŭ sulfura acido (uzata en veturilaj baterioj).En la sistemoj "acido/bazo", ne estas ŝanĝoj en oksidiĝa nombro, kontraŭe al la redoksaj sistemoj. (eo)
  • Azidoek (sarritan HA [H+A-] formula generikoaren bidez adierazten dira) hainbat definizio izan dituzte denboran zehar. Gehien onartutako definizioaren arabera, azido deitzen diren konposatuak base deritzen konposatuei hidrogeno-ioi bat (H+) ematen dietenak dira. Eguneroko bizimoduan azido ugari erabiltzen dira, esaterako azido azetikoa (ozpinean dagoena) eta azido sulfurikoa (autoen baterietan erabiltzen dena). Azido/base sistemak ez dute zerikusirik erredox sistemekin, lehenetan ez baitago aldaketarik oxidazio-egoeran. Azidoen pH maila (hidrogeno potentziala) 7 baino txikiagoa da, are eta azidoagoa, pH txikiagoa. (eu)
  • Un acide est un composé chimique minéral ou organique accepteur, au sens large, de doublets électroniques. Il est généralement défini par des réactions-types dans différents solvants, en particulier en libérant l'ion hydronium dans l'eau. Les acides réagissent souvent en dégageant de l'énergie avec d'autres composés chimiques appelés bases (les alcalis des Anciens), qui, elles, donnent des doublets électroniques et ont le pouvoir de générer, en tout ou partie, l'ion hydroxyle dans l'eau. Les acides forts, dans un milieu solvant donné, initient des réactions complètes et rapides, transformant le solvant en sa forme la plus acide ; les acides faibles contribuent à des réactions équilibrées. L'existence de plusieurs fonctionnalités acides au sein d'un même composé chimique caractérise les polyacides. Dans le cadre de la théorie de Brønsted-Lewis, le pH d'une solution obtenue en dissolvant un acide dans l'eau est inférieur à sept. Les acides sont connus depuis l'Antiquité pour leur pouvoir de dissolution des métaux, ainsi que, de manière plus floue avant Lavoisier, le pouvoir de neutraliser les solutions alcalines. Le chimiste britannique Boyle les identifiait au XVIIe siècle par leur capacité à rougir la teinture de tournesol, mais aussi par leur surprenant pouvoir de précipiter le soufre de ses solutions alcalines. (fr)
  • Un ácido (del latín acidus, que significa agrio) es cualquier compuesto químico que, cuando se disuelve en agua, produce una solución con una actividad de catión hidronio mayor que el agua pura, esto es, un pH menor que 7.​Esto se aproxima a la definición moderna de Johannes Nicolaus Brønsted y Thomas Martin Lowry, quienes definieron independientemente un ácido como un compuesto que dona un catión hidrógeno (H+) a otro compuesto (denominado base). Algunos ejemplos comunes son el ácido acético (en el vinagre), el ácido clorhídrico (en el salfumán y los jugos gástricos), el ácido acetilsalicílico (en la aspirina), o el ácido sulfúrico (usado en baterías de automóvil). Los sistemas ácido/base se diferencian de las reacciones redox en que, en estas últimas hay un cambio en el estado de oxidación. Los ácidos pueden existir en forma de sólidos, líquidos o gases, dependiendo de la temperatura y también pueden existir como sustancias puras o en solución. (es)
