About: Possession (law)     Goto   Sponge   NotDistinct   Permalink

An Entity of Type : dbo:Place, within Data Space : dbpedia.org associated with source document(s)
QRcode icon
http://dbpedia.org/describe/?url=http%3A%2F%2Fdbpedia.org%2Fresource%2FPossession_%28law%29

In law, possession is the control a person intentionally exercises toward a thing. Like ownership, the possession of anything is commonly regulated by country under property law. In all cases, to possess something, a person must have an intention to possess it. A person may be in possession of some property (although possession does not always imply ownership).

AttributesValues
rdf:type
rdfs:label
  • حيازة (ar)
  • Possessió (dret) (ca)
  • Držba (cs)
  • Besitz (de)
  • Posesión (es)
  • Possesso (it)
  • Possession (droit) (fr)
  • 점유권 (ko)
  • 占有 (ja)
  • Bezit (Nederlands recht) (nl)
  • Possession (law) (en)
  • Posiadanie (pl)
  • Posse (direito) (pt)
  • Владение (ru)
  • Besittning (sv)
  • 占有 (zh)
  • Володіння (uk)
rdfs:comment
  • الحيازة الشيء عبارة عن وضع اليد على شيء معين وضعا ماديا مقرونا بنية التملك، كما يقال على الحيازة أيضا أنها: استيلاء فعلى ومركز قانوني.بمعنى أن الحيازة مثلما هي استيلاء يقع على شيء، إنما هي أيضا مركز قانوني. وقد عرفت الحيازة أيضا بأنها: انتفاع الإنسان بشيء أو بحق على هذا الشيء، انتفاعا فعليا ظاهرا فيه باعتباره مالك الشيء أو صاحب الحق عليه. (ar)
  • Držba (lat. possessio, angl. possession, něm. Besitz) je právní pojem vyjadřující kontrolu, kterou osoba úmyslně vykonává nad věcí, přičemž držitel (posesor) s ní nakládá jako s vlastní. Tím se držba liší od pouhé detence, protože detentor věc pouze ovládá. Držitelem tedy může být především samotný vlastník věci, ale kromě něj i jiná osoba, pokud se chová tak, jakoby jí věc patřila. (cs)
  • In law, possession is the control a person intentionally exercises toward a thing. Like ownership, the possession of anything is commonly regulated by country under property law. In all cases, to possess something, a person must have an intention to possess it. A person may be in possession of some property (although possession does not always imply ownership). (en)
  • La possession est la maîtrise de fait sur une chose. Juridiquement, c'est un pouvoir de fait, c'est-à-dire qu'il importe peu que cette maîtrise de fait corresponde à un droit. C'est en droit romain qu'est apparue la notion de possession, qui s'est distinguée de la propriété. Dans les droits modernes, la possession sert principalement au transfert de la propriété ou à la présomption de celle-ci. (fr)
  • 점유권(占有權)이란 물건에 대한 사실상의 지배에 부여되는 법적 지위를 말한다. 물건을 사실상 지배하고 있는 상태를 점유라 한다. 이러한 점유를 정당화시켜 주는 법률상의 권리(본권)가 있느냐 없느냐를 묻지 않고서 그 사실적 지배상태를 보호하는 것이 점유제도이다. 따라서 점유는 물건에 대한 사실적 지배로서 물건을 법률상으로 지배할 수 있는 본권과 구별된다. 예컨대, A가 어떤 물건을 가지고 있을 경우 A의 그 물건에 대한 점유는, (가) 로서 가지고 있는 경우(소유자로서의 점유), (나) 다른 사람으로부터 빌려서 가지고 있는 경우(임차인으로서의 점유), (다) 타인으로부터 그 보관을 부탁받아 가지고 있는 경우(으로서의 점유), (라) 훔쳐서 가지고 있는 경우(도인(盜人)으로서의 점유) 등 여러가지가 있을 수 있다. 이 모든 경우에 점유의 원인을 묻지 않고 A의 그러한 사실적 지배상태를 일단 시인하고, 그 사실적 지배상태를 법적으로 보호하려는 것이 점유제도의 취지이다. (ko)
  • 占有(せんゆう、英: possession)とは、物に対して現実に支配管理を行う事実状態。 (ja)
  • Posiadanie (łac. possessio, od sedere – siedzieć) – instytucja prawa rzeczowego oznaczająca fakt władania rzeczą przez posiadacza. Stan ten pozostaje pod ochroną prawa, jak również niesie za sobą szereg skutków o zróżnicowanym charakterze prawnym. Może, ale nie musi wiązać się z przysługującym posiadaczowi tytułem prawnym do rzeczy. Przepisy o posiadaniu i jego ochronie stosuje się odpowiednio do zwierząt. Istotą posiadania jest zaliczane na rzecz danej osoby (posiadacza) wyłączenie otoczenia od faktycznego władania rzeczą. (pl)
  • Ao longo da história, no direito, a Posse assume vários e distintos conceitos. No direito atual, pode-se entender a Posse como sendo uma situação fática, de caráter potestativo, decorrente de uma relação sócio-econômica entre o sujeito e a coisa, e que gera efeitos no mundo jurídico. (pt)
  • 在法律上,管有或管有權(英語:possession),是一個人有意對物件行使的實際控制。 與擁有權一樣,任何財產的管有通常由國家根據財產法實施監管。 在所有情況下,要管有某物,一個人需要有管有它的意圖。 一個人可能管有一些財產,但這並不意味着他一定是享有對這些財產的擁有權。 雖然管有多規定在物權法中,但並非物權。不過基於立法需求,法律仍賦予佔有一定的法律效果。《法国民法典》规定:“对于物权或权利的持有或享有,称为占有”,《德国民法典》也称为“占有”,均将占有视为事实;而《日本民法》则专设“占有权”一章,将占有确认为一种权利。 (zh)
  • La possessió és un concepte jurídic que fa referència al poder de fet sobre una cosa o un dret, exercit per una persona, com a titular. En la possessió el posseïdor té al mateix temps el «poder de fet» sobre la cosa o dret (clàssicament anomenat "corpus") i la voluntat d'exercitar-lo en qualitat de titular d'un dret que pretén tenir sobre el bé en qüestió (clàssicament anomenat "animus"). Això diferencia la possessió de la mera "detenció" d'una cosa o dret, en la qual el detentor només té el primer dels dos elements, és a dir, la mera tinença material ("corpus"), ja que li manca la voluntat aparent externa d'actuar com a titular del dret (és a dir, no actua com a propietari o titular de la cosa o dret en qüestió).La possessió és considerada per la doctrina jurídica un fet, no un dret; i en (ca)