  • Go traidisiúnta, glactar leis gur aigéad atá i ngach comhdhúil cheimiceach ar féidir leis, má thuaslagtar san uisce é, tiúchan na n-ian hiodrocsóiniam (H3O+) a ardú agus tiúchan na n-ian hiodrocsaíde (OH-) a ísliú dá réir. Mar sin, má chuirtear aigéad le huisce glan, titfidh pH an uisce sin. Is ionann an sainmhíniú traidisiúnta, a bheag agus a mhór, agus an sainmhíniú a thug agus ar an aigéad beag beann ar a chéile. Is éard a bhí san aigéad dar leosan ná comhdhúil a raibh de chlaonadh inti ian hidrigine, nó prótón - H+ - a dheonú do chomhdhúil eile - don bhun. Aigéid iad, mar shampla, an t-aigéad aicéiteach san fhínéagar agus an t-aigéad sulfarach i mbatairí (cadhnraí, ceallraí) na ngluaisteán. Tá imoibriú an aigéid leis an mbun difriúil leis an imoibriú ocsaídiúcháin is dí-ocsaídiúcháin, nó ní athraíonn staid ocsaídiúcháin na n-adamh san imoibriú aigéid is buin. Na ceimiceáin arb aigéid iad, deirtear go bhfuil siad aigéadach. Is é an tomhas atá againn ar aigéadacht an aigéid ná an pKa. Cosúil leis an pH, is frithlogartam é an pKa, agus mar sin, téann an aigéadacht in airde agus an pKa ag dul in ísle. Go bunúsach, is ionann an Ka, nó tairiseach díthiomsúcháin an aigéid, ná: San fhoirmle seo, is ionann HA agus an t-aigéad, agus is ionann A- agus an t-ian diúltach a fhágfar nuair a thabharfaidh an t-aigéad an prótón uaidh. Seasann na lúibíní cearnacha don tiúchan. Mar sin, gheofar an tairiseach díthiomsúcháin, má iolraítear tiúchan an iain seo agus tiúchan na n-ian hidrigine, agus má roinntear an t-iolrach seo ar thiúchan na móilíní aigéid. Na luachanna Ka a fhaightear ar an dóigh seo, ní bhíonn siad praiticiúil, áfach, nó bíonn an iomarca náideanna iontu. Mar sin, is fearr frithlogartam deichiúil an Ka a úsáid, -log10(Ka), nó pKa. Más ionann an Ka agus 0.001, nó 10-3, is ionann an Ka agus 3. (ga)
  • Asam adalah molekul atau ion yang dapat memberikan proton (ion hidrogen H+), atau, alternatifnya, dapat membentuk ikatan kovalen dengan (asam Lewis). Kategori pertama asam adalah donor proton atau asam Brønsted. Pada kasus khusus dalam larutan berair, donor proton membentuk ion hidronium H3O+ dan dikenal sebagai asam Arrhenius. Brønsted dan Lowry memperumum teori Arrhenius untuk memasukkan pelarut bukan air. Asam Brønsted maupun Arrhenius biasanya memiliki atom hidrogen yang berikatan dengan struktur kimia yang tetap aktif secara energik setelah kehilangan H+. Asam Arrhenius dalam larutan berair memiliki sifat karakteristik yang menyediakan deskripsi praktis dari asam. Asam membentuk larutan berair dengan rasa masam, dapat mengubah lakmus biru menjadi merah, dan bereaksi dengan basa serta berbagai logam (seperti kalsium) membentuk garam. Kata acid (bahasa Inggris dari asam) berasal dari bahasa Latin acidus/acēre yang berarti masam. Larutan berair asam memiliki pH kurang dari 7 dan larutan ini juga disebut 'asam' dalam konteks sehari-hari (seperti pada frasa 'dilarutkan dalam asam'), sementara definisi ketat asam hanya merujuk pada zat terlarutnya. pH yang lebih rendah bermakna memiliki keasaman yang lebih tinggi, dan juga memiliki konsentrasi ion hidrogen positif yang lebih tinggi di dalam larutan. Larutan berair asam yang umum di antaranya asam klorida (larutan hidrogen klorida yang ditemukan pada asam lambung dan dapat mengaktifkan enzim pencernaan), asam asetat (cuka merupakan larutan berair encer dari cairan ini), asam sulfat (digunakan pada baterai mobil), dan asam sitrat (ditemukan pada buah sitrus). Berdasarkan contoh ini, asam (dalam pandangan umum) dapat berupa larutan maupun bahan kimia murni, serta dapat diturunkan dari asam (dalam pandangan ketat) berbentuk padat, cair, maupun gas. Asam kuat dan beberapa asam lemah terkonsentrasi bersifat korosif, tetapi terdapat pengecualian seperti dan asam borat. Asam kategori kedua adalah asam Lewis, yang membentuk ikatan kovalen dengan pasangan elektron. Salah satunya adalah boron trifluorida (BF3) dengan atom boron memiliki orbital kosong yang dapat membentuk ikatan kovalen melalui pembagian pasangan elektron sunyi pada atom di dalam senyawa basa, sebagai contoh atom nitrogen pada amonia (NH3). Lewis mempertimbangkan teori ini sebagai generalisasi definisi Brønsted sehingga asam merupakan spesies kimia yang menerima pasangan elektron baik secara langsung maupun melalui pelepasan proton (H+) ke dalam larutan, yang kemudian menerima pasangan elektron. Akan tetapi, hidrogen klorida, asam asetat, dan kebanyakan asam Brønsted-Lowry lainnya tidak dapat membentuk ikatan kovalen dengan pasangan elektron sehingga bukan asam Lewis. Sebaliknya, banyak asam Lewis bukan termasuk asam Arrhenius maupun Brønsted-Lowry. Dalam terminologi modern, asam secara implisit merujuk pada asam Brønsted dan bukan asam Lewis, mengingat kimiawan hampir selalu merujukkan asam Lewis secara eksplisit sebagai asam Lewis. (in)
  • In chimica, un acido è una molecola o ione in grado di donare uno ione idrogeno H+, o in grado di formare un legame covalente con una coppia di elettroni (acido di Lewis). La definizione di acido e quella corrispondente di base hanno subito diverse modifiche nel tempo, partendo da un approccio empirico e sperimentale fino alle più recenti definizioni, sempre più generali, legate al modello molecolare a orbitali. Nell'accezione comune, il termine "acido" identifica sostanze generalmente irritanti e corrosive, capaci di intaccare i metalli e il marmo (sviluppando rispettivamente idrogeno e anidride carbonica) e di far virare al rosso una cartina al tornasole. Esempi di sostanze acide sono l'aceto, l'acido muriatico e il succo di limone. Gli acidi sono generalmente divisi in acidi forti e acidi deboli. Un indice della forza di un acido, funzione della sua natura e della sua concentrazione, è il pH. Nell'ambito della chimica inorganica di base, per rimarcare la differenza tra le due tipologie di acidi inorganici (ossiacidi e idracidi) si fa spesso ricorso a schemi semplificati del tipo: anidride + acqua → ossiacidoidrogeno + non-metallo → idracido Ovvero un ossiacido si forma facendo reagire l'anidride corrispondente con acqua (ad esempio l'anidride solforica combinandosi con acqua forma acido solforico), mentre dalla reazione chimica tra un non-metallo e idrogeno si forma l'idracido corrispondente (ad esempio l'acido fluoridrico si forma dalla combinazione del fluoro con l'idrogeno). (it)
  • 산(酸, acid)은 일반적으로 물에 녹았을 때에 pH가 7보다 낮은 물질이다. 화학적으로는 물에 녹았을 때 이온화하여 수소 이온 H+을 내놓는 물질을 말한다. 산은 전해질이고 일반적으로 신맛이 나며, 염기와 중화반응을 한다. 또한 수소보다 이온화 경향이 높은 금속과 반응하여 수소기체를 발생한다. 산의 대표적인 예로는 강산인 염산(HCl), 황산(H2SO4), 질산(HNO3), 약산인 아세트산(CH3COOH), 탄산(H2CO3)이 있다. (ko)
  • 酸(さん、英: acid)とは、化学において、塩基と対になってはたらく物質のこと。 (ja)