  • La posesión es un hecho jurídico que produce consecuencia jurídica y consiste en que una persona tenga en su poder una cosa corporal como señor y dueño.​ En las sociedades prerromanas, posesión y propiedad se confundían, hasta que el derecho romano comenzó a regular la propiedad de forma separada marcando sus diferencias. Según esta doctrina, la posesión era un estado protegible. Es una situación de hecho, mas no de derecho como la propiedad, derecho real por excelencia y consecuencia de la posesión a través de la prescripción. (es)
  • Besitz (lateinisch possessio) bezeichnet in der juristischen Fachsprache die tatsächliche Herrschaft über eine Sache abgegrenzt gegenüber Eigentum (lateinisch dominium), das die rechtliche Herrschaftsmacht meint. Mit Besitzausübung hat jemand die Sache in seiner Gewalt, wobei es auf die Rechtmäßigkeit oder die Unrechtmäßigkeit der Besitzausübung (etwa aufgrund wirksamen Mietvertrags oder aufgrund unrechtmäßiger Aneignung) nicht ankommt. Allgemeinsprachlich werden Besitz und Eigentum inhaltlich häufig – juristisch unzutreffend – synonym verwendet. (de)
  • In diritto si definisce possesso un potere di fatto su una cosa, che si manifesta in un'attività corrispondente a quella esercitata dai titolari di diritti reali sulla cosa stessa. Essa non è sempre corrispondente, tout court, all'esercizio di proprietà. Il possesso è regolato nel codice civile italiano dagli artt. 1140-1170 c.c.., il primo dei quali enuncia: Il nucleo fondante del possesso (salvo il concorso di altri elementi in ragione della tesi accolta) consiste nel: (it)
  • Bezit is in het Nederlands vermogensrecht het houden van een goed voor zichzelf (art. 107 eerste lid, Burgerlijk Wetboek Boek 3 (BW 3)). Een bezitter heeft meestal de feitelijke macht over een goed (corpus) en gedraagt zich alsof hij de eigenaar van dat goed is (animus). Hij kan echter ook 'middellijk' bezitten, bijvoorbeeld wanneer hij een goed aan een ander heeft uitgeleend. De lener wordt in het Nederlandse recht namelijk niet als bezitter beschouwd, maar als 'houder'. Dit onderscheid stamt uit het Romeinse recht (possessio civilis [bezit] versus possessio naturalis houderschap). (nl)
  • För besittning (koloni), se koloni. Besittning är en juridisk term för faktisk över saker eller rättigheter, det vill säga att man har kontroll över saken eller rättigheten. Besittningen ger vissa rättigheter, såsom rättsligt skydd mot att någon egenmäktigt försöker störa besittningen. Den som har något i sin besittning har i många fall en bättre rätt än andra när det är en tvist om äganderätten till något, till exempel vid tvesala. Vem som har något i sin besittning är också en viktig fråga vid köparens eller säljarens konkurs för att avgöra om köparens eller säljarens borgenärer har bättre rätt till saken eller rättigheten, se traditionsprincipen. (sv)
  • Володі́ння, також Посідання (лат. роssеsіо) — це можливість власника утримувати річ, яка на законних підставах йому належить. Одна з повноважностей (правомочностей) права власності. Володіння — це фактична влада над річчю (§ 854 Німецького цивільного уложення). (uk)
  • Владе́ние — одна из центральных категорий вещного права, различно интерпретировавшаяся в разные периоды и в различных правовых системах государств и стран. Для классического римского права, пандектистики начиная с Савиньи и современного владение — факт (фактическая власть над вещью), а не право. К природе владения как права склонялись в восточно-римских правовых школах. В отличие от юридической терминологии, в русском разговорном языке слово «владение» обычно является синонимом слова «собственность», а слово «владелец» в быту обычно используется как синоним слова «собственник». (ru)
dcterms:subject
Wikipage page ID
Wikipage revision ID
Link from a Wikipage to another Wikipage
sameAs
Faceted Search & Find service v1.17_git139 as of Feb 29 2024


Alternative Linked Data Documents: ODE     Content Formats:   [cxml] [csv]     RDF   [text] [turtle] [ld+json] [rdf+json] [rdf+xml]     ODATA   [atom+xml] [odata+json]     Microdata   [microdata+json] [html]    About   
This material is Open Knowledge   W3C Semantic Web Technology [RDF Data] Valid XHTML + RDFa
OpenLink Virtuoso version 08.03.3330 as of Mar 19 2024, on Linux (x86_64-generic-linux-glibc212), Single-Server Edition (61 GB total memory, 43 GB memory in use)
Data on this page belongs to its respective rights holders.
Virtuoso Faceted Browser Copyright © 2009-2024 OpenLink Software