  • Een zuur is een begrip uit de scheikunde waarvan de definitie een aantal malen aangescherpt is. Zuren zijn de tegenhangers van de basen. Zuren en basen reageren met elkaar in een proces dat neutralisatie genoemd wordt. Een waterige oplossing wordt zuur genoemd wanneer de zuurgraad (pH) lager is dan 7. De menselijke smaak kan veel zure stoffen herkennen. Citroenzuur en azijnzuur zijn bekende voorbeelden van stoffen die een zure smaak geven. In hoge concentraties kunnen zuren schadelijk zijn, met name als de pH lager is dan 1. Onedele metalen als ijzer, zink en magnesium lossen op in zuren als geconcentreerd zoutzuur onder vrijkomen van waterstofgas. In geconcentreerd zoutzuur, salpeterzuur of koningswater lossen ook edelere metalen op, maar dit is alleen mogelijk omdat deze stoffen niet alleen sterke zuren maar ook sterke oxidatoren zijn en het oplossen heeft daarmee niet zo veel met hun zure karakter te maken. (nl)
  • Kwasy – związki chemiczne wykazujące charakter kwasowy, co w zależności od definicji może oznaczać zdolność do: * zakwaszania środowiska, tj. obniżania jego pH (definicja Arrheniusa), * dostarczania kationów wodorowych (definicja Brønsteda-Lowry’ego), * przyjmowania pary elektronowej (definicja Lewisa). W najprostszym rozumieniu kwasy to związki chemiczne zawierające łatwo dysocjujące atomy wodoru. W roztworach wodnych dysocjują one na kation wodorowy i anion reszty kwasowej. Związki chemiczne o właściwościach przeciwnych do kwasowych to zasady. (pl)
  • Ácido, no âmbito da química, pode se referir a um composto capaz de transferir Íons (H+) numa reação química (vide ácido de Brønsted), podendo assim diminuir o pH de uma solução aquosa, ou a um composto capaz de formar ligações covalentes (vide ácido de Lewis) com um par de eléctrons. As bases são os análogos opostos aos ácidos. Há dois tipos de ácidos, os hidrácidos e os oxiácidos (que possuem oxigênio em sua composição). (pt)
  • En syra (latin: acidum) definieras vanligtvis som ett ämne som genom dissociation kan avge protoner (vätejoner). Om en syra tillförs till vatten bildas en sur lösning, med pH under 7. Många ämnen har förmågan att i större eller mindre utsträckning kunna avge protoner. Man delar in syror i olika grupper dels beroende på hur många protoner de kan avge (en- respektive flerprotoniga syror) i en lösning (oftast iakttaget i vattenlösning), dels i hur hög grad dissociationen sker (svaga respektive starka syror). Till exempel citronsyra har inte så stor benägenhet att avge protoner och betecknas därför som en svag syra, medan saltsyra avger alla sina protoner och betecknas därför som en stark syra. Det finns även syror som kan betecknas som medelstarka syror; en sådan är fosforsyra. Syrans styrka anges genom syrakonstanten, en form av jämviktskonstant. En svag eller medelstark syra kan tillsammans med en korresponderande bas bilda ett buffertsystem. (sv)
  • Кисло́ти, у класичному визначенні — електроліти, які при розчиненні в йонізуючому розчиннику (наприклад, у воді), дисоціюють з утворенням іонів водню (або протона Н+), таким чином знижуючи кислотність розчину до величини менше ніж pH 7,0. (uk)
  • Кисло́ты — химические соединения, способные отдавать катион водорода (кислоты Брёнстеда), либо соединения, способные принимать электронную пару с образованием ковалентной связи (кислоты Льюиса). В быту и технике под кислотами обычно подразумеваются кислоты Брёнстеда, образующие в водных растворах избыток ионов гидроксония H3O+. Присутствие этих ионов обуславливает кислый вкус растворов кислот, способность менять окраску индикаторов и, в высоких концентрациях, раздражающее действие кислот. Подвижные атомы водорода кислот способны замещаться на атомы металлов с образованием солей, содержащих катионы металлов и анионы кислотного остатка. (ru)
  • 酸(英語:acid,有时用“HA”表示)。阿瑞尼斯酸的定义是当溶解在水中时,溶液中氢离子的浓度大于纯水中氢离子浓度的化合物。换句话说,酸性溶液的pH值小于水的pH值(25℃时为水的pH值是7)。酸一般呈酸味,但是品尝酸(尤其是高浓度的酸)是非常非常危險的。酸可以和碱发生中和作用,生成水和盐。酸可分为无机酸和有机酸两种。与相对的一种物质是鹼。 * 氫氯酸、硫酸和硝酸都被稱為礦酸,因為它們從前都是透過礦物製得的。 * 濃酸具腐蝕性,而稀酸則具刺激性(稀氫氟酸也具有腐蝕玻璃的能力)。 (zh)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 656 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 47316 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1121328552 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:b
  • 3 (xsd:integer)
  • 4 (xsd:integer)
dbp:p
  • 2 (xsd:integer)
  • 3 (xsd:integer)
  • + (en)
  • (en)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • Kyseliny jsou chemické látky, jejichž molekuly ve vodě disociují na vodíkové kationty a anionty kyseliny. Kyselost, řidčeji označovaná termínem acidita, se měří například lakmusovým papírkem. (cs)
  • الحمض هو أي مركب كيميائي يكون عند انحلاله في الماء قادراً على تحرير أيونات الهيدروجين (البروتونات)، والتي يرمز لها بذرات هيدروجين ذات شحنة موجبة واحدة أو +1. و هناك كثير من الأحماض توجد بصورة طبيعية، و بعضها ضروري للحياة. فحمض الهيدروكلوريك (HCl) على سبيل المثال يتم إنتاجه في المعدة و يعين على الهضم. و تُستخدم الأحماض كذلك و بصورةٍ واسعةٍ في الصناعة، وهي جزء من عددٍ ضخم من الأطعمة والمشروبات. وعلى كل حال، فإنّ كثيراً من الأحماض سامّة، و بإمكان الأحماض القويّة أن تسبب حروقاً حادة. (ar)
  • 산(酸, acid)은 일반적으로 물에 녹았을 때에 pH가 7보다 낮은 물질이다. 화학적으로는 물에 녹았을 때 이온화하여 수소 이온 H+을 내놓는 물질을 말한다. 산은 전해질이고 일반적으로 신맛이 나며, 염기와 중화반응을 한다. 또한 수소보다 이온화 경향이 높은 금속과 반응하여 수소기체를 발생한다. 산의 대표적인 예로는 강산인 염산(HCl), 황산(H2SO4), 질산(HNO3), 약산인 아세트산(CH3COOH), 탄산(H2CO3)이 있다. (ko)
  • 酸(さん、英: acid)とは、化学において、塩基と対になってはたらく物質のこと。 (ja)
  • Kwasy – związki chemiczne wykazujące charakter kwasowy, co w zależności od definicji może oznaczać zdolność do: * zakwaszania środowiska, tj. obniżania jego pH (definicja Arrheniusa), * dostarczania kationów wodorowych (definicja Brønsteda-Lowry’ego), * przyjmowania pary elektronowej (definicja Lewisa). W najprostszym rozumieniu kwasy to związki chemiczne zawierające łatwo dysocjujące atomy wodoru. W roztworach wodnych dysocjują one na kation wodorowy i anion reszty kwasowej. Związki chemiczne o właściwościach przeciwnych do kwasowych to zasady. (pl)
  • Ácido, no âmbito da química, pode se referir a um composto capaz de transferir Íons (H+) numa reação química (vide ácido de Brønsted), podendo assim diminuir o pH de uma solução aquosa, ou a um composto capaz de formar ligações covalentes (vide ácido de Lewis) com um par de eléctrons. As bases são os análogos opostos aos ácidos. Há dois tipos de ácidos, os hidrácidos e os oxiácidos (que possuem oxigênio em sua composição). (pt)
  • Кисло́ти, у класичному визначенні — електроліти, які при розчиненні в йонізуючому розчиннику (наприклад, у воді), дисоціюють з утворенням іонів водню (або протона Н+), таким чином знижуючи кислотність розчину до величини менше ніж pH 7,0. (uk)
  • Кисло́ты — химические соединения, способные отдавать катион водорода (кислоты Брёнстеда), либо соединения, способные принимать электронную пару с образованием ковалентной связи (кислоты Льюиса). В быту и технике под кислотами обычно подразумеваются кислоты Брёнстеда, образующие в водных растворах избыток ионов гидроксония H3O+. Присутствие этих ионов обуславливает кислый вкус растворов кислот, способность менять окраску индикаторов и, в высоких концентрациях, раздражающее действие кислот. Подвижные атомы водорода кислот способны замещаться на атомы металлов с образованием солей, содержащих катионы металлов и анионы кислотного остатка. (ru)
  • 酸(英語:acid,有时用“HA”表示)。阿瑞尼斯酸的定义是当溶解在水中时,溶液中氢离子的浓度大于纯水中氢离子浓度的化合物。换句话说,酸性溶液的pH值小于水的pH值(25℃时为水的pH值是7)。酸一般呈酸味,但是品尝酸(尤其是高浓度的酸)是非常非常危險的。酸可以和碱发生中和作用,生成水和盐。酸可分为无机酸和有机酸两种。与相对的一种物质是鹼。 * 氫氯酸、硫酸和硝酸都被稱為礦酸,因為它們從前都是透過礦物製得的。 * 濃酸具腐蝕性,而稀酸則具刺激性(稀氫氟酸也具有腐蝕玻璃的能力)。 (zh)
  • Un àcid (del llatí acidus, 'agre') és considerat tradicionalment com qualsevol compost químic que, quan es dissol en aigua, produeix una solució amb una activitat de catió oxidani o oxoni, , major que l'aigua pura, és a dir, un pH menor que 7. Això s'aproxima a la definició moderna de Johannes Nicolaus Brønsted i Thomas Martin Lowry, que van definir de manera independent un àcid com un compost que dona un catió hidrogen (H+) a un altre compost (denominat base). Alguns exemples comuns són l'àcid acètic (al vinagre), l'àcid clorhídric (al salfumant i als sucs gàstrics), l'àcid acetilsalicílic (a l'aspirina) o l'àcid sulfúric (usat en bateries d'automòbil). Els sistemes àcid/base es diferencien de les reaccions redox en el fet que, en aquestes últimes, hi ha un canvi en l'estat d'oxidació. El (ca)
  • Τα οξέα (από την λατινική λέξη acidus, που σημαίνει «ξινό») είναι ένα σύνολο χημικών ουσιών που εμφανίζει ένα σύνολο κοινών ιδιοτήτων, γνωστών ως «όξινος χαρακτήρας» ή «όξινη αντίδραση». Οι πιο χαρακτηριστικές από αυτές είναι η όξινη γεύση, η ικανότητα να αλλάζουν το χρώμα οξεοβασικών δεικτών, όπως το βάμμα ηλιοτροπίου, που αλλάζει χρώμα από μπλε σε κόκκινο, παρουσία οξέων. Επίσης, τα οξέα έχουν την ικανότητα να αντιδρούν με βάσεις, ανθρακικά άλατα και ορισμένα μέταλλα, όπως το ασβέστιο, σχηματίζοντας άλατα. Τα υδατικά διαλύματα των οξέων έχουν pH < 7. Ένα χαμηλότερο pH, σημαίνει μια υψηλότερη οξύτητα, και έτσι μια υψηλότερη συγκέντρωση στο διάλυμα. Οι χημικές ουσίες που έχουν «όξινο χαρακτήρα», δηλαδή ιδιότητες οξέων, λέγονται «όξινες». (el)
  • An acid is a molecule or ion capable of either donating a proton (i.e. hydrogen ion, H+), known as a Brønsted–Lowry acid, or forming a covalent bond with an electron pair, known as a Lewis acid. The first category of acids are the proton donors, or Brønsted–Lowry acids. In the special case of aqueous solutions, proton donors form the hydronium ion H3O+ and are known as Arrhenius acids. Brønsted and Lowry generalized the Arrhenius theory to include non-aqueous solvents. A Brønsted or Arrhenius acid usually contains a hydrogen atom bonded to a chemical structure that is still energetically favorable after loss of H+. (en)
  • Säuren sind chemische Verbindungen, die in der Lage sind, ein oder auch mehrere ihrer gebundenen H-Atome als Proton (H+) an einen Reaktionspartner zu übertragen, der für jedes zu bindende Proton ein freies Elektronenpaar zur Verfügung stellen muss.Man spricht dann von Protonenübertragungsreaktionen.Dementsprechend werden die Moleküle, die Protonen binden können, auch als Protonenakzeptoren bezeichnet.Zu bedenken bleibt, dass an unterschiedliche Atome gebundene H-Atome auch unterschiedlich leicht als Protonen abgegeben werden können. Pauschal spricht man dann von mehr oder weniger stark sauren Protonen bzw. Verbindungen. In rein wässrigen Lösungen steht als Reaktionspartner, der die Protonen aufnehmen kann, nur das Lösungsmittel Wasser zur Verfügung. Es bilden sich dann Oxonium-Ionen, die a (de)
  • Acido (ĝenerala formulo estas HA aŭ [H+A−]) difiniĝas tradicie kiel kemia kombinaĵo (molekulo aŭ jono), kiu, kiam solvita en akvo, generas solvaĵon kun hidrogena jono (protono fakte), kaj tiele kontribuas al acideco pli granda ol tiu de pura akvo, t.e. pH malpli ol 7,0. Laŭ la moderna difino de Johannes Nicolaus Brønsted kaj Martin Lowry, "acido" estas iun ajn kemiaĵo, kiu donas hidrogenan jonon (H+) al alia kombinaĵo, kiu nomiĝas "bazo". (eo)
  • Azidoek (sarritan HA [H+A-] formula generikoaren bidez adierazten dira) hainbat definizio izan dituzte denboran zehar. Gehien onartutako definizioaren arabera, azido deitzen diren konposatuak base deritzen konposatuei hidrogeno-ioi bat (H+) ematen dietenak dira. Eguneroko bizimoduan azido ugari erabiltzen dira, esaterako azido azetikoa (ozpinean dagoena) eta azido sulfurikoa (autoen baterietan erabiltzen dena). Azido/base sistemak ez dute zerikusirik erredox sistemekin, lehenetan ez baitago aldaketarik oxidazio-egoeran. (eu)
  • Un ácido (del latín acidus, que significa agrio) es cualquier compuesto químico que, cuando se disuelve en agua, produce una solución con una actividad de catión hidronio mayor que el agua pura, esto es, un pH menor que 7.​Esto se aproxima a la definición moderna de Johannes Nicolaus Brønsted y Thomas Martin Lowry, quienes definieron independientemente un ácido como un compuesto que dona un catión hidrógeno (H+) a otro compuesto (denominado base). Algunos ejemplos comunes son el ácido acético (en el vinagre), el ácido clorhídrico (en el salfumán y los jugos gástricos), el ácido acetilsalicílico (en la aspirina), o el ácido sulfúrico (usado en baterías de automóvil). (es)
  • Go traidisiúnta, glactar leis gur aigéad atá i ngach comhdhúil cheimiceach ar féidir leis, má thuaslagtar san uisce é, tiúchan na n-ian hiodrocsóiniam (H3O+) a ardú agus tiúchan na n-ian hiodrocsaíde (OH-) a ísliú dá réir. Mar sin, má chuirtear aigéad le huisce glan, titfidh pH an uisce sin. Tá imoibriú an aigéid leis an mbun difriúil leis an imoibriú ocsaídiúcháin is dí-ocsaídiúcháin, nó ní athraíonn staid ocsaídiúcháin na n-adamh san imoibriú aigéid is buin. Go bunúsach, is ionann an Ka, nó tairiseach díthiomsúcháin an aigéid, ná: (ga)
  • Un acide est un composé chimique minéral ou organique accepteur, au sens large, de doublets électroniques. Il est généralement défini par des réactions-types dans différents solvants, en particulier en libérant l'ion hydronium dans l'eau. Dans le cadre de la théorie de Brønsted-Lewis, le pH d'une solution obtenue en dissolvant un acide dans l'eau est inférieur à sept. (fr)
  • Asam adalah molekul atau ion yang dapat memberikan proton (ion hidrogen H+), atau, alternatifnya, dapat membentuk ikatan kovalen dengan (asam Lewis). Kategori pertama asam adalah donor proton atau asam Brønsted. Pada kasus khusus dalam larutan berair, donor proton membentuk ion hidronium H3O+ dan dikenal sebagai asam Arrhenius. Brønsted dan Lowry memperumum teori Arrhenius untuk memasukkan pelarut bukan air. Asam Brønsted maupun Arrhenius biasanya memiliki atom hidrogen yang berikatan dengan struktur kimia yang tetap aktif secara energik setelah kehilangan H+. (in)
  • In chimica, un acido è una molecola o ione in grado di donare uno ione idrogeno H+, o in grado di formare un legame covalente con una coppia di elettroni (acido di Lewis). La definizione di acido e quella corrispondente di base hanno subito diverse modifiche nel tempo, partendo da un approccio empirico e sperimentale fino alle più recenti definizioni, sempre più generali, legate al modello molecolare a orbitali. Gli acidi sono generalmente divisi in acidi forti e acidi deboli. Un indice della forza di un acido, funzione della sua natura e della sua concentrazione, è il pH. (it)
  • Een zuur is een begrip uit de scheikunde waarvan de definitie een aantal malen aangescherpt is. Zuren zijn de tegenhangers van de basen. Zuren en basen reageren met elkaar in een proces dat neutralisatie genoemd wordt. Een waterige oplossing wordt zuur genoemd wanneer de zuurgraad (pH) lager is dan 7. De menselijke smaak kan veel zure stoffen herkennen. Citroenzuur en azijnzuur zijn bekende voorbeelden van stoffen die een zure smaak geven. In hoge concentraties kunnen zuren schadelijk zijn, met name als de pH lager is dan 1. (nl)
  • En syra (latin: acidum) definieras vanligtvis som ett ämne som genom dissociation kan avge protoner (vätejoner). Om en syra tillförs till vatten bildas en sur lösning, med pH under 7. Många ämnen har förmågan att i större eller mindre utsträckning kunna avge protoner. Man delar in syror i olika grupper dels beroende på hur många protoner de kan avge (en- respektive flerprotoniga syror) i en lösning (oftast iakttaget i vattenlösning), dels i hur hög grad dissociationen sker (svaga respektive starka syror). Till exempel citronsyra har inte så stor benägenhet att avge protoner och betecknas därför som en svag syra, medan saltsyra avger alla sina protoner och betecknas därför som en stark syra. Det finns även syror som kan betecknas som medelstarka syror; en sådan är fosforsyra. (sv)
rdfs:label
  • Acid (en)
  • حمض (ar)
  • Àcid (ca)
  • Kyseliny (cs)
  • Säuren (de)
  • Οξύ (el)
  • Acido (eo)
  • Azido (eu)
  • Ácido (es)
  • Aigéad (ga)
  • Asam (in)
  • Acide (fr)
  • Acido (it)
  • (ja)
  • 산 (화학) (ko)
  • Zuur (scheikunde) (nl)
  • Kwasy (pl)
  • Ácido (pt)
  • Кислоты (ru)
  • Syra (sv)
  • Кислоти (uk)
  • (zh)
rdfs:seeAlso
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:genre of
is dbo:ingredient of
is dbo:knownFor of
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:genre of
is dbp:weapons of
is gold:hypernym of
is rdfs:seeAlso of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